Har eleverna fått någon form av utbildning i källkritik?

Lärare nummer ett undervisar i samhällskunskap, och enligt honom vill eleverna helst inte använda böcker för att söka information, han menar att det är svårt att få dem att gå till biblioteket. Han ger dem ofta uppgifter där de ska söka information på egen hand, och uppmanar dem att använda både litteratur och internet eftersom de ska få öva sig på att använda biblioteket, att kunna hitta en bok där. En annan kunskap han försöker få dem att träna är att söka information i en bok utan att behöva läsa hela texten, utan att ”skumma” genom boken för att hitta det man letar efter. Han menar dock att det nästan uteslutande innebär att eleverna använder sig av datorerna. Detta tror han beror på att de är ovana vid att använda sig av böcker över huvud taget, eftersom de flesta av eleverna tillbringar väldigt mycket av sin fritid vid datorerna blir den det naturliga valet. Han anser även att eleverna inte är särskilt duktiga på att söka information, och det gäller både vid informationssökning i litteratur och på internet. Generellt sett tror han att vi överskattar elevernas kunskaper när det gäller att hantera datorer.

” Ja, men de har ju vana av Facebook och de vet hur de ska hitta sidor för gratis spel

online liksom och sådana grejer. Men det andra liksom, bifoga ett dokument”.

När han ska ha en lektion om hur man ska gå tillväga för att kunna hitta information på internet, och granska densamma på ett korrekt sätt, brukar han praktiskt visa ett

informationssök med hjälp av projektor. Han ger förutsättningarna, ”det här ska vi ta reda på, hur gör vi?” Sedan är det genom en diskussion med eleverna som man når ett resultat ”Kan vi hitta samma information på fler ställen”, och ”Varifrån kommer den informationen”

33

”Alltså rent konkret så kan det ju vara att jag har en lektion och så kör vi projektor och nu

ska vi ta reda på det här och det här. Hur gör jag? Säg hur jag ska göra”.

När eleverna sedan har en uppgift, och ska söka information får de göra det väldigt självständigt eftersom han anser att de behöver träna sig på att söka själva. Av samma anledning ger han inte några restriktioner om vilka sidor som får eller inte får användas, då det är vad att vara källkritisk går ut på, att kunna avgöra vilken information som går att lita på.

Lärare nummer två är historielärare, och även han tycker det är svårt att få eleverna att använda något annat än internet för att söka information de gånger datorn finns som ett alternativ till böcker. Anledningen är att eleverna anser att det är lättare att söka information på internet, vilket lärare nummer två menar är fel. Det som gör att eleverna tycker att det är lätt att söka på internet, är att det är lätt att hitta mycket information men är det rätt

information? Han säger att eleverna ofta tar första träffen och är nöjda med det.

När han undervisar eleverna om källkritik brukar han ha en teoretisk genomgång där han tar upp och förklarar några olika begrepp Äkthet, tidsamband, oberoende tendensfrihet, och kvarlevor. Sedan fortsätter han med att genom hela kursen ge eleverna skrivuppgifter, eller muntliga redovisningar där de ska använda sig av dessa kunskaper, medans han tar upp dessa fyra grundprinciper till diskussion för att påminna eleverna om hur man ska använda sig av dem.

” Men en riktigt ordentlig genomgång i början så att alla har hört, och att alla vet vad det

är så att säga, och en påminnelse lite då och då, egentligen i samband med varje liten uppgift som de ska förbereda antingen muntligt eller skriftligt”.

När hans elever ska skriva ett arbete och enskilt söka information, finns det inte några restriktioner utan de får arbeta väldigt fritt, han finns med och hjälper dem på traven, och påminner om hur de ska gå tillväga för att hitta tillförlitlig information.

Lärare nummer tre låter eleverna använda internet i stort sett så mycket de vill, för att finna den information de behöver. Han har dessutom gått ett steg längre eftersom eleverna får använda sina mobiltelefoner att söka information med, lite beroende på vilken typ av

information som söks och i vilket sammanhang. Då han undervisar i språk tycker han att det är ett utmärkt sätt för eleverna att utöka sina ordförråd.

34

” Jämt. Hela tiden, även inne i klassrummet med mobilerna och så, det är smidigare och

lättare för dem att skaffa sig ett större ordförråd så i detta fall, för jag undervisar ju i språk”.

De gånger eleverna får lite större skrivuppgifter att arbeta med använder de datorer för att söka information. Även lärare nummer tre anser att eleverna uppvisar en viss ovilja att

använda böcker för sina informationssökningar, vilket han tror beror på ovana att använda sig av böcker, och smidigheten när man söker på internet.

När han undervisar eleverna om källkritisk granskning, gör han en liten genomgång om grundprinciperna. Sedan tar han det individuellt med varje elev då han försöker anpassa diskussionerna utifrån varje elevs egen kunskapsnivå. En sak som han betonar är äktheten i de källor man använder.

” Men man ser på en gång om en elev klarar av källhantering och så. Om jag upptäcker

att eleverna bara klipper och klistrar sitter jag ner med dem och diskuterar hur man ska göra”.

När eleverna arbetar på sina uppsatser ger han gärna tips om vilka sidor som kan vara bra att titta på, framför allt när det gäller språkliga regler som ortografi och grammatik. Detta är sidor som han själv har granskat och själv använder. I övrigt anser han att så länge elevernas sökningar är språkrelaterade kan han ännu inte se att det kan finnas sidor som skulle vara förbjudna att använda.

Lärare nummer fyra, som undervisar i språk, anser även han att eleverna helst av allt använder sig av dator och internet för att söka information när de själva får välja. Han är dock av en annan åsikt än sina kollegor, då han inte tycker att eleverna egentligen är ovilliga att söka information i böcker. Han tror att det bara rör sig om en osäkerhet om hur man metodiskt ska gå tillväga, och säger att om han ger eleverna en uppgift och böcker att använda skulle de göra det. Däremot skulle det innebära mycket mer arbete för honom, att hjälpa varje elev med att finna det de söker.

” Nej jag känner inte att det är något motstånd, främst så är det nog så att de vet inte hur

de ska göra, tror jag. Hade jag kommit med böcker, och sagt att ni får inte använda internet så hade det nog inte varit något problem”.

35

När han undervisar eleverna omkring källkritik, brukar han inte göra det med en regelrätt genomgång, utan gör det till en uppgift i ett annat arbete. När eleverna får ett skrivarbete kan han inleda med att tala om hur de ska göra för att kontrollera en uppgifts trovärdighet, eller att ingen har något egenintresse i informationen. Sedan hjälper han eleverna löpande under arbetets gång med tillvägagångssätt för att granska informationen.

” det sker hela tiden löpande, för de behöver påminnas hela tiden”.

När lärare nummer fyra ger sina elever uppgifter som innebär att de självständigt ska söka information, kan han ibland ge dem tips på sidor han tycker, och har kontrollerat, har bra och korrekt information. Det är dock något han är försiktig med, liksom han heller inte förbjuder några sidor, eftersom det ju är genom att självständigt söka och kontrollera informationen som ger eleverna den övning de så väl behöver. Han anser att det är bättre att vara med under hela processen och när det uppstår tveksamheter ta upp dessa till diskussion enskilt eller i grupp, vilket som passar bäst just då. Det kan vara något så enkelt som att har du kontrollerat den uppgiften på flera sidor.

Lärare nummer fem är en karaktärsämneslärare på el- och energiprogrammet. Han säger att de gånger eleverna självständigt söker information under hans lektioner sker det till övervägande del på internet, och att det är på hans uppmaning. Det beror på att han vill ge dem så mycket övning som möjligt i att söka efter t.ex. manualer och tekniska fakta på internet. Detta eftersom det i verkliga livet ofta är så att den manual som en gång eventuellt medföljde en produkt, är försvunnen den gång man behöver hjälp för att genomföra en förändring eller felsökning. Han hävdar också att han måste lägga mycket energi på att hjälpa eleverna att hitta rätt väg till informationen, vilket till stor del beror på att man ofta måste veta exakt tillverkare och modellnummer för att hitta rätt information. Eleverna är ju inte vana vid att behöva specificera sina sökningar på det sättet, utan skriver oftast bara in ett allmänt sökord i någon sökmotor, då oftast Google. Många gånger får han hjälpa dem med tips på var den aktuella informationen kan återfinnas. Han sätter inte upp några gränser för sökningarna, men säger samtidigt att man måste vara observant på de sidor eleverna besöker. I själva verket är det så att man antingen hittar korrekt information, eller ingen alls.

Han har därför heller inte undervisat eleverna om hur man källkritiskt granskar information.

36