A critical approach? - Ett kritiskt förhållningssätt

Examensarbete

Ett kritiskt förhållningssätt?

A critical approach

?

Daniel Carnegård

Leif Johansson

Examinator: Haukur Viggósson, Handledare: Jan Härdig

Lärarutbildningen VAL - Projektet

2

Abstrakt

Vi ville i vårt examensarbete undersöka om och hur elever på el- och energiprogrammet söker information på internet,samt använder sig av källkritisk analys och hur bra lärarna anser att de klarar denna uppgift. Vi sökte även svar på i vilken utsträckning eleverna undervisas i källkritik och hur de upplever att de fått undervisning i källkritik, samt vilka kunskaper de undervisade lärarna anser sig ha i ämnet och hur viktig de anser att undervisning i källkritik är. I vår undersökning har vi även jämfört om elever och lärares åsikter samstämmer eller ej.

Undersökningen baserades på tio elevintervjuer samt fem lärarintervjuer. Intervjuerna har analyserats kvalitativt varefter de sammanställdes. Syftet med detta examensarbete var att ta reda på om eleverna använder sig av internet i skolan och hur de granskar den

information/fakta som de finner. Vi vill också se hur lärarna på vår skola behandlar källkritik för internet.

Resultatet visar på att lärare anser sig ha kunskaper i källkritik även om flera önskar sig mer utbildning i ämnet. De anser även att det är viktigt att eleverna får mer undervisning i källkritik då de även tycker att eleverna inte i tillräcklig grad kan kritiskt granska

information. De flesta eleverna tycker däremot att de behärskar detta. De anser att de har fått utbildning i källkritik, vilket de också har fått enligt lärarna. Vi har även sett att eleverna i övervägande del använder Google som informationssökningsverktyg.

4

Förord

Vi vill tacka de lärare och elever som ställt upp på att bli intervjuade i vårt arbete. Vi vill också tacka familj och vänner som stått ut med vår sociala frånvaro de sista halvåret då vi skrivit på vår uppsats. Vi vill också tacka de lärare vi har haft på Malmö Högskola under vår lärarutbildning. Ingen nämnd ingen glömd.

När vi började skriva denna uppsats så hade ingen av oss några större kunskaper i

källkritik. De ämnena vi undervisar dagligen ligger under El- och Energiprogrammet. Vi har därav stora kunskaper i Elteknik och Automation. När vi nu avslutat denna uppsats så tror vi oss i högre grad kunna källkritiskt granska information. Detta kommer vara av stor nytta i vår profession. Vi har också fått insikt hur våra elever förhåller sig till information och källkritik vilket också kommer vara till stor hjälp när vi ska handleda dem till ett yrke som framtida yrkesman i elbranschen.

Man kan ha åsikter om att vårat arbete är till omfånget stort. Men vi har valt att ha en stor bakgrund till arbetet för att beskriva ett ämne som är ganska komplext. Sanning är föränderlig och inte helt självklar. Man måste ha stora kunskaper och erfarenheter av ett ämne för att kunna avgöra sanningshalten och informationens värde.

6

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 8

2. Bakgrund ... 10

2.1 Lögner och överdrifter ... 10

2.2 Källkritik och Internet ... 12

2.3 Kursmål och ämnesplaner ... 13

2.4 Skolverket och Källkritik ... 14

2.5 Tidigare forskning ... 15

3. Syfte ... 18

3.1 Frågeställningar ... 19

4. Teoretiska utgångspunkter ... 20

4.1 Sant eller falskt, sannolikt eller osannolikt ... 21

4.2 Primär- och sekundärkälla ... 22

4.3 Källkritikens fyra grundprinciper ... 22

4.3.1 Äkthet ... 23 4.3.2 Tidsamband ... 23 4.3.3 Oberoende ... 24 4.3.4 Tendensfrihet ... 25 5. Metod ... 26 5.1 Kvalitativa intervjuer ... 26 5.2 Avgränsningar ... 27 5.3 Beskrivning av intervjugrupp ... 27

5.4 Tillvägagångssätt vid intervjuer ... 28

5.4.1 Tillvägagångssätt vid elevintervjuer ... 28

5.4.2 Tillvägagångssätt vid lärarintervjuer ... 29

5.5 Tillvägagånssätt vid analys av intervjumaterialet. ... 30

5.6 Etiska överväganden ... 30

6. Resultat ... 32

6.1 Sammanställning av intervjuer utifrån frågeställningar ... 32

6.1.1 Har eleverna fått någon form av utbildning i källkritik? ... 32

6.1.2 Tycker eleverna att de fått utbildning i ämnet källkritik? ... 36

6.1.3 Tycker lärarna att eleverna i tillräcklig utsträckning granskar ... 39

6.1.4 Tycker eleverna att de källkritiskt granskar det materialet de finner på internet? ... 41

6.1.5 Hur går eleverna till väga när de söker information på internet.?... 46

6.1.6 Anser lärarna att de har kunskaper i att undervisa om källkritik? ... 47

6.1.7 Tycker lärarna det är viktigt att undervisa elever i källkritik? ... 39

7. Diskussion ... 50

7.1 Tillförlitlighet och Trovärdighet ... 50

7.2 Slutdiskussion ... 50

8. Kritik till vårt arbete ... 54

9. Förslag på fortsatt forskning ... 54

Källförteckning ... 56

Tryckta Källor ... 59

8

1. Inledning

Det har kanske aldrig varit så enkelt att hitta information som idag, men vi vet nog alla om att bara för att någon har tagit sig tid att skriva ned en text och lagt ut den på internet behöver den inte vara korrekt, eller sann. Författaren behöver i och för sig inte vara medveten om att texten är felaktig, det kan bero på t.ex. misstag eller okunskap eller vara ren desinformation. Hur kan man veta vad som stämmer och vad som är felaktigt. Hur kan man sålla i den information som erbjuds, hur granskar man information på ett korrekt och kritiskt sätt. När våra elever söker information oavsett om det är på internet, i tidningar eller i en lärobok, ser de på texten helt okritiskt utan att fundera över vem upphovsmannen är. Varför just den här texten finns tillgänglig, är den opartisk eller kan det finnas någon som tjänar på att informationen sprids? Vad som faktiskt står på sidan, om texten är fakta eller känns som personliga åsikter? När texten skrevs, kan informationen vara inaktuell? Hur hittade du till den informationen? (Mediekompass, 2010)

Den frågan som vi har valt att koncentrera oss på är hur våra elever använder sig av källkritik. Detta är också utgångspunkten för vårt examensarbete.

Vi skall undersöka hur våra elever på El- och Energiprogrammet söker information och säkerställer dess äkthet. Har de under sin skolgång fått någon utbildning i hur man ska tänka vid källkritisk granskning av information. Vi skall också få insikt i hur lärare i arbetslaget på El- och Energiprogrammet förhåller och intresserar sig för ämnet källkritik.

När eleverna söker information på internet, vad avgör då vilka sidor som används? Är det innehållet eller den grafiska profilen som avgör valet, eller kan det ha någon avgörande betydelse vem som har skrivit texten eller givet ut densamma?

Utseendet på en hemsida är hur som helst det första som möter den som söker information på internet, detta kan mycket väl vara något som avgör om det ses som intressant eller inte?

9

” Bilder läses och förstås på ett helt annat sätt än texter, och förändringen påverkar

därmed människors sätt att skapa mening på en grundläggande nivå. Bilder är exempelvis inte linjära utan ses och tolkas mer direkt.” (Säljö, 2007)

Eftersom vi har märkt att eleverna hellre lägger energi på att argumentera för varför de ska slippa lära sig fakta, olika lagar och regler utantill, när det är så lätt att hitta svaren på

internet, istället för att aktivt delta i lektionerna så ökar kraven på kunskap om källkritisk granskning.

Det här är tydligen inte någon ny företeelse. Olga Dysthe skriver att Sokrates och Platon ansåg att man lättare skaffar sig kunskaper genom diskussioner än att studera texter.

Dessutom ansåg Platon vi människor allmänt sett skulle komma att förlita oss på att man kan hitta den information vi söker i texter, istället för att lära oss utantill. (Dysthe, 1996)

Hur stor kunskap om källkritik har våra ungdomar, får de någon utbildning i hur man skall kunna sortera bort sådant som är irrelevant eller felaktigt, eller sväljer de bara all information som sanningar?

För oss kan det vara intressant att veta hur det ligger till med detta, då våra elever på elprogrammet efter avslutad teoretisk utbildning skall arbeta som lärlingar under ett år. Hur kommer de att ställa sig till ett påstående från sin handledare, som kanske inte helt stämmer överens med något de fått lära sig på skolan. Det behöver inte nödvändigtvis vara något som är felaktigt, det kan vara ett förfaringssätt som funnits med länge, kanske ekonomiska krav på produktivitet, men det kan leda till att eleven hamnar i en för honom/henne stressande

situation som leder till att denne gör ett misstag.

Frågan är egentligen om vi kan hjälpa våra elever till en så pass hög kunskapsnivå och ett så gott självförtroende att de inte hamnar i en situation, där en auktoritet kan få dem att hellre göra som man blir tillsagd än att först kritiskt granska om uppgiften du fått är förenligt med de standarder och föreskrifter som är aktuella.

10

2. Bakgrund

I läroplanen för de frivilliga skolformerna, SKOLFS 2011:144 står det att eleverna skall lära sig att kritiskt granska information och se konsekvenser utav valen de gör. Men är det så lätt som ung och oerfaren av livet att kunna kritiskt granska all den information som ständigt strömmar genom olika former av media. I dagens IT-samhälle är det enkelt att fabricera en sanning så de flesta går på det.

2.1 Lögner och överdrifter

På internet florerar flertalet presumtiva lögner och överdrifter som lätt sprids som sanningar. Ett exempel på detta är från 1997 då Reuter spred ett telegram om att Röda Kmerernas

ökända ledare Pol Pot var på väg till Arlanda för att söka politisk asyl i Sverige.

Reuter hade hittat denna information på Tass.net och förenklat trott att informationen kom från den ryska nyhetsbyrån Tass (Thurén, 2011).

Även gamla sanningar bör ifrågasättas. Fick verkligen Isaac Newton ett äpple i huvudet och kom han på gravitationslagarna efter denna händelse. Detta är ytterst tveksamt och är snarare en myt. Inte heller hade Jonas Toresson, Alias Jonas Alströmer en särskild betydelse för att potatisen infördes i Sverige. Han var snarare en av många som propagerade för denna rotfrukt. (Olausson, 2010) När det hittades en potatis som klarade det nordiska klimatet, och potatisen började användas av gemene man var Jonas Alströmer död och begraven sen många år. Detta är bara 2 sanningar som på senare år har ifrågasatts. Det är inte många år sen vi satt i skolbänken i grundskolan och lärde oss just detta om potatisen och Jonas Alströmer.

Att läkemedel uteslutande testas på män är ytterligare en myt som har propagerats för och tagits som realitet. Detta är givetvis heller inte sannolikt. (Olausson, 2010).

Skulle vi börja granska all den information som vi hela tiden prackas på så skulle vi snabbt hitta flera påhitt lögner och villfarelser.

Två yrkesgrupper där det är extra viktigt att anamma källkritiken är inom journalistiken och bland historiker. Dock skiljer sig tillvägagångssättet avsevärt mellan dessa yrkeskårer. Som Journalist har du oftast bara en liten stund på dig att bedöma om en nyhet är korrekt. Det

11

gäller att snabbt skriva och publicera innan någon annan hinner före. Detta medför givetvis att de flesta reportage bör tas med en nypa salt. Som historiker kan du ha flera månader eller år på dig för att ta reda på och beskriva ett händelseförlopp. Detta medför att det finns

aningan större möjligheter att sanningen eller åtminstone det mest sannolika

händelseförloppet målas upp, trots att den historiska händelsen hänt längre tillbaka i tiden är journalistens scoop. (Thurén, 2011).

I Arezzo i Italien 1304, föddes humanisten Francesco Petrarca (Hörnqvist, 2002) som myntade uttrycket ad fontes, vilket i det närmaste betyder tillbaka till källorna. Han var en av flera förgrundsfigurer till skapandet av de moderna källkritiska metoderna och verktygen. De främsta personerna för den källkritiska utvecklingen inom historieforskningen i Sverige var var tveklöst Lauritz och Curt Weibull. De ifrågasatte och omarbetade flertalet uppdiktade historier som fanns inom 1800-talets historiska alster. Allt som inte kunde ses som sannolikt och höll för den kritiska kontrollen rensades bort. (Thurén, 2011).

I dokumentärserien Svenkarna som stred för Hitler, intervjuades några av soldaterna. En av dem berättade att han hade varit vakt i förintelselägret Treblinka under 1944. Några dagar senare ifrågasatte historiker bland annat hur han kunde ha varit i Treblinka under 1944, när lägret lades ned under slutet av 1943. Detta exempel visar på att det är mycket lättare att se att man har ett källkritiskt problem om man själv besitter kunskaper i ämnet.

För att visa på vikten av att vara uppmärksam på detaljer tar Torsten Thurén upp ett exempel från 1989, då bilder på människor från påstådda massgravar i Timișoara i Rumänien kablades ut. På bilderna syntes människor med tydliga obduktionssår. De hade hämtats från bårhus och arrangerats så att det såg ut som offer från massgravar. Vid intervjuer med journalisterna sade en av dem att hon först hade tyckt att det var något som inte stämde med bilderna, men att hon bortsett från sina onda aningar, då hon inte kunnat ana att någon kunde göra något liknande bara för att vilseleda dem. En annan hade uttryckt att de hade hamnat i en

journalistisk masspsykos till följd av dramatiken och konkurrensen journalister emellan.

Thurén menar att journalisterna på grund av pressen hade råkat ut för tunnelseende och

önsketänkande, vilket kan förklaras med att de blev vilseledda av revolutionärerna, vilka de

sympatiserade med.

Dessutom menar Thurén att de flesta sanningarna är provisoriska. Detta förklarar han med att om det inträffar något stort och omvälvande, och nyheterna fort ska förmedlas kan all fakta omöjligt stämma från första stund, då det mesta initialt är väldigt oklart. Ett tydligt exempel på det är antal döda och skadade vid stora katastrofer. Redan på kvällen efter attentaten mot World Trade Center rapporterade TT om tiotusentals dödade. Det var en siffra som tillslut

12 sjönk till omkring tretusen.

Alla händelser som sker lämnar spår efter sig, det kan till exempel vara fingeravtryck på ett mordvapen. Den här typen av källor kallas för kvarlevor, de kallas lämningar av historiker eller teknisk bevisning av polisen. En äkta kvarleva som tolkas på rätt sätt kan tillskrivs mycket större bevisvärde än alla berättelser om samma händelse. Det beror på att den är ett direkt spår efter en händelse, som inte kan glömma, eller förvanska något i ett

händelseförlopp. Den drabbas inte heller av tunnelseende eller önsketänkande. Men man måste dock vara medveten om att en kvarleva kan förfalskas eller eventuellt feltolkas. För att kunna avgöra om ett dokument är äkta, och förstå vilka avsikter som finns med det, krävs det att man så gott man kan tränar sina kunskaper om det berörda ämnet. Att man försöker vara uppmärksam på detaljer, att man är eftertänksam och att man är medveten om sina egna fördomar. För att testa detta ljög Expressen ihop stiftelsen ja till euro och

kontaktade en statsvetare, en känd författare, en riksdagsman, en idrottsman och några artister. Journalisterna sa att artikeln skulle publiceras på en stor morgontidnings debattsida, och att ledande politiker redan skrivit under. Samtliga var omedelbart villiga att skriva under och tog tacksamt emot honoraret på 5000 kr. Ingen hittade de medvetet införda felen. Det var enkelt att manipulera opinionen kunde konstateras.

2.2 Källkritik och Internet

Ungdomar idag använder främst internet som källa för att söka kunskap samtidigt som endast 49 % av ungdomarna fått undervisning om källkritik i skolan (World Internet

Institute). Man kan inte direkt säga att internet är mindre tillförlitligt än andra medier. Skillnaden är att när man söker på något på till exempel Google så kommer hundratals kanske tusentals alternativa sidor upp där man kan hämta sin information från.

Enligt sidan Mediekompass (Mediekompass, 2010) som branschorganisationen

Tidningsutgivarna står bakom finns det en hel del riktlinjer och tips på hur man ska skilja dessa sidor åt, och hur man ska hitta den mest pålitliga informationen.

Några enkla saker man bör fråga sig själv är följande. Vem är det som författat den informationen man hittar och är han/hon kunnig inom området? Hänvisar författaren till forskning inom området eller är det lösa påståenden? Vad har författaren för syfte med att sprida informationen? Har författaren en personlig, politisk eller affärsmässig anledning att

13

sprida just den informationen? Finns det länkar till andra sidor som kan verifiera

informationen? Fungerar länkarna? Är sidorna som länkas oberoende från varandra eller kan man hitta samband mellan dem? När uppdaterades informationen på sajten.

Något som också är viktigt att fundera på kan vara hur sidan är konstruerad och på vilken domän man har hittat den. Det finns sidor som medvetet försöker lura läsaren genom att ha ett liknande domännamn som en känd sida med liknande information. Skillnaden kan dock vara stor. Ett känt exempel på detta är sidorna Levandehistoria.org och Levandehistoria.com. Levandehistoria.org är en sida på internet som berättar och försöker bevara historiska

sanningar så som förintelsen. Levandehistoria.com emellertid förnekar förintelsen och försöker otvetydligt få läsaren att tro på deras version. Två liknande sidor med helt skilda informationer om en specifik händelse eller icke-händelse. Man kan också försöka lura personer att tro att informationen är sanningsenlig är när man medvetet kopierar en känd sidas layout för att nå ut med sitt budskap. Det förekommer också rena medvetna

felstavningar av kända toppdomäner. Ett känt exempel på detta är adresserna Hotmail.com och Hotmale.com. I det senaste exemplet märker man ganska omgående att sidorna skiljer sig avsevärt åt.

De ovanstående exemplerna är flera av ren teknisk art och toppdomäner ses oftast som mer pålitliga även att vem som helst kan registrera en sådan idag. Däremot ska man fråga sig vem som registrerat adressen och detta kan man enkelt ta reda på genom att besöka en sida som allwhois.com. De flesta seriösa sidor har också en ansvarig utgivare samt en beskrivning av denne. En ansvarig utgivare är ensam ansvarig för den informationen som regleras i

Tryckfrihetsförordningen (Regeringskansliet). Tryckfrihetsförordningen är den grundlag som

reglerar yttrandefriheten i tryckta skrifter, främst tidningar, tidskrifter, broschyrer och böcker (Nationalencyklopedin).

Det brukar och skall också finnas på en seriös sida, kontaktinformation till de personer som skriver på sidan så man lätt kan nå han/henne för frågor och svar.

2.3 Kursmål och ämnesplaner

I ämnet Historias syfte och i kunskapskraven för de olika betygen står det att eleverna skall lära sig att söka, granska och tolka källmaterial i historieforskningen. Även i

Samhällskunskap står det att eleven skall kunna söka, tolka och granska information. Ytterligare ämnen där källkritik är essentiellt är i kursen Engelska 6 under ämnet Engelska

14

för gymnasiet. Där står det under ett kunskapskrav att eleven skall vara kapabel att söka

relevant information och värdera olika källors tillförlitlighet. Dessutom finner man i

Svenskans ämnessyfte Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper

om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor.

(Skolverket, Ämnesplaner och Kurser ,Gymnasiet, 2011). Även i El- och Energiprogrammets examensmål finns vissa riktlinjer på att eleven skall kunna göra vissa kritiska val för att vara kapabel att välja rätt verktyg och analysera en arbetsprocess.

Man kan lätt tro att källkritik endast skall användas i utvalda kurser och ämnen och inte implementeras i all undervisning på gymnasiet.

Men i förordningarna från Skolverket citerar vi följande: Eleverna ska också kunna

orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. (Skolverket, SKOLFS 2011:144 - Förordning, 2011.)

Detta står i skolans uppdrag i förordningen för den nya läroplanen för gymnasieskolan. Det är således hela skolans ansvar att arbeta för att eleverna skall uppnå detta mål i sin kunskapsutveckling. Eleverna har följaktligen rätt till källkritisk undervisning men känner alla lärare till att de ligger på deras uppdrag?

2.4 Skolverket och Källkritik

Skolverket har en webbplats på internet under deras huvuddomän som fokuserar på källkritik och säkerhet på internet. Den heter Kolla Källan och har som huvudsyfte att ta upp frågor som rör informationssökning, källkritik, upphovsrätt m.m. Huvudmålgruppen är lärare och bibliotekspersonal (Skolverket, Skolverket, 2011). Men vi ser även att elever skulle ha stor användning av den information vi hittar här. Här finns bland annat en lathund angående informationssökning på internet (Skolverket, Kolla Källan - Källkritik på internet - En lathund).

Här kan man även få information om undersökningar och händelser i ämnet via artiklar och forskning som skrivits och uppdaterats.

15

2.5 Tidigare forskning

Ett exempel på forskning inom ämnet källkritik på internet är projektet Exakt som drivs av Professorerna Olof Sundin, Mikael Alexandersson, Louise Limberg och Fil Dr och

universitetslektor Helena Francke (Exakt). Exakt är ett forskningsprojekt om källkritik i så kallade web 2.0 miljöer. Projektet startade 2008 och är finansierat av vetenskapsrådet. En web 2.0 miljö är förenklat en interaktiv webbtjänst där användaren skapar den informationen som finns tillgänglig. Exempel på detta är Facebook och Flickr (Wikipedia). Forskarna menar att i web 2.0 miljöer kan vem som helst publicera åsikter och information utan

förhandsgranskning som är vanlig i traditionella medier. I stället ersätts det av efterhandskontroll och den källkritiska analysen lämnas helt till läsarna.

Linda Viklund har i sitt examensarbetearbete/C-uppsats (Viklund, 2004) försökt reda ut hur lärare arbetar med internet och hur elever använder sig av internet, samt om de använder sig av källkritisk analys i sitt löpande skolarbete. Hon försöker också ta reda på om eleverna i årskurs 4-6 ,på den skolan hon gör sin undersökning på, faktiskt kan källkritiskt granska den informationen de finner på internet. Linda kommer kortfattat fram till att lärarna har en vision om att använda internet mer i skolarbetet men att det ibland är svårt att implementera sådant arbetssätt i undervisningen av många skäl. En del lärare har lättare än andra att använda sig av internet som arbetsredskap. Prioriteringar avgör oftast om internet används. Eleverna vill använda sig mer av internet i skolarbetet men emellertid får de rätta sig efter vad deras läraren vill. Källkritisk undervisning för eleverna är inget som naturligt finns i lärarens planering, utan få ses som ett supplement som används vid enskilda tidpunkter. Det skall klargöras att detta arbete om källkritik skedde under året 2005 och att internetanvändandet på Lindas referensskola antagligen ser annorlunda ut idag av många anledningar. Linda

använder också Göran Leth och Thorsten Thurén som några av sina källor.

Mikael Törnqvist har i sitt examensarbete/C-uppsats (Törnkvist, 2009) försökt ta reda på om man som lärare kan använda sig av Powerpoint som redskap för att lära elever förstå hur viktigt det är med källkritik. Hans syfte med examensarbetet var att ta reda på hur elever på mediaprogrammet på gymnasiet använder sig av källmaterial samt om de ifrågasätter och gör källkritiska analyser av de materialet de använder. Han ville också få svar på hur de använder verktygen för att göra ett urval, undersöka och jämföra. Mikael kom fram till att eleverna har svårt att använda de verktyg som finns för att källkritiskt granska material. Eleverna tyckte

16

dock att källkritisk granskning var en viktig del i informationssökandet. Han blev också oroad för att eleverna litade blint på den beskrivning och framställandet han la fram om källkritik. Han anser att eleverna inte kan bedöma om materialet kommer från en pålitlig källa. Mikael Törnkvist använder tydligtThorsten Thurén som huvudkälla till sitt arbete.

Maria Nilsson och Anna Ärlig har i sitt examensarbete/C-uppsats (Maria Nilsson, 2009) haft ett syfte att ta reda på hur lärare som utbildar inom ämnet historia på gymnasieskolan använder sig av källkritik i sin dagliga verksamhet. De ville bland annat också ta reda på hur eleverna bedömde om materialet de hittar är trovärdigt eller ej. Resultatet i undersökningen visade kortfattat att lärarna föredrog litteratur före internetkällor. De påvisades också att de elever som inte fått källkritisk undervisning också i lägre grad ansåg sig vara källkritiska. Dock tyckte övervägande delen av eleverna att källkritik var viktigt . Eleverna ansåg att deras lärare i historia var en pålitlig källa, medan Wikipedia och andra internetkällor ansågs vara mindre trovärdiga. Maria Nilsson och Anna Ärlig har valt andra källor än Thorsten Thurén i sitt arbete. De har dock inte lika tydligt gått igenom de källkritiska kriterierna i sitt arbete utan haft andra utgångspunkter. De har använt sig av Sirkka Ahonen (Karlegärd, 1997) för att kortfattat beskriva vad källkritik innebär.

David Gudmunsson ville i sitt examensarbete/C-uppsats (Gudmunsson, 2007) ta reda på hur förutsättningarna på gymnasiet var för att bedriva källkritisk undervisning. Han hade också som syfte att se vilka utsikter det fanns för att ytterligare utveckla

källkritikundervisningen. Hans slutsatser är att det kommer läggas mer krut på källkritik på gymnasiet framöver. Han hänvisar till det kommande gymnasiet (Läs nuvarande). Han tycker dock att litteratur och övriga verktyg behöver utvecklas. Tydligt i hans arbete är att endast källkritiken inom ämnet historia läggs fram.

18

3. Syfte

Vi intresserade oss ganska tidigt I vår lärarutbildning av ämnet källkritik. Eftersom vi arbetat parallellt som obehöriga yrkeslärare på elprogrammet under tiden vi utbildat oss, har vi haft möjlighet att studera våra elevers tillvägagångsätt vid sökande av information. Vi hade en vag känsla av att eleverna endast använde Google och plockade första bästa sida, som utifrån första anblick såg seriös och bra ut.Vi var båda överens om att den grafiska profilen är väldigt viktiga för elevernas val av informationskälla. Vi var i samma ögonblick ganska säkra på att eleverna inte intresserade sig nämnvärt över vem som lagt ut informationen och vad denne har för utbildning och kompetens inom området. Parallellt som vi var väldigt oroliga för att eleverna mer och mer litar på vad som sägs och skrivs på bloggar, Twitter och i andra web 2.0 miljöer.

Syftet med denna uppsats blev således att ta reda på hur eleverna använder sig av internet i sitt dagliga skolarbete och om de tror på den information/fakta som sägs och skrivs på nätet samt kan använda sig av källkritik. Vi ska också skaffa oss insikt om hur lärarna på vår skola behandlar källkritik för internet. Vi har använt oss av Linda Viklunds (Viklund, 2004) examensarbete som förlaga till vårt eget arbete med vår egen undersökningsgrupp. Hennes uppsats bygger på liknande frågeställningar fast hon har intervjuat elever från grundskolan. Vi går närmare in på hennes resultat och diskussion i bakgrundskapitlet. När hon gjorde sin uppsats gick den elevgrupp vi idag intervjuar i samma årskurs som hennes elevgrupp. Hennes uppsats intresserade oss då vi redan innan vi hittade den hade bestämt oss för vad vi ville undersöka närmare. Vi vill lära oss mer om ämnet källkritik för att kunna hjälpa våra elever att bli självständiga kritiskt tänkande individer.

19

3.1 Frågeställningar

De frågeställningar vi kommer att behandla i våran uppsats är följande:

 Har eleverna fått någon form av utbildning i källkritik?

 Tycker eleverna att de fått utbildning i ämnet källkritik

 Tycker eleverna att de källkritiskt granskar det materialet de finner på internet?

 Hur går eleverna till väga när de söker information på internet.?

 Anser lärarna att de har kunskaper i att undervisa om källkritik?

 Tycker lärarna det är viktigt att undervisa elever i källkritik?

 Tycker lärarna att eleverna i tillräcklig utsträckning granskar information på internet källkritiskt?

20

4. Teoretiska utgångspunkter

Torsten Thurén har till Krisberedskapsmyndighetens utbildningsserie inom området kriskommunikation, skrivit boken Sant eller falskt, metoder i källkritik. Han menar att

källkritik i själva verket handlar om några enkla regler som kan hjälpa oss att avgöra vad som är sannolikt, inte en osviklig metod för att få veta vad som är sannt. Att den är till för att hjälpa oss att se igenom eventuella lögner och halvsanningar(Thurén, Sant eller falskt?, 2003).

Till att börja med kan det vara nog så svårt att veta att man har ett källkritiskt problem. För att ens kunna varsebli det bör man vara uppmärksam på om man har några kunskaper om det berörda ämnet, försöka vara uppmärksam på detaljer, vara eftertänksam och vara

medveten om sina egna fördomar.

Någonting man som källkritiker behöver fundera på är också angående det urvalet författarna av diverse texter måste bestämma sig för. Det skulle krävas extremt mycket fakta och formuleringar för att in i detalj beskriva ett händelseförlopp. Författarna av texter måste rensa bland den fakta och det material som finns inom ämnet. Detta sker med ett urval som är högst personligt. Olika personer väljer att belysa visst material i en text eller annan media ur ett eget perspektiv. Detta är givetvis fullt naturligt men det påverkar utfallet av textmaterialet.

Att vara källkritisk är inte lätt. Det inser man ganska fort när man läst Torsten Thuréns bok Källkritik. Tydligare och mer genomtänkt än så tror vi inte man kan vara. Många bra synvinklar och tankesätt finns i denna bok. Eftersom man själv tolkar och analyserar och synligör problem i texter man läser, så inser man mer och mer hur färgad och partisk man själv är när man sorterar allt material. Om vi har svårt att vara källkritiska i alla situationer, hur ska då våra elever klara av detta?

Lennart Hellspong som är professor emeritus i retorik på Södertörns Högskola i Stockholm har skrivit en text om källkritisk analys som intresserade oss när vi sökte efter arbeten och texter i ämnet. Den är en nerbantad och lättförstådd text som tar upp hur man källkritiskt analyserar texter (Hellspong). Hellspong tar bland annat upp fem olika analyser som man bör göra för att försäkra sig om att man faktiskt källkritiskt granskar texten korrekt. Som en av huvudkällorna i hans metodarbete om källkritisk analys använder även han Thorsten Thurén.

21

Thorsten Thurén måste ses som en gigant i ämnet då hans namn ofta dyker upp som källa i arbeterna . Det är svårt att hitta information och fakta om ämnet källkritik utan att Thurén nämns. Just detta är väldigt intressant då Thorsten Thurén skriver att man bör vara kritisk om alla informationskällor som refererar till samma källa. Det som kan försvara Thurén i det här fallet är förmodligen att dessa källor oftast är helt oberoende av varandra. Samt att Thorsten Thurén tydligt visar på stora kunskaper i ämnet och att hans slutsatser och tillvägagångsätt för källkritisk granskning är trovärdiga och välgenomarbetade.

4.1 Sant eller falskt, sannolikt eller osannolikt

När man pratar om källkritik kommer man ganska fort in på att bedöma om något är sant eller falskt, Sannolikt eller osannolikt. Vi tycker det är viktigt att man tidigt reder ut dessa begrepp. Det finns flera olika teorier om sanning. En av dessa är Korrespondensteorin vilken oftast ses som den vanligaste av sanningsteorierna. Denna teori har som grund i att det är endast sant om det stämmer överens med verkligheten. Som ett exempel kan vara är att ” Fredrik Reinfeldt är Sveriges Statsminister”. Detta påståendet är sant idag och stämmer väl överens med verkligheten hösten 2011. Kända anhängare av denna teori var bland annat Platon (427-347 f Kr) och Bertrand Russell (1872-1970). En svaghet i denna teorin är att verkligheten uppfattas olika av olika individer och detta medför att även sanningen uppfattas olika (Dagfinn Föllesdal, 2001).

En annan av sanningsteorierna är Koherensteorin. Enligt denna teori är det endast sant om uppfattningen är beroende och universell enhet av flera uppfattningar. Man kan säga att för att klassas som sann så måste den lämpa sig i ett passande koherent system. Kända anhängare av denna teori är Gottfried Wilhelm Leibniz (1646-1716) och Spinoza (1632-1677).

Akilleshälen i denna teori är att det kan finnas åtskilliga sådana system som kan föra med sig att ett påstående både kan vara sant och falskt. (Dagfinn Föllesdal, 2001). Det finns

ytterligare sanningsteorier bland annat Pragmatisk sanningsteori och Konstruktivistisk

sanningsteori (Wikipedia).

Men vad innebär det då att något är sannolikt? Sannolikhetsteorin är enligt en teori som är besläktat med statistiken. Med sannorlikhet försöker man räkna ut hur troligt eller hur stor risk det är att en viss händelse äger rum (Nationalencyklopedin).

22

4.2 Primär- och sekundärkälla

Men hur använder man sig då av källkritik och hur är man källkritisk? Flera av de böcker vi läst i ämnet pekar på att en källkritisk person är någon som tolkar informationen och ifrågasätter sanningar. Det som inte kan bevisas är föga sant eller sannolikt. Kan man inte redovisa sin källa så ska man inte lita på det som sägs eller skrivs. Det som proklameras som sanning i dag kan vara lögn i morgon.

Många gånger används utrycken primär och sekundärkälla. Det påvisas ofta att

primärkällan är bättre än en sekundärkälla, eftersom en primärkälla är själva upphovet till ett påstående, men det kan vara mer komplicerat än så. En sekundärkälla kan ibland vara mer pålitlig än primärkällan då det kan ha tillkommit viktig information. En primärkälla är den ursprungliga källan till informationen medan sekundärkällan kan komma från t ex en journalist eller en historieforskare som lyssnat av och samlat ihop informationen.

Sekundärkällan kan mycket väl vara mer pålitlig då denne kan ha annan faktamängd som den samtolkar med den data som erhållits från primärkällan. Primärkällan kan vara påverkad av flera olika faktorer som gör att hans vittnesmål eller granskning måste ses med andra ögon och omarbetas.

När man nu skall bedöma fakta bör man vara medveten om att faktan enbart utgår från 2 olika slags källor. Den första kommer från våra egna bilder och sinnesintryck. Det vill säga hur vi ser hör och uppfattar det som händer. Den andra källan är genom andras uppgifter genom muntlig eller skriftlig framställan och/eller genom still- eller rörliga bilder (Edvardsson, 2003).

4.3 Källkritikens fyra grundprinciper

I Torsten Thuréns bok Källkritik tar han upp fyra grundprinciper för källkritisk analys. Dessa grundprinciper är Äkthet, Tidsamband, Oberoende, Tendensfrihet. Vi kommer i följande underrubriker beskriva dessa tydligare.

23

4.3.1 Äkthet

Första grundprincipen är Äkthet. Den fakta som inhämtas från källan måste tydligt visa på att den är genuin och trovärdig med tydlig förteckning på var ifrån den hämtats. Det ska inte råda några tvivel på att källan är sann eller åtminstånde sannolik.

4.3.2 Tidsamband

Punkt nr 2 av de fyra grundprinciperna är Tidsamband. Ju äldre källan är desto större

anledning bör man ha att ifrågasätta dess sanningshalt. Viktigt är dock att påpeka att en äldre källa behöver nödvändigtvis inte vara mindre sann, men dess information kan ha ändrats med tiden. Ett exempel kan vara att ett vittnesmål har ändrats då vittnet kommit i kontakt med andra personer som diskuterat händelsen och påverkat synen av det som vittnet sett, och upplevt en så kallad narrativ smitta. Saker har också en förmåga att förändras efter tid. Man minns helt enkelt inte vad som hänt. Viktigt också att påpeka att personer som varit med om traumatiska upplevelser har en förmåga att missa viktiga detaljer i perferin som kan vara avgörande för händelseförloppet. Inom källkritiken blir då en huvudregel att, ju yngre en källa är ju pålitligare är den. Detta beror naturligtvis på att vi glömmer. Helt sant är nu inte det heller eftersom äldre människor bättre minns sådant som hände när de var barn och ungdomar, än sådant som hände nyligen. Det är ju dessutom en självklarhet att man lättare mins sådant som man är intresserad av, än sådant man finner ointressant. Om en person har råkat ut för något traumatiskt kan det eventuellt krävas att det går en tid innan minnena återvänder, om inte personen har förträngt dem helt. Det kan också finnas en möjlighet att fantasin har bearbetat ett gammalt minne och gjort det alltmer detaljerat. Det är dessa komplikationer som gör att även expertis på området kan vara oense om hur man ska tolka människors minnesbilder. Ytterligare en huvudregel säger, för att ett påstående ska vara trovärdigt måste det bekräftas av minst två av varandra oberoende källor. Eftersom två personer aldrig uppfattar ett händelseförlopp exakt likadant, och minnet av händelsen förändras med tiden, kan omöjligt två av varandra oberoende personer avlägga ett likadant vittnesmål.

24

Personer som utsätts för masshysteri eller är rädda och utsätts för tvång kan också lämna felaktiga uppgifter. Det är också vanligt att förutfattade meningar kan göra intryck på utgången.

Direkt efter en händelse spelar ofta den som intervjuar eller samlar informationen en viktig roll. Ledande frågor kan påverka och ändra ögonvittnets uppgifter negativt och en icke sann bild kan målas upp.

Många gånger ifrågasätts vittnesmål eftersom de är motsägelsfulla sinsemellan. Men detta ökar snarare trovärdigheten eftersom personer ser händelsen ur varierande synvinklar samt tolkar dem efter egen erfarenhet och uppfattning. Händelseförlopp som beskrivs exakt likadant är ofta en produkt av att källorna pratat ihop sig och skapat en förenad syn av det som har inträffat.

4.3.3 Oberoende

Nästa kriterie är att källan ska vara oberoende. Den skall alltså inte vara en produkt av en annan källa. Primärkällan är som regel mer tillförlitlig än en sekundärkälla men som vi tagit upp innan kan det finnas anledning att ifrågasätta även primärkällan och sekundärkällan kan vara den mest trovärdiga. Viktigt är att man försöker undvika att använda sekundärkällan för att framlägga bevis för primärkällans äkthet. Som exempel inom vårt eget yrkesområde bör man undvika använda de gamla elföreskrifterna och reglerna och samtolka dessa med nyare. De står för sig själva och skall tolkas själva. Du kan dock samtolka rådande föreskrifter och regler mot varandra.

Ett problem inom journalistiken som är vanlig när man pratar om hur oberoende källan är när man använder sig av tolk eller liknande. Det är vanligt att man som utrikeskorrespondent måste använda sig av tolk för att intervjua någon som pratar ett främmande språk. Man måste då som journalist vara medveten om att tolken kan felbedöma frågan. Jornalisten kan i

samma situation missförstå fråga och svar. Det kan också finnas anledning att ifrågasätta hur tolken framställer frågan och levererar svaret. Dessa felaktigheter och missförstånd kan kanske, om de uppkommer omedvetet, förklaras med att jornalisten inte intervjuar på sitt modersmål eller att tolken inte tolkar mellan sitt modersmål och ett främande språk , utan mellan två främmande språk. Desutom kan det eventuellt finnas politiska mål eller personliga ställningstaganden som påverkar tolkens trovärdighet.

25

4.3.4 Tendensfrihet

Slutligen tar Thurén upp tendensiösa, partiska, källor. Här finns stor anledning att vara misstänksam, inte för att personen i första hand ljuger utan snarast undanhåller sådant som kan skada dennes intressen.

Detta tar oss fram till punkt nr fyra av Torsten Thuréns källkritiska principer,

Tendensfriheten. Det skall inte finnas några anledningar att antaga att källan påverkar

informationen genom politiska, personliga eller andra intressen i ärendet. Ett exempel på detta kan vara att man inhämtar information om ett ärende från en partipolitisk tidskrift eller liknande. Denna källa är troligtvis ”smittad” och påverkar utgången av informationsökandet. Faktan som inhämtas behöver nödvändigtvis inte vara osanningsenlig eller osannolik men den kan exkludera viktig upplysning som är ofördelaktig för partiet och kan vara essentiell i fallet.

Som källanalytiker måste man vara medveten om de propagandalögner , ensidigheter och färgade skildringar som förekommer inom den politiska världen.

26

5. Metod

5.1 Kvalitativa intervjuer

Intervjuer har sina fällor vilka ovana intervjuare som vi är lätt faller i. Det ska klargöras att vi inte har intervjuat speciellt många personer innan denna uppsats. Däremot har vi försökt läsa oss till vilka problem man kan stöta på vid en intervju och vad som kan påverka

intervjuns utgång.

På Linköpings Universitets hemsida skriver Amy Rankin (Rankin, 2011) om en hel del av de fallgroppar man kan råka ut för vid en intervju. En av dessa är den så kallade

Försöksledareffekten där den som intervjuas lätt faller in och svarar på frågan för att vara

försöksledaren till lags. Det är väldigt viktigt att få den som intervjuas att svara på saker som den annars utelämnat på grund av att det verkat för banalt i sammanhanget, men som faktiskt kan spela stor roll vid utgången av svaret. Amy säger också att man ska försöka undvika frågor som endast genererar ett ja- eller nej-svar utan att komma med rätt följdfrågor. Amy förespråkar öppna frågor men har ingen direkt åsikt i om man ska använda ostrukturerade, semi-strukturerade eller strukturerade frågor. Hon skriver att det beror på studiens syfte.

Journalisten Björn Häger skriver i sin bok intervjuteknik om tillvägagångsätt för en bra intervju (Häger, 2001). Han menar att det är viktigt att undvika laddade ord som kan få den intervjuade att fokusera på fel saker. Man bör också undvika att bete sig som en klassisk skjutjärnsjournalist som enbart söker konflikter och ställer provocerande frågor. Försök att hålla fast vid ämnet och syftet för intervjun och lyssna noga, så du får reda på tillräckligt med fakta för att kunna arbeta vidare efter intervjun. Björn menar också att man bör använda sig av öppna frågor. Öppna frågor börjar ofta på Hur, Vad och Varför. Undvik slutna frågor som oftast endast genererar ett jakande eller nekande svar om du inte har en öppen följdfråga. Det är också enligt Häger viktigt att vara påläst i ämnet och planera sin intervju och lyssna aktivt även om intervjun spelas in. Ett aktivt lyssnande medför att man får en större helhetsbild av intervjun och kan komma med slipade följdfrågor.

En annan viktig punkt i en intervju är hur man bör behandla etiska frågor. Som till

27

som drivs av vetenskapsrådet kan man hitat etiska riktlinjer och regler för forskning (Vetenskapsrådet).

5.2 Avgränsningar

I vårt arbete kommer vi inte avgöra om eleverna är källkritiska utan till exempel bara om de anser sig vara detta. Däremot kommer vi ha åsikter om hur eleverna använder sig av källkritik och hurvida vi tycker de är källkritiska. Detta är givetvis bara spekulationer från vår sida. Vi kommer också försöka ta reda på om eleverna fått någon form av utbildning inom källkritik och om de anser sig fått någon. Vi undersöker inte djupare i om den undervisning eleverna fått är korrekt och tillförlitlig. Vi försöker också ta reda på om eleverna anser sig källkritiskt granska det materialet de finner på internet. Vi kommer inte heller här ifrågasätta om de faktiskt granskar materialet korrekt. En annan frågeställning vi har är hur eleverna går till väga vid informationsök på internet. Vi kommer försöka ta reda på hur de gör för att söka informationen utan att ifrågasätta metoden.

När det gäller lärarintervjuerna så försöker vi ta reda på om lärarna själva anser sig kapabla att undervisa i källkritik. Vi kommer inte heller här ifrågasätta om de faktiskt kan detta. Vi vill också ta reda på om lärarna tycker det är viktigt att undervisa i källkritik. Inte om det är viktigt utan vad lärarna anser. Vi kommer också fråga lärarna om de tycker att eleverna källkritiskt granskar det materialet de använder sig av. Alltså inte om de faktiskt är källkritiska. Bara vad lärarna anser i frågan.

5.3 Beskrivning av intervjugrupp

De elever vi valde att intervjua I vår uppsats går tredje året på Elprogrammet. Att vi valde elever på just Elprogrammet föll sig naturligt eftersom vi undervisar dem dagligen i vårt arbete. I klassen går trettiosex elever på tre stycken inriktningar. Dessa inriktningar är Automation, Elteknik och Datorteknik. Vi har valt att intervjua tio av dessa elever.

Lärarna som vi intervjuar har eller har haft de elever vi har som intervjugrupp. Bland lärarna valde vi de som undervisar i Samhällskunskap, Historia, Svenska, Engelska och en

28

Vi kommer inte mer genomgående beskriva vår intervjugrupp på grund av de etiska överväganden vi beskriver.

5.4 Tillvägagångssätt vid intervjuer

5.4.1 Tillvägagångssätt vid elevintervjuer

Den dagen vi valde att göra våra elevintervjuer var när vi hade våra elever lätt tillgängliga i våra undervisningslokaler. De hade samhällskunskap och de flesta var tillgängliga och höll på med ett arbete om politiska partier. Vi valde en dag för elevintervjuerna eftersom vi inte ville att eleverna skulle diskutera intervjuerna med varandra och eftersom eleverna för dagen satt åtskilda i olika datorsalar såg vi möjligheten att minska så kallad narrativ smitta. Vi hade i förväg på morgonen kollat vilka elever som var i skolan och därefter lottat vilka som vi skulle intervjua. Anledningen till att vi valde att lotta vilka elever vi skulle använda var för att våra personliga åsikter om vilka vi ville intervjua inte skulle få bestämma urvalet. Vi hade i förväg valt en lokal för intervjuerna. Lokalen låg lite avskilt från utbildningslokalen och var mysigt inredd med dämpad belysning och kändes för oss som en neutral plats där eleven kunde känna sig trygg och inte på något sett kunna ses som ett förhörsrum.

När det var dags gick vi och frågade elev för elev om de vill vara med på intervjun.Vi beskrev tydligt för dem vad intervjun gick ut på och vilket ämne det handlade om. Vi förklarade för dem att vi skulle spela in intervjun men att materialet endast skulle användas för sammanställande av intervjun och inte skulle användas för publicering. Vi förklarade också att eleverna skulle vara anonyma och att i sammanställandet av intervjuerna skulle de kallas elev1 till elev 10. De fick i denna situation reda på vilket elevnummer de skulle kommas att beskrivas som inom arbetet. Vi förklarade också att vi inte förväntade oss några speciella svar utan att vi ville att eleverna var så öppna och ärliga de kunde i sina svar. Elevintervjuerna tog i genomsnitt 15-30 minuter och vi hann med alla intervjuer samma dag. När första eleven var färdig valde vi att hämta den elev som befann sig närmast den elev vi intervjuat för att minimera diskussion om den kommande intervjun. Vi ville som sagt inte att de skulle påverka varandra. Vi märkte ganska fort i första intervjun att det var svårt att använda oss av de intervjufrågor vi valt från början. Vi valde att istället försöka komma med följdfrågor som naturligt vävdes in i samtalet och som kunde ge svar på på de frågeställningar vi hade. Efter avslutade intervjuer tackade vi för medverkan och frågade om vi fick

29

återkomma med följdfrågor om de behövdes. Själva intervjuerna spelades in på en

mp3spelare . Intervjuerna transkriberades under samma kväll och nästföljande dag, för att vi skulle ha dem i så färskt minne som möjligt. Sedan är det detta material som legat till grund för vår intervjuanalys.

5.4.2 Tillvägagångssätt vid lärarintervjuer

Lärarintervjuerna försökte vi göra då lärarna hade gott om tid och inte hade lektioner eller möten inplanerade. Vi insåg fort att det var svårt för oss att bestämma tid för intervju och lät lärarna bestämma tid och plats för intervju. Vi ville ge lärarna möjlighet att slippa stressa till intervjuerna, och att de själva fick välja en plats där vi kunde prata avslappnat om ämnet. Vi beskrev för lärarna i förväg att det handlade om en intervju vi skulle använda i vår uppsats. Vi sa inte då vilket ämne det rörde sig om men förklarade att de inte behövde vara oroliga och ungefär vilken tid vi trodde intervjuerna skulle ta. Intervjuerna planerades in och

intervjuerna utfördes på liknande sätt som elevintervjuerna. Det blev ett öppet samtal som tog mellan 25 till 45 minuter och genomfördes i de lokaler som lärarna själva valt. Vi förklarade att lärarna skulle få vara anonyma men frågade dem om vi fick skriva vilket ämne de

utbildade i. Lärarna ville vara anonyma men godkände att deras ämne nämndes i uppsatsen. Lärarna fick reda på att de skulle benämnas lärare 1 till lärare 5 i arbetet. De fick i denna situation reda på vilket lärarnummer de hade. Även dessa intervjuer spelades in på mp3 spelare, och transkriberades så snart som möjligt för att ligga till grund för analysen.

30

5.5 Tillvägagångssätt vid analys av intervjumaterialet.

När vi analyserade våra intervjuer, gick vi igenom dem en och en. Vi läste den aktuella intervjun några gånger för att skapa oss en känsla för helheten i varje intervju.

Därefter sorterade vi materialet, och samlade de olika styckena så som de korresponderade med våra olika frågeställningar. Vi skalade bort det vi kände vara oväsentlig för

sammanhanget, för att korta ned texten utan att förlora väsentligt innehåll.

Slutligen formulerade vi innehållet ur varje intervju i text och infogade citat för att knyta våra antaganden till den ursprungliga transkriberingen.

5.6 Etiska överväganden

Att vi inte mer ingående beskriver våra intervjupersoner beror på att vi lovade dem anonymitet. Eftersom vår intervjugrupp är lätt att spåra så valde vi bara att beskriva vilken klass eleverna går i. Med detta övervägandet ser vi det ganska svårt för utomstående personer att identifiera eleverna vi intervjuat. Eftersom det är 36 elever i klassen och vi valt att

intervjua tio stycken . Dessa tio elever kan vara vilken som helst av dessa trettiosex så det borde vara svårt att identifiera vem som är vem.

Bland lärarna kommer det vara lite enklare att identifiera då det inte finns så många lärare att välja på. Vi har dock frågat lärarna om vi fick skriva vilket ämne de undervisar i och de har godkänt detta. Vi anser dock ändå att identifikation är svårt då våra elevgrupper är så pass stora så det behövs minst två lärare i varje ämne för att kunna försäkra att utbildning i

ämnena kan tillgodoses.

Att vi valde att låta ”slumpen” avgöra vilka elever vi valt att intervjua kan givetvis

ifrågasättas. Men vi ansåg att vår egen påverkan skulle minimeras och inte påverka urvalet av intervjugruppen. Vi valde också att försöka minimera diskussioner om intervjuerna för att eleverna inte skulle diskutera om hur frågorna skulle besvaras. Vi ville att eleverna skulle vara så öppna och ärliga om deras egna åsikter i frågan. Som exempel så skulle frågan om de anser sig fått utbildning i källkritik kunna ändras i en diskussion.

Lokalen vi valde för elevintervjuerna låg lite avsides och används inte som

utbildningslokal och vi ansåg att denna plats skulle kännas mest avslappnande för eleven och där vi kunde få mest öppna och ärliga svar. Vi ville inte att eleven skulle känna att det var ett

31

förhör där vi förväntade oss specifika svar. Innan intervjun valde vi att prata med eleverna om andra saker än själva intervjun för att få en mer avslappnad relation än den som ofta uppstår mellan lärare och elev. Vi ville att eleverna inte skulle få känslan av att det var en

utbildningssituation.

Vi förklarade också för eleverna vad ämnet handlade om och varför de skulle intervjuas. Vi beskrev att de ingick i vår egen utbildning. Detta bestämmde vi eftersom vi ville vara så ärliga och tydliga med vad syftet för intervjun var. Vi hade diskuterat innan om hur vi skulle göra med detta. Risken vi såg var att eleverna med vetskap om ämnet skulle försöka ge svar de tror vi ville höra. Men vi valde endå att förklara ämne och syfte då vi ansåg detta var ärligt och etiskt korrekt att göra.

När vi kom till lärarintervjuerna och de etiska överväganden vi gjorde så ansåg vi att lärarna skulle få bestämma tid och plats för intervjuerna. Vi vet av erfarenhet att lärare på vår skola ofta är stressade och har mycket arbete att utföra. Att vi inte i förväg beskrev ämnet var för att vi inte ville att lärarna skulle ge oss de svaren de förväntade sig att vi ville ha. Vi ansåg också att de fanns en risk att lärarna i sin roll ville vara pålästa i ämnet innan intervjun vilket givetvis skulle påverka intervjuresultatet. Vi ansåg att det var tillräckligt att de visste syftet med intervjun och att det inte var något form av förhör där vi var ute efter givna svar.

Angående anonymiteten i intervjerna var det ganska självklart för oss att välja numrerat namn på våra deltagare. Vi ville att lärare och elever visste vilket nummer i intervjun de hade. Vi erbjöd dem också att få läsa det slutgiltiga arbetet så de kunde tydligt se sig själv i intervjun. Vi ville på detta sätt intyga för dem att vi inte skulle efterfabricera några svar i intervjuerna. Numreringen skedde inte efter ordning av intervju eftersom eleverna lätt kunde ta reda på vilken som var innan dem i ordning och därav kunna identifiera sina klasskamrater. Vi valde istället att ge eleverna slumpvis ett nummer bland de tio vi hade.

32

6. Resultat

6.1 Sammanställning av intervjuer utifrån

frågeställningar

6.1.1 Har eleverna fått någon form av utbildning i källkritik?

Lärare nummer ett undervisar i samhällskunskap, och enligt honom vill eleverna helst inte använda böcker för att söka information, han menar att det är svårt att få dem att gå till biblioteket. Han ger dem ofta uppgifter där de ska söka information på egen hand, och uppmanar dem att använda både litteratur och internet eftersom de ska få öva sig på att använda biblioteket, att kunna hitta en bok där. En annan kunskap han försöker få dem att träna är att söka information i en bok utan att behöva läsa hela texten, utan att ”skumma” genom boken för att hitta det man letar efter. Han menar dock att det nästan uteslutande innebär att eleverna använder sig av datorerna. Detta tror han beror på att de är ovana vid att använda sig av böcker över huvud taget, eftersom de flesta av eleverna tillbringar väldigt mycket av sin fritid vid datorerna blir den det naturliga valet. Han anser även att eleverna inte är särskilt duktiga på att söka information, och det gäller både vid informationssökning i litteratur och på internet. Generellt sett tror han att vi överskattar elevernas kunskaper när det gäller att hantera datorer.

” Ja, men de har ju vana av Facebook och de vet hur de ska hitta sidor för gratis spel

online liksom och sådana grejer. Men det andra liksom, bifoga ett dokument”.

När han ska ha en lektion om hur man ska gå tillväga för att kunna hitta information på internet, och granska densamma på ett korrekt sätt, brukar han praktiskt visa ett

informationssök med hjälp av projektor. Han ger förutsättningarna, ”det här ska vi ta reda på, hur gör vi?” Sedan är det genom en diskussion med eleverna som man når ett resultat ”Kan vi hitta samma information på fler ställen”, och ”Varifrån kommer den informationen”

33

”Alltså rent konkret så kan det ju vara att jag har en lektion och så kör vi projektor och nu

ska vi ta reda på det här och det här. Hur gör jag? Säg hur jag ska göra”.

När eleverna sedan har en uppgift, och ska söka information får de göra det väldigt självständigt eftersom han anser att de behöver träna sig på att söka själva. Av samma anledning ger han inte några restriktioner om vilka sidor som får eller inte får användas, då det är vad att vara källkritisk går ut på, att kunna avgöra vilken information som går att lita på.

Lärare nummer två är historielärare, och även han tycker det är svårt att få eleverna att använda något annat än internet för att söka information de gånger datorn finns som ett alternativ till böcker. Anledningen är att eleverna anser att det är lättare att söka information på internet, vilket lärare nummer två menar är fel. Det som gör att eleverna tycker att det är lätt att söka på internet, är att det är lätt att hitta mycket information men är det rätt

information? Han säger att eleverna ofta tar första träffen och är nöjda med det.

När han undervisar eleverna om källkritik brukar han ha en teoretisk genomgång där han tar upp och förklarar några olika begrepp Äkthet, tidsamband, oberoende tendensfrihet, och kvarlevor. Sedan fortsätter han med att genom hela kursen ge eleverna skrivuppgifter, eller muntliga redovisningar där de ska använda sig av dessa kunskaper, medans han tar upp dessa fyra grundprinciper till diskussion för att påminna eleverna om hur man ska använda sig av dem.

” Men en riktigt ordentlig genomgång i början så att alla har hört, och att alla vet vad det

är så att säga, och en påminnelse lite då och då, egentligen i samband med varje liten uppgift som de ska förbereda antingen muntligt eller skriftligt”.

När hans elever ska skriva ett arbete och enskilt söka information, finns det inte några restriktioner utan de får arbeta väldigt fritt, han finns med och hjälper dem på traven, och påminner om hur de ska gå tillväga för att hitta tillförlitlig information.

Lärare nummer tre låter eleverna använda internet i stort sett så mycket de vill, för att finna den information de behöver. Han har dessutom gått ett steg längre eftersom eleverna får använda sina mobiltelefoner att söka information med, lite beroende på vilken typ av

information som söks och i vilket sammanhang. Då han undervisar i språk tycker han att det är ett utmärkt sätt för eleverna att utöka sina ordförråd.

34

” Jämt. Hela tiden, även inne i klassrummet med mobilerna och så, det är smidigare och

lättare för dem att skaffa sig ett större ordförråd så i detta fall, för jag undervisar ju i språk”.

De gånger eleverna får lite större skrivuppgifter att arbeta med använder de datorer för att söka information. Även lärare nummer tre anser att eleverna uppvisar en viss ovilja att

använda böcker för sina informationssökningar, vilket han tror beror på ovana att använda sig av böcker, och smidigheten när man söker på internet.

När han undervisar eleverna om källkritisk granskning, gör han en liten genomgång om grundprinciperna. Sedan tar han det individuellt med varje elev då han försöker anpassa diskussionerna utifrån varje elevs egen kunskapsnivå. En sak som han betonar är äktheten i de källor man använder.

” Men man ser på en gång om en elev klarar av källhantering och så. Om jag upptäcker

att eleverna bara klipper och klistrar sitter jag ner med dem och diskuterar hur man ska göra”.

När eleverna arbetar på sina uppsatser ger han gärna tips om vilka sidor som kan vara bra att titta på, framför allt när det gäller språkliga regler som ortografi och grammatik. Detta är sidor som han själv har granskat och själv använder. I övrigt anser han att så länge elevernas sökningar är språkrelaterade kan han ännu inte se att det kan finnas sidor som skulle vara förbjudna att använda.

Lärare nummer fyra, som undervisar i språk, anser även han att eleverna helst av allt använder sig av dator och internet för att söka information när de själva får välja. Han är dock av en annan åsikt än sina kollegor, då han inte tycker att eleverna egentligen är ovilliga att söka information i böcker. Han tror att det bara rör sig om en osäkerhet om hur man metodiskt ska gå tillväga, och säger att om han ger eleverna en uppgift och böcker att använda skulle de göra det. Däremot skulle det innebära mycket mer arbete för honom, att hjälpa varje elev med att finna det de söker.

” Nej jag känner inte att det är något motstånd, främst så är det nog så att de vet inte hur

de ska göra, tror jag. Hade jag kommit med böcker, och sagt att ni får inte använda internet så hade det nog inte varit något problem”.

35

När han undervisar eleverna omkring källkritik, brukar han inte göra det med en regelrätt genomgång, utan gör det till en uppgift i ett annat arbete. När eleverna får ett skrivarbete kan han inleda med att tala om hur de ska göra för att kontrollera en uppgifts trovärdighet, eller att ingen har något egenintresse i informationen. Sedan hjälper han eleverna löpande under arbetets gång med tillvägagångssätt för att granska informationen.

” det sker hela tiden löpande, för de behöver påminnas hela tiden”.

När lärare nummer fyra ger sina elever uppgifter som innebär att de självständigt ska söka information, kan han ibland ge dem tips på sidor han tycker, och har kontrollerat, har bra och korrekt information. Det är dock något han är försiktig med, liksom han heller inte förbjuder några sidor, eftersom det ju är genom att självständigt söka och kontrollera informationen som ger eleverna den övning de så väl behöver. Han anser att det är bättre att vara med under hela processen och när det uppstår tveksamheter ta upp dessa till diskussion enskilt eller i grupp, vilket som passar bäst just då. Det kan vara något så enkelt som att har du kontrollerat den uppgiften på flera sidor.

Lärare nummer fem är en karaktärsämneslärare på el- och energiprogrammet. Han säger att de gånger eleverna självständigt söker information under hans lektioner sker det till övervägande del på internet, och att det är på hans uppmaning. Det beror på att han vill ge dem så mycket övning som möjligt i att söka efter t.ex. manualer och tekniska fakta på internet. Detta eftersom det i verkliga livet ofta är så att den manual som en gång eventuellt medföljde en produkt, är försvunnen den gång man behöver hjälp för att genomföra en förändring eller felsökning. Han hävdar också att han måste lägga mycket energi på att hjälpa eleverna att hitta rätt väg till informationen, vilket till stor del beror på att man ofta måste veta exakt tillverkare och modellnummer för att hitta rätt information. Eleverna är ju inte vana vid att behöva specificera sina sökningar på det sättet, utan skriver oftast bara in ett allmänt sökord i någon sökmotor, då oftast Google. Många gånger får han hjälpa dem med tips på var den aktuella informationen kan återfinnas. Han sätter inte upp några gränser för sökningarna, men säger samtidigt att man måste vara observant på de sidor eleverna besöker. I själva verket är det så att man antingen hittar korrekt information, eller ingen alls.

Han har därför heller inte undervisat eleverna om hur man källkritiskt granskar information.

36

6.1.2 Tycker eleverna att de fått utbildning i ämnet källkritik?

Elev nummer ett säger att de har fått undervisning i källkritik i Svenska A, däremot är han lite tveksam om hur mycket tid som har lagts på detta och det han minns är

” Jo det var faktiskt några lektioner när det var så, jag vet inte riktigt hur jag ska säga, det

var mest en genomgång om att man ska vara källkritisk, men ni fattar väl. Men jo vi har haft det i Svenska A”.

För att eleverna ska få möjlighet att koppla samman teori och praktik, är det viktigt att de ges möjlighet att praktiskt pröva sina kunskaper. Därför har vi tittat på om eleverna upplever att de har fått tillfälle att under lektionstid söka information på internet.

Elev nummer ett tycker att de får använda internet i skolarbetet så ofta han själv anser att det behövs. Han säger att det oftast är i samhällskunskapen och religionskunskapen de använder sig av internet i undervisningen. Enligt honom får de oftast söka helt fritt, men det kan hända att läraren rekommenderar någon internetsajt t.ex. Wikipedia.

Elev nummer två, säger sig ha fått undervisning i källkritik, men minns inte i vilken kurs eller i vilken omfattning. Han säger att det inte är särskilt ofta de använder internet i skolan, men att det är så ofta de behöver.

” Det är rätt så ok tycker jag, det är inte så ofta man behöver hitta något på internet. Men

när vi behöver det så får vi använda internet”.

När han använder internet för informationssökning får han söka fritt, men vill dra sig till minnes att någon lärare sagt att de ska vara restriktiva med att använda Wikipedia.

Elev nummer tre säger att de har fått undervisning i källkritik på svensklektionerna. Han tycker att de får använda datorer för informationssökning i tillräcklig omfattning, och säger att det varierar hur ofta det sker beroende av vad de har för uppgifter från lektion till lektion. Han säger att läraren ibland kan rekommendera en internetsajt men att de oftast får söka fritt på internet för att finna svar på sina frågeställningar.

37

Elev nummer fyra kan inte minnas att de har fått undervisning i källkritik. Han säger att de får använda datorer så ofta det behövs för att söka information. Hur ofta det blir aktuellt beror på vad de arbetar med vid olika tillfällen.

”ÖÖh, Hur ofta i snitt vi får göra det? Jo men alltså det är ju så ofta vi behöver söka

information så får vi ju det. Det är ju från arbete till arbete, vad det handlar om. Ska vi söka på internet så blir det ju varje gång, för då planerar ju läraren in att vi ska ha en datasal, för att kunna hitta den informationen”.

Han säger att det har varit vanligt förekommande i samhällskunskapen, men även i karaktärsämnen som robottekniken.

”Ja, men det har ju varit mycket i samhäll, nu när vi ska skriva om politik och så. Då har

det ju varit varje gång. Sen har det varit i robottekniken också, vi skulle kolla information om robotar och sånt, och det har ju varit mycket. Vissa veckor har det varit fem gånger. Vissa har det varit två, så säg tre gånger i snitt”.

Enligt honom sker sökningarna på internet väldigt fritt, det kan hända att läraren rekommenderar någon internetsida mest för att hjälpa igång dem.

Någon undervisning tror sig Elev nummer fem sig inte ha fått, men däremot så har någon lärare i förbigående förklarat grunderna lite. Han hävdar att vid varje tillfälle de på egen hand ska söka information får de använda sig av internet, och säger ” när vi ska söka går vi inte till biblioteket precis”. Då de söker information på internet får de söka fritt. Det kan hända att läraren ger dem något tips på en internetsajt som kan vara bra att börja leta på.

Elev nummer sex säger att klassen har fått undervisning i källkritik i Svenskkursen. Han tycker att de väldigt ofta får använda internet i sitt skolarbete. Han säger dock att det är nästan uteslutande i kärnämnena det sker.

” Det är ju ofta. Det är ju väldigt ofta som man gör det. T.ex. i samhäll, är det ju bra i

politiken, då använder man det ju väldigt ofta. Men det är ju mest i kärnämnena tror jag nog”.

Sökningarna sker väldigt fritt, det kan dock hända att en lärare rekommenderar dem att använda någon specifik sida.