Syftet med uppsatsen är att undersöka ABF-biblioteket i Oskarström fram tills det kommunaliseras. Vi får svar på det vi frågar efter, men i fråga om kommunaliseringen saknar vi en bra källa som kom ihåg hur allt hade skett. Många av personerna finns inte längre kvar då det ofta är äldre personer som sitter i styrelserna. Det är snart 30 år sedan biblioteket gick över i kommunal regi och i samband med detta anställdes helt ny personal till det nya biblioteket.
Vi har haft problem med vårt källmaterial då det är begränsat, vilket medför en del källkritiska problem. Biblioteket i Oskarström startar redan år 1914, men de första handlingarna om verksamheten som vi finner, kommer från slutet av 1920-talet. Det lilla som vi fann består av olika protokoll och verksamhetsberättelser, vilket gör att vi istället blir oerhört beroende av artiklar och tidigare utförda intervjuer, så kallade sekundärkällor. Även vid vår kompletterande intervju får vi tänka på de källkritiska aspekterna. Åren har förflutit och personen i fråga har kommit bort från verksamheten.
Vi upptäckte att den statistik som står i arkivmaterialen inte överrensstämmer med de siffror som vi finner på andra ställen. Intervjuerna som förekommer i litteraturen visar på högre siffror gällande bokbeståndet, samt vid telefonkontakt med en tidigare anställd vid folkbiblioteket i Oskarström bekräftas uppgifterna att bokbeståndet är på 20 000 år 1977. I statistiken står det att beståndet är på drygt 14 000.
Vi förstår att material kan bli kvar hos någon privatperson om verksamheten avvecklas och att det på så vis lätt glöms bort. Risken är stor att det försvinner vid dödsfall, då de anhöriga bara gör sig av med det. Många gånger önskade vi att vi skulle hitta en
guldgruva med material att ösa ur. Men det verkar som om väldigt mycket material från ABF i Oskarström inte finns bevarat längre. Många tänker inte på vilket värde eller vilken källa av kunskap det finns i gamla papper, för exempelvis en historieforskare. Det är vår historia och det finns alltid något nytt att lära.
När det gäller lokalhistoriskt material noterar vi att det är samma titlar som dyker upp i de flesta verk. Detta kan medföra att beskrivningen blir skev, då vi kanske bara får berättelser vinklade från ett håll. Historien kan berättas på flera olika sätt beroende på vem det är som berättar. Men det gör inte historien mindre sann för det, istället ger den oss nya kunskaper och perspektiv. Vi kan känna mer för någon person eller rörelse som är välbekant för oss och som vi känner oss hemmastadda i, därför kan det vara lättare att sätta sig in i deras perspektiv än i till exempel företagsledningens. Det är lättare att skriva positivt om en bygd om det går bra än dåligt. Oskarström av idag är inte samma ort som för 50 år sedan. Företagen har rationaliserat bort personal, lagt om sin
verksamhet eller avvecklats helt.
ABF-biblioteket i Oskarström startar sin verksamhet tidigt i förhållande till övriga arbetarbibliotek i länet som inte ansluter sig till ABF förrän några år senare. Det finns nog ett sug efter bildning bland arbetarklassen. Även om det är mest skönlitteratur som efterfrågas, är det ändå där arbetarklassen får möjlighet att förkovra sig i det svenska språket och att tänka kritiskt. Arbetsgivarna är säkerligen rädda för att arbetarna ska skaffa sig bildning, för bildning är en väg till kunskap och makt. Ju mer bildning
bildningen inser arbetaren vad som är rätt och vad som är fel och kan på så vis gå emot arbetsgivaren.
Förändringar i samhället som fungerar som pådrivare för municipalsamhällenas uppkomst i Sverige är industrialiseringen och utbyggnaden av järnvägsnätet och de kommer även att bli viktiga faktorer för Oskarströms del. Vattenfallen i ån Nissan är en annan viktig faktor till att industrierna söker sig till Oskarström.
Oskarström domineras av två arbetsplatser, Jutefabriken med övervägande kvinnliga arbetare och Sulfiten med manliga. Dessa engagerar sig tidigt i sina rättigheter på arbetsplatserna och det är många gånger konflikter av olika slag. Jutefabriken är den fabrik som på många sätt kommer att styra samhällets utveckling i dess tidiga skede. Företaget har ett finger med överallt och det är säkerligen inte alltid lätt för de
beslutande i municipalsamhället eller köpingen att gå emot, då de är starkt beroende av företagets skattekronor. Man visar sin välvilja mot företaget. När den lika och allmänna rösträtten kommer år 1919 förändras läget. Nu blir allas röster lika mycket värda. Oskarström är ett utpräglat industrisamhälle där arbetarna dominerar, vilka samtidigt bidrar till att det socialdemokratiska fästet blir starkt. Socialdemokraterna i Oskarström har ungefär 70 % av valmanskåren bakom sig, då de i kommunfullmäktige besitter 18 av 25 mandat under den tid man är en köping. Det finns en trygghet i att ett parti sitter vid makten i många år, utvecklingen blir stabil, men det kan samtidigt innebära att man kör på i samma gamla hjulspår och inte ser möjligheterna. Hade det varit borgerligt styre hade ABF-biblioteket kanske inte haft samma chanser till att få bidrag. Personer som är engagerade politiskt sitter många gånger på flera stolar, då de har andra uppdrag i fackföreningar och andra organisationer.
Under tiden Oskarström är köping får biblioteket bidrag, men i själva handlingarna från fullmäktige står det inte mycket om bibliotekets verksamhet. Det går heller inte att få fram om engagemanget är svagt från kommunen, då protokollen endast innehåller beslut och inga diskussioner. Det enda som nämns är summan på anslaget, vilket inte ger oss så mycket information. Att det är en ideell förening som har hand om
biblioteksverksamheten underlättar säkerligen för köpingen. De behöver inte anställa en utbildad bibliotekarie eller bekosta lokaler.
Arbetet på biblioteket ändras under åren som går. Utöver att storleken, lokalerna och de ekonomiska ramarna förändras, ändrar även böckerna och låntagarna karaktär. Efter sista flytten till Folkets Hus ökar de kvinnliga låntagarna. Beror detta på att många kvinnor under 1950-talet är hemmafruar? Vad vi har förstått under arbetets gång, så är det enbart män som arbetar på biblioteket. Vad beror det på, med tanke på att det idag mest är kvinnor som arbetar på folkbiblioteken? På Jutefabriken är det mest kvinnlig arbetskraft, engagerar inte de sig för biblioteket?
Utöver den traditionella verksamheten med bokutlåning har biblioteken också kommit att få en annan roll, att stå för samhällsinformation. Rent generellt kan man säga att denna tjänst ökar genom åren, men på ABF-biblioteket i Oskarström är det tvärtom. Dit kommer låntagarna enbart för att låna böcker eller kolla i uppslagsböcker. Kan detta bero på de få timmar biblioteket har öppet? Efterhand blir kommunikationerna till Halmstad bättre. Folk får det bättre ställt ekonomiskt och har råd med egen bil, vilket kanske leder till att invånarna i Oskarström istället vänder sig till andra instanser för att söka den information de efterfrågar.
Vi ställer oss frågan om det hade blivit någon skillnad i vårt resultat, om Oskarström varit en ”vanlig” kommun och inte både municipalsamhälle och köping? Följer man utvecklingen inom andra kommuner, kommunaliseras studiecirkelbiblioteken tidigt och det hade säkerligen hänt i Oskarström också, tror vi. Har samhällets storlek haft
betydelse för bibliotekets existens? Hade samhället varit större, så hade eventuellt intresset från kommunen varit större till att öppna ett folkbibliotek.
I förhållande till modern biblioteksverksamhet på 1970-talet är biblioteket i Oskarström undermåligt. De som är verksamma i biblioteksskötseln har vanliga jobb utöver denna syssla. Arvodet är inte speciellt högt och tid saknas för att biblioteket ska utveckla annan verksamhet utöver det traditionella. Andra bibliotek kommer så småningom att ordna med bland annat utställningar och barnteaterverksamhet. Är det brist på intresse eller lokalerna som sätter stopp för dessa möjligheter i Oskarström? Det nya biblioteket ger samhället ett lyft. Besöksantalet och utlånen stiger markant samt att den kulturella verksamheten kommer igång. De nya öppettiderna och lokalerna är en bidragande faktor till ökninge n.
Magnus Torstenssons aktör- och strukturperspektiv i boken Att analysera genombrottet
för de moderna folkbiblioteksidéerna: exemplet Sverige och några jämförelser med USA är en intressant teori på hur man kan analysera en uppsats, men det är inget som vi
går in på i vårt arbete. Men vill någon göra en djupare granskning av förhållandena i Oskarström och material hittas, finns möjligheterna till vidare forskning. Det finns gamla tidningslägg på museet i Halmstad och där hade vi eventuellt kunnat hitta fler artiklar om ABF-biblioteket. Men samtidigt är det en ekonomisk fråga. Det kostar att resa och det är tidskrävande, då ingen av oss har bil eller bor i trakterna kring Halmstad och Oskarström. De gånger vi har varit i Halmstad har vi lagt fokus på arkiven.