OSKARSTRÖM

Den industriella revolutionen i slutet av 1800-talet är en mycket bidragande orsak till Oskarströms tillväxt. Orten låg då lite undanskymt en bit in i Halland, vid en gammal kommunikationsled och med en vattenkraftsreserv som var så gott som outnyttjad, men som skulle komma att möta den nya industriella utvecklingen med stor framgång.²³³ Namnet Oskarström får orten genom att bruksbokhållare Oscar Björkman från Göteborg år 1844 köper det övre vattenfallet i ån Nissan från gården Mared. Han bygger upp en kvarn och en såg och kallar fastigheten Oscarström efter sig själv. Nästan hundra år senare, år 1939, blir den officiella stavningen Oskarström.²³⁴

Oskarström är delat i två kommuner: Enslöv och Slättåkra. Delningen baserar sig på sockenindelningen som blir kvar efter att Oskarström blir municipalsamhälle.²³⁵ Enligt

Nordisk familjebok år 1914 har orten 2 426 invånare, varav 1 124 tillhör Slättåkra och

1 302 bor inom Enslövs socken. Oskarströms municipalsamhälle är på drygt 363 hektar, ungefär 80 hektar ligger inom Slättåkra socken, resten i Enslöv.²³⁶

I nedanstående diagram visas Oskarströms folkmängd åren 1925-1973.

Diagram 1. Oskarströms folkmängd 1925-1973.

Diagram 1. 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 19²⁵ 19²⁷ 19²⁹ 19³¹ 19³³ 19³⁵ 19³⁷ 19³⁹ 19⁴¹ 19⁴³ 19⁴⁵ 19⁴⁷ 19⁴⁹ 1951 19⁵³ 1955 1957 1959 1961 1963 1965 1967 1969 1972 År Folkmängd Källa: När Var Hur 1947-1971. Årsbok för Sveriges kommuner 1925-1973.

Orten Oskarström präglas av två stora industrier: Skandinaviska Jutespinneri & Wäveri AB och Oskarströms Sulfitaktiebolag. Enligt Klas Ramberg och Ann Runfors kallas bolagen i folkmun för Jutan och Sulfiten.²³⁷ Nissan med sina vattenfall är en

233

Oskarström: obygd blev industriort 1972, s. 9.

234

Ibid., s. 12.

235 Runfors, Ann 1994b. Lika kallt inne i biblioteket som ute. Ingår i När boken kom till bygden , s. 128.

236 Oskarström 1914. Ingår i Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi, bd 20, s. 1022.

237

Ramberg, Klas & Runfors, Ann 1994. Bildning och nöje: om IOGT- och ABF-bibliotekariers erfarenheter, s. 91.

grundförutsättning för att industrierna ska förlägga sin verksamhet i Oskarström. För industrin är vattenkraften vid denna tid den mest ekonomiska drivkällan.²³⁸

Skandinaviska Jutespinneri & Wäveri AB och Oskarströms Sulfitaktiebolag är fram till 1930-talet de enda industriarbetsplatserna i Oskarström.²³⁹

År 1889 bildas Skandinaviska Jutespinneri och Wäveri AB och fabriken lägger i och med sin start grunden till det kommande industrisamhället i Oskarström. Från början arbetar 600 personer på fabriken. Tillverkningen består framför allt av jutesäckar och andra jutetextilier för olika slags användning. År 1896 utvidgas produktionen till att även omfatta linne av olika slag.²⁴⁰

När byggandet av Jutefabriken drar igång skapas nya arbetstillfällen. Även om det finns gott om folk i trakterna²⁴¹ räcker inte arbetskraften till,²⁴² utan arbetare rekryteras från Tyskland, Polen och Böhmen.²⁴³ Walle Dickson skriver att bolaget uppför ett litet samhälle runt fabriken vilket påminner om ett typiskt brukssamhälle. På några punkter skiljer den sig dock åt. Det är en fabrik där den dominerande arbetskraften består av kvinnor med låga löner och där en stor del av arbetsskaran är utländsk.²⁴⁴

Enligt Harry Hedins bidrag till boken Jute och Lin, som kommer till vid företagets 60-årsjubileum, har Jutefabriken stor påverkan på samhällets utveckling, både direkt och indirekt. Företagets kassör, Hugo Appeltofft, sitter under cirka 20 år både som

ordförande i municipalstämman och i municipalnämnden.²⁴⁵ Genom framstående insatser på en mängd områden, medverkar Jutefabriken intensivt till Oskarströms utveckling och uppbyggnad.²⁴⁶

Enligt Dickson har bolaget möjlighet att ordna hela tillvaron för sina arbetare, från vaggan till graven. De står för affär, arbete, badstuga, bageri, barnmorska, boende, brandkår, epidemisjukhus, läkare, lön, polis, präst, skola, tvättstuga och vägar. De ansvarar även för kyrka, ordningsmakt, renhållning och sjukvård. Till och med de anställdas fritid fylls av företagets aktiviteter.

Jutefabriken är ett bolag med stor makt i Oskarström. Det är under en lång tid den enda arbetsplats av betydelse och många är beroende av den för sin överlevnad.

Som sägs tidigare, tillhör Oskarström såväl Enslöv som Slättåkras kommuner, vilket gör det kommunala arbetet komplicerat. Senare får samhället egen municipalstämma och -nämnd där bolaget har representanter på de tunga posterna. Det är inte lätt för de båda kommunerna att gå emot företaget, eftersom de samtidigt är alltför beroende av det.²⁴⁷

238

Oskarström: obygd blev industriort 1972, s. 65.

239

Dickson, Walle 1990. Saxen i väven: en upptäcktsfärd i kultur och tänkesätt kring en jutefabrik, s. 135.

240

Oskarström: obygd blev industriort 1972, s. 66, 70. 241

Oskarströms Arbetarekommun 1906 -1976 1976, s. 6.

242

Oskarström: obygd blev industriort 1972, s. 70.

243

Ibid., s. 54.

244 Dickson 1990, s. 135.

245 Hedin, Harry 1950a. Från ödemark till köping. Oskarström under 60 år. Ingår i Jute och lin: Skandinaviska jute spinneri- & väveri aktiebolaget 1890-1950: Oskarströms linnefabrik, s. 93.

246

Oskarström: obygd blev industriort 1972, s. 73.

247

Intresset för att låta bygga nya massaindustrier är vid 1900-talets början stort, då efterfrågan på pappersmassa ökar. Oskarströms Sulfitaktiebolag grundas år 1905 och kör igång år 1907 med 130 anställda. Att valet faller på Oskarström har att göra med att det fortfarande finns outbyggda vattenfall här. Järnvägen och hamnen i Halmstad är andra viktiga faktorer. Det är en industri som producerar sulfitmassa och där

arbetskraften är manlig. Det är ett av skälen till att starta fabriken i Oskarström, eftersom Jutefabriken ju till större delen har kvinnlig arbetskraft.²⁴⁸

7.1 Samhällsutveckling

Innan municipalsamhället bildas råder det en febril byggverksamhet i samhället. Enligt Hedin sker bebyggelsen oftast på privata initiativ och det byggs lite här och där, vilket orsakar en del sanitära besvär. Men det finns förutseende män både inom samhället och i Jutefabrikens ledning, som inser problemet. Kommunalstämmorna i både Enslöv och Slättåkra anhåller år 1902 hos länsstyrelsen om att den hälsovårdsstadga som gäller för stad, ska få användas även här. Denna handling leder så småningom till

municipalsamhällets uppkomst år 1905.Från början är det bara hälsovårds- och ordningsstadgan som gäller, men två år senare kommer även brand- och

byggnadsstadgan att gälla.²⁴⁹ Huvuddelen av Oskarströms municipalsamhälle utgörs av byarna Espered i Enslöv och Mared i Slättåkra vilka ligger på varsin sida om Nissan.²⁵⁰ Oskarströms municipalsamhälle anhåller om utvidgning av samhällets gränser hos länsstyrelsen, förslaget är att samhället ska överta vissa delar av Mared och Brandshult. Länsstyrelsen vill dock ha fullmäktiges utlåtande innan den bestämmer sig, och vid ett sammanträde avslår fullmäktige förslaget. Den tänkta utökade gränsen fastslås dock senare av Kungl. Maj:t 26 januari 1934.²⁵¹ Då bestäms att utvidgningen ska innefatta vissa delar av Vrenninge, som tillhör Enslövs kommun, och vissa delar av Brandshult, som tillhör Slättåkra. Efter denna utvidgning uppgår Oskarströms samhälle till 874 hektar, varav 244 hektar ligger inom Slättåkra.²⁵² Erik Wångmar, som är filosofie doktor i historia vid Växjö universitet, skriver att industrialiseringen och utbyggnaden av järnvägsnätet är två viktiga samhällsförändringar som fungerar som pådrivare för municipalsamhällenas uppkomst i Sverige.²⁵³ Oskarström är municipalsamhälle åren 1905-1946.²⁵⁴

För ortens invånare har uppkomsten av municipalsamhället en enorm betydelse. Saker som brandväsende, byggnation, gator och påbörjandet av en utbyggnad av vattenverket i slutet av 1920-talet och början av 1930-talet får en stor betydelse för utvecklingen.²⁵⁵ På grund av att Oskarströms municipalsamhälle är tvunget att betala en särskild municipalskatt, blir samhället belastat med större skatteutgifter än övriga

248

”Sulfiten” – en industriepok i Oskarström 1994, s. 2, 4.

249

Hedin 1950a, s. 82.

250

Hedin, Ha rry 1950b. Oskarströmstrakten – några kulturhistoriska bidrag. Ingår i Jute och lin: Skandinaviska jute spinneri- & väveri aktiebolaget 1890-1950: Oskarströms linnefabrik , s. 7.

251

Slättåkra socken, kommun, bygd och folk 1966, s. 163f.

252 Ibid., s. 189.

253 Wångmar, Erik 2005. Att skriva stads- och kommunhistoria: en handledning för forskning med stads- och kommunhistoriskt källmaterial, s. 43.

254

Ivarsson 1992, s. 101.

255

kommunmedlemmar.²⁵⁶ Vid ett otal tillfällen kommer frågan om dubbelbeskattning upp i municipalfullmäktige,²⁵⁷ och det är av denna orsak som fullmäktige ansöker om

utbrytning från Slättåkra och Enslöv år 1944.²⁵⁸ Eftersom andra världskriget fortfarande pågår, händer det inte så mycket med denna fråga, men den första januari 1947 kommer Oskarström att bli en egen kommun.²⁵⁹ De geografiska gränserna är desamma för köpingen som för municipalsamhället.²⁶⁰ Bildandet av köpingen sker i bästa samklang med Slättåkras och Enslövs kommuner. Det uppstår inga oenigheter, vare sig i

ekonomiska frågor eller i frågor av annat slag.²⁶¹ Oskarströms köping existerar till och med år 1973.²⁶²

Bebyggelsen i köpingen koncentreras kring Nissan och sträcker sig något hundratal meter från strandkanterna på båda sidor. Tack vare det goda skatteunderlaget, som bland annat de två ovan nämnda industrierna svarar för, klarar köpingen av en hel del arbeten, då den sedan år 1947 har haft ett bra skatteunderlag.

När problem uppstår är det många gånger köpingens industrier, och då speciellt

Jutefabriken, som går in och bidrar med medel. Det kan ha ndla om lokaler för allmänna syften, kostnadsfria uthyrningar av mark, bistånd rörande brand-, gatu- och

ledningsväsen för att bara nämna något.²⁶³

Oskarström har en otrolig utveckling åren 1947-1972. Köpingen investerar i en ny skola, ett friluftsbad, en idrottsanläggning och i ett ålderdomshem. Gator, vatten- och avloppsarbeten förbättras och ett reningsverk tillkommer. De beslut som köpingen fattar, är grundade i den ekonomiska verkligheten och köpingen arbetar hela tiden för att göra bästa möjliga för människorna och bygden de bor i. Det är många faktorer som har en roll med i spelet. Det handlar om goda konjunkturer med en hög sysselsättningsgrad, ett utvidgat näringsliv som ger många nya arbetstillfällen och en befolkningsutveckling som är positiv. Mellan de kommunala myndigheterna och industrierna råder det hela tiden ett gott förhållande. En viktig fråga är kommunsammanläggningen år 1974 där många blir oroliga, eftersom det inte tas någon hänsyn till önskemålen som bygden har. Man är orolig för att delar av den kommunala servicen ska bli sämre när köpingen kommer att gå upp i den nya kommunen Halmstad.²⁶⁴

256

Slättåkra socken, kommun, bygd och fo lk 1966, s. 189.

257

Oskarström: obygd blev industriort 1972, s. 23.

258

Slättåkra socken, kommun, bygd och folk 1966, s. 189.

259

Oskarström: obygd blev industriort 1972, s. 23.

260 Ibid., s. 26.

261 Ibid., s. 23.

262 Ivarsson 1992, s. 101.

263

Oskarström: obygd blev i ndustriort 1972, s. 26ff.

264