Syftet med vår studie är att undersöka ABF-biblioteket i Oskarström fram tills det kommunaliseras. Kommunerna börjar tidigt ta över ABF-biblioteken, men det i Oskarström drivs av den lokala avdelningen fram till år 1977.
För att kunna undersöka ABF-bibliotekets verksamhet i Oskarström använder vi oss av följande frågeställning:
• Varför påbörjar ABF-biblioteket sin verksamhet i Oskarström, och hur utvecklas den? Vi analyserar lokaler, personal, finansiering, bokbestånd och utlån.
• Vad är orsaken till att biblioteket i Oskarström kommunaliseras så sent som år 1977?
När det gäller att tolka vårt resultat väljer vi den kvalitativa metoden hermeneutik. Den fungerar som en bas när vi tolkar vårt material, och för att kunna arbeta med materialet använder vi oss även av metoden kvalitativ källkritik, eftersom vi under uppsatsens gång går igenom en del arkivmaterial.
Till vår studie använder vi oss av lämplig litteratur som berör folkrörelser och folkbibliotek, och material från arkiv, såsom protokoll och verksamhetsberättelser.
Vi inleder med en kort bakgrund om folkrörelsernas betydelse för
samhällsutvecklingen, där industrierna kommer att spela en stor roll. Det är tack vare dem som det skapas nya tillverkningsområden.
Samhällsutvecklingen ställer även andra krav på medborgarna. För att de ska ha en chans att följa med i utvecklingen behöver de bättre kunskaper, och det är det som folkrörelserna står för. De har en stor betydelse för den svenska samhällsutvecklingen, och då främst deras arbete med folkbildning, som bedrivs genom studiecirklar och deras bibliotek. Det bildas nya studieförbund efter det att riksdagen fattar beslut om nya principer för statsbidrag.
Efter det inledande kapitlet följer i kapitel två en redogörelse för de reformer som gäller för bibliotek och kommuner under den period vi studerar. Den första
biblioteksförfattningen kommer till år 1905, och enligt den kan kommun-, församlings- och föreningsbibliotek få statsanslag. År 1912 kommer den stora reformen som innebär att riksförbund kan få statsanslag till sina studiecirkelbibliotek.
Regeringen önskar sig en mer effektiv kommunindelning och tillsätter år 1943 en kommitté att utreda frågan. Indelningsreformen som de kommer fram till fungerar inte som önskat, utan år 1952 finns det fortfarande många småkommuner. En ny kommitté tillsätts år 1959 med uppgift att skapa ett kommunbegrepp med en centralort som
mittpunkt. Från början ska indelningen ske på frivillig basis, men detta tar för lång tid så riksdagen beslutar att hela reformen ska vara verkställd vid årsskiftet 1973/74.
I det tredje kapitlet beskriver vi de svenska socken- och folkbibliotekens framväxt och utveckling. De första folkbiblioteken i Sverige är de så kallade sockenbiblioteken.
Runt sekelskiftet 1900 sker stora samhälleliga förändringar i Sverige och
industrialiseringen sprider sig explosionsartat. Detta för med sig att befolkningen flyttar från glesbygden till städerna, som växer och i och med det ökar de sociala problemen. Ett sätt för staten att försöka ta itu med de problemen är genom att satsa på
folkbiblioteken. Detta är en av anledningarna till att folkbiblioteksverksamheten beviljas statsbidrag.
Den så kallade moderna folkbiblioteksrörelsen har sin förebild i anglosaxiska biblioteksverksamheter, och deras sätt att bedriva public libraries, det vill säga allmänna bibliotek.
Vi nämner organisationernas uppbyggnad, som i stort sett är likadan i alla folkrörelser som en inledning på kapitel fyra. Vi ger i detta kapitel en kort beskrivning av
nykterhetsrörelsens verksamhet. Studiecirkeln, som ses som den mest typiska formen av folkbildning i Sverige, har sin grund i IOGT. Denna organisation lägger fram ett förslag år 1902 om förändring av sina studiearbeten, och Oscar Olsson startar upp Sveriges första studiecirkel i Lund.
I kapitel fem studerar vi arbetarrörelsens och ABF:s grundande och utveckling.
Fackföreningsrörelsen grundas på 1880-talet och deras målsättning är att man ska kunna lösa problem som uppstår på arbetsplatserna i samarbete med arbetsgivarna. Rörelsen fungerar som ett samordnande organ för den fackliga rörelsen, men påfrestningarna blir för stora, och därför grundas LO år 1898. Det är genom medlemsavgifter från
arbetarrörelsen som fackföreningarna och socialdemokratiska organisationer startar upp bibliotek. Arbetarna får större inflytande över samhället ju mer kunskap de skaffar sig.
ABF bildas år 1912 som en följd av biblioteksreformen som sker detta år, där studiecirkelbibliotek nu kan söka statsanslag. Folkrörelsernas inträde i den svenska folkbildningen är början på ett nytt skede i samhällsutvecklingen. Från början ses folkbildningen endast som en bildning för folket, men i och med att folkrörelserna ägnar sig åt en annan sorts bildning blir det även genom folket. ABF:s syfte är från början att arrangera verksamheten för bibliotek och föreläsningar åt arbetarna, stå för bokinköp och föreläsningar och dela ut anslag till studiecirklar och föreläsningskurser. Senare blir deras syfte mer allmänt och kommer i högre grad att rikta in sig på att gynna studie- och annan bildningsverksamhet.
Från början är arbetarbiblioteken endast till för fackföreningens och klubbens
medlemmar. Allmänheten är tvungen att betala en avgift om de vill låna på biblioteken. Denna avgift tas dock bort vid 1930 års reform.
I kapitlet finns även en kort historik över Stockholm, Malmö och Hälsingborg
arbetarbiblioteks grundanden och utveckling. Dessa tre bibliotek står hela tiden utanför ABF:s organisation.
Vi fortsätter studera de tre arbetarbiblioteken, samt några halländska bibliotek i det sjätte kapitlet. Halland har många studiecirkelbibliotek och vi går igenom de som finns i länets större städer.
I kapitel sju kommer vi in på Oskarström och dess samhällsutveckling. Orten är både ett municipalsamhälle, mellan åren 1905-1946, och en köping, mellan åren 1947-1973.
Efter kommunsammanslagningen år 1974 kommer Oskarström att ingå i Halmstads kommun.
Åttonde kapitlet berör väldigt kort nykterhetsrörelsen i Oskarström.
I kapitel nio tar vi upp arbetarrörelsen och ABF-biblioteket i Oskarström. Arbetarna i Oskarström organiserar sig tidigt och det är ofta oroligt på arbetsplatserna. Så
småningom stabiliseras läget och socialdemokraterna kommer att besitta större delen av platserna i kommunfullmäktige under tiden samhället är en köping.
ABF-biblioteket kommer igång år 1914 och det har stor betydelse för arbetarna på orten. Biblioteket drivs nästan ideellt av eldsjälar. Anslag får biblioteket först från kommunerna Enslöv och Slättåkra, sedan från köpingen. Medlemsorganisationerna bidrar också med pengar. För att ringa in Oskarström tar vi även med biblioteken som finns i Enslöv och Slättåkra.
Biblioteket drivs av ABF ända fram till år 1977, men kommunen har egentligen tagit över verksamheten år 1974. Anledningen till att ABF får fortsätta driva det i tre år till är för att kommunen vill bygga nya bibliotekslokaler, och dessa är inte färdiga förrän år 1977.
I kapitel tio analyserar vi vad vi kommer fram till i vår studie om ABF-biblioteket i Oskarström. Vi gör jämförelser med främst Hälsingborg arbetarkommuns bibliotek, men även med några halländska bibliotek samt arbetarbiblioteken i Stockholm och Malmö. Gemensamt för de flesta bibliotek är lokalfrågan. Beståndet av böcker i Oskarströms ABF-bibliotek ökar successivt under åren, vilket även deras
utlåningssiffror gör. Vid en jämförelse är tendenserna till bidrag lika. Från början kommer bidragen från fackföreningarna och sedermera från stat och kommun.
I Varberg kommunaliseras ett bibliotek redan år 1905 och i Kungsbacka år 1911. Arbetarbiblioteken i Stockholm och Malmö tas upp i respektive stadsbibliotek år 1927, Falkenbergs bibliotek blir kommunalt år 1932, Halmstad år 1934, Laholm år 1936 och Varbergs andra arbetarbibliotek år 1938. Hälsingborgs arbetarekommuns bibliotek samordnas år 1953 med stadsbiblioteket, sedan går det ända till år 1974 innan Oskarströms ABF-bibliotek kommunaliseras. Orsaken till att detta bibliotek kommunaliseras så sent beror på Halmstad kommuns ekonomi. Efter
kommunsammanslagningen år 1974 prioriteras inte kulturfrågor i första hand. Det är inte förrän år 1977 som det nya biblioteket kan invigas.
I det avslutande kapitlet diskuterar vi bland annat kring våra källkritiska problem samt utvecklingen av samhället och ABF-biblioteket i Oskarström.
Källförteckning
Otryckta källor Halmstad
Folkrörelsernas Arkiv ABF Hallands distrikt
B1:2 Verksamhetsberättelser 1929-1983 B1:2 Verksamhetsberättelser 1955-1993 ABF Oskarström
B1:1 Verksamhetsberättelser 1929-1968 Folkets Hus Byggnadsföreningen Oskarström
B1:1 Verksamhetsberättelser 1935-1993 F1:1 Historik 1906-1956
Halmstads kommunarkiv
Halmstads kommun kulturnämnden A1:1 Protokoll 1971-1974 A1:4 Protokoll 1977
Halmstads kommun styrelsen för stadsbiblioteket A1:1 Protokoll 1971-1973
Halmstads kommunfullmäktige Protokoll 1975 del 1 & 2 Halmstads kulturnämnd
Verksamhetsberättelse 1977
Oskarströms köping kommunalfullmäktige/kommunfullmäktige A1:1 - A1:13 Protokoll 1946-1948 – 1970-1971
Intervju med informant. Ljudupptagning och utskrift finns i författarnas ägo.
Tryckta källor och litteratur
ABF (2006). Medlem. http://www.abf.se/?PortalPageId=2217 [2006-05-11]
Arbetarkommun (1904). Ingår i Nordisk familjebok: konversationslexikon och
realencyklopedi. Bd 1. Stockholm: Nordisk familjeboks förlag. S. 1340.
Arbetarrörelsen: en uppslagsbok (1978). Svensk övers. och bearb. av Sven-Arne Stahre
Stockholm: Forum.
Biblioteksarbete: en översyn av verksamheten vid kommunala bibliotek (1972). Betänkande avgivet av 1970 års rationaliseringsutredning vid folkbiblioteken. Lund: Bibliotekstjänst.
Boklån ökade 20 procent vid vårt ABF-bibliotek. Hallandsposten 1969-01-22.
Dahlgren, Stellan & Florén, Anders (1996). Fråga det förflutna: en introduktion till
Dickson, Walle (1990). Saxen i väven: en upptäcktsfärd i kultur och tänkesätt kring en
jutefabrik. Stockholm: PMB bokkonsult.
Eliasson, Roland & Karlsson, Sven (1994). Inledning till När boken kom till bygden: om
folkrörelsebiblioteken i Halland. Örkelljunga: Settern. S. 7.
Folkbibliotek (1991). Ingår i Nationalencyklopedin. Bd 6. Höganäs: Bra Böcker. S. 461.
Folk- och skolbibliotek (1949). Betänkande och förslag avgivet av
Folkbibliotekssakkunniga. Stockholm: Ecklesiastikdepartementet (Statens offentliga utredningar (SOU), 1949:28).
Försök med bibliotek (1972). Litteraturutredningens biblioteksstudier. Stockholm: Utbildningsdepartementet (Statens offentliga utredningar (SOU), 1972:61).
Gustavsson, Bernt (1992). Folkbildningens idéhistoria. Stockholm: Bildningsförlaget.
Göranson, Valfrid (1975). Banbrytare. Halmstad: ABF Södra Halland.
Hallvik, Bengt (1965). Bildning böcker borgare: studier kring några
Hälsingborgsbibliotek. Hälsingborg: Stadsbiblioteket.
Hedin, Harry (1950a). Från ödemark till köping. Oskarström under 60 år. Ingår i Jute
och lin: Skandinaviska jute spinneri- & väveri aktiebolaget 1890-1950: Oskarströms linnefabrik. Oskarström: Skandinaviska jute spinneri- & väveri ab. S. 77-93.
Hedin, Harry (1950b). Oskarströmstrakten – några kulturhistoriska bidrag. Ingår i Jute
och lin: Skandinaviska jute spinneri- & väveri aktiebolaget 1890-1950: Oskarströms linnefabrik. Oskarström: Skandinaviska jute spinneri- & väveri ab. S. 7-22.
Heffler, Hugo (1962). Arbetarnas bildningsförbund 1912-1962, krönika vid
halvsekelgränsen. Stockholm: Arbetarnas bildningsförbund.
Hirsch, Axel (1908). Folkbibliotek. Ingår i Nordisk familjebok: konversationslexikon
och realencyklopedi. Bd 8. Stockholm: Nordisk familjeboks förlag. S. 732-736.
Hjelmqvist, Bengt (1993). Det starka biblioteket. Lund: Bibliotekstjänst.
Hugo, Yngve (1992). Ingår i Nationalencyklopedin. Bd 9. Höganäs: Bra Böcker. S .144.
Ivarsson, Tore (1992). Kommunernas släktträd: Sveriges kommuner 1863-1992. Stockholm: Svenska kommunförbundet.
Johansson, Hilding (1980). Folkrörelserna i Sverige. Stockholm: Sober Förlags AB.
Johansson, Inge (2002). Bildning och klasskamp: om arbetarbildningens förhistoria,
idéer och utveckling. Stockholm: Bilda förlag.
Larsén, Ingegärd (1987). Kulturpolitik och kultursyn. Ingår i Halmstads historia, del 3:
tiden 1850-1973. Halmstad: Halmstads nya historiekommitté. S. 452-549.
Larsson, Hans (1989). Tidstecken: Stockholms arbetarbibliotek och samhällskroppens
utformning, 1892-1927. Stockholm: Atlantis/Seelig.
Loge (1912). Ingår i Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi. Bd 16. Stockholm: Nordisk familjeboks förlag. S. 975.
Lundkvist, Sven (1977). Folkrörelserna i det svenska samhället 1850 – 1920. Stockholm: Sober förlags AB.
Municipalsamhälle (1913). Ingår i Nordisk familjebok: konversationslexikon och
realencyklopedi. Bd 18. Stockholm: Nordisk familjeboks förlag. S. 1332.
Nosslin, Folke (1946). Malmö stadsbibliotek 1905-1946: minnesskrift vid invigningen
av nya stadsbiblioteket. Malmö: Malmö stadsbiblioteks vänner.
När Var Hur 1947-1948 (1946-1947). Stockholm: Förlags AB Svenska Samlingsverk.
När Var Hur 1950 (1949). Stockholm: Bokförlaget Forum AB.
När Var Hur 1955 (1954). Stockholm: Bokförlaget Forum AB.
När Var Hur 1963-1971 (1962-1970). Stockholm: Bokförlaget Forum AB.
Ohlsson, Eva & Ojala, Anita (1997). Bibliotekssituationen i Helsingborg 1910-1933: en
jämförande studie av Stadsbiblioteket och Arbetarekommunens bibliotek. Borås:
Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 1997:54).
Olsson, Oscar (1994). Ingår i Nationalencyklopedin. Bd 14. Höganäs: Bra Böcker. S. 432.
Ordnar (1914). Ingår i Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi. Bd 16. Stockholm: Nordisk familjeboks förlag. S. 828.
Organisation och arbetsmetoder vid kommunala bibliotek (1960). Betänkande avgivet av särskilda kommitterade. Lund: Bibliotekstjänst.
Oskarström (1914). Ingår i Nordisk familjebok: konversationslexikon och
realencyklopedi. Bd 20. Stockholm: Nordisk familjeboks förlag. S. 1022.
Oskarströms arbetarekommun 1906-1976 (1976). Oskarström: Arbetarekommunen.
Oskarström: obygd blev industriort (1972). Oskarströms historiekommitté. Oskarström:
Ramberg, Klas (1994). Två låntagare per kväll under sommaren, 50 på vintern. Ingår i
När boken kom till bygden. Örkelljunga: Settern. S. 126.
Ramberg, Klas & Runfors, Ann (1994). Bildning och nöje: om IOGT- och
ABF-bibliotekariers erfarenheter. Stockholm: Nordiska museet.
Roth, Nils (1971). Biblioteken i halländsk folkbildningsverksamhet. Ingår i Folklig
kamp, tro och bildning i Halland. Halmstad: Samfundet Hallands biblioteks vänner
Hallands bildningsförbund. S. 118-144.
Runfors, Ann (1994a). I Oskarström fanns biblioteket i farsturum till kasern. Ingår i När
boken kom till bygden. Örkelljunga: Settern. S. 124-125.
Runfors, Ann (1994b). Lika kallt inne i biblioteket som ute. Ingår i När boken kom till
bygden. Örkelljunga: Settern. S. 127-129.
Samuelsson, Carl-Olof (1994). Biblioteken i de halländska kommunerna 1944. Ingår i
När boken kom till bygden. Örkelljunga: Settern. S. 204-215.
Sandler, Rickard (1995). Ingår i Nationalencyklopedin. Bd 16. Höganäs: Bra Böcker. S. 244.
Slättåkra socken, kommun, bygd och folk (1966). Halmstad: Kommunalfullmäktige.
Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar, red. (1994). Kvalitativ metod och
vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Storstrejken (1995). Ingår i Nationalencyklopedin. Bd 17. Höganäs: Bra Böcker. S. 318.
”Sulfiten” – en industriepok i Oskarström (1994). Oskarström: Oskarströms
hembygdsförening.
Svensson, Karl Alfred (1944). Hälsingborgs arbetarekommuns bibliotek 1894-1944: En
minnesskrift på styrelsens uppdrag. Hälsingborg: Demokraten.
Svensson, Lennart (1996). Falkenbergs arbetarebibliotek 1904-1932. Borås: Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan (Kandidatuppsats i biblioteks- och
informationsvetenskap vid institutionen Bibliotekshögskolan).
Thurén, Torsten (2005). Källkritik. Stockholm: Liber.
Torstensson, Magnus (1994a). Hallands läns landsting och studiecirkelbiblioteken. Ingår i När boken kom till bygden: om folkrörelsebiblioteken i Halland. Örkelljunga: Settern. S. 45-57.
Torstensson, Magnus, (1994b). Olika insatser till råd och vägledning i arbetet med studiecirkelbibliotek. Ingår i När boken kom till bygden: om folkrörelsebiblioteken i
Torstensson, Magnus, (1994c). Studiecirkelbiblioteken: ett viktigt inslag i den halländska bildningshistorien. Ingår i När boken kom till bygden: om
folkrörelsebiblioteken i Halland. Örkelljunga: Settern. S. 9-31.
Torstensson, Magnus (1996). Att analysera genombrottet för de moderna
folkbiblioteksidéerna: exemplet Sverige och några jämförelser med USA. Göteborg:
Göteborgs universitet.
Tynell, Knut (1931a). Den nya biblioteksförfattningen: Kungl. kungörelsen den 24
januari 1930 ang. understödjande av folkbiblioteksväsendet; med inledning, förklaringar, formulär och följdföreskrifter. Stockholm: Norstedt.
Tynell, Knut (1931b). Folkbiblioteken i Sverige. Stockholm: Norstedt.
Wallgren, Reinhold (1909). Halmstads Arbetarebibliotek: en historik. Hallandsposten, 1909-01-02.
Wiberg, Arthur (1953). Från RDF. Biblioteksbladet, s. 443-446.
Wångmar, Erik (2005). Att skriva stads- och kommunhistoria: en handledning för
forskning med stads- och kommunhistoriskt källmaterial. Stockholm: Stads- och
kommunhistoriska institutet.
Åberg, Åke (1979). Från Luther till Libris: folkbibliotekens historia i Sverige. Ingår i
Förr och nu, nr. 4, s. 5-36.
Åkerstedt, Jonas (1967). Den litterate arbetaren: bildningssyn och studieverksamhet i
ABF 1912-1930. Uppsala: Studentservice.
Årsbok för Sveriges kommuner 1925-1926 (1925-1926). Stockholm: Kungl. Statistiska Centralbyrån.
Årsbok för Sveriges kommuner 1927-1945 (1927-1945). Stockholm: Statistiska Centralbyr ån.
Årsbok för Sveriges kommuner 1947-1960 (1947-1960). Stockholm: Statistiska Centralbyrån.
Årsbok för Sveriges kommuner 1964 (1964). Stockholm: Statistiska Centralbyrån.
Årsbok för Sveriges kommuner 1971-1973 (1971-1973). Stockholm: Statistiska Centralbyrån.
Ödman, Per-Johan (2001). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och
praktik. Stockholm: Norstedt/ePan.
Öhngren, Bo (1987). Folkrörelserna och Halmstad. Ingår i Halmstads historia, del 3:
Bilaga
Intervjufrågor
• Hur kom det sig att du hamnade i ABF-organisationen?
• Vad var det som gjorde att ABF-biblioteket i Oskarström inte blev kommunalt i samma veva som de flesta andra ABF-bibliotek?
• Enligt de uppgifter vi har fått fram så blev biblioteket kommunalt 1974, men ni fortsatte driva det till 1977. Under vilka förutsättningar och varför gjorde ni det?
• Delade ni upp biblioteksarbetet inom styrelsen, eller var det samma person som alltid var där när det var öppet?
• Fanns det en speciell styrelse inom ABF i Oskarström för biblioteket? • Vem hade hand om studiecirkelverksamheten? Fanns det en fungerande
lokalavdelning i Oskarström, eller sköttes allt från Halmstads ABF-distrikt?