MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN
2006:116 ISSN 1404-0891
Arbetarrörelsens bibliotekssträvanden i Sverige
– exemplet ABF-biblioteket i Oskarström
PERNILLA THORSSON
CHRISTINA VIKLUND
© Pernilla Thorsson/Christina Viklund
Svensk titel: Arbetarrörelsens bibliotekssträvanden i Sverige – exemplet ABF-biblioteket i Oskarström
Engelsk titel: The library ambitions of the Labour Movement in Sweden – the example the library of the Workers´ Educational Association in Oskarström
Författare: Pernilla Thorsson & Christina Viklund
Kollegium: 1
Färdigställt: 2006
Handledare: Magnus Torstensson
Abstract: The purpose of this master's thesis is to describe and analyse the origin and development of the library of Workers´ Educational Association in the community of Oskarström. This library is special because the organisation run it much longer than usual, until 1977, and to find an answer to why, we have the following questions: Why does the library of Workers´ Educational Association start their activity in Oskarström, and how does it develop, in relation to premises, librarians, financing, the stock of books and the numbers of books out on loan? What is the reason that the library in Oskarström is municipalized as late as 1977? The methods we use are hermeneutics and evalua tion of the sources. The library is founded in 1914 and become important for the workers. Important sources of income are the subventions given by the state, municipality and other associations. The library acts as a public library during all its time. Aft er the final reforms of the municipalities in Sweden, the new municipality Halmstad take over the library in 1974. The reason why the organisation runs it until 1977 is because the municipality wants to build new premises for the library, and these are no t finished until that year.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ...1
1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING... 2
1.2AVGRÄNSNING... 2 1.3 METOD... 2 1.3.1 Hermeneutik...3 1.3.2 Källkritik...5 1.4TIDIGARE FORSKNING... 7 1.4.1 Övrig litteratur...8
1.5MATERIAL OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 10
1.6DISPOSITION... 12 2. REFORMER ...13 2.1BIBLIOTEK... 13 2.2KOMMUN... 16 3. FOLKBIBLIOTEK ...18 4. NYKTERHETSRÖRELSEN...22 5. ARBETARRÖRELSEN OCH AB F ...24 5.1BIBLIOTEK... 28 5.2STUDIECIRKLAR... 31 6. FÖRENINGSBIBLIOTEK ...33
6.1LOKALER OCH PERSONAL... 33
6.1.1 Stockholms arbetarbibliotek ...33
6.1.2 Malmö arbetares bibliotek ...34
6.1.3 Hälsingborgs arbetarekommuns bibliotek...34
6.1.4 Halmstads arbetarbibliotek...35 6.1.5 Falkenbergs arbetarbibliotek ...35 6.1.6 Varberg...36 6.1.7 Laholm...36 6.1.8 Kungsbacka...36 6.1.9 Sammanfattning...36 6.2FINANSIERING... 37 6.2.1 Stockholms arbetarbibliotek ...37
6.2.2 Malmö arbetares bibliotek ...37
6.2.3 Hälsingborgs arbetarekommuns bibliotek...37
6.2.4 Halmstads arbetarbibliotek...38
6.2.5 Falkenbergs arbetarbibliotek ...38
6.2.6 Sammanfattning...39
6.3BOKBESTÅND OCH UTLÅN... 40
6.3.1 Stockholms arbetarbibliotek ...40
6.3.2 Malmö arbetares bibliotek ...40
6.3.3 Hälsingborgs arbetarekommuns bibliotek...40
9. ARBETARRÖRELSEN OCH ABF-BIBLIOTEKET I OSKARSTRÖM...49
9.1FACKLIGA ORGANISATIONER... 49
9.2BIBLIOTEK RUNT OSKARSTRÖM... 50
9.3ABF-BIBLIOTEKET... 51
9.3.1 Lokaler och personal...53
9.3.2 Finansiering...57
9.3.3 Bokbestånd och utlån...60
9.4KOMMUNALISERING... 63
10. ANALYS ...65
10.1VARFÖR PÅBÖRJAR ABF-BIBLIOTEKET SIN VERKSAMHET I OSKARSTRÖM, OCH HUR UTVECKLAS DEN? .... 65
10.1.1 Lokaler...66
10.1.2 Personal ...67
10.1.3 Finansiering ...68
10.1.4 Bokbestånd och utlån ...69
10.2VAD ÄR ORSAKEN TILL ATT BIBLIOTEKET I OSKARSTRÖM KOMMUNALISERAS SÅ SENT SOM ÅR 1977? ... 71
Förord
1. Inledning
I slutet av 1800-talet övergår Sverige från ett bondesamhälle till att bli ett
industrisamhälle. Industrierna spelar en stor roll i den svenska samhällsutvecklingen på så sätt att de skapar nya tillverkningsmöjligheter, och då även inom andra
användningsområden, än vad som fanns tidigare.
Samhällsutvecklingen betyder även att det ställs andra krav på medborgarna. För att de ska kunna hänga med i utvecklingen behöver de skaffa sig andra kunskaper, och det är här folkrörelserna kommer in. Åke Åberg, som är den förste lektorn i bibliotekshistoria vid institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap i Borås, definierar termen folkrörelse som en frivillig gruppaktivitet, där man ideellt samlas runt ett gemensamt intresse, som finns över hela landet. Folkrörelserna vilar både på en organisatorisk och på en historisk grund.1
De olika folkrörelsernas bibliotek, och deras arbete med folkbildning, främst genom studiecirklar, har en stor betydelse för samhällsutvecklingen under 1900-talet. Det är en tid när folkrörelserna växer sig starka och folkhemmet inrättas. Nya studieförbund bildas tack vare att riksdagen fattar beslut om nya principer för statsbidrag.
Åberg skriver även att det inte enbart är för ideologins och läsningens skull som biblioteken, klubbarna, logerna och studiecirklarna uppstår, utan de har även ett socialt syfte. Det är i dessa som flickor och pojkar möts, och folkrörelseäktenskapen blir genom åren många.2
Vi har båda varit fackligt aktiva, så det känns helt naturligt för oss att studera
folkrörelser och deras betydelse för folkbildningen och samhällsutvecklingen, och då främst betydelsen för arbetarklassen.
Vi var från början inställda på att skriva om folkrörelser i Borås och deras betydelse för biblioteksutvecklingen i staden. Men då det redan finns en hel del tidigare och även pågående forskning inom detta område, så fick vi tips av vår handledare att studera ABF:s (Arbetarnas bildningsförbund) studiecirkelbibliotek i Oskarström.
Vi hoppas att denna studie ska kunna tillföra bibliotekshistorisk forskning något nytt, men att den även ska vara av intresse för arbetarrörelsen, och de historieintresserade i och omkring Oskarströms samhälle.
1 Åberg, Åke 1979. Från Luther till Libris: folkbibliotekens historia i Sverige. Ingår i Förr och nu, nr. 4,
s. 18.
2
1.1 Syfte och frågeställning
Anledningen till att vi finner detta ämne intressant att forska om, beror på att ABF-biblioteket i Oskarström går, så att säga, emot strömmen. Inom andra ABF-avdelningar tar kommunerna över biblioteken betydligt tidigare, men i Oskarström driver den lokala avdelningen biblioteket fram till år 1977. För att kunna påvisa detta gör vi en liten jämförelse med några andra halländska bibliotek, samt arbetarbiblioteken i Stockholm, Malmö och Helsingborg.
Syftet med denna studie är att undersöka ABF-biblioteket i Oskarström fram tills det kommunaliseras.
För att kunna undersöka ABF-bibliotekets verksamhet använder vi oss av följande frågeställning:
• Varför påbörjar ABF-biblioteket sin verksamhet i Oskarström, och hur utvecklas den? Vi analyserar lokaler, personal, finansiering, bokbestånd och utlån.
• Vad är orsaken till att biblioteket i Oskarström kommunaliseras så sent som år 1977?
Anledningen till att detta bibliotek är intressant att studera, beror på att de flesta ABF-bibliotek blir kommunala eller läggs ned under mitten av 1900-talet, men det i
Oskarström består.
1.2 Avgränsning
Vår geografiska avgränsning sträcker sig till de folkrörelser som har haft någon form av studiecirkelbiblioteksverksamhet i Oskarström. De rörelser som vi studerar är
arbetarrörelsen och ABF, som är en del av arbetarrörelsen, samt nyk terhetsrörelsen.
Tidsperioden som vi avgränsar oss till är från år 1914, då ABF-biblioteket i Oskarström grundas, och fram tills kommunen helt tar över verksamheten år 1977. Det är en lång period, men under vissa år händer inte så mycket, och för vissa årtal saknas det material. Av den orsaken studerar vi inte varje årtal, utan väljer de år vi har mest material om.
1.3 Metod
Bengt Starrin, professor i socialt arbete vid Karlstads universitet och professor Per-Gunnar Svensson anser att kvalitativ forskning har som syfte att förklara en företeelses karaktär eller egenskaper, att ta reda på innebörden eller meningen hos en företeelse. Forskning som är kvantitativ har att göra med att fastställa mängden, hur ofta en företeelse förekommer.3
3
När det gäller att tolka vårt resultat har vi valt den kvalitativa metoden hermeneutik. Den fungerar som en bas när vi tolkar vårt material, men för att kunna arbeta med materialet behöver vi även en metod som kan fungera som ett redskap vid granskning av det funna materialet. Vi har då valt att använda oss av metoden kvalitativ källkritik, eftersom vi under uppsatsens gång går igenom en del minnesskrifter, men även andra källor, såsom lokalhistoriska skrifter av olika slag.
1.3.1 Hermeneutik
Förståelse skapas genom tolkning och det är vad hermeneutiken handlar om, enligt pedagogikhistorikern Per-Johan Ödman. Hermeneutiken är inte en enkel eller helt likartad vetenskapsinriktning, utan man erkänner inom själva vetenskapen att det finns ett otal sätt att tolka sin omgivning på. Vi ser allting hela tiden ur olika aspekter. När vi studerar verkligheten kan vi sällan helt ställa oss utanför oss själva, menar en del representanter för hermeneutiken. Det är viktigt att vi samlar in material, gör
observationer, läser och tar del av andras verk och arbeten. Den tolkning och förståelse vi har bygger på de erfarenheter vi har skaffat oss, i och med att vi som individer har ett förflutet.4
Inom hermeneutiken talas det om intersubjektivt samförstånd. Med det menar Ödman att vi vet direkt och att även andra uppfattar saker på samma sätt som vi tolkar
någonting. Fenomen som vi stöter på i det dagliga livet behöver vi inte lägga ned någon möda på att tolka. Vi har en förförståelse men därutöver finns det en mängd fenomen som kan vara betydligt mer mångtydiga.5 Starrin och Svensson skriver att under hela tolkningsprocessen ändras förförståelsen, i takt med att tolkningar av materialet görs.6 När är det då vi börjar tolka något som något, frågar sig Ödman? När vår förståelse inte räcker till och tecknen är för svåra att tyda måste vi börja tolka. Detta gör vi för att vi vill förstå. Det kommer ur det självklara av att vi inte förstår och vi vill ha en tolkning eller en förståelse för att kunna sätta oss in i det.7
För hermeneutikerna finns det fem grundläggande teoretiska förutsättningar som anses vara gemensamma. Starrin och Svensson anser att för det första sker förståelsen av mening alltid i en kontext eller i ett sammanhang. För det andra är delarna beroende av helheten och tvärtom i varje förståelse eller tolkning. Detta innebär att man måste känna till vilken kultur hon lever i eller hur hennes sociala nätverk ser ut, för att till fullo förstå hennes handlingar eller beteende. Detta brukar benämnas som den hermeneutiska cirkeln eller spiralen, när delarna samspelar med helheten.8 Ödman förklarar det med att det finns ett inbördes beroendeförhållande mellan dessa två delar. När vi börjar vår forskning irrar vi omkring lite vilset eftersom vi inte har en helhetsbild. Men vi bildar oss en uppfattning av helheten genom delarna.9 Den tredje förutsättningen handlar om förförståelse. Enligt Starrin och Svensson har vi som människor inför varje förståelse en viss förförståelse. Den kan bestå av teorier, kännedom, färdigheter och erfarenheter av olika slag, som bildar en referensram utan vilken vi inte kan tolka ett fenomen rätt. Den
4
Ödman, Per-Johan 2001. Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik, s. 7ff.
5 Ibid., s. 45.
6 Starrin & Svensson 1994, s. 165. 7 Ödman 2001, s. 45.
8
Starrin & Svensson 1994, s. 59.
9
fjärde handlar om tolkning och att varje sådan föregås av förutfattade meningar eller vissa förhoppningar. Den sista förutsättningen handlar om studiet av människan. I tolkningsprocessen når man till slut en nivå där det inte till hundra procent går att skilja mellan subjekt och objekt.10
I vår uppsats undersöker vi olika delar, för att senare tolka dem i ett större sammanhang och på så sätt få fram en helhet. I följande modell försöker vi visa på hur vi tänker oss det. Den visar de olika delarna vi studerar för att ringa in ABF-biblioteket i Oskarström.
För att sätta folkrörelserna i Oskarström och vår frågeställning i ett sammanhang, beskriver vi först olika biblioteks- och kommunala reformer, på grund av att det sker en del förändringar för folkbibliotek och studieorganisationer under den tid vi studerar. Vi anser att dessa bör nämnas först, innan vi går in på de andra områdena, eftersom de ligger som grund för biblioteksutvecklingen. Vi väljer dock att enbart ta upp de
reformer som senare nämns i uppsatsen, av den orsaken beskrivs inte alla reformer som kommer till under vår valda period. Anledningen till att en del kommunreformer tas upp beror på att de berör municipalsamhällen och köpingar (som Oskarström är under vissa perioder), och att ABF-biblioteken berörs av reformerna, då bland annat kommunerna slås samman. Sedan studerar vi de svenska socken- och folkbibliotekens framväxt och utveckling. Vi tycker att det är lämpligt att denna redogörelse kommer före kapitlen om folkrörelserna, eftersom folkbiblioteken har en stor betydelse för
studiecirkelbibliotekens utveckling, och på så vis är de en viktig del i vår studie.
För att kunna få ett bra och förståeligt sammanhang i vår uppsats studerar vi även nykterhetsrörelsen på både nationell och lokal nivå, men då vi inte hittar så mycket nedtecknat om nykterhetsrörelsens biblioteksverksamhet i Oskarström, så blir det kapitlet väldigt kort.
10
Starrin & Svensson 1994, s. 59.
Vi studerar folkrörelsernas betydelse för samhällsutvecklingen på det nationella planet, och då undersöker vi även deras biblioteksverksamhet. För att få en helhet i vårt arbete gör vi en generell undersökning av biblioteksutvecklingen i Halmstad, Falkenberg, Varberg, Laholm och Kungsbacka. Vi studerar även arbetarbiblioteken i Stockholm, Malmö och Helsingborg. Dessa olika bibliotek jämför vi sedan med ABF-biblioteket i Oskarström och dess biblioteksutveckling. Det är speciellt med Hälsingborgs
arbetarkommuns bibliotek vi gör vissa jämförelser, eftersom det finns kvar ända in på 1950-talet. På så sätt ser vi hur det moderna folkbiblioteket växer fram.
Avsnitten om reformer, folkbibliotek och arbetarrörelsen ger oss en bred plattform att utgå ifrån, så att vi så småningom kan smalna av och komma in på det specifika ämne, som i vårt fall är ABF-biblioteket i Oskarström.
De lokala folkrörelserna har en viktig roll för Oskarströms samhällsutveckling och är därför betydelsefulla för vår studie. Även industrialiseringen har en väsentlig ställning i samhällets grundande och fortsatta utveckling, men i detta sammanhang har den en mindre relevans. Av det skälet ger vi bara en översikt över dess betydelse för orten. Sedan undersöker vi ABF:s studiecirkelbibliotek i Oskarström. Vi studerar även, i den mån det är möjligt, studiecirklarnas verksamhet på orten, för att på så sätt bilda oss en uppfattning om vad ABF gör för att främja folkbildningen och samhällets utveckling i Oskarström. När vi diskuterar ABF-bibliotekets grundande, utveckling och verksamhet kommer vi även in på verksamheten för Folkets Hus, eftersom biblioteket bedriver sin verksamhet där under två skilda perioder. Oskarström är en komplicerad ort eftersom den ligger i två kommuner: Enslöv och Slättåkra. Vi försöker därför tydliggöra förhållandet däremellan, samt nämna de olika bibliotek som finns i dessa båda kommuner.
De termer och namn somvi anser behöver förklaras, tydliggörs i den löpande texten. Vi använder oss i dessa sammanhang av Nordisk Familjebok och Nationalencyklopedin. Den förstnämnda, som är från 1900-talets början, använder vi oss av i första hand, eftersom många av de termer vi väljer att definiera uppkommer tidigare eller under denna tid. Nationalencyklopedin använder vi endast då vi beskriver personer eller för att kunna ge en senare definition av en term.
1.3.2 Källkritik
Källkritik betyder att man tolkar sina källor. Vad som krävs för tolkning är logik och rationalitet, men även fantasi och instinkt. Källkritiken gör ett försök att ta reda på vad som är sant eller i alla fall sannolikt, menar historikern och docenten Torsten Thurén.11
Stellan Dahlgren och Anders Florén, som är docenter i historia, skriver att det är först när forskaren använder skriften som det blir en källa. En skrift kan kanske vid ett tillfälle inte ge någonting, men kan vid ett senare skede vara mycket användbar då forskaren ställer frågor till materialet och använder det för ett visst ändamål. Alltså är ingenting i sig självt en källa, det måste användas för att bli något.12
11 Thurén, Torsten 2005. Källkritik , s. 9ff. 12
För att tolka hur trovärdig en källa är, finns det fyra olika kriterier att rätta sig efter enligt Thurén:
Äkthet: källan ska utge sig för att vara det den är och inget annat.13 Det kan ibland vara svårt att dra gränsen mellan vad som är falskt och vad som är äkta.14
Att skriva protokoll och verksamhetsberättelser innebär att vissa normer följs. Vissa punkter eller paragrafer skall alltid vara med och protokoll justeras av en eller två styrelseledamöter, för att det som har anteckna ts verkligen var det som mötet handlade om. När det gäller verksamhetsberättelser står hela styrelsen bakom. Arkivmaterialet vi använder oss av är samtida och därför äkta.
Tidssamband: det finns större skäl att tvivla på källan ju längre tid som har förflutit
mellan händelsen och den källa som berättar om den.15
Vi utför en intervju, och syftet med den är att komplettera med information som vi inte finner i arkiven eller i litteraturen. Vår informant är en primär källa, men då åren har gått och minnet kan ha sviktat en del, tänker vi på tidssambandet. Men i och med att informanten arbetar inom ABF-biblioteket under de sista åren innan kommunen tar över verksamheten i Oskarström, anser vi att personen är en trovärdig källa.
I vår uppsats använder vi oss även av svar från intervjuer som andra har utfört under år 1988. Delar av intervjuerna finns nedtecknade i två böcker och vi använder oss av det som vi finner intressant. Då vi själva inte har utfört intervjuerna, är det inte lätt att få svar på exempelvis hur betydande biblioteket är för ortens invånare. Men med intervjuerna har vi en möjlighet att komma närmre personerna, än vad vi har genom protokollen, vilka oftast är för kortfattade för att ge något extra utöver det som står i dem.
Oberoende: källan ska vara självständig och ingen avskrift eller referat från någon
annan källa.16 Vi kan påverkas av exempelvis bilder och läsning, genom att prata med andra som har varit med om samma händelse, ledande frågor, rädsla, förutfattade meningar eller att man säger det som andra förväntar sig av en.17
Tendensfrihet: källan ska inte på grund av personliga, ekonomiska, politiska eller andra
intressen ge en felaktig bild av verkligheten.18 Ibland finns det bara tendentiösa källor att använda sig av, men att man då, som exempelvis forskare, i sitt material anger att tillförlitligheten till källorna inte är den bästa. Man vill uppmärksamma att det finns en misstänksamhet till materialets sanningshalt.19
Att använda sig av tidningsartiklar kan innebära problem. Sanningsha lten i texten är inte alltid lätt att bevisa och journalisten kan vara partisk eller tolka svaren på ett helt annat vis än vad den intervjuade egentligen menar, samt att artikeln kan vara skriven av
personen som arbetar på stället. Detta tänker vi på då vi använder oss av artiklar ifrån tidningar, men anledningen till att vi tar med dem ändå, är att vissa av dem ger en bild av Oskarström som vi inte har finner i våra andra källor.
Det finns ett slag av beroende som kallas för tradering, vilket innebär att en uppgift har gått i flera led. Här skiljer man enligt Thurén på primärkällor och sekundärkällor. Primärkällorna står för de ursprungliga källorna och sekundärkällorna är de som traderas (överförs). Huvudregeln säger att primärkällan är mer tillförlitlig än
sekundärkällan. Det är inte meningen att sekundärkällans uppgift ska användas för att bekräfta uppgiften i primärkällan, men det håller inte alltid. Ser man på tidskriteriet, där glömskan kan göra att sanningen snedvrids, kan det då vara bättre att anvä nda sig av en samtida andrahandskälla istället för en förstahandskälla av senare datum.20
Vi använder oss av primära källor, då en del av vårt underlag består av arkivmaterial, såsom olika protokoll och verksamhetsberättelser. Vi anser att det är trovärdigt material, då de är samtida och inte skrivna i efterhand. En del protokoll är väldigt innehållsrika, andra ger ingenting. Vi drar slutsatsen att detta beror mycket på vem det är som för anteckningar under mötets gång. Beträffande material om ABF i Oskarström finner vi det i Folkrörelsernas Arkiv i Halmstad. I detta arkiv finner vi besöks- och
utlåningsstatistik för rörelsens bibliotek, och vilka olika studiecirklar som är igång under varje år och hur många som deltar i dem.
Vi använder oss också av sekundära källor, det vill säga sådana källor som inte är helt tillförlitliga. Exempel på sekundära källor är sådana som är nedtecknade i efterhand eller minnesskrifter. Några av våra sekundära källor är Jute och Lin. Denna bok kommer till när Jutefabriken i Oskarström firar sitt 60-årsjubileum år 1950.
Disponenten har varit med och sammanställt materialet, vilket kan ha gett tendentiösa inslag. Oskarström: obygd blev industriort gjordes av Oskarströms historiekommitté som gick igenom protokoll och handlingar samt samlade in äldre fotografier från bygden. Kommittén intervjuade även Oskarströmsbor. Tillförlitligheten till protokoll är stort, men intervjuerna kan vara mindre trovärdiga.
Vi använder oss även av sekundära källor då vi tolkar reformerna, då det för oss är svårt att tyda och förstå de primära källorna på grund av att de är skrivna på gammalsvenska. För att vi ska kunna använda ett enklare språk, som känns naturligt för oss, anser vi att det är lättare att utgå ifrån de sekundära källorna, men vi granskar och jämför
originaltexterna med våra sekundära källor, och kommer fram till att de överensstämmer.
1.4 Tidigare forskning
När det gäller tidigare forskning, så finns det specialarbeten och magisteruppsatser som har gjorts om andra ABF-bibliotek runt om i landet. Det finns inte någon studie som berör ABF-biblioteket i Oskarström och det innebär att vår uppsats förhoppningsvis tillför forskningen något nytt. Den tidigare forskning som gjorts om folkrörelser och folkbibliotek, och som är relevant för vå r studie, är till exempel:
20
Falkenbergs arbetarebibliotek 1904-1932 av Lennart Svensson är en kandidatuppsats i
biblioteks- och informationsvetenskap vid institutionen Bibliotekshögskolan i Borås, och den beskriver historien bakom Falkenbergs arbetarebibliotek fram tills det går över i kommunal verksamhet. Eva-Charlotte Ohlsson och Anita Ojala har skrivit
magisteruppsatsen Bibliotekssituationen i Helsingborg, 1910-1933 – en jämförande
studie av stadsbiblioteket och arbetarekommunens bibliotek. Den handlar om hur två av
Helsingborgs bibliotek, stadsbiblioteket och arbetarekommunens bibliotek, grundas, expanderar och slås samman. Sven Lundkvists bok Folkrörelserna i det svenska
samhället 1850-1920, som bland annat beskriver hur de stora folkrörelserna
nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen växer fram i det svenska samhället och arbetar för att minska klyftan mellan de olika klasserna. Rörelsernas uppkomst och utveckling studeras ingående, liksom hur deras verksamheter arbetar för att uppnå en förändring i samhä llet som uppfyller deras målsättningar. Undersökningarna sker både på ett lokalt och centralt plan. Lundkvist är historiker och har varit verksam som professor vid Umeå universitet och har även arbetat som riksarkivarie.
Magnus Torstenssons Att analysera genombrottet för de moderna folkbiblioteksidéerna
– exemplet Sverige och några jämförelser med USA analyserar den svenska
folkbiblioteksutvecklingen från början av 1900-talet och framåt. Han försöker förklara vad public library-begreppet fick för genomslagskraft i Sverige. Torstensson tar även upp folkbibliotekens grundande, vilka som agerar för dem och hur bilden av samhället ser ut där det sker.Magnus Torstensson är verksam som universitetslektor vid
Högskolan i Borås.
1.4.1 Övrig litteratur
Övrig litteratur som vi använder oss av är uppdelad i kategorierna litteratur som berör
bibliotek på det nationella planet, annan nationell litteratur och litteratur som berör Halland.
Litteratur som berör bibliotek på det nationella planet
Folkbiblioteken i Sverige, av Knut Tynell, ger en sammanfattning över det svenska
folkbildningsarbetet och då främst folkbiblioteken. Tynell beskriver folkbibliotekens förhistoria från då det är ett skåp i en sockenkyrka, fram till 1930-talets moderna biblioteksverksamhet. Åren 1925-1945 är han förste bibliotekskonsulent vid
Skolöverstyrelsen och bidrar i ett antal skrifter och utredningar till folkbibliotekens uppbyggnad. Tidstecken: Stockholms arbetarbibliotek och samhällskroppens
utformning, 1892-1927. I denna bok har Hans Larsson forskat om Stockholms
arbetarbiblioteks betydelse för huvudstadens arbetarrörelse och kulturliv från år 1892 till år 1927, då arbetarbiblioteket överlämnas till stadsbiblioteket. Larsson fick uppdraget av kommittén för stockholmsforskningen, och skriften är en del av
forskningen om Stockholms bibliotekshistoria. Malmö stadsbibliotek 1905-1946 är en minnesskrift till invigningen av det då nybyggda stadsbiblioteket. Skriften ger en kort överblick av Malmös tidigare bibliotek, bland annat över Malmö arbetarbibliotek, från dess grundande fram tills det går upp i stadsbiblioteket. Boken är skriven av dåvarande centralbibliotekarien Folke Nosslin. Hälsingborgs arbetarekommuns bibliotek
1894-1944 är en minnesskrift över arbetarkommunens bibliotek. Den handlar om dess
jubileum. Skriften gavs ut av Karl Svensson, på styrelsens uppdrag. Bildning böcker
borgare: studier kring några Hälsingborgsbibliotek är en uppsats skriven av dåvarande
stadsbibliotekarien Bengt Hallvik. Den beskriver Helsingborgs stadsbiblioteks historia, samt några andra av stadens olika biblioteksverksamheter, däribland Hälsingborgs arbetarekommuns bibliotek. Uppsatsen kom till med anledning av att Helsingborgs stadsbibliotek firade att det, efter att ha funnits i över hundra år, äntligen fick egna lokaler.
Annan nationell litteratur
Arbetarrörelsen: en uppslagsbok ger en översikt över den moderna arbetarrörelsens
historia från industrialiseringen och fram till våra dagar. Boken är uppdelad i tre delar: först grundlinjerna i arbetarrörelsens historia, sedan följer en redogörelse om rörelsens utveckling i olika länder och sist kommer ett litet lexikon över personer, termer och institutioner. Boken Bildning och klasskamp: om arbetarbildningens förhistoria, idéer
och utveckling av Inge Johansson beskriver ABF:s grundande och utveckling.
Johansson har en djup förankring inom arbetarrörelsen och folkbildningen. Fram till sin pensionering är han verksam inom ABF och skaffar sig genom åren en lång erfarenhet av svenskt bildningsarbete. Jonas Åkerstedts Den litterate arbetaren: bildningssyn och
studieverksamhet i ABF 1912-1930 beskriver bland annat arbetarrörelsens och
nykterhetsrörelsens biblioteksverksamheter. I sin forskning har han försökt klargöra den syn ABF har på bildningsarbetet. Åkerstedt tar exempelvis upp ABF:s historiska
bakgrund, dess organisation, studiecirklar och studiecirkelbibliotek. Hugo Hefflers
Arbetarnas Bildningsförbund 1912-1962 beskriver ABF:s grundande, utveckling och
betydelse för den svenska folkbildningen. Boken av Heffler är en krönika över ABF:s framväxt som en folkrörelse. Han har byggt krönikan på, enligt honom, tillförlitligt källmaterial. För att detta material ska vara lättillgängligt för andra forskare, har han använt sig av många citat. Han var själv verksam i rörelsen, både som kassör och sekreterare.
Kommunernas släktträd: Sveriges kommuner 1863-1992 av Tore Ivarsson innehåller
stamträd över Sveriges kommuner. Den beskriver hur den kommunala indelningen ändras från år 1863 fram till år 1977. Ivarsson har varit anställd vid Svenska Kommunförbundet och arbetat med frågor som har handlat om de kommunala indelningarna från år 1951 fram till de sist verkställda kommundelningarna.
Litteratur som berör Halland
Slättåkra socken, kommun, bygd och folk är en skildring över Slättåkra kommun fram
till kommunsammanslagningen år 1952. Boken tillkom efter sockenbornas önskemål, varmed en kommitté tillsattes för att sammanställa materialet. Kommittén utsågs av kommunalfullmäktige i Slättåkra. Oskarströms Arbetarekommun 1906-1976 är en minnesskrift som kom till på beslut av kommunen med anledning av
kommunsammanslagningen år 1974. Den tar upp hur allting startar under 1890-talet, från hur Oskarström går från ett jordbrukssamhälle till en industriort. Skriften är skriven av medlemmar i Oskarströms arbetarkommun. Vi får nog ha i beräkning att skriften är tendentiös då den är skriven av partifolk och de är kanske inte objektiva i sitt skrivande. Men i jämförelse med andra källor finner vi den vara trovärdig. Boken Jute och lin:
Skandinaviska jute spinneri- & väveri aktiebolaget 1890-1950: Oskarströms linnefabrik
samhällets och företagets historia. Bidragen i boken är sammanställda av företagets disponent Isak Reinhold Wallberg och folkskollärare Harry Hedin. Boken lyfter enbart fram de positiva sidorna, samt de ekonomiska problem som företaget hade, men tar inte upp något om oroligheterna som fanns bland de anställda när företaget körde igång.
Oskarström: obygd blev industriort är en bok som tar upp Oskarströms sociala och
ekonomiska utveckling. Den ger ingen fullständig bild men vill belysa några betydande aspekter av samhällets utveckling. Boken är skriven av Oskarströms Historiekommitté och utgiven av dåvarande Oskarströms kommun. Saxen i väven skildrar orten
Oskarström med utgångspunkt från Jutefabriken, den största fabriken som fanns i samhället. Den ger en historisk tillbakablick över en ort med många brokiga
människoöden och det är personernas egna berättelser som kommer fram. Boken är inte bara en social skildring av hur livet såg ut i Sverige vid en viss tid, utan den vill
förmedla känslorna och tankarna hos människorna vid övergången från en bondekultur till en arbetarkultur. Boken har författats av Walle Dickson som har sociologistudier bakom sig och lång erfarenhet av arbete på fabrikslager och olika fackliga uppdrag.
Klas Ramberg och Ann Runfors, två studerande vid Institutet för Folklivsforskning vid Stockholms Universitet, utförde i ett samarbetsprojekt mellan Folkbildningsförbundet, IOGT (International Order of Good Templars), ABF och Nordiska museet, ett trettiotal intervjuer med föreståndare för studiecirkelbibliotek, vilket ledde till boken Bildning
och nöje: om IOGT- och ABF-bibliotekariers erfarenheter. Författarna har tillsammans
med de intervjuade, diskuterat frågor om bland annat de människor som nästan ideellt ansvarade för biblioteken, vilka drivkrafterna bakom insatserna var, och om biblioteken hade någon betydelse för bygden och låntagarna. I vår uppsats använder vi oss av svaren från tre intervjuade personer, som genom åren har varit verksamma vid ABF-biblioteket i Oskarström, för att kunna ge en beskrivning av verksamheten på detta bibliotek. Biblioteken i halländsk folkbildningsverksamhet ger en bild av
föreningsbiblioteken, och går vidare till kommunal biblioteksverksamhet i Halland. Artikeln är skriven av Nils Roth som arbetade som bibliotekarie på stadsbiblioteket i Halmstad och ingår i Folklig kamp, tro och bildning i Halland. När boken kom till
bygden - om folkrörelsebiblioteken i Halland, utgiven av Hallands bildningsförbund
handlar om folkrörelsernas studiecirkelbibliotek, deras framväxt och betydelse för folkbildningen i Halland. Materialet är sammanställt av Carl-Olof Samuelsson och Magnus Torstensson. Den sistnämnde är redan nämnd under tidigare forskning.
Samuelsson har varit hembygdskonsulent och det är han som har redigerat int ervjuerna i boken. En del av materialet är sammanfattningar av artiklar ur boken Folklig kamp, tro
och bildning i Halland som nämns tidigare i detta kapitel.
1.5 Material och tillvägagångssätt
Vi lånar litteraturen på högskolorna i Borås och Halmstad, stadsbiblioteken i Borås, Halmstad och Malmö, och på folkbiblioteken i Hyltebruk och Oskarström. Vi fjärrlånar även litteratur från universitetsbiblioteket i Göteborg.
Vi tar kontakt med ABF SydHalland och de hänvisar oss till Folkrörelsernas Arkiv i Halmstad för att finna material om ABF-biblioteket i Oskarström. Här finner vi protokoll och verksamhetsberättelser över ABF i Oskarström. Personalen på Folkrörelsernas Arkiv hänvisar oss vidare till Halmstads kommunarkiv och
Nykterhetsfolkets Länsarkiv i Halland. I protokollsböckerna för den nykterhetsloge, Oskarströms Framgång, som tillhörde NTO (Nationaltemplarorden), finner vi inte något relevant om deras biblioteksverksamhet. Det nämns i förbifarten men är inte det
viktigaste. Istället står det mycket om planering av olika verksamheter som dans och möten. Nykterhetslogen Verdandis material skulle finnas på Folkrörelsernas Arkiv, men där finns ingenting om den. Vid förfrågan från oss om det finns något material om nykterhetslogen Verdandi arkiverat, blir svaret att ingen vet om det finns något material om logen överhuvudtaget, då arkiven inte har något.
Vi kontaktar före detta föreståndaren för Folkets Hus i Oskarström som anser att vi ska vända oss till folkbiblioteket i Oskarström. Även vid kontakt med regionbiblioteket hänvisas vi till Oskarströms folkbibliotek. Första kontakten med detta bibliotek är inte så positiv, då de anser att de inte har något material om orten, eller hur vi ska kunna få tag på något sådant på annat håll. Men vi ger oss inte, utan åker själva dit för att studera deras bokbestånd. Det visar sig att det finns litteratur om ortens historia som passar för vårt syfte. Problemet vid första kontakten beror nog på oss och att vi inte är tillräckligt tydliga med vad det är vi vill ha hjälp med.
1.6 Disposition
Efter det inledande kapitlet följer i kapitel två en redogörelse för de reformer som vi berör i uppsatsen. I det tredje kapitlet beskriver vi de svenska socken- och
2. Reformer
I detta kapitel berör vi de olika reformer som är relevanta för vårt arbete.
2.1 Bibliotek
Den första biblioteksförfattningen i Sverige om statsanslag till folkbibliotek kommer till år 1905. Den bygger på en proposition som i sin tur hänvisar till ett yttrande från
Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran. Sällskapet menar att syftet för folkbiblioteken är att de till större delen ska ha en karaktär av det uppfostrande slaget. Biblioteken ska se till att samhällsutvecklingen håller en lugn takt under en period med stora förändringar. Rösträtten utvidgas och samtidigt som allt fler människor börjar få mer inflytande och privilegier i samhället, är det viktigt att biblioteken finns till för att kunna erbjuda människorna möjligheter till ny kunskap. Samtidigt ska biblioteken vara en möjlighet att välja bort kroglivet och motarbeta supandet som det för med sig.21 Med stöd av den första biblioteksförfattningen kan kommun-, församlings- och
föreningsbibliotek få lika mycket i statsanslag som de själva satsar på inköp av böcker, bokinbindning och katalogtryckning, med maximalt 75 kronor per år. Enligt denna författning får biblioteken endast anslag för dessa tre saker. I enlighet med författningen ska även folkskoleinspektörer komma och kontrollera biblioteken.22
Valfrid Palmgren, som är extra ordinarie tjänsteman på Kungliga Biblioteket,23 blir ombedd att komma med förslag på vad staten kan göra för att stödja det allmänna biblioteksväsendet, och år 1911 lägger hon fram sitt betänkande,24 Förslag angående de
åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige.25 Detta går ut på att det i varje kommun bör finnas ett välförsett offentligt bibliotek, att man bör slå samman de små bib lioteken till ett stort och bilda ett kommunalt, då ett sådant bibliotek lättare kan få anslag.26 Förslaget går även ut på att staten ska utföra inspektioner.27 Palmgren inspireras av det
studiecirkelarbete som bedrivs inom nykterhetsorganisationerna.28
I lagstiftningen, som förslaget leder fram till år 1912,29 står det att folkbiblioteken kan få minst 40 och högst 400 kronor i statsanslag.30 De stora bildningsorganisationernas studiecirkelbibliotek undantas dock ifrån beroendet av kommunen. I förordningen står det att riksförbund med minst 20 000 medlemmar ska få statsanslag med minst 3 000 och högst 15 000 kronor per år för att stödja biblioteksverksamheten via studiecirklar
21
Torstensson, Magnus 1996. Att analysera genombrottet för de moderna folkbiblioteksidéerna: exemplet Sverige och några jämförelser med USA, s. 112.
22
Ibid., s. 120.
23
Tynell, Knut 1931b. Folkbiblioteken i Sverige, s. 114.
24
Ibid., s. 125.
25
Åkerstedt, Jonas 1967. Den litterate arbetaren: bildningssyn och studieverksamhet i ABF 1912-1930, s. 53.
26 Tynell 1931b, s. 125f. 27 Åkerstedt 1967, s. 53.
28 Heffler, Hugo 1962. Arbetarnas bildni ngsförbund 1912-1962, krönika vid halvsekelgränsen, s. 25. 29
Åkerstedt 1967, s. 53.
30
eller andra föreningar med samma ändamål.31 Om det i kommunen finns flera
studiecirkelbibliotek, utgår bidrag till alla, bara de ingår i en bildningsorganisation som uppfyller kraven.32 Andra förutsättningar för att statsbidrag ska betalas ut, är att
riksförbundets studiecirkel- och biblioteksverksamhet låter sig granskas och
kontrolleras av någon som förbundet utser, till exempel en studieledare. Riksförbundet ska kunna bevisa att de använt sig av egna medel, till ett värde av dubbelt så mycket som statsbidraget, för att köpa och binda in böcker under det gångna kalenderåret.33 För att förbundet ska kunna få minimianslaget på 3 000 kronor, krävs således att de haft egna utgifter på minst 6 000 kronor året innan.34 Statsbidraget kan bara betalas ut i form av inbundna böcker, som väljs ut ur en katalog som ecklesiastikdepartementet
(nuvarande utbildningsdepartementet) gett ut. De böcker som studiecirkeln får via statsbidrag ska överlämnas till ett studiecirkelbibliotek eller lokalt bibliotek efter årets slut. Studiecirkelns bokförråd får inte innehålla några böcker med osedligt innehåll. För att statsbidrag ska betalas ut krävs även att bibliotekets ärenden sköts av en styrelse, som i sin tur utser en föreståndare som sköter om boksamlingen och sammanställer en katalog över samlingen. Katalogen ska sedan tryckas ungefär vart fjärde år. Biblioteket ska också vara placerat i en lämplig lokal och hålla öppet för allmänheten vissa tider i veckan. Det har då rätt att ta ut en låg avgift för boklån. Biblioteket ska vara
brandförsäkrat och en folkskoleinspektör ska komma och granska det.35
Även om folkbib lioteksverksamheten utvecklas åren efter 1912 års proposition, så finns det brister. Detta leder till ett nytt betänkande i 1929 års proposition om att på nytt se över statens understöd av biblioteksväsendet. Det framkommer att bibliotekens resurser inte ökar i samma takt som deras uppgifter, bokbeståndet räcker inte till och man har svårt att tillgodose studerande med till exempel uppslagsböcker.36 Propositionen leder till att riksdagen år 1930 utfärdar ett beslut angående statens understödjande av
folkbiblioteksväsendet, där det bestäms att biblioteken ska få bättre understöd.37 För de fyra riksförbund som vid detta tillfälle får statsunderstöd: Arbetarnas bildningsförbund, Godtemplarorden, Nationaltemplarorden och Sveriges Blåbandsförening innebär detta att understöd kan fås av deras studiecirkelbibliotek, även om inte någon studiecirkel för tillfället är ansluten till biblioteket. Det viktigaste är att anslaget till
studiecirkelbiblioteken ska utgå med samma premisser som för anslagen till
folkbibliotek. Nu kan studiecirkelbiblioteken räkna in alla utgifter, såsom hyra av lokal och personal vid begäran om statsanslag, och inte som tidigare, enbart för inköp av böcker och inbindning av dessa, samt katalogtryckning.38 För att man ska få
statsunderstöd behöver biblioteket även få ett så kallat ortsbidrag som betalas ut lokalt. Ett bibliotek med ortsbidrag upp till 400 kronor, får lika mycket i statsunderstöd och detta understöd sjunker efter en fallande skala, ju mer som betalas ut i ortsbidrag. Biblioteken har även andra allmänna krav som ska uppfyllas för att själva
grundunderstödet ska betalas ut. Dessa är att biblioteket ska hålla öppet minst en gång i 31 Åkerstedt 1967, s. 53. 32 Åberg 1979, s. 29. 33
Torstensson, Magnus 1994c. Studiecirkelbiblioteken: ett viktigt inslag i den halländska bildningshis torien. Ingår i När boken kom till bygden: om folkrörelsebiblioteken i Halland, s. 16.
34 Åkerstedt 1967, s. 53. 35 Torstensson 1994c, s. 16. 36 Tynell 1931b, s. 143. 37 Ibid., s. 152.
38 Tynell, Knut 1931a. Den nya biblioteksförfattningen: Kungl. kungörelsen den 24 januari 1930 ang.
veckan, att lokalen passar, utlåningen är gratis samt att bokbeståndet är
tillfredsställande. Alla bibliotek som har ett ortsbidrag på över 400 kronor och uppfyller vissa krav, kan även ansöka om två slag av tilläggsunderstöd. Dessa extra anslag ska fungera som en sporre till ett mera kvalificerat arbete på de lite större biblioteken. Det första tilläggsunderstödet utgår till bibliotek som har en handbokssamling som är godkänd av förste bibliotekskonsulenten och att det finns kompetent personal för besökaren vid bruket av handböckerna. Kravet skärps för bibliotek i städer, köpingar och municipalsamhällen. De är tvungna att ha ett läsrum, som är öppet minst två timmar under minst tre veckodagar, samt att det finns kompetent personal tillgänglig. Det andra tilläggsunderstödet berör personalens kunnighet och tilldelas bibliotek vars personal har viss biblioteksutbild ning. Det är Skolöverstyrelsen som tar beslut och godkänner om tilläggsbidrag ska betalas ut.39 Det bibliotek som ansöker om det andra
tilläggsunderstödet, ska i blanketten fylla i allt om den som är anställd på biblioteket, såsom befattning, lönebelopp och utbildning, som sedan ligger som underlag för
beslutet.40 Med denna biblioteksförfattning inrättas även en ny form av bibliotek, det så kallade centralbiblioteket, vilket ska finnas i varje län. Detta bibliotek ska fungera som en instans mellan bibliotekskonsulenterna från Skolöverstyrelsen, den centrala
myndigheten i Stockholm och de lokala biblioteken.41 Studiecirkelbibliotekens
möjlighet att ta ut en låg avgift för utlån till allmänheten tas bort vid denna författning. Det har blivit mer vanligt att kommunerna och landstingen bidrar med anslag till biblioteken, och staten kräver därför att utlånen ska vara gratis.42 Landstingsanslagen i Hallands län, som tillkommer detta år, är på 25 kronor per studiecirkelbibliotek och år.43 Statsanslagen förbättras, vilket leder till att biblioteken kan få lika mycket i bidrag som de finansierar med sina egna medel.44 Varje kommun får 10 000 kronor som ska fördelas på folkbiblioteket och de studiecirkelbibliotek som finns inom kommunen. Folkbiblioteket har rätt till 7 000 kronor och riksförbundens bibliotek till 3 000 kronor, om villkoren för att få statsunderstöd uppfylls.45
1944 års folkbildningsutredning leder fram till reformen år 1947. Genom detta beslut sker nästan en fördubbling av det statliga folkbildningsanslaget till studieförbund, folkbibliotek, folkhögskolor och föreläsningsföreningar. Detta år får studieförbunden även bidrag till sina studiecirklar med upp till hälften av kostnaderna, och det för utgifter som inte berör studiecirkelbibliotekets böcker. Exempelvis så får de bidrag för studiecirkelledarna. Detta för med sig att biblioteksverksamheten hamnar i skymundan, vilket leder till att avvecklingen av studiecirkelbiblioteken skyndas på. Reformen har fått mycket av sin prägel från vad som händer före och efter andra världskriget. Det viktiga är att alla ska få möjlighet till studier på det politiska och religiösa området, som stärker individen till att bilda sig självständiga tankar och åsikter.46
Folkbibliotekssakkunniga lägger år 1949 fram en redogörelse som bland annat hanterar studiecirkelbibliotekens situation. Utredningen går ut på att man bör skapa ett
39
Tynell 1931a, s. 5f.
40
Ibid., bilaga Formulär IV B.
41
Roth, Nils 1971. Biblioteken i halländsk folkbildningsverksamhet. Ingår i Folklig kamp, tro och bildning i Halland, s. 140.
42
Torstensson, 1994c, s. 18.
43 Torstensson, Magnus 1994a. Hallands läns landsting och studiecirkelbiblioteken. Ingår i När boken
kom till bygden: om folkrörelsebiblioteken i Halland, s. 47f.
44 Torstensson 1994c, s. 18. 45
Tynell 1931a, s. 8.
46
folkbibliotek i varje kommun som har tillräckliga resurser för att främja
bildningsarbetets och studiecirkelarbetets särskilda krav. Om detta förslag går igenom menar utredningen på att man bör kunna avveckla studiecirkelbiblioteken inom loppet av tio år. Förslaget går dock inte igenom, men det är med i diskussionen om
studiecirkelbiblioteken under 1950-talet.47
2.2 Kommun
Det moderna begreppet kommun lanseras i den svenska lagstiftningen år 1862 genom kommunalförordningarna som sker då. Någon form av lokalt självstyre fanns sedan lång tid tillbaka. Den mest välbekanta och vanligaste lokala indelningen är socknarna som är uppkomna naturligt inom ett geografiskt område, där kyrkan är centralpunkt. Tidigare hade kommunernas föregångare, socknarna och de gamla städerna, enbart skött de uppdrag som de enligt lag beordrats att ta hand om, men efter ovanstående förordning får de offentliga kvalifikationer att även ta hand om kommuninvånarnas allmänna och betydelsefulla uppgifter, såsom de allmänna ordnings- och
hushållningsangelägenheterna.48 Med detta menas att det är upp till kommunerna själva att bestämma vad som är en kommunal angelägenhet, vilket innebär att det ska vara något av ett gemensamt intresse för de flesta invånare i kommunen, om det då inte åvilar någon annan myndighet att förvalta verksamheten.49
Mindre tättbebyggda orter som inte räknas som städer får tillstånd att i begränsad skala bedriva handel och hantverk. Dessa orter kallas för köpingar. Enligt
kommunalförordningarna år 1862 blir köpingarna en särskild typ av kommun, men det är ändå förordningen om kommunalstyre på landet som gäller. Denna förordning går ut på att socknarna delas upp i en borgerlig kommun, som benämns landskommun, och en kyrklig kommun, som då blir församlingen. Sockenstämman ersätts i landskommunerna av kommunalstämman och kommunfullmäktige, och i församlingarna av
kyrkostämman. En kommunalnämnd väljs istället för sockennämnd, och ett kyrkoråd och skolråd (då folkundervisningen ännu ligger under kyrkan) väljs i församlingarna. Det är inte alla köpingar som blir egna kommuner, utan en del ingår i landskommunen som ligger runtomkring, och har då samma rang som municipalsamhällen.50
Municipalsamhälle är en, till viss del, självständig enhet i landskommunen. Samhället ska rätta sig efter stadsstadgorna, det vill säga de ordnings-, byggnads-, brand- och hälsovårdsstadgar som gäller för stad.51 Andra ärenden, såsom fattigvård,
skolundervisning och biblioteksfrågor får kommunen, som samhället ligger i, ta sig an. Allt eftersom landskommunernas befogenheter ökar så minskar behovet av att ha municipalsamhällen. De flesta försvinner under 1950-talet, men några finns kvar in på 1970-talet.52
47
Ibid., s. 18.
48
Ivarsson, Tore 1992. Kommunernas släktträd: Sveriges kommuner 1863 -1992, s. 7f.
49
Kommun 1993. Se vidare: Kommunernas kompetens och uppgifter. Ingår i Nationalencyklopedin. Bd. 11, s. 199.
50 Ivarsson 1992, s. 8.
51 Municipalsamhälle 1913. Ingår i Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi. Bd.
18, s. 1332.
52
Under 1900-talet ökar kommunernas ansvarsområden, och år 1932 inträffar den förändring som betyder mest ekonomiskt, för då flyttas det slutgiltiga ansvaret för folkskolan över till den borgerliga kommunen från den kyrkliga kommunen.
Kommunerna får även ta ansvaret för den nya sociala bostadspolitiken, som går ut på att barnfamiljer ska få statligt stöd till att ordna en modern bostad åt sig. Men om en
församling innehåller mer än en kommun, till exempel en köping och den landskommun som köpingen ingår i, så ligger ansvaret för skolväsendet kvar under den kyrkliga kommunen.
År 1940 finns det 2 406 landskommuner i Sverige, varav mer än 500 av dem har ett invånarantal som understiger 500 och dessutom har ungefär 650 av kommunerna ett invånarantal på 500-1 000 invånare. Småkommunerna har svårt att uppfylla sina uppdrag, till exempel inom skolväsendet, och de är oerhört beroende av några
skattebetalare. Om till exempel en storinkomsttagare flyttar är kommunen tvungen att höja skatten så att inkomstförlusten utjämnas. Regeringen tillsätter år 1943 en kommitté som ska reda ut om det behövs en mer effektiv kommunindelning. Deras förslag är att det i jordbruksområden bör finnas 3 000 invånare för att de ska kunna räknas som kommun. Tätorter och industrisamhällen bör bilda större kommuner, och bara i undantag ska man godkänna kommuner med ett lägre invånarantal än 2 000. Efter indelningsreformen finns det 816 landskommuner mot tidigare 2 281 stycken. Denna indelningsreform fungerar inte riktigt, för år 1952 finns det fortfarande 69
landskommuner med ett invånarantal som är lägre än 2 000, samt att 228 kommuner ligger på ett invånarantal mellan 2 000-3 000 personer. Indelningsreformen från år 1951/52 har en svaghet. Man vill väldigt gärna undvika att slå samman städer och landskommuner, då man menar att de är alldeles för olika för att en sammanläggning ska vara möjlig.53 Med denna reform minskas antalet kommuner i Halland från 86 till 34 storkommuner. Detta för med sig en omorganisation av biblioteken. Många bibliotek blir filialer, då det endast får finnas ett huvudbibliotek i storkommunen, för att man ska beviljas statsbidrag. Under denna tid har många studiecirkelbibliotek kommunaliserats och ligger nu som filialer till kommunbiblioteket. År 1969 har länet 30 huvudbibliotek och 114 filialer.54
År 1959 tillsätter regeringen en ny kommitté som ska utreda om det behövs en ny kommunindelning. De sakkunniga försöker uppnå en överensstämmelse mellan de nya kommunerna och de regioner som finns, och på så sätt visa att en redan existerande tätort är ett naturligt centrum för kommersiell, kulturell och social service. Den gamla uppdelningen med landskommuner, köpingar och städer är inte längre praktisk,
eftersom många av de nya kommunerna kommer att bestå av en eller flera större tätorter och ett antal mindre sådana, och även stora landsbygdsområden. Därför är det bättre att skapa ett enhetligt kommunbegrepp istället. Denna centralortstanke godkänner
3. Folkbibliotek
När folkbiblioteken startar sin verksamhet i slutet av 1700-talet är de inriktade mot särskilda grupper i samhället. Det är de grupper som inte har tillgång till böcker och läsning på samma sätt som de som utbildar sig i lärdomsskolorna. Biblioteken har ett pedagogiskt syfte, vilket visar sig än mer tydligt i 1840-talets skolreform. Denna reform upplyser om hur man grundar sockenbibliotek så att man ska kunna stödja de kunskaper som man skaffar sig i skolan. Folkbiblioteken är företrädare till dagens
vuxenutbildningsprogram.56
De första folkbiblioteken i Sverige är alltså de så kallade sockenbiblioteken. Dessa växer fram inom kyrkans omsorg, och då de i flera motioner ansöker om statsbidrag runt mitten av 1800-talet, avslås de med motiveringen att staten inte anser att det är deras uppgift att stödja biblioteken.57 Men i slutet av seklet sker stora samhälleliga förändringar i Sverige. Industrialiseringen sprider sig snabbt, vilket för med sig
omfattande folkomflyttningar i landet. I samband med att städerna växer ökar också de sociala problemen, och enligt Magnus Torstensson, är det på grund av dessa sociala problem som staten ser sig tvungen att ingripa i områden som de tidigare inte ansåg tillhörde dem, såsom folkbiblioteksfrågan. Detta är en av orsakerna till varför folkbiblioteksverksamheten beviljas statsbidrag.58 Knut Tynell skriver att även om statsunderstödet är lågt ökar biblioteksverksamheten markant under de närmsta åren.59 Runt sekelskiftet 1900 sköts biblioteken av den borgerliga eller den kyrkliga
kommunen, eller av en förening. Efter hand tas folkbibliotekens verksamhet mer och mer över av den borgerliga kommunen, och de som fortfarande drivs av kyrkan går allt oftare under namnet församlingsbibliotek istället. År 1961 överförs de sista kyrkliga folkbiblioteken till de borgerliga kommunerna.60
De gamla sockenbiblioteken är mer till för bönderna, men i början av 1900-talet växer det fram andra slags bibliotek i industrisamhällena och städerna, de så kallade
föreningsbiblioteken. Deras uppkomst är en viktig del för den fortsatta
biblioteksverksamhetens utveckling, anser Tynell, eftersom det ställs högre krav på biblioteken som ska ta emot de nya massorna, samt ett mera omfattande bokbestånd, då de får en annan sorts låntagare i form av arbetarklassens medborgare. Detta leder även till att det krävs bättre kataloger och utlåningsmetoder, och för första gången anställs personal på folkbiblioteken som enbart ägnar sig åt biblioteksarbete.61 Men enligt Tynell ser man fortfarande inte de kommunala folkbiblioteken som allmänna, utan mer som sociala välfärdsinrättningar, dit enbart torpare och bönder går.
Den så kallade moderna folkbiblioteksrörelsen har sin förebild i anglosaxiska biblioteksverksamheter, och deras sätt att bedriva public libraries, det vill säga allmänna bibliotek.62 Tidigare nämnda Valfrid Palmgren åker över till Amerika och
56
Försök med bibliotek 1972. Litteraturutredningens biblioteksstudier, s. 61.
studerar denna biblioteksutveckling år 1907, och efter hemkomsten förklarar hon skillnaden mellan public libraries och den svenska folkbiblioteksrörelsen. Det som hon mest fastnar för är att biblioteket verkligen ses som ett allmänt bibliotek, som om det tillhör alla samhällsklasser.63
I Nordisk Familjebok står det år 1908 att ett folkbibliotek är en offentlig boksamling som ska bereda allmänheten kunskapsgivande och underhållande läsning, och då främst för den kroppsarbetande klassen.64 Bengt Hjelmqvist, som bland annat arbetade med folkbiblioteksfrågor vid Skolöverstyrelsen, skriver i Det starka biblioteket att Valfrid Palmgren på 1910-talet anser att folkbiblioteken ska byta namn till allmänna bibliotek som finns till för alla. Detta får hon inget gehör för, men utvecklingen går ändå åt det hållet, och idag är biblioteken allmänna institutioner.65 Nationalencyklopedin definierar termen folkbibliotek såhär: ”för allmänheten tillgängligt bibliotek som tillhandahåller medier för förströelse, bildning och utbildning.”66
Efter ABF:s grundande, som studeras i ett kommande kapitel, växer studiecirkelbiblioteken inom arbetarrörelsen. I de lite större städerna inser
arbetarrörelsen emellertid efter ett tag att deras egna bibliotek inte räcker till för att uppfylla de höga krav som ställs på ett välutvecklat folkbibliotek. Torstensson skriver att man tycker det är bättre om biblioteken blir kommunala, för då kan de utarbetas till att tillgodose även arbetarrörelsens litteraturbehov. Så sker också, och många
arbetarbibliotek övergår till kommunal regi i samband med moderniseringen av folkbiblioteksväsendet. Moderniseringen går bland annat ut på att biblioteken ska ha utbildad personal, bra bokbestånd, trivsamma lokaler med öppna hyllsystem, särskilda rum för studiecirkelverksamhet och barnavdelningar. Kommunerna satsar mycket ekonomiska resurser på folkbiblioteken, och arbetarbiblioteken menar att de har mycket att vinna på att bli en filial i denna verksamhet.67
Statsbidraget har en stor betydelse för utvecklingen. Som nämns tidigare är det från början på 75 kronor, men ökas successivt på och når år 1930 sin maximala nivå på 10 000 kronor. Minskande penningvärde leder dock till att bidragen betyder mindre för bibliotekens ekonomi, men samtidigt är det inget bibliotek som tycker att de kan avstå från dem. Däremot behövs, enligt Hjelmqvist, andra metoder för att föra
folkbiblioteksutvecklingen framåt, i första hand information och olika kampanjer.68 Enligt Torstensson är det inte enbart på grund av ekonomisk, social och politisk utveckling som folkbiblioteksverksamheten förbättras, utan det är människorna som grundar dem som har en viktig roll i dess utveckling.69 Biblioteken som man försöker inrätta kan vara av olika slag: sockenbibliotek, läsestugor, föreningsbibliotek,
vandringsbibliotek eller folk- och stadsbibliotek.70
63
Ibid., s. 114ff.
64
Hirsch, Axel 1908. Folkbibliotek. Ingår i Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi. Bd. 8, s. 732f.
65
Hjelmqvist, Bengt 1993. Det starka biblioteket, s. 10.
Då det gäller folkbildningsarbete ska det kommunala biblioteket i möjligaste mån främja de inom kommunen förekommande statsunderstödda
folkbildningsverksamheterna. Detta ska ske genom att biblioteksstyrelsen köper in den litteratur som verksamheterna behöver.71
I Karlskoga bildas det år 1952 en förening vid namn RDF (Riksföreningen Deltidsanställda Folkbibliotekarier) som ansluter sig till SKTF (Sveriges
Kommunaltjänstemannaförbund). Till sin uppgift har den att gynna engagemanget för biblioteksverksamheten, sträva efter att öka kunskaperna inom det bibliotekstekniska området och andra intressen, samt att ta hand om medlemmarnas fackliga och
ekonomiska intressen. En av de första uppgifter som den nya föreningsstyrelsen åtar sig, är att höja de ofta låga lönerna bland deltidsanställda folkbibliotekarier. SKTF begär förhandlingar med Landskommunernas förbund och en överenskommelse träffas år 1953, där man kommer fram till följande: bibliotekariens årsarbetstid ska bestämmas av kommunen i förhållande till bibliotekets öppettider för allmänheten och det arbete som utförs efter att det är stängt för allmänheten. Årsarvodet beräknas efter antalet
arbetsstimmar som multipliceras med den ersättning som gäller beroende på om man har eller inte har gått på en kurs som anordnas av skolöverstyrelsen för deltidanställda bibliotekarier. Har man gått kursen får man 4,50 kronor per timme och 3,25 kronor per timme om man inte har gått kursen.72
Efter det att folkbiblioteken inleder sitt samarbete med folkbildningsarbetet får
studiecirkelbiblioteken en mindre betydelse. Detta leder till att antalet statsunderstödda studiecirkelbibliotek minskar genom decennierna, från ett antal tusen till 1 563 stycken år 1959. De nedlagda biblioteken går ofta över till att bli filialer i de kommunala bibliotekssystemen.73
Det svenska biblioteksväsendet expanderar under 1950- och 1960-talen. Bibliotekens ekonomiska och personella tillgångar utökas,74 och nya lokaler inrättas. Mellan åren 1965-1972 får 55 av landets ungefär 180 folkbibliotek nya lokaler till sina
huvudbibliotek, även ett antal filialer får nya lokaler. De nya lokalerna har större ytor och är mer anpassade efter bibliotekens utökade verksamheter, såsom utställningshallar och musikrum.75
Biblioteken organiserar tidigt ett samarbete för bokanskaffning och utlåning. Ett led i detta samarbete är länsbiblioteken, tidigare centralbiblioteken. Ett länsbibliotek är oftast det största stadsbiblioteket i ett län. Dess uppgift är att stödja de lokala biblioteken med sådan litteratur som de själva inte har.76 Lånecentralerna är en annan förändring som sker på 1960-talet. Dessa får som uppgift att förse folkbiblioteken med den
speciallitteratur som länsbiblioteken inte kan stå till förfogande med. Lånecentralerna
71
Organisation och arbetsmetoder vid kommunala bibliotek 1960. Betänkande avgivet av särskilda kommitterade, s. 124.
72
Wiberg, Arthur 1953. Från RDF. Biblioteksbladet, s. 443ff.
73
Organisation och arbetsmetoder vid kommunala bibliotek 1960. Betänkande avgivet av särskilda kommitterade, s. 124.
74 Biblioteksarbete: en översyn av verksamheten vid kommunala bibliotek 1972. Betänkande avgivet av
1970 års rationaliseringsutredning vid folkbiblioteken, s. 7.
75
Ibid., s. 10.
76
placeras i Malmö, Stockholm och Umeå. Dessa tre centraler lånar år 1970 ut 25 732 böcker.77
Den viktigaste omständigheten då det gäller bibliotekens omorganisation under 1960-talet är, som vi nämner tidigare, kommunindelningsreformen som riksdagen beslutar om år 1962, och som ge nomförs år 1974. Den innebär att antalet kommuner ska minskas till ungefär 270 stycken. För folkbibliotekens del betyder detta i första hand att de
kommuner som inte har något bibliotek försvinner. År 1971 är det 185 kommuner som har en heltidsanställd bib liotekarie, i sex kommuner finns inget allmänt bibliotek.78 Alltfler kommuner etablerar kulturnämnder, dessa tar över biblioteksnämndernas uppgifter. Detta är ett sätt för kommunerna att visa att de satsar på kulturen, och att biblioteken får möjligheter att samarbeta med andra kulturella organ, och på så sätt få en mer central plats i kommunernas kulturliv.79
Samtidigt som man skapar större och bättre utrustade bibliotekssystem, decentraliseras verksamheten. Planenligt byggs den kommunala biblioteksorganisationen ut med filialer i varierande storlek. På vissa ställen kompletteras filialerna med utlåningsstationer på landsbygden och bokbussverksamhet i förortsområdena.80
77 Biblioteksarbete: en översyn av verksamheten vid kommunala bibliotek 1972. Betänkande avgivet av
1970 års rationaliseringsutredning vid folkbiblioteken, s. 8.
78 Ibid., s. 7. 79
Ibid., s. 7.
80
4. Nykterhetsrörelsen
Folkrörelseforskaren Hilding Johansson ger i Folkrörelserna i Sverige en bra
beskrivning av folkrörelsernas organisatoriska uppbyggnad. Det är lokalföreningarna som utgör stommen hos de olika folkrörelserna. Längst ner i stegen finns
lokalföreningar som inom sig kan ha lokala klubbar. Lokalföreningarna kan, men inte nödvändigtvis, bilda kretsar, och dessa bildar distrikt och distrikten bildar till slut ett förbund, en riksorganisation. Enheternas beteckningar kan variera inom de olika rörelserna men i det stora hela är skillnaden liten.81
Nykterhetsrörelsen i Sverige har funnits sedan 1700-talet. Det ursprungliga syftet med rörelsen är inte, enligt Sven Lundkvist, att förbjuda alkohol, utan att minska
förbrukningen av den. Syftet förändras under 1800-talets början, då det blir lättare att få tag på billigt brännvin och hembränningen ökar. På grund av detta startas det flera olika nykterhetsföreningar som år 1837 bildar en gemensam organisation, Svenska
nykterhetssällskapet. De som är med i denna organisation får avstå från brännvin och spritdrycker och vara försiktiga med andra alkoholhaltiga drycker. Sitt budskap sprider nykterhetsorganisationen via pressen och genom skrifter, man håller även föredrag och sammankomster för att förmedla sina åsikter.82
Rörelsen har som mest över 100 000 medlemmar under 1800-talets mitt, men antalet minskar snabbt på bara några år. Detta beror på att de religiösa föreningarna är på frammarsch i Sverige. I slutet av århundradet tar dock arbetet inom nykterhetsrörelsen ny fart. Det är då en starkare och mer målmedveten rörelse som växer fram. IOGT kommer från USA och SBF (Svenska Blåbandsföreningen) och TO (Templarorden) uppkommer i Sverige. Inom IOGT blir det slitningar, så efter en utbrytning bildas NGTO (Nationalgodtemplarorden).83 Denna rörelse går år 1922 samman med TO och bildar NTO.84
Inom IOGT försöker man i slutet av 1800-talet undervisa sina medlemmar i de
vanligaste skolämnena svenska, matte, samhällsvetenskap och hälsovårdslära, där läran om alkohol ingår. Kurserna blir dock inte så lyckade, mest beroende på att de inte är tillräckligt intressanta, de vuxna har ingen lust att studera dessa ämnen. Det är ur detta misslyckande som idén för en ny studieform uppkommer, den så kallade studiecirkeln.85 Det är Oscar Olsson som startar Sveriges första studiecirkel år 1902 i Lund, och han är sedan studieledare inom IOGT i många år. Han är även internationell chef inom organisationen åren 1930-1947.86 Tanken med en studiecirkel är att boken ska vara själva kunskapskällan, samt att medlemmarna själva står för verksamheten. Vid arbetsårets slut samlas alla böcker som köpts in till cirklarna ihop, och bildar på så vis grunden till ett bibliotek. Cirklarna består av 10-30 medlemmar, och det är varierande ämnen som studeras. Det första arbetsåret 1902/03 bedriver IOGT 15 stycken
81
Johansson, Hilding 1980. Folkrörelserna i Sverige, s. 80.
82 Lundkvist, Sven 1977. Folkrörelserna i det svenska samhället 1850 – 1920, s. 50f. 83 Ibid., s. 51f.
84 Torstensson 1994c, s. 21. 85
Torstensson 1994c, s. 15.
86
studiecirklar. Dessa växer i snabb takt, år 1907/08 har man 316 stycken, år 1912/13 823 och verksamhetsåret 1917/18 är det så många som 1 141 cirklar igång.87
En organisation som kan räknas både till nykterhets- och arbetarrörelsen är NOV (Nykterhetsorden Verdandi). Denna rörelse bildas ur IOGT år 1896. År 1907 utses en riksstudieledare i NOV, och detta år har orden 54 studiecirklar igång med ett
sammanlagt medlemsantal på 744. NOV känner att den även står arbetarrörelsen nära, och år 1913 blir orden medlem i ABF. Rörelsen kan ses som en föregångare inom arbetarnas folkbildningsarbete, eftersom den har ett betydande studiearbete innan
medlemskapet i ABF. Många av arbetarrörelsens första studiecirklar sker antingen inom NOV eller inom det socialdemokratiska ungdomsförbundet.88
Som tidigare nämns, växer studiecirkelbiblioteken fram i början av 1900-talet, och är som flest på 1930-talet.89 På nykterhetslogernas bibliotek får de som är medlemmar låna gratis, medan allmänheten får betala en låg avgift.90 Efter ökningen sjunker dock antalet bibliotek på grund av att de går upp i kommunala folkbibliotek när
kommunsammanslagningen sker.91 Det är många inom nykterhetsrörelsen som kritiserar beslutet att låta studiecirkelbiblioteken övertas av kommunerna. Inom NTO förstår man att man behöver rusta upp folkbiblioteksväsendet och göra det mer effektivt, men att det borde ske på frivillig basis utan något tvång från staten eller kommunerna. I möjligaste mån ska föreningsbiblioteket då bli en filial till det kommunala biblioteket, och
kommunens nykterhetsrörelse bör få medbestämmanderätt i den lokala biblioteksstyrelsen.92
I Halland bildar man år 1967 NBV (Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet). Det är det första länet i Sverige som utformar en sådan verksamhet. IOGT och NTO bildar på samma sätt en gemensam nykterhetsorganisation år 1970, IOGT-NTO. På det nationella planet äger ett liknande samgående rum år 1971.93
Nykterhetsrörelsen fortsätter under många år att driva sina bibliotek i egen regi. År 1974 finns det 131 bibliotek som tillhör NBV, 22 av dem har kommunalt anslag. Enligt Torstensson finns det säkert fler bibliotek som inte redovisas ute i bygderna, vilka drivs av sina lokala nykterhetsorganisationer.94
