Lokaler och personal

Innan Byggnadsföreningen Folkets Hus i Oskarström har bildats finns en lokal som kallas för Folkets Hus. Från början ägs denna lokal av IOGT- logen på orten, men runt sekelskiftet 1900 köps den av Halmstads Arbetarekommun för att arbetarna i det nya industrisamhället ska få en samlingslokal. Folkets Hus har en önskan om att kunna finnas till för den lilla människan och de fattiga föreningarna, och kunna erbjuda dem ljusa och trivsamma lokaler.³⁰⁰

När biblioteksverksamheten kommer igång år 1914 ligger biblioteket till enbörjan i det gamla Folkets Hus, i köket där det finns ett skåp med ett 20-tal böcker, minns

Bengtsson.³⁰¹ Det har fri tillgång till el och lokal, men till slut blir utrymmet för litet vilket samtidigt förhindrar en utveckling av biblioteksverksamheten i samhället. Det finns visioner i styrelsen om att det i framtiden ska etableras ett bibliotek som uppfyller Oskarströms storlek och behov.³⁰²

Bibliotekets öppettider är till en början endast två timmar vintertid och på sommaren en timme i veckan. Några år senare utökas öppettiderna till två gånger i veckan, tisdagar och torsdagar klockan 18-20. Sommartid har man öppet mindre, endast en kväll i veckan.³⁰³

Kjell berättar att runt år 1930 flyttar biblioteket till nya lokaler i en hyreskasern. Jutefabriken står för ett rum och kök och det blir en klar förbättring för

ABF-biblioteket.³⁰⁴ Biblioteket har även två rum på övervåningen till sitt förfogande. Men då det råder brist på bostäder är de tvungna att lämna över dem till en kvinna som har återvänt från Amerika. Kvinnan kommer att fungera som vaktmästare på biblioteket och hon har i uppgift att sopa trägolvet och elda i kaminen under vintertid.³⁰⁵ Det finns bara eldstad i det ena rummet och vintertid händer det många gånger att hon har glömt sin

298 Runfors 1994a, s. 124. 299 Ramberg 1994, s. 126. 300

Folkrörelsernas Arkiv. Folkets Hus Byggnadsföreningen Oskarström. Historik 1906-1956, F1:1.

301 Ramberg & Runfors 1994, s. 93.

302 Folkrörelsernas Arkiv. ABF Oskarström. Verksamhetsberättelser 1929-1968, B1:1.

303 Ibid.

304

Ramberg & Runfors 1994, s. 97.

305

uppgift och då är det lika kallt inne som ute.³⁰⁶ Kjell berättar även om hur ransoneringen av koks drabbar biblioteket under krigsåren. Herrarna på kommunen menar på att

biblioteket kan vara öppet när det är varmt och stängt när det är kallt. Det är mycket bråk, men till slut löser sig allt och biblioteket får koks och kan hålla öppet.³⁰⁷ År 1937 genomgår biblioteket en stor renovering och utrymmet utökas från ett till två rum vilka är avsedda enbart för utlåning. I det främre rummet installeras en utlåningsdisk.

Skandinaviska Jutespinneri och Wäveri AB har sett till att renoveringen kommer till skott. Bolaget ställer både lokalen till förfogande och bekostar en del av renoveringen. Även Enslövs och Slättåkras kommuner, olika fackföreningar samt Konsum bidrar med extra anslag.³⁰⁸ Sakta men säkert blir biblioteket större och ännu en gång så räcker inte lokalerna till, erinrar Kjell sig.³⁰⁹

En utbyggnad av Folkets Hus diskuteras vid ett flertal tillfällen, och det finns även tankar om att bygga ett helt nytt Folkets Hus. Men då ekonomin inte är så stabil får det bli mindre tillbyggnader så länge. Då ekonomin stabiliseras något år 1937, lånar

föreningen 87 500 kronor av Statens nämnd för samlingslokaler, samt 25 000 kronor av Skandinaviska Jutespinneriet, vilka de även får 25 000 kronor av i gåva. De får också 12 500 kronor av Oskarströms Sulfitfabrik och Konsum sätter in 5 000 kronor på andelskontot. De arbetare som är fackligt organiserade bidrar på sitt sätt, genom en fastställd avgift.³¹⁰

Kjell berättar att intill Folkets Hus uppförde en biografägare en ny biograf efter att tidigare ha hyrt biografen på Folkets Hus. Lojalt ställer alla arbetare upp för Folkets Hus-föreningen som driver bio i egen regi. Den tidigare biografägaren får slå igen sin verksamhet och sälja sin byggnad till Folkets Hus³¹¹ år 1939, och styrelsens planer är att göra i ordning lokalerna och använda dem som sammanträdeslokaler. Dock är

ekonomin fortfarande inte tillräckligt stark för detta arbete. Men då tillfälle ges att sälja det gamla Folkets Hus, som är i stort behov av renovering, rekommenderar styrelsen detta. Genom försäljningen uppstår lokalbrist, speciellt då utrymmen där man kan hålla sina föreningsmöten försvann. Detta är styrelsen medveten om vid försäljningen, men tanken är att denna brist ska försvinna så fort en tillbyggnad av biograffastigheten är klar. I och med att Folkets Hus själva börjar driva biografen ökar möjligheterna för att kunna bygga ett nytt Folkets Hus och att få det ekonomiskt stabilt. Kring år 1942 ser både biografrörelsens och folkparkens ekonomi bra ut.³¹²

Ludvigsson minns att under sin första tid på biblioteket, åren 1935-1941, är det Bertil Kjell som är bibliotekarie. ABF-biblioteket tar ut en liten avgift, runt fem öre i veckan, av låntagarna när de lånar böcker, är man arbetslös får man låna böcker gratis.³¹³ Ludvigsson är kassör i biblioteksstyrelsen och har aldrig något att göra med

studiecirklarna. På biblioteket ordnar han med utlån och hjälper låntagarna med tips på litteratur.³¹⁴

306

Ramberg & Runfors 1994, s. 97.

307

Runfors 1994b, s. 128.

308

Folkrörelsernas Arkiv. ABF Oskarström. Verksamhetsberättels er 1929-1968, B1:1.

309

Ramberg & Runfors 1994, s. 97.

310

Folkrörelsernas Arkiv. Folkets Hus Byggnadsföreningen Oskarström. Historik 1906-1956, F1:1.

311 Ramberg & Runfors 1994, s. 97f.

312 Folkrörelsernas Arkiv. Folkets Hus Byggnadsföreningen Oskarström. Verksamhetsberättelser 1935-1993, B1:1.

313

Ramberg & Runfors 1994, s. 104f.

314

Eftersom alla som är verksamma i biblioteksskötseln har ordinarie arbeten, saknas det tid för att utveckla annan verksamhet på biblioteket, utöver utlåning, berättar Pettersson, som är verksam från år 1944 och fram tills det går över i kommunal regi.³¹⁵ Styrelsen består av fem personer som turas om att arbeta i biblioteket varsin vecka.³¹⁶ Det första man gör när man kommer dit, är att ta hand om de böcker som har lämnats in förra gången, berättar Ludvigsson. Kort ska sättas in bak i böckerna och de ska ställas tillbaka på hyllorna i alfabetisk ordning. Önskar någon låna en bok, plockas kortet ut ur fickan längst bak i boken, och stoppas i ett kuvert med låntagarens namn.³¹⁷

Andra världskriget är orsaken till att bygget av Folkets Hus försenas, då det är svårt att få tag på material. Men under år 1947 kommer i alla fall bygget igång, ³¹⁸ och det nya Folkets Hus invigs den 10 oktober 1948. Härmed har Folkets Hus äntligen uppnått sitt önskemål om ett eget hem för Oskarströms organisationer.³¹⁹ Nu har Folkets Hus stora ytor och ABF-biblioteket,³²⁰ som flyttar in strax innan invigningen, blir en av

hyresgästerna.³²¹ Det får nya lokaler i källaren som består av två rum och toaletter åt både de som arbetar där och låntagarna. Kjell talar även om att det är han som satt upp referensbiblioteket i det nya Folkets Hus.³²² Det har stor betydelse var ett bibliotek hamnar i ett samhälle och var i själva byggnaden det är placerat. Ett attraktivt läge centralt är det optimala, för då ges biblioteket en möjlighet att dra nytta av alla sina resurser, samt att det är bättre om det är placerat på bottenplanet än i en lokal några trappor upp eller ner, då äldre personer och småbarnsföräldrar kan få svårigheter med att gå i trappor. Stora utrymmen gör det lättare för både personal och besökare att få en överblick av biblioteket. Samtidigt är det viktigt att när man bygger, att man verkligen tänker över verksamheten, och bygger rum som kan användas för olika verksamheter och inte låsas upp för endast en verksamhet. Exempelvis att ha ett speciellt rum för att några få gånger i månaden läsa sagor och därefter inte använda rummet för något annat är inte hållbart ekonomiskt.³²³

Att Kjell blir bibliotekarie beror på att ingen annan engagerar sig i sysslan, samt att han själv finner det intressant. Han tar hand om allt själv och vid flytten från kasernen till Folkets Hus år 1948 är han inne i Halmstad och rådfrågar om hur det nya biblioteket ska struktureras upp. Ingen kan ge klara besked och Kjell ordnar biblioteket efter eget sinne. Han får aldrig någon utbildning för bibliotekariesysslan, däremot får personen som kommer efter Kjell en utbildning på 14 dagar på stadsbiblioteket i Halmstad.³²⁴ Bland arbetsuppgifterna för Kjell på biblioteket finns kravhanteringen. Låntagarna får låna böckerna i två veckor, därefter är det böter på fem öre i veckan. Är det så att

315 Ramberg 1994, s. 126. 316 Runfors 1994a, s. 124f. 317 Ibid., s. 124f. 318

Folkrörelsernas Arkiv. Folkets Hus Byggnadsföreningen Oskarström. Verksamhetsberättelser 1935-1993, B1:1.

319

Folkrörelsernas Arkiv. Folkets Hus Byggnadsföreningen Oskarström. Historik 1906-1956, F1:1.

320

Oskarström: obygd blev industriort 1972, s. 104.

321 Folkrörelsernas Arkiv. Folkets Hus Byggnadsföreningen Oskarström. Historik 1906-1956, F1:1.

322 Runfors 1994b, s. 128.

323 Organisation och arbetsmetoder vid kommunala bibliotek 1960. Betänkande avgivet av särskilda kommitterade, s. 130f.

324

låntagarna inte lämnar tillbaka böckerna i tid, är det Kjells uppgift att först skicka en skriftlig påminnelse, för att sedan gå runt bland husen och kräva in böter samt böcker.³²⁵ Det är bibliotekarien som har ansvaret för klassificeringen av den nya litteraturen och för vilka böcker som ska köpas in. Genom att läsa recensioner i Biblioteksbladet och Dagens Nyheter, samt rådfråga bibliotekarien på stadsbiblioteket i Halmstad, får Kjell hjälp med vad för slags böcker som ska köpas in till biblioteket.³²⁶

Som nämns ovan så ligger ABF-biblioteket i källaren i Folkets Hus, och dessa tjänar, enligt vår informant, pengar på att hyra ut till biblioteket. Men förhållandet mellan Folkets Hus och ABF är bra.³²⁷ I tabell 4 visas hur mycket biblioteket fick betala i hyra per år till Folkets Hus mellan åren 1949-1957.

Tabell 4. Hyra till Folkets Hus.

År 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957

Hyra 1100 1100 1100 1114 1150 1155 1195 1317 1331

Källa: Folkrörelsernas Arkiv. Folkets Hus Byggnadsföreningen Oskarströ m. Verksamhetsberättelser 1935-1993 B1:1.

Under 1960-talet fungerar verksamheten ungefär som tidigare. Utbildning får man skaffa sig på plats genom att gå bredvid under de timmar biblioteket har öppet. Uppstår problem finns det tillgång till telefon så att den som arbetar kan ringa och rådfråga någon av de andra i styrelsen. Det kan bli ensamma pass, som känns som evigheter, under sommarhalvåret, då samhället nästan är dött och knappt ingen kommer och lånar. Men under vinterhalvåret är det annorlunda. Då kan det vara en lång kö utanför som väntar på att bli insläppta när biblioteket öppnar.³²⁸

Innan kommunaliseringen, kommer det till en hörna med barnböcker, berättar Ludvigsson, där barnen söker efter böcker och läser dem på plats. Biblioteket består fortfarande av två rum, men arealen har blivit betydligt större. Det mindre rummet kommer att fungera som ett rum för studiecirkeldeltagarna, då det är möblerat med ett stort bord och stolar. Men även för den som önskar att bara slå sig ner för att läsa en bok, har möjlighet till detta, påminner sig Ludvigsson om.³²⁹

Studiecirklar

Vår informant berättar att ABF anordnar kurser som man anmäler sig till på biblioteket. Det går även bra att ringa dit när det är öppet och anmäla sig, eller om man undrar om en bok är tillgänglig. Kurserna hålls sedan på Österledsskolan (grundskolan i

Oskarström) där de oftast kan låna lokalerna gratis. Studiecirklar som bedrivs är bland annat kurser i vävning, sykunskap, engelska, matlagning och att skriva maskin. Det görs mer reklam för studiecirklarna än för biblioteket under 1960-talet. Man anser att

biblioteket är så inrotat i samhället att alla känner till det.³³⁰ Andra ämnen som studeras i cirklarna är aktuell facklig politik och socialism, amatörteater, arbetsrättsliga spörsmål,

325

Ibid., s. 128.

326 Ramberg & Runfors 1994, s. 99.

327 Intervju med informant, 2006-04-11.

328 Ibid.

329

Runfors 1994a, s. 125.

330

”att tänka och diskutera”, esperanto, ”frysa-tina-äta”, föreningsbokföring,

föreningskunskap, klubbistkurs, kommunalkunskap, kvinnorna och folkstyret, körsång, lärarcirklar, ”lär känna din kommun”, musik, nationalekonomi, notläsning,

organisationskunskap, psykologi, räknestickans användning, räkning, svenska, svenskt näringsliv, textilkännedom och tyska.³³¹

Nedanstående tabell visar hur många studiecirklar som är igång under ett

verksamhetsår, och hur många deltagare som medverkar. Studiecirklarna får anslag ifrån köpingen. I de handlingar vi har undersökt går det inte att se om studiecirklarna mottar anslag från staten.

Tabell 5. Studiecirkelstatistik.

Verksam- Studie- Deltagare Köpings- Verksam- Studie- Deltagare Köpings-

hetsår cirklar anslag hetsår cirklar Anslag

35/36 5 55 52/53 7 70 150 36/37 5 59 53/54 1 10 150 37/38 6 58 54/55 7 68 150 38/39 2 22 55/56 3 34 150 39/40 8 82 56/57 4 33 40/41 4 38 57/58 4 53 500 41/42 2 18 58/59 5 45 500 42/43 2 18 59/60 7 65 500 43/44 4 42 60/61 4 41 500 44/45 2 16 61/62 6 54 500 45/46 8 80 62/63 7 60 1000 46/47 9 93 63/64 9 77 1000 47/48 5 63 64/65 1 11 1000 48/49 5 48 65/66 10 99 1000 49/50 1 150 66/67 3 36 1000 50/51 6 53 150 67/68 14 140 2000 51/52 7 74 150

Källa: Folkrörelsernas Arkiv. ABF Hallands distrikt. Verksamhetsberättelser 1955-1993 B1:2, ABF Oskarström. Verksamhetsberättelser 1929-1968 B1:1.