I detta kapitel diskuterar jag metoderna och litteraturunderlaget som används i uppsatsen. Jag inleder med att diskutera och utvärdera den rättsdogmatiska resp. den rättsekonomiska metoden för att göra en bedömning av metodernas användbarhet i förhållande till uppsatsens problemformulering och tillförlitligheten till de svar som metoderna ger. Därefter diskuterar och utvärderar jag litteraturunderlagets användbarhet i förhållande till uppsatsens problemformulering och tillförlitligheten till litteraturunderlaget. Vidare utvärderar jag den valda strategin för litteratursökning och diskuterar uppsatsens objektivitet i förhållande till temat för uppsatsen.
5.2 Metoddiskussion
5.2.1 Diskussion och utvärdering av den rättsdogmatiska metoden
Den rättsdogmatiska metodens syfte, att fastställa gällande rätt, innebär en begränsning i hur metoden kan användas. Fastställandet av gällande rätt medger inte någon utvärdering av den rättsliga lösningen. Detta kräver en analys ur ett externt perspektiv. En möjlighet finns således att komplettera den rättsdogmatiska metoden med andra perspektiv på rätten, t.ex. genom användandet av en rättsekonomisk eller empirisk metod.
Metodens bundenhet till de accepterade rättskällorna innebär att metodens reliabilitet är hög. Metodens validitet och reliabilitet är likväl beroende av tydligheten i rättskällorna. Otydliga rättskällor innebär tolkningsoperationer som ger utrymme för olika utfall och minskar säkerheten av resultatet. I uppsatsen ger jag tolkningen av praxis ett stort utrymme för att besvara uppsatsens problemformulering. En tolkning av praxis är problematisk och bör ske med viss försiktighet. Alltför långtgående slutsatser bör inte dras då utfallet i det undersökta målet kan vara beroende av t.ex. parternas argumentation eller bevissvårigheter.127 För det fall att rättskällorna tolkas och tillämpas på ett konsekvent sätt ger metoden likväl samma resultat vid upprepade undersökningar.
Att använda en alternativ metod till den rättsdogmatiska metoden är inte möjligt för att besvara uppsatsens problemformulering. För att fastställa kraven för avdragsrätt för sponsring är det nödvändigt att beakta rättskällorna och fastställa gällande rätt. Metodvalet är således beroende av uppsatsens problemformulering och temat för uppsatsen.
5.2.2 Diskussion och utvärdering av den rättsekonomiska metoden
Att analysera rätten ur ett rättsekonomiskt perspektiv är inte oproblematiskt eftersom metoden har sina begränsningar. En rättsekonomisk analys av rätten grundar sig till stor del på antaganden för att kunna förutse vilken påverkan en rättsregel har på ekonomin. Antagandena
127 Heuman, Lars, Rättspraxis, i Finna rätt: Juristens källmaterial och arbetsmetoder, 12 u., red. Bernitz m.fl., Norstedts Juridisk AB, Stockholm, 2012, s. 144.
48 är situationsberoende varför det inte är möjligt att göra antaganden som är rimliga i alla tänkbara situationer.128 Att antagandena är situationsberoende innebär att noggranna överväganden av de gjorda antagandena måste göras i det enskilda fallet. Detta för att bedöma hur nära eller hur långt bort från verkligheten den undersökta situationen är och ifall en slutsats är hållbar eller inte.129 Det komplexa system som juridik och ekonomi utgör kräver likväl att antaganden görs för att göra det möjligt att fokusera på de grundläggande element som styr de fenomen som är föremål för undersökning och avgränsa undersökningen från oväsentliga detaljer.130
En ytterligare begränsning i den rättsekonomiska metoden gäller möjligheten att bevisa att t.ex. den totala välfärden i samhället ökar. Att i siffror eller annan data beskriva hur välfärden i samhället ökar eller minskar genom en transaktion är inte möjligt. Att det inte är empiriskt möjligt att bevisa effekterna av en viss transaktion eller att de gjorda antagandena inte överensstämmer med verkligheten anses dock inte utgöra ett problem inom rättsekonomin. Detta gäller så länge som metoden kan användas till att förutsäga individers beteende. Det är inte rättsekonomins uppgift att t.ex. påvisa eller falsifiera gjorda antaganden, utan detta är en uppgift för empiriska studier.131
Den rättsekonomiska metodens validitet och reliabilitet är beroende av de gjorda antagandena. Vid en konsekvent användning av gjorda antaganden ger upprepade undersökningar samma resultat. Likväl gäller att det inte är möjligt att med full säkerhet förutse konsekvenserna av ett visst handlande eftersom metoden bygger på antaganden och modeller. Enligt min bedömning torde det däremot inte vara nödvändigt att göra några reservationer avseende undersökningens slutsatser.
Min användning av den rättsekonomiska metoden för att analysera de rättsliga kraven för avdragsrätt för sponsring präglas av ett kritiskt förhållningssätt till den nuvarande regleringen. Jag är medveten om att analysen i detta fall kan framstå som vinklad i förhållande till temat för uppsatsen. De ekonomiska principerna som jag utgår ifrån i analysen är företagsvänliga och innebär ett stort hänsynstagande till företagsekonomiska intressen. Som jag presenterar i uppsatsen utgår dock inte den rättsekonomiska metoden ifrån att företagens välstånd ska maximeras. Främjandet av förtagens intressen är endast eftersträvansvärt i de fall det även leder till en ökad välfärd i samhället.132 Metoden strävar således efter att främja den lösning som maximerar samhällsnyttan, vilket är till nytta för hela samhället och inte enbart för företagen. Något neutralitetsproblem bör enligt min mening därför inte föreligga.
128 Dahlman, Christian, Glader, Marcus & Reidhav, David, Rättsekonomi: En introduktion, 2u., Studentlitteratur AB, Lund, 2004, s. 211.
129 Pålsson Syll, Lars, Ekonomisk teori och metod, Studentlitteratur AB, Lund, 2001, s. 64.
130 Pålsson Syll, Lars, a.a., s. 61.
131 Bastidas, Vladimir, Rättsekonomi, i Juridisk metodlära, red. Korling, Fredric & Zamboni, Mauro, Studentlitteratur AB, Lund, 2013, s. 177 ff.
49 5.2.3 Slutsatser avseende metoddiskussionen
Sett till den rättsdogmatiska metodens styrkor och svagheter drar jag slutsatsen att metoden är användbar för att besvara uppsatsens problemformulering. Rättssäkerhetskraven och bundenheten till rättskällorna inom skatterätt innebär att en undersökning av rättskällorna med utgångspunkt i den rättsdogmatiska metoden ger ett tillförlitligt resultat. Något neutralitetsproblem uppstår inte i och med att en rättslig reglerings giltighet inte påverkas av de intressen regleringen främjar. Giltigheten baseras enbart på formella kriterier.
Vidare bedömer jag att även den rättsekonomiska metoden är ett användbart verktyg vid analys av skatterättsliga regler och att metoden utgör ett lämpligt komplement till den rättsdogmatiska metoden. Metoden ger ett stöd för tolkningen och tillämpningen av kraven för avdragsrätt för sponsring. Metodens begränsningar avseende bl.a. antaganden om verkligheten och frånvaro av empiriskt underlag fråntar inte metoden dess betydelse som komplement vid en analys av en rättsregel.
5.3 Litteraturdiskussion
5.3.1 Diskussion och utvärdering av uppsatsens litteraturunderlag
Användningen av en systematisk sökning i kombination med en kedjesökning leder enligt mig till ett tillfredställande resultat där ämnesspecifik litteratur med relevans för uppsatsens problemformulering erhålls. Användningen av specifika sökord vid en systematisk sökning samt en filtrering av sökresultatet med inklusions- och exklusionskriterier påverkar sökresultatet och innebär att ett fullständigt sökresultat i förhållande till temat för uppsatsen inte erhålls. Den mängd och den typ av material som sökningen ger bedömer jag likväl som tillfredställande för att besvara uppsatsens problemformulering. Vidare torde inte den använda sökmetoden leda till ett partiskt eller vinklat sökresultat.
Analysen i uppsatsen och kommentarerna till HFD:s avgöranden präglas av ett kritiskt förhållningssätt till HFD:s bedömning. Detta förhållningssätt kan möjligen uppfattas som att litteraturunderlaget för uppsatsen är partiskt i förhållande till temat för uppsatsen, även om min avsikt är att upprätthålla ett neutralt förhållningssätt till temat för uppsatsen genom att utgå från litteratur med hög tillförlitlighet. Bakomliggande intressen i författarnas argumentationer är dock svårt att undkomma. Exempelvis var Bjuvberg med och tog fram Stockholms Handelskammares förslag133 till ändrade regler för sponsring som skulle innebära fördelaktigare avdragsregler. Förslaget utmynnade dock inte i någon lagändring. Bakomliggande intressen hos en författare anser jag likväl inte påverkar värdet av författarens analys när den är saklig, transparent och välmotiverad.
Den rättsliga litteratur som jag använder i uppsatsen bedömer jag som relevant för att besvara uppsatsens problemformulering. I och med att jag endast använder mig av litteratur där jag anser att författarens slutsatser har tillkommit på ett korrekt sätt genom en regelrätt användning
133 Stockholms Handelskammare Rapport 2006:3, Förslag om förändrade regler för sponsring,
50 av de tillämpliga rättskällorna anser jag dessutom att den använda litteraturen är tillförlitlig. Vidare bedömer jag att den litteratur som jag använder är autentisk och tillförlitlig i och med att jag huvudsakligen använder mig utav material som är publicerat på etablerade webbplatser eller som är utgivet av välrenommerade förlag.
Artiklar publicerade i Skattenytt ges ett stort utrymme i uppsatsen för att fastställa gällande rätt samt som diskussionsunderlag för analysen i uppsatsen. Skattenytt bör generellt anses utgöra en väletablerad webbplats med ett generellt tillförlitligt och sakligt innehåll. Artiklar publicerade i Skattenytt, som är en vetenskaplig tidskrift, torde även genomgå en kvalitetskontroll vilket främjar tanken om ett högt kvalitativt innehåll.134 Användningen av vetenskapliga artiklar bedömer jag som ändamålsenligt sett till att artiklar ofta är mer uppdaterade än vad böcker är. En artikel torde även vara en lämplig form för att behandla mer begränsade delar av sponsring, t.ex. rättsfallskommentarer till nya rättsfall, eftersom mer begränsade ämnen inte torde kunna utgöra föremål för en undersökning i en längre bok. I och med att den rättsekonomiska metoden medger en friare argumentation än vad den rättsdogmatiska metoden gör, påverkar det den rättsekonomiska litteratur som jag använder mig av i uppsatsen. Tyngden i argumentationen blir det avgörande för att bedöma huruvida verket är användbart eller ej. Den rättsekonomiska litteratur som jag använder mig av i uppsatsen bedömer jag som tillförlitlig och relevant till stöd för den rättsekonomiska analysen. Stöd för de principer som presenteras i litteraturen går att finna i annan ekonomisk litteratur. Det begränsade materialet avseende rättsekonomiska analyser av sponsring påverkar visserligen värdet av de slutsatser som jag drar utifrån materialet, men det rättsekonomiska material som jag använder torde likväl vara tillräckligt starkt för att det ska vara möjligt att dra rimliga slutsatser.
5.3.2 Slutsatser avseende litteraturdiskussionen
Sett till de slutsatser som presenteras i uppsatsen anser jag att den litteratur som används i uppsatsen är tillräckligt bra för att användas vid bearbetningen av undersökningsmaterialet och för att besvara uppsatsens problemformulering. Litteraturunderlaget för uppsatsen bedömer jag även vara tillräckligt starkt för att användas som belägg och exempel i uppsatsen. Något objektivitetsproblem torde inte föreligga även om litteraturunderlaget till viss del kan framstå som partiskt till följd av det kritiska förhållningssättet.
134 Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: Ämne, material, metod och argumentation, 3u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2015, s. 35.
51