I denna avslutande del av uppsatsen kommer vi ägna en kort diskussion kring vilken ny kunskap denna uppsats har bidragit med. Samtidigt är det väsentligt i en akademisk undersökning att ägna diskussion kring den grad av resultatsvaliditet, vilket uppsatsen är präglad av. En kort diskussion kommer att presenteras gällande den validitets- och reliabilitetsnivå denna uppsats erhåller. Slutligen kommer även detta kapitel att behandla en kort reflektion kring förslag på vidare forskning.
7.1 Ny kunskap kring sociala medier
Genomgående i denna uppsats har frågan kring tillit till Facebook som företag varit högst påträffande. Under ett flertal tillfällen kan vi i analysprocessen se att den normativa inställningen till avtalsgodkännande inte bara handlar om självets behov på identifikation, utan även den nya tilltron till Facebook som ett snällt företag. Med snällt ämnar vi att syfta på den automatiserade ontologiska vanebildningen att inget illa kommer ske den enskilda individen, eftersom den bara är en av flera miljarder Facebook-användare. Detta är väldigt intressant och väcker många olika följdfrågor.
Facebook är mycket riktigt ett företag med tydliga vinstintressen där aktieägare skall hållas nöjda och företaget generera vinst. Det är med andra ord inte på långa vägar ett neutralt kommunikativt verktyg. En av respondenterna i undersökningen som inte ens hade ett konto på Facebook argumenterade exempelvis för att hon inte tyckte om Facebooks kontroll på innehåll, men att hon kunde uppskatta de demokratiskapande aspekterna sociala medier rent generellt anses bidra med. Frågan här för oss arbetat med denna studie är snarare, är det verkligen så bra egentligen?
Det är enligt vår åsikt att det inte alls är bra att individer särskiljer på olika företags tillitsgrunder. Det som vi ser är att individer helt enkelt associerar sig själva med varumärken till den nivån, att man når en mer personlig och ren beskyddande ställning till företaget. Detta är nog faktiskt ännu mer oroande än nonchalant avtalshantering. För om alla miljarder individer tänker ”Facebook kommer aldrig göra mig något” har företaget direkt makt för att göra vad de vill.
7.2 Kvalitet i studien
Uppsatsens validitetsnivå är grundad i den påtagliga överensstämmelsen mellan den teoretiska definitionen och den operationella faktorn. God begreppsvaliditet genereras med andra ord genom att på ett lämpligt sätt översätta de teoretiska begreppen till mätbara indikationer; operationaliseringar. 137 I vår undersökning utfördes operationaliseringar på graden av kunskap och allmänt vetande kring de beteendemönstren, enskilda individer tillämpar på avtalshantering och sociala medier, samt konkretisera dessa frågor enligt mätbara och jämförande intervjufrågor. Eftersom validiteten är beroende utav avståndet mellan den teoretiska definitionen och den operationaliserande indikatorn, och validitetsproblematiken ökar ju större
137 Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Wängnerud Lena, Metodpraktikan –
konsten att studera samhälle, individ och marknad, 3:e upplagan, Norstedts Juridik, Vällingby,
avstånd som man väljer att tillämpa, är det viktigt för uppsatsen att vi inte utför samma systematiska fel. Detta gäller varje gång vi använder vårt mätinstrument.138
Det är till vår bedömning som uppsatsskribenter, att denna uppsats har uppfyllt de kriterier vilka behövs till att erhålla hög begreppsvaliditet. De avsnitt i metodkapitlet i denna uppsatts, är de metoder vilka har tillämpats på denna undersökning. Studien har således påvisat på ett strukturerat sätt, hur uppsatsens arbete har fortskridit där de teoretiska begreppen har förklarats med sin tillhörande bakgrund, samt operationaliseringarna demonstrerats på ett givande sätt där transparens har stått i centrum.
Denna uppsats genererar även en god reliabilitetsnivå då denna uppsats saknar slumpmässiga och systematiska fel under datainsamlingen.139 Även fast problem uppstod vid intervjuerna, vilka kan diskuteras bedömer vi inte att dessa har påverka studien negativt. Alla transkriberingar utfördes enligt Wibecks transkriberingsregler och finns noggrant dokumenterade. Vid intresse hos en läsare till uppsatsen kan dessa transkriberingar samt även de inspelade ljudfilerna, presenteras utan problem. Vår intervjuguide reviderades ett flertal gånger innan vi bestämde oss med den slutgiltiga versionen vilket medföljer denna uppsats som en bilaga.
Med följande klargjort bedömer vi att denna uppsats, samt medföljande undersökning fullgör de akademiska krav vilka krävs för god resultatsvaliditet. Detta eftersom de överensstämmer med kravet att begreppsvaliditeten samt reliabiliteten skall komponeras tillsammans och på så vis, påvisa att studien undersöker det den påstår sig göra.140
7.3 Förslag på vidare forskning
Denna uppsats har analyserat på ett djupt sociologiskt plan, varför användare inte tycks läsa det elektroniska avtalet på Facebook. Även fast vi som uppsatsskribenter bedömer att uppsatsen har besvarat på denna fråga, är det ändå på sin plats att förslå vidare forskning. Resultaten vi fick från uppsatsen påvisar att respondenterna i vår undersökning uppvisar tydliga kontinuerliga beteendemönster, vilka är inrotade i ett undermedvetet inkluderingsbehov. För att undersöka om resultatet i uppsatsen är mer omfattande än bara i vår respondentgrupp, vore det positivt att bedriva vidare forskning genom att undersöka dessa inkluderingsfrågor närmare samt i större omfattning. Till detta skulle det behövas mer tid att utföra forskningen på, samt fler respondenter. Detta skulle exempelvis kanske vara ett projekt gällande en universitetsuppsats på masternivå, där tiden för uppsatsarbete är längre. Ett annat förslag som vi bedömer skulle kunna ge vidare empiri till denna forskning är applicering av andra sociologiska teorier. Här tänker vi till exempel på Erving Goffman, eller Abraham Maslows teorier kring individuella behov.
Sammantaget finns det många möjligheter till att arbeta vidare på de resultat denna uppsats har presenterat, då det sociologiska aspekterna i hur vi hanterar vår dagliga kommunikation och media gällande sociala medier, är ett område som fortfarande är både intressant, i tiden, samt relevant för fortsatta studier i medie- och kommunikationsvetenskap.
138 Esaiasson Peter, 2009, s.65
139 ibid., s.70
Källförteckning
Referenslista & källförteckning.
Litteratur:Dunkels, Elza, 2009, Vad gör unga på nätet? Malmö; Gleerups utbildning AB, Sidhänvisning, s.19-25
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena, 2009, Metodpraktikan – konsten att studera samhälle, individ och marknad, Upplaga 3.2, Vällingby; Norstedts Juridik, Sidhänvisning s.54-310
Gauntlett, David, 2008, Media, gender and identity – An introduction, 2nd edition, London; Routledge, pages. 105-123 and 255-289
Giddens, Anthony, 1991, Modernitet och självidentitet – Självet och samhället i den senmoderna epoken, Första upplagan – fjärde tryckningen 2009, Göteborg: Daidalos Sidhänvisning, s.9-156
Kvale, Steinar & Brinkman, Svend, 2009, Den kvalitativa forskningsintervjun, Upplaga 2:2, Lund; Studentlitteratur AB, Sidhänvisning, s. 196-254
Wibeck Victoria, 2000, Fokusgrupper – om fokuserade gruppintervjuer som undersöknings metod, Upplaga 1:9, Malmö; Studentlitteratur, Sidhänvisning, s.39-58 Wibeck Victoria, 2011, Fokusgrupper – om fokuserade gruppintervjuer som undersöknings metod, 2:a upplagan, Malmö; Studentlitteratur, Sidhänvisning. s.39-41
Uppsatser:
Smedberg, Rasmus, 2008, Internetavtal – Hur kan de förändras så att användare läser dem? Masteruppsats framlagd i Borås, vilket även är förlagsorten,
http://bada.hb.se/bitstream/2320/3775/1/2008MI01.pdf, inhämtningsdatum:
2011-12-06
Elektroniska källor:
Abram, Carolyn, Welcome to Facebook, everyone, The Facebook Blog (Date of
retrival 2011-12-04 : Last updated (2006-09-26)
http://blog.facebook.com/blog.php?post=2210227130
Carlsson, Nicholas, Goldman to clients: Facebook has 600 million users
Business Insider on MSNBC, (Date of retrival 2011-12-06 : Last update 2011-05-01)
http://www.msnbc.msn.com/id/40929239/ns/technology_and_science-tech_and_gadgets/#.TwEk65hnIp2
Europeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område, Domstolars behörighet – Internationell rätt, Gemenskapsreglerna om domstolarnas behörighet gäller även mellan medlemsstaterna och vissa stater utanför EU, (Inhämtningsdatum:
2011-12-04: Senaste uppdatering: 2004-07-30)
http://ec.europa.eu/civiljustice/jurisdiction_courts/jurisdiction_courts_int_sv.htm
Facebook, Det elektroniska avtalet med svensk översättning, (Inhämtningsdatum:
2011-12-03, Senaste uppdatering: 2011-04-26)
http://sv-se.facebook.com/legal/terms?ref=pf
Facebook, Terms of agreement, (Date of retrival: 2011-12-03, Last update:
2011-04-26) http://www.facebook.com/legal/terms?ref=pf
Gauntlett, David, 2011, Theory.org.uk – Media, Identity, Resources and Projects, (Date of retrival: 2012-01-16) http://www.theory.org.uk/david/
Hjalmarsson, Daniel, 2011, Ingen läser det finstilta, Akademikerbloggen (Inhämtningsdatum: 2012-01-16, senast uppdaterad 2011-11-02)
http://www.akademikerbloggen.se/ingen-laser-det-finstilta
Kornblum, Janet, Teens hang out at MySpace, USA TODAY (Date of retrival 2011-12-03 : Last updated 2006-08-01) http://www.usatoday.com/tech/news/2006-01-08-myspace-teens_x.htm?csp=34
Stockare, Henrik, 2011, Kobra, Del 6 av 13, Sveriges television (inhämtningsdatum:
2012-01-15, sändes 2011-11-01)
http://svtplay.se/v/2586976/kobra/del_6_av_13?sb,p102859,2,f,-1
Vidlund, Susanna, 2007, Facebook kan äga uppgifter om dig, Aftonbladet genom nyhetsbyrån TT (inhämtningsdatum: 2012-01-15, senast uppdaterad 2007-10-25)
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11280299.ab
Wirén, Arne, 2007, Facebook äger dig, Metro (inhämtningsdatum: 2012-01-16, senast uppdaterad 2007-10-25) http://www.metro.se/metro-teknik/facebook-ager-dig/Objgjy!06_3910-45/
Bilagor
Intervjuguiden
Tema 1 – Öppningsfrågor: Om datorvanor och Internet Kön och ålder?
- Vad gör du nu (vilken är din primära sysselsättningen)? - Hur skulle du själv klassa din dator- & internetvana?
- Vad anser du är den dominerande anledningen till att man har hög eller låg dator- & internetvana?
- Hur upplever du att dina vardagsrutiner skulle påverkas utan Internet? - Vad tycker du om att vi nuförtiden är mer och mer konstant uppkopplade? Tema 2 - Introduktionsfrågor: Om sociala medier
- Vad tycker du om sociala medier i allmänhet?
- Anser du att det är en viktig personlig egenskap att finnas tillgänglig på sociala medier?
- Vad tycker du själv om individer som inte är med i sociala medier? - Anser du att din vardag är präglad av sociala medier?
- Sociala medier har nu för tiden inbyggda verktyg som ex. chatt och mail. Anser du att dessa har ersatt andra etablerade kommunikationsverktyg? (Messenger, Skype, Gmail etc.)
Tema 3 - Övergångsfrågor: Om registrering på Facebook - När (vilket år) skaffade du dig ett konto på Facebook? - Vad visste du om Facebook när du valde att registrera dig?
- Vad tror du är anledningen till att man väljer att gå med i Facebook? - Tror du att man hamnar i ett utanförskap om man inte är med i Facebook? - Innan du skaffade ditt Facebook-konto, var du skeptisk till Facebook? Tema 4 Nyckelfrågor: Om avtalet
- Precis som de flesta sociala medier, måste man godkänna ett elektroniskt avtal innan registrering. Vad upplevde du när du såg avtalet?
- Facebook utgår från att alla nya användare har läst igenom hela avtalet. Vad är dina tankar kring detta?
- Facebook skriver i avtalet att alla dokument, bilder och annat som du skapat och laddat upp på Facebook, finns kvar i deras servrar även om du senare skulle vilja ta bort dom från din egna Facebook-profil. Vad är era åsikter kring detta?
- Tror du att majoriteten av användarna på Facebook känner till detta?
- Anser du att det finns en skillnad mellan elektroniska och traditionella (skriftliga) avtal?
- Hur stor inverkan tror du att ålder har vad gäller registrering på Facebook? Avslutande frågor (3 stycken)
- Anser du att unga är mindre kritiska till avtalsgodkännande än den äldre åldersgenerationen?
- Om vi ser på avtalet ur Facebooks perspektiv, tror ni att Facebook försöker underlätta oss med enkla avtal, eller tror du att de medvetet har komplicerade långa avtal?
- Man brukar prata om att vi använder oss utav media och Internet för att skapa vår individuella livsstil och självidentitet. Tror du då att Facebook-gemenskapen är en viktig del av vår livsstil och personliga identitet?