Uppsala Universitet
Institutionen för informatik och media
C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2011
Avtalsgodkännande på Facebook
En kvalitativ studie kring varför den enskilda individen ignorerar det elektroniska avtalet
Författare: Alejandro Soler & Ulrika Thimmig
Handledare: Göran Svensson
Title: Approval of contract on Facebook - A qualitative study regarding why the individual ignores the electronic contract.
(Avtalsgodkännande på Facebook – En kvalitativ studie kring varför den enskilda individen ignorerar det elektroniska avtalet)
Number of pages: 50
Author: Alejandro Soler & Ulrika Thimmig Tutor: Göran Svensson
Course: Media and Communications Studies C Period: Fall 2011
University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University
Purpose/Aim: This essay aims to create an understanding of why individuals choose not to read the electronic contract on Facebook neither while registrating nor after becoming a member.
Material/Method: The material in this essay was collected by carrying out interviews with respondents between the ages of 18-65. The purpose of this was to investigate the differences in different age groups. To answer the essays main questions, the data were analysed and divided into four thematical questions that was compared with several theories discussing modern society.
Main results: Our research has shown that the general public does not read the agreement since we simply do not care about it. The risks of modern society have convinced us that terms of agreements and contracts in general should not be bothered with. The excessive need of swapping and gaining information and belonging to a group is more important than critically handling agreements.
Keywords: social media, Facebook, terms of use, Anthony Giddens, habits, behaviour pattern, identity, inclusion, exclusion, the self, trust, age differences.
Abstract
Around the year 2007, several news segments appeared in the Swedish media with focus on the social website Facebook. At the time, an increasing number of people in Sweden started to join the social platform and accepted the terms of contract to get access of the website, without further consideration of what they were agreeing to.
This resulted in some private individuals felt violated when it turned out that major points of the contract entail that user’s private information, photos, videos and other publications that was shared on the website, were considered property of Facebook cooperation. Even though this incident made users more aware of what they should, and should not publish on the website, the episode did not result in users closing there accounts on Facebook. On the contrary, today the social platform has more users opening private accounts then before, and it is even attracting older age groups. It seems as if the general public are aware of the importance of being online and a part of the culture surrounding the Internet. It appears as if most people are ready to accept and sign different electronic contracts without considering the possible consequences that may follow, as long as it means that they can be part of today’s digital and information society.
Very few read the contract before signing it, and we want to know why that is. Is it really that simple that the public is being too lazy to read through longer texts? We do not believe it is that straightforward. We therefore wish to find out why people tend to not read the contracts on Facebook, and research if there may be a sociological reason behind it. We would also like to see if there is a difference in how younger and older Facebook-users are handling the contract.
To find out the answers to our question formulation we used a qualitative method where we carried out two focus groups and six personal interviews to obtain field data that we later compared with Anthony Gidden’s theories on the modern society. Four thematical questions were the basis of the analysis. The four thematical questions that were used are the following; Habits and behaviour patterns, inclusion and exclusion, the self and trust, and age differences.
Our final results showed us that the reason of why people tend to not read the terms of use can be explained through the modern society that has changed the normative global communication, to the extent that the private individual no longer reflexes over the short comings of not reading electronic agreements.
In conclusion, our research has shown that the general public does not read the Facebook agreement since they simply do not care about it. The risks of modern society have convinced us that terms of agreements and contracts in general should not be bothered with. The excessive need of swapping and gaining information and belonging to a group is more important than critically handling agreements.
Sammanfattning
Runt år 2007 rapporterade flera nyhetsreportage inom den svenska median om den sociala medieplattformen Facebook. Vid tillfället, började ett stigande antal personer i Sverige bli medlem inom den sociala plattformen och accepterade hemsidans användarvillkor utan större övervägande om vad de gav sitt medtycke till. Detta resulterade i att några privatpersoner kände sig kränkta när det visade sig att några av de främsta villkoren inom kontraktet innebar att privat information, foton, videos och andra publiceringar som delades på hemsidan ansågs tillhöra företaget Facebook.
Trots att denna händelse gjorde användare mer uppmärksamma kring vad det borde, och inte borde, dela med sig på hemsidan, resulterade inte episoden i att användare stängde ned sina konton. Tvärtom fick den sociala plattformen fler användare som öppnade privata konton nu än tidigare. Det verkar som om allmänheten är medvetna om vikten att vara online och en del av Internetkulturen. Av denna anledning verkar det som om många är villiga att acceptera och skriva på olika elektroniska kontrakt utan att överväga de potentiella konsekvenserna de kan medföra att vara en del av dagens digitala och informativa samhälle.
Väldigt få läser kontrakten innan de skriver under det, och vi vill veta varför det är så. Är det verkligen så enkelt att allt handlar om att allmänheten är för lata för att läsa igenom långa texter. Vi tror inte att det är så entydigt. Vi önskar därför att förstå varför folk tenderar att inte läsa kontrakten på Facebook, och undersöka om det finns en sociologisk anledning bakom det hela. Vi skulle också vilja se om det finns skillnader i hur unga och äldre Facebook-användare behandlar kontraktet.
För att få fram svar till vår frågeställning använder vi en kvalitativ metod där vi har utfört två fokusgrupper och sex forskningsintervjuer för att erhålla fältdata som vi senare kan jämföra med Anthony Giddens teorier om det moderna samhället. Fyra tematiska frågor var basen till vår analys. De fyra tematiska frågorna som användes var följande; vanor och beteendemönster, inkludering och exkludering, självet & tillit, och åldersskillnader.
Att vi inte läser avtal, förklaras således genom att moderniteten helt enkelt har förändrat den normativa globala kommunikationen i den mån att den enskilda individen inte ens längre reflekterar över bristerna kring att inte utläsa ett enskilt avtal som ett påtagligt problem.
Resultatet från denna undersökning är att vi inte läser avtal, för att vi inte bryr oss om det. Modernitetens riskpaket har övertygat oss, om att avtalshanteringen inte är något som vi bör engagera energi och kritiska tankegångar åt. Och behovet utav informationsutbyte och grupptillhörighet blir viktigare frågor än kritisk avtalshantering.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
1.1 Introduktion ... 6
1.2 Syfte ... 7
1.3 Frågeställning ... 8
1.4 Uppsatsens målgrupp ... 9
1.5 Avgränsning ... 9
2. Bakgrund ... 10
2.1 Facebooks historik och utveckling ... 10
2.2 Registrering på Facebook ... 11
2.3 Det elektroniska avtalet ... 12
3. Teori ... 14
3.1 Teorier om moderniteten ... 14
3.2 Teorier om självet ... 15
3.3 Teorier om risker och tillit ... 16
3.4 Giddens teorier i annan forskning ... 18
3.5 Forskning kring åldersskillnader ... 19
3.5.1 Unga och äldres olika teknik- och Internetvanor ... 19
3.5.2 Dunkels tre stadier kring skillnaden mellan vuxna och unga ... 20
4. Metod & Material ... 22
4.1 Studiens utformning och material ... 22
4.2 Intervjuguiden ... 23
4.2.1 Intervjusituationen ... 24
4.3 Val av respondenter ... 24
4.4 Strukturerade eller ostrukturerade intervjuer ... 25
4.5 Kvalitativa forskningsintervjuer ... 26
4.5.1 Utförande av forskningsintervjuer ... 27
4.6 Fokusgrupper ... 27
4.6.1 Utförande av fokusgrupper ... 28
5. Analys ... 30
5.1 Att skriva ut intervjuer och fokusgrupper till analysmaterial ... 30
5.2 Val av analysmetod till undersökningen ... 30
5.3 Vanor och beteendemönster ... 31
5.4 Inkludering och exkludering ... 35
5.5 Självet & tillit ... 39
5.6 Åldersskillnader ... 44
6. Slutsats ... 46
7. Diskussion ... 48
7.1 Ny kunskap kring sociala medier ... 48
7.2 Kvalitet i studien ... 48
7.3 Förslag på vidare forskning ... 49
Källförteckning ... 50
Referenslista & källförteckning. ... 50
1. Inledning
Denna del av uppsatsen kommer att behandla bakgrund, syfte, frågeställning, intressenter och avgränsning. Tanken är att det inledande kapitlet skall ge en god bild utav vad som kommer behandlas under uppsatsen.
1.1 Introduktion
Sociala medier är något som påverkar vårt vardagliga liv på ett sätt som tidigare inte skett i vår historia. Tusentals nyregistreringar sker varje dag på sociala medieplattformer som Facebook och för varje nyregistrering möts varje ny potentiell användare inför samma anslutningskriterier.
Den första november 2011 sänder kulturprogrammet Kobra på Sveriges television sitt sjätte program för säsongen. Kulturprogrammet i fråga är sedan tidigare känt för att i sin breda bemärkelse granska samhällstrender och utföra intervjuer och reportage med kunniga inom området och avsnittet i fråga som vi nämner är inget undantag. Under programmets gång granskas det samtida förhållningssättet till elektroniska avtal, att den enskilda individen står inför så pass mycket olika val i sin vardag att tiden när då vi verkligen läste igenom avtal, nu tycks vara förbi.1 Eva Ossiansson är lektor och forskare inom konsumtionsvetenskap på Handelsuniversitetet i Göteborg, och hon anser att vår ovilja att läsa avtal bara ökar. Centralt för debatten är att mängden digital information i informationssamhället resulterar i att vi inte orkar läsa igenom alla olika avtal vi kommer i kontakt med under vår vardag.2
Under programmets gång sker en kavalkad i skicklig videoredigering där klipp från det skandalomsusade satir- & komediprogrammet South Park illustrerar ett målande exempel på hur fel denna passiva inställning till källkritik och avtalsgranskning kan manifesteras, när en av protagonisterna i serien accepterar avtalet för Apples musiktjänst iTunes och därmed ovetande säljer sin kropp till obskyra varumärkesexperiment. Även fast ovanstående exempel givetvis är fiktiv och överdriven för att generera god samhällssatir i teve belyser samtidigt detta ett modernt problem som vi vet väldigt lite om. Som enskilda individer verkar vi i all större utsträckning bagatellisera elektroniska avtal då vi sällan bryr oss om dess innehåll.
Samtidigt uppstår förvirring och desorientering när individen hamnar i en främmande situation.
Runt år 2007 påbörjades en större nyhetsrapportering i svensk media kring den sociala nätverkssajten Facebook.3 Då antalet registrerade användare stadigt ökade i Sverige påbörjades även rapporter vilket varnade om att Facebook ägde per automatik allt material kontoinnehavarna önskade att ladda upp på sina egna profiler.4 Detta resulterade i ett flertal nyhetsartiklar med privatpersoner som upplevde sig kränkta och i viss mån vilseledda utav Facebook. Även fast denna händelse förvisso fick den allmänna opinionen i Sverige att tänka ett steg längre om vad de som privatpersoner
1 Stockare, Henrik, 2011, Kobra, Del 6 av 13, Sveriges television (inhämtningsdatum: 2012-01-15, sändes 2011-11-01) http://svtplay.se/v/2586976/kobra/del_6_av_13?sb,p102859,2,f,-1
2 Stockare, Henrik, 2011
3 Vidlund, Susanna, 2007, Facebook kan äga uppgifter om dig, Aftonbladet genom nyhetsbyrån TT (inhämtningsdatum: 2012-01-15, senast uppdaterad 2007-10-25)
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11280299.ab
4 Wirén, Arne, 2007, Facebook äger dig, Metro (inhätmningsdatum: 2012-01-16, senast uppdaterad 2007-10-25) http://www.metro.se/metro-teknik/facebook-ager-dig/Objgjy!06_3910-45/
önskar att göra offentligt på Facebook, resulterade inte heller detta i att individer på något sätt började avregistrera sig från tjänsten. Tvärtom har idag fler och fler registrerat sig på Facebook och nu även i äldre åldersgrupper. En trolig hypotes kring detta är att vi som privatpersoner verkar ha ändrat hela vår opinion och moraliska grund till den rådande Internetkulturen som sker idag. Vi tycks med andra ord i större utsträckning vara medvetna om vår offentlighet och har accepterat de spelregler som presenteras i sociala medier. På samma sätt verkar vi inte bry oss om elektroniska avtal för att det är bara så det ska vara. En passiv inställning till avtal verkar således ha blivit normen. Men denna norm är problematisk.
Vi vet mycket väl att den generella användaren på Facebook precis som andra sociala medier i regel inte läser användaravtalet.5 Det finns tidigare forskning som belyser detta problem och mycket av den forskningen har gått ut på att undersöka hur man kan utforma avtal så att användare faktiskt tar sig tid att läsa avtalen i fråga.6 Tidigare forskning har i allmänhet koncentrerat sig på avtalet i sig, dess form, tillgänglighet, språkligt innehåll och längd, för att med hjälp av enkätstudier försöka förklara hur dessa respondenter har upplevt avtalet. Resultatet från denna tidigare forskning illustrerar den samtida situationen där vi sällan varken läser eller granskar avtal kritiskt. Man läser helt enkelt inte avtal.
Men frågan kanske är bakvänd och förenklad. Är det verkligen endast på grund av avtalets textinnehåll, form eller struktur, som vi inte tar oss tid att läsa ett elektroniskt avtal? För om vi nu kan mycket riktigt påstår att vi inte läser avtalen, är det verkligen enbart på grund av att avtalet är svårläst eller rent innehållsmässigt för långt?
Förmodligen inte. Vi saknar idag forskning som undersöker hur det kommer sig att vi som Facebook-användare, inte bara ignorerar att läsa avtal vid efter eller under registrering, utan även varför vi inte ens reflekterar över att det kan vara ett problem överhuvudtaget. Av denna anledning kommer denna studie att analysera avtalsfrågan på ett djupare på sociologiskt plan, detta kontra tidigare forskning som enbart har koncentrerat sig på de juridiska aspekterna och forskning med diverse textanalytiska metoder gällande avtalet i sig. Med andra ord, vi måste ta reda på varför man inte läser avtal, och inte enbart koncentrera oss på frågan om man läser avtal, eller inte.
Det borde således existera en djupare anledning till att vi inte tar det elektroniska avtalet på Facebook seriöst, mer än att vi är för lata för att läsa igenom kontraktet.
1.2 Syfte
Den här uppsatsen syfte är att skapa djupare förståelse i varför så få individer faktiskt läser Facebooks elektroniska avtal, samt ta reda på vilka sociologiska aspekter vilka kan ligga bakom våra individuella beteendemönster. Uppsatsen kommer av den anledningen att fokusera på tillitsfrågor, den enskilda individen i centrum samt åldersaspekter. Det är i dagsläget få av de nyregistreringar som sker på Facebook där individen tar sig tid att läsa det elektroniska avtalet, vilket per automatik betyder att individen är helt ovetande om vad det är för överenskommelse den nya kontoinnehavaren har med Facebook som företag.7
5 Hjalmarsson, Daniel, 2011, Ingen läser det finstilta, Akademikerbloggen (Inhämtningsdatum: 2012- 01-16, senast uppdaterad 2011-11-02) http://www.akademikerbloggen.se/ingen-laser-det-finstilta
6 Smedberg, Rasmus, 2008, Internetavtal – Hur kan de förändras så att användare läser dem?
Masteruppsats framlagd i Borås, vilket även är förlagsorten,
http://bada.hb.se/bitstream/2320/3775/1/2008MI01.pdf, inhämtningsdatum: 2011-12-06
7 Smedberg, Rasmus, 2008
Sociologen Anthony Giddens forskning kring modernitetens risker och tillitsfaktorer ger en trovärdig hypotes; att den enskilda individen har en sådan tillit till Facebook, att den helt enkelt ignorerar avtalet. Dock kvarstår frågan varför individen gör det. Handlar det om ett begär till att absolut inte bli exkluderad från Facebook- användargruppen, eller är det kanske ett kommunikativt behov i samma mån som att ha en mobiltelefon, som blir uppfylld genom att ha ett Facebook-konto?
Dagens samhälle och den värld vi lever våra liv i, är i allt större utsträckning inte bara digital, utan nu även ständigt uppkopplad mot Internet. Det har således blivit viktigt för många att finnas tillgängliga och värna om sin digitala identitet. Att ständigt vara uppkopplad och ha möjlighet att kommunicera är något vi har vant oss vid. Och samtidigt skapar vi hela tiden nya sätt att kommunicera på. Det var nog inte många på Facebooks huvudkontor i USA som räknade med att Facebook- applikationen på smartphones kunde leda till att man vissa användare hellre använder Facebook-meddelanden på sin telefon, än skickar traditionella SMS.
Vårt förhållandesätt till hur vi använder Facebook blir ett påtagligt problem för många när det plötsligt inte är möjligt att följa informationsutbytet som sker på Facebook. Detta till den grad att många känner en stress och ångest över att inte kunna ha möjlighet till att kolla sin Facebook. Då vi ständigt blir fler och fler användare som brukar Facebook och andra sociala medier dagligen i den digitala världen, är det viktigt att vi skaffar oss kunskap om de regler och vad de är vi överlämnar oss till. Det är viktigt att fortsätta hålla i den personliga integriteten och att tänka på sina handlingar på Internet.
1.3 Frågeställning
Uppsatsens huvudsakliga frågeställning är:
• Varför läser inte användare på Facebook det elektroniska avtalet?
Till denna uppsats kommer vi även att behandla två forskningsområden vilka vi specifikt önskar att gå in på. Anledningen till detta är för att det är till studiens sociologiska utgångspunkt att öka förståelse och empiri för forskningsfrågan vi önskar att undersöka. Med andra ord det finns en tydlig tanke med varför dispositionen utav forskningsfrågan har exakt följande följdfrågor.
• Vilka sociologiska aspekter finns det som driver den enskilda individen till engagemang på Facebook?
• På vilket sätt kan åldersfaktorn påverka avtalsbehandlingen på Facebook?
Med engagemang på Facebook är det till denna uppsats viktigt att påpeka att vi menar; handlingen där individen fysiskt beslutar att skaffa ett användarkonto på Facebook. Uppsatsens huvudsakliga fråga och den första följdfrågan står med andra ord i symbios med varandra, men det är till denna uppsats nödvändigt att särskilja på frågorna som två separata områden. Uppsatsens andra följdfråga däremot är tänkt att fungera som en tilläggsfråga. Detta är för nå en djupare nivå bortom enbart de sociologiska aspekterna. Vi är fullt medvetna att det finns en rad olika frågor vi hade kunnat ställa istället för åldersfrågan, exempelvis inkomst, utbildning. Dock var det till denna studie önskvärt att koncentrera sig på åldern av flera anledningar. Dels (1)
för att redan i planeringsfasen kring uppsatsen var det tydligt att vi ville ha så stor spridning utav användare som möjligt. Dels för att (2) den generella diskussionen kring äldre individer brukar resultera i antagandet att äldre innefattar en högre grad av skepsis. Samt (3) för att vi inte ville beröra någon könsbetecknad genusnivå genom att t.ex. introducera en könsfaktor i undersökningen
1.4 Uppsatsens målgrupp
Denna uppsats avser att ge ny kännedom kring det sociala mediet Facebook och vårt förhållningssätt till mediet. Uppsatsens mål är av den anledningen att ge ny information inte bara till användare på Facebook, utan även till den medieintresserade vilket önskar att få vidare kunskaper till Facebook som en social medieplattform, eller kanske ligga till grund som forskningsmaterial till vidare forskning inom detta vetenskapliga område inom medie- & kommunikationsvetenskap.
Av den anledningen finner vi som uppsatsskribenter det centralt att få en så pass bred källa av analysinformation som möjligt. För detta avser denna uppsats att i undersökningssyfte inkludera alla individer vilka brukar det sociala mediet Facebook, men även de som har kännedom om sociala medier i allmänhet. Centralt för oss är att intressenterna till studien kan dela med sig av sina fördjupade tankar och åsikter kring avtalsreflektion och sociala medier i dess bredaste bemärkelse, samt kunna ge oss sina individuella reflektioner utav deras genererade känslor. Detta kopplas till vårt teoretiska ramverk angående; modernitet, självet och tillitsfaktorer.
Uppsatsen skall även rikta sig till Internetanvändare i allmänhet som önskar få djupare kännedom i avtalsfrågor, eller för alla som är intresserade av att få en djupare förklaring på varför vi som enskilda individer önskar att gå med överenskommelser på Internet utan att vara mer kritiska än vad vi är idag.
1.5 Avgränsning
I och med att vår forskningsfråga är direkt kopplad till det sociala mediet Facebook, kommer inte helt oväntat majoriteten av denna uppsats fokusera på just Facebook och dess elektroniska avtalsförhållanden. Dock är det viktigt att påpeka att för att denna studie skall kunna ge oss högsta möjliga mängd fördjupande forskningsdata, skall inte andra sociala medier exkluderas helt ur undersökningen. Det finns en tydlig tanke med att använda sig utav en mindre inledande förstudie med sociala medier i allmänhet för att sedan göra en mjuk övergång till Facebook och våra kärnfrågor.
Detta för att det finns anledning att anta att många som är Facebook-användare även är registrerade på andra sociala medier och därmed granskar Facebook parallellt med andra sociala medier. Eftersom vi vill få så djup forskningsdata som möjligt för vår analys har vi som uppsatsskribenter kommit fram till att hellre inkludera frågan kring andra sociala medier än att exkludera den. Dock är det förnuftigt att bekräfta att dessa frågor inte kommer att vara kärnfrågor utan snarare skall kunna komplettera de etablerade forskningsfrågorna.
En annan punkt som är viktig att förklara innan vi går vidare i uppsatsen är att denna uppsats inte att på något sätt avser att vara en juridisk uppsats. Det finns ett flertal anledningar till detta. För det första är det inte syftet med uppsatsen överhuvudtaget att göra någon form av kritisk avtalsgransking i sig, utan vad som står i själva avtalet är egentligen paradoxalt nog sekundärt. Det vi intresserar oss för är
varför man som enskild individ tycks bagatellisera det elektroniska avtalet i sin helhet ur en mediekommunikativ och sociologisk utgångspunkt. Den andra anledningen är för att vi som uppsatsskribenter saknar tillräckligt stora förkunskaper med hur vi rent praktiskt skulle kunna utforma en uppsats med juridisk underton eftersom ingen av oss två uppsatsförfattare har studerat juridik på akademisk nivå. Och för det tredje så skulle en juridisk uppsats ta för lång tid att sammanställa på en kandidatuppsats och lämpar sig mer till en masteruppsats där tid för materialinsamling är något längre.
Vidare har vi även gjort tydliga avgränsningar vad gäller respondenter till fokusgrupper och intervjuer. Ett urval utav respondenter från åldrarna 18 år som yngsta åldersgrupp, till 65 som äldsta åldersgrupp. Detta för att få så blandade resultat som möjligt. Men samtidigt så önskar vi att undersökningen enbart ska behandla myndiga individer samt äldre som inte är pensionärer. Följaktligen kommer även vi även till uppsatsen analys, aspirera för att ge så stort omfång som möjligt utav respondenter i åldersgrupperna och kommer att försöka blanda både studenter till yrkesverksamma och så vidare. Detta kommer att förklaras i djupare plan under det kommande metodavsnittet i denna uppsats.
2. Bakgrund
I bakgrundskapitlet kommer vi att gå mer in på detalj angående några mer konkreta frågor. Detta kapitel ska hjälpa uppsatsläsaren att förstå vad Facebook är, exakt hur man gör för att skaffa sig ett Facebook-konto samt, exakt hur det elektroniska avtalet presenteras på Facebook och hur du som Facebookanvändare gör för att läsa det.
2.1 Facebooks historik och utveckling
Facebook är ett socialt medium, ett Internet forum för människor att hålla kontakten med vänner och familj, dela med sig av bilder, filmer, länkar och deras åsikter eller andra händelser. Facebook används av över 600 miljoner människor världen över.8 Det grundades den 4 februari 2004 utav Mark Zuckerberg som då var student vid Harvard University där han tillsammans med sina rumskamrater grundade Facebook.
Till en början var det endast tänkt för Harvardstudenter men det skedde en utveckling och ökning över flera universitet i USA. Redan i december 2005 hade sidan mer än 11 miljoner användare världen över då det öppnades för universitet utanför USA.9 Den 26 september 2006 så öppnades Facebook inte bara för studenter utan även privat personer. De enda kraven är att du är över 13 år med en giltig e-postadress.10
Facebook har blivit ett fenomen, en livsstil. Facebook har skapat flera funktioner som har avspeglats att användas i vardagslivet som en ”poke” och ”like”. Det har blivit en plats på Internet för oss att komma ihåg vänners födelsedagar och hålla kontakten med människor som vi träffar världen över.
8 Carlsson, Nicholas, Goldman to clients: Facebook has 600 million users
Business Insider on MSNBC, (Inhämtningsdatum 2011-12-06 : Last updated: 2011-05-01) http://www.msnbc.msn.com/id/40929239/ns/technology_and_science-
tech_and_gadgets/#.TwEk65hnIp2
9 Kornblum, Janet, Teens hang out at MySpace, USA TODAY (Date of retrival 2011-12-03 : Last updated 2006-08-01) http://www.usatoday.com/tech/news/2006-01-08-myspace-teens_x.htm?csp=34
10 Abram, Carolyn, Welcome to Facebook, everyone, The Facebook Blog (Date of retrival 2011-12-04 : Last updated (2006-09-26) http://blog.facebook.com/blog.php?post=2210227130
Då så många använder Facebook har de nu synkroniserats med Spotify. Du kan även kommentera på tidningsartiklar genom att använda dig av din Facebook. Och inte bara har de en chatt funktion, i år 2011 så blev det nu möjligt med videochatt på Facebook med dina Facebookvänner.
2.2 Registrering på Facebook
Som nämnt ovan så är de generella reglerna att bli Facebookanvändare att du är 13 år och har en giltig e-postadress. Då vi i uppsatsen ämnar förstå varför många inte bryr sig om de elektroniska avtal med regler som gäller för Facebook, har vi undersökt när avtalet dyker upp vid registrering samt hur enkelt eller svårt det är att ta sig förbi det eller till och med förbise att det ens finns ett elektroniskt avtal.
För att se hur det ser ut i dagsläget skapade vi en fiktiv profil men genomförde bara registreringen tills vi fann avtalet. För att skapa en profil vid Facebook måste användaren börja med att fylla i sitt för- och efternamn, en giltig e-postadress, ett lösenord och födelsedatum på Facebooks startsida. Efter att ha fyllt i svarsfälten trycker användaren på en grön sign up-knapp för att komma vidare till nästa del av registreringen. Då dyker det upp en säkerhetskontroll där en textruta med slumpmässiga bokstäver och tecken ska skrivas av i en mindre ruta nedanför. Efter att ha genomfört detta ska användaren ännu en gång klicka på en grön sign up-knapp för att avsluta registreringen. Under sign up-knappen framträder det en text i mindre storlek där det står följande;
By clicking Sign Up, you are indicating that you have read and agree to the Terms of Use and Privacy Policy
För att läsa användarvillkoren inom Facebook måste således användaren klicka på Terms of Use och Privacy Policy för att få se vad han eller hon ger sitt medgivande till när de skapar ett konto på hemsidan. I det elektroniska avtalet finns det 18 huvudpunkter med en mängd medföljande underrubriker och vidarehänvisningar med mer detaljerad information kring särskilda användarvillkor.
Figur 1 (Bild från säkerhetskontroll på Facebook)
Följaktligen krävs det enbart två knapptryckningar för att registrera sig som användare på Facebook och godkänna en mängd vilkor, förutsatt att individen väljer att bortse, eller helt enkelt inte iakttar, länkarna till det elektroniska avtalet.
Figur 2 (Bild från registreringen på Facebook)
2.3 Det elektroniska avtalet
Det elektroniska avtalet från Facebook, även kallat Terms of Use, består av tolv sidor information rörande vilkor som medlemmar inom Facebook ger sitt samtycke till vid registrering I avtalet finns det, som vi har nämnt tidigare, en mängd länkar. Dessa länkar är vidarehänvisningar som kan ge användaren en större kunskap och djupare förståelse kring vissa delar av avtalspunkterna.
Facebook precis som andra juridiska avtal, har vissa återkommande punkter vilka är obligatoriska enligt lag.
Enligt Luganokonventionen, en samling av EU:s femton medlemsstater samt Schweiz, Norge, Island och Polen, har man antagit konventionen. Denna konvention innebär att de länder vilka följer Luganokonventionen står under ett juridiskt system där man bestämmer i vilken domstol och land som en rättslig tvist kommer avgöras.11 Luganokonventionen fungerar genom att länder som är juridiskt bundna till konventionen, måste följa de lagar vilka har införlivats i respektive länders rättssystem. Detta innebär att då Facebook-avtalet är en juridisk handling från USA, bör även samtliga rättstvister hanteras under Amerikansk legislatur. 12
“Det här avtalet skrevs ursprungligen på amerikansk engelska. I den utsträckning som en eventuell översättning av avtalet strider med den engelska versionen ska den engelska versionen anses gällande. Observera att avsnitt 16 innehåller vissa ändringar av de allmänna villkoren för användare utanför
USA.Senast ändrad: Den 26 april 2011.” 13
11 Europeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område, Domstolars behörighet – Internationell rätt, Gemenskapsreglerna om domstolarnas behörighet gäller även mellan medlemsstaterna och vissa stater utanför EU, (Inhämtningsdatum: 2011-12-04: Senaste uppdatering: 2004-07-30)
http://ec.europa.eu/civiljustice/jurisdiction_courts/jurisdiction_courts_int_sv.htm
12 Facebook, Det elektroniska avtalet med svensk översättning, (Inhämtningsdatum: 2011-12-03, Senaste uppdatering: 2011-04-26) http://sv-se.facebook.com/legal/terms?ref=pf
13 Facebook, 2011
Detta innebär att Facebook-relaterade rättstvister i Sverige, blir behandlade enligt Amerikansk rätt oavsett om brottet skett i Sverige eller i annat land.
Av den anledningen hanteras de rättsliga förbindelserna gällande Facebooks avtal enligt amerikansk rätt. Även fast avtalet är översatt på en rad olika språk, givetvis även svenska, har en avtalspunkt anpassats för att kunna regleras enligt andra läders juridiska rättsystem. Denna punkt är punkt nr. 16.14 Denna punkt förklarar att Facebook strävar efter att uppnå en global gemenskap och konsekventa standarder för alla användare.
14 Facebook, Terms of agreement, (Date of retrival: 2011-12-03, Last update: 2011-04-26) http://www.facebook.com/legal/terms?ref=pf
3. Teori
För att kunna utföra vår undersökning, är det grundläggande i arbetet att applicera ett teoretiskt ramverk vilket överensstämmer med vår utgångshypotes. Då vi önskar att bedriva forskning i frågor som rör tillits- & beteendemönster vilket kan ge oss djupare förklaring på hur vi hanterar avtalsfrågor samt, vilka sociologiska aspekter som kan finnas bakom till engagemang och registrering på Facebook, är det samtidigt utav största vikt att undersökningen har sin grund i ett omfattande teoretiskt ramverk. Med detta i åtanke är det till vår hjälp att fördjupa oss i sociologen Anthony Giddens teorier med grund i sociologi och samhällsvetenskap. Inom loppet av undersökningsarbetet kommer vi att behandla Giddens teorier gällande modernitet, självet samt, risker och tillit.
3.1 Teorier om moderniteten
En stor del av Giddens sociologiska forskning har sin grund i det som Giddens själv förklarar som moderniteten, eller sen-moderniteten och de moderna institutionerna.
Centralt i denna vetenskapliga diskurs är att dagens moderna institutioner i stor utsträckning är annorlunda mot tidigare former av social ordning, detta på grund av den dynamik och den påverkan den har på förändringen av tidigare traditionella vanor.15 Giddens menar att just genom denna dynamik kan man se att moderna institutioner är diskontinuerliga i kontrast till äldre traditionella kulturer. De sociala förändringarna sker idag snabbare, är mer omfattande och går djupare in än tidigare.16 Anledningen till att detta förklaras utav tre huvudsakliga orsaker;
Dels har det (1) skett en åtskillnad mellan tid och rum. Alla kulturer har givetvis haft metoder för att kunna beräkna tid, men den väsentliga skillnaden var att i de förmoderna samhällena var både tiden och rummet bundna genom platsens belägenhet.17 Därmed spelar globaliseringen stor roll i moderniteten, globaliseringen handlar om hur närvaron och frånvaro i kontinuerligt skede korsar varandra, och hur lokala kontexter sammanflätas med sociala händelser på avstånd.18 Idag ser vi genom vårt användande av Internet och sociala medier att så är inte längre fallet, utan kommunikation sker kontinuerligt utan territoriella barriärer i realtid. Det blir idag omöjligt att kunna föreställa sig de organisationerna som är så karakteristiska till moderniteten utan den exakta koordineringen av en rad människor som utför handlingar som inte befinner sig fysiskt på samma plats. Den andra faktorn ligger i (2) urbäddningen av de sociala institutionerna. Situationen där vi lyfter ur de lokala kontexterna och accelererar tidsrummets uttänjning. Enligt Giddens finns det två olika urbäddningsmekanismer, den ena manifesteras genom symboliska tecken, och den andra genom expertsystem.19 Med symboliska tecken syftar Giddens på medier för utbyte som har ett standardvärde och kan därför ersättas av varandra oavsett vilken kontext de må ha. Pengar är ett sådant exempel. Men expertsystem istället syftar på, i alla fall så som Giddens själv väljer att definiera det, genom att; sätta parates om tiden
15 Giddens, Anthony, 1991, Modernitet och självidentitet – Självet och samhället i den senmoderna epoken, Första upplagan – fjärde tryckningen, Göteborg: Daidalos s. 9
16 Giddens, Anthony, 1991, s. 25-26
17 ibid., s.26
18 ibid., s.32
19 ibid., s.28
och rummet genom att använda sig utav tekniska kunskaper hos de individer och de praktiker som använder de.20 Dessa expertsystem är djup inrotade i tillitsmekanismer som kan avgöra exakt hur vi behandlar våra vardagliga beslut och blir av den anledningen en del av (3) dess inneboende reflexivitet. Vi kommer att återkomma till just tillit i senare delar i denna uppsats, men det viktiga är att; tillit inte per automatik innebär att individen utför rationella och medvetna beslut, utan snarare att individen genererar en mental inställning till tillit som baseras på kalkylerade beslut, med grund i individens reflexivitet.21
Giddens diskurs kring moderniteten grundar med andra ord sig i att själva förvandlingen av tiden och rummet driver dessa urbäddningsmekanismer vidare från de tidigare traditionella normativa föreskrifterna individer hade, till de mer moderna institutionerna vi ser idag. Reflexiviteten är med andra ord en sätt att reglera användningen av kunskap kring sociala livsvillkor som ska bistå organisering och ordning i hur vi agerar i samhället.22 Modernitetens institutioner inte alltid är i synkronisering med individens tillvaro och självet, vilket leder till problem då det manifesteras två extremer i form av en extensionalitet och en intensionalitet, eller med andra ord de globala påfrestningarna och de personliga fallenheterna.23 En huvudsaklig aspekt i detta är framväxten av nya självidentitetsmekanismer vilka inte bara är formade utav modernitetens institutioner, utan även formar institutionerna i fråga.24 Enligt Giddens är det med andra ord viktigt att betona det faktum att;
individen, det personliga jaget, eller självet som Giddens önskar att referera till, inte är en passiv enhet som enbart anpassar sig efter den rådande normen utan även bidrar till att skapa helt nya sociala påverkningar vilka är världsomfattande.
Även fast vi kommer att återkomma till Giddens diskurs kring självet i senare delar i denna uppsats, är det här viktigt att belysa att moderniteten och självet, eller självidentiteten som en central del i Giddens teorier kring moderniteten och därmed till ytterst stor vikt för det teoretiska ramverket som kommer bära denna uppsats. Med hjälp av denna teori kan vi med enkelhet applicera den på undersökningens forskningsfråga och ge vidare förståelse kring varför vi tycks ha utvecklat vårt förhållningssätt kring användandet av sociala medier.
3.2 Teorier om självet
En annan viktig egenskap med moderniteten är Giddens argumentation kring reflexiviteten, den egenskap viket tillåter oss att rutinmässigt organisera och förändra de aspekter i det sociala livet som vi har analyserat och fått återberättat till oss genom våra liv. Självidentiteten skapar en väg för oss i det abstrakta och svårnavigerade som är moderniteten. Giddens menar att vi inte har en livscykel, utan snarare livsbiografier då vi som individer, inte bara har en biografi utan vi lever vår egen biografi.25 Med den enorma uttänjning av tidsrummet som moderniteten skapar, blir självet och
20 Giddens, Anthony, 1991, Modernitet och självidentitet – Självet och samhället i den senmoderna epoken, Första upplagan – fjärde tryckningen, Göteborg: Daidalos s. 28
21 Giddens, Anthony, 1991, s. 29
22 ibid., s.30-31
23 ibid., s. 9
24 ibid., s.10
25 ibid., s. 23
samhället även ömsesidigt förbundna till varandra på global nivå för första gången i modern tid.26
Att vara människa innebär följaktligen att utgå från utgångspunkten att; hela tiden veta, både vad man gör och varför man gör det.27 Den enskilda individen utför kontinuerligt omständigheterna för sina handlingar som en del av den vardagliga reflexionen. Detta är något nytt och unikt med moderniteten då individen i sin moderna form inte var närvarande i traditionella förmoderna samhället och individualitet var ingenting som hyllades i större bemärkelse.28 Sedan dess har det skett förändringar i samband med att vår reflexivitet har blivit vårt personliga projekt, vilket vi är ansvariga för. Självet formar således en utvecklingsbana som hjälper oss att förutse framtiden med hjälp av tidigare erfarenheter i sitt förflutna.29
Samtidigt skapar vår värld nya former av fragmentering och splittring, en värld där de elektroniska medierna spelar roll i detta. I och med denna kollision mellan det traditionella och lokala kontra det globala och moderna, måste därmed individen bygga upp en livsstil.30 Modernitetens villkor tillåter oss inte att bara följa livsstilar utan direkt påtvingar oss att applicera en livsstil på oss själva. En livsstil är helt enkelt ett ramverk att praktiker som individen lever efter och följer, inte bara för att den ger ett materiellt nyttobehov, utan även för att den ramar in den individuella självidentiteten.31 Paradoxen är att individens livsstilsval som individen önskar att tillägna sig, skapar per automatik skillnader, uteslutning och marginalisering.32 Valet av livsstilar eller skapandet utav dessa påverkas starkt utav grupptryck, synliga förebilder och socioekonomiska förhållanden.33
Giddens menar att livsstilsmöjligheterna är av denna anledning direkt knutna till den handlingsmiljö de verkar i och vi väljer med andra ord aktivt vilka miljöer vi vill röra oss igenom att exkludera andra miljöer eller platser i sitt vardagsliv. Av denna anledning kan individer känna sig illa till mods i miljöer som på något sätt kritiserar eller ifrågasätter deras egna livsstilar.34
3.3 Teorier om risker och tillit
Idag befinner vi oss i en situation där framtida händelser står öppna och kan med enkelhet formas av mänskliga interventioner. Giddens menar att ödesdigra ögonblick är sådana situationer där individen fattar beslut som i stor uträckning kommer vara omfattande för individens framtida liv.35 Dessa ögonblick är direkt avgörande för individens bestämning och livsöde, där individen stå inför ett existentiellt vägskäl.
Eftersom moderniteten med andra ord är en post-traditionell ordning som inte ersätter äldre traditioner med mer solida strukturer, utan snarare ökat mångfalden utav individuella valmöjligheter, skapas situationer där valmöjligheter tilltar, ökar
26 Giddens, Anthony, 1991, Modernitet och självidentitet – Självet och samhället i den senmoderna epoken, Första upplagan – fjärde tryckningen, Göteborg: Daidalos s.44
27 Giddens, Anthony, 1991, s. 47
28 ibid., s.94
29 ibid., s.95
30 ibid., s.13
31 ibid., s.101
32 ibid., s.14
33 ibid., s.103
34 ibid., s.104
35 ibid., s.137
samtidigt som osäkerheten kring att göra fel val och därmed blir begreppen tillit och risk väsentliga till uppsatsen. Giddens menar att det är grundläggande för en individ att kunna navigera i ett abstrakt system med ödesdigra ögonblick vilket står i direkt förhållande till risker.36 Det är med andra ord helt grundläggande att den enskilda individen kategoriserar sin begreppssfär, genom att skapa en ontologisk trygghet.
Skapas inte denna ontologiska begreppsvärld, leder detta till kaos och desorganisation.37 Detta skapas genom att sätta parantes eller helt enkelt exkludera de potentiella händelserna från den vardagliga verkligheten vilka är besvärliga. Skulle detta inte göras resulterar det i handlingsförlamning eller överväldigande känslor.38 Vi enskilda individer besitter med andra ord medvetenhet om denna abstrakta osäkerhet i moderniteten. Där väljer vi aktivt, medvetet eller omedvetet bland konkurrerade handlingsmöjligheter, och beroende på hur stor tillitsgrad man har så accepterar vi detta eller bryter succesivt mot normen tills en ny norm är etablerad.39
Tillit förutsätter att man utelämnar sig till en förpliktelse eller ett åtagande kring en sorts tro som inte kan inskränkas. Giddens menar att denna tillit är i synnerhet befriad från modernitetens tids- & rumsaspekter, samt till kognitiv okunnighet. Av den anledningen tycks vi som enskilda individer inte bry oss om att en person i fråga inte behöver vara fysiskt närvarande eller vars handlingar är representerade för oss, för att generera tillit.40 Det är således en stor mängd vardagliga beslut som baseras i olika grader av tillit. Samtidigt är det viktigt att ha i åtanke, att modernitetens tids- &
rumsaspekter bjuder på dessa vardagliga beslut, i direkt relation till att ingen kan hoppa av globaliseringens påverkan.41 Alla är påverkade utav den ständiga närvaron av det som är sociala medier i och med att den har blivit en del av vår vardag blir ställningstaganden som bygger på medveten exkludering problematisk. Om man som enskild individ försöker att frikoppla från detta kommer denne att finna sig i en situation där det praktiskt taget är omöjligt att fly utan påverkan från globaliseringen vad gäller våra moderna kommunikativa verktyg, detta då det påverkar samtliga aspekter i vardagslivets kultur och kunskapsmiljö.42
Även här kan vi applicera modernitetens lagar, då detta kan ge oss vidare kunskap kring varför en så stor del av Facebook-användarna tycks ignorera det elektroniska avtalet. På så sätt överensstämmer vårt fall med Giddens argumentation kring att moderniteten är en riskkultur då aktörer och tekniska specialister organiserar den sociala världen och gör den såldes, som Giddens själv väljer att kalla det, apokalyptisk. Inte för att den nödvändigtvis leder till katastrofer, utan snarare globala problem som äldre generationer inte tidigare har stött på.43 Att vi i modernitetens påtvingade operationella ramverk nu accepterar risker som risker, leder paradoxalt till alla våra vardagliga situationer inte verkar i ett fast ramverk, utan är öppna för tillfälligheter och oförutsägbara händelser. Att vi lever i ett risksamhälle betyder att vi lever med en beräknande inställning till livet där våra vardagshandlingar är kalkylerade handlingar baserade på vår reflexivitet i både det individuella och det
36 Giddens, Anthony, 1991, Modernitet och självidentitet – Självet och samhället i den senmoderna epoken, Första upplagan – fjärde tryckningen, Göteborg: Daidalos s. 138
37 Giddens, Anthony, 1991, s. 48
38 ibid., s.11
39 ibid., s.33
40 ibid., s.29
41 ibid., s.32
42 ibid., s.34
43 ibid., s.12
globala.44 Detta är intressant eftersom vi i vårt samtida samhälle, karaktäriserat utav moderniteten, har full möjlighet att öka vår begreppssfär med ytterligare information då den kunskap som finns i moderna former utav expertis med enkelhet kan återfinnas för alla som har resurser, tid och energi.45 Men samtidigt framför Giddens att det är osannolikt att den enskilde individen sätter mer än ett visst problem i fokus. Detta på grund av att de omgivande kunskapsområden runt problemen blir suddigare och det blir mer osannolikt att individen kan förutse konsekvenser av sina handlingar utanför det enskilda tillämpningsområdet. Även fast expertisen har blivit alltmer omfattande i det abstrakta har även den enskilda individen blivit mer selektiv i vad denne väljer att ta sig an kunskap kring.
Således har individen blivit snävare och mer fokuserad kring det som den redan har en förkunskap om, vilket denne önskar att utveckla vidare då påfallande intresse finns för vidare kunskap. Vi tycks med andra ord enbart ta åt oss information som vi bryr oss om i större bemärkelse i moderniteten än i tidigare traditionella kulturer.46 När det gäller våra livsstilsvanor bedömer vi, som individer, inte alltid risker som hör till var sin domän. Giddens menar att vår livsstilsplanering baseras i stora drag med riskpaket där man kalkylerar aktivt konsekvenser från sitt handlande. I dessa paket tillåter vi därmed en viss nivå utav risker, då dessa befinner sig i de godkända riskerna för det övergripande paketet.47 Att tänka på detta sätt betyder också att individer är mer och mer medvetna om riskerna som är bundna med att agera på detta accepterande sätt. Samtidigt som kritiska kalkyler införs i livsplaneringen, betyder det samtidigt att vi kan vägra eller ignorera enstaka negativa aspekter bakom ett handlingsmönster då det fortfarande faller inom ramarna.48 Det som andra människor tycks göra, accepteras även som normen på hur det faktiskt är och ska vara.49 Enligt Giddens är det så pass allvarligt att i det allra flesta interaktionssituationerna vilka uppstår inför den enskilda individen, kommer denne att anta att de närvarande personerna eller institutionerna ifråga inte kommer att utnyttja sina förehavanden med denne för negativa handlingar.50
3.4 Giddens teorier i annan forskning
För att ge vidare trovärdighet till vårt teoretiska ramverk önskas det att till denna studie, även ge en kort överblick över andra forskare som har bedrivit egna studier eller forskningsprojekt med hjälp utav Anthony Giddens teorier. Detta för att påvisa att det mycket riktigt går att applicera ett omfattande sociologiskt ramverk på medie- kommunikativt forskningsproblem. En forskare som mycket riktigt har gjort just detta är sociologen och medieteoretikern; David Gauntlett.
Gauntlett är professor på University of Westminster i London. Förutom att bedriva forskning inom universitet, har han även publicerat en rad facklitterära böcker vilka
44 Giddens, Anthony, 1991, Modernitet och självidentitet – Självet och samhället i den senmoderna epoken, Första upplagan – fjärde tryckningen, Göteborg: Daidalos s.40
45 Giddens, Anthony, 1991, s.42
46 ibid., s.43
47 ibid., s.152
48 ibid., s.152
49 ibid., s.153
50 ibid., s.156
behandlar forskningsområden som mediepublik och identitetsskapande.51 Kanske mest intressant för oss är Gauntletts bok Media, Gender and Identity. I boken redovisas Giddens teorier gällande moderniteten, självidentitet och livsstilar.52 Gauntlett själv har utfört en studie i boken med andra forskare, där han har applicerat delar utav Giddens teoretiska ramverk på respondenter vilka har fått i uppgift att skapa metaforiska identitetsmodeller i lego.53 Genom att använda sig utav Giddens teoretiska ramverk lyckas han i sin analys förklara en rad slutsatser som han får ur legoexperimentet.
Sammantaget är det till vår bedömning att Giddens sociologiska teorier är så pass omfattande att de med enkelhet inte bara kan anpassas till vår uppsats, utan vi vill även påstå att man kan applicera dessa teorier med enkelhet på vilken form av undersökning som helst. I alla fall om syftet är att utföra en förklarande studie kring forskningsområden vilka behandlar identitet och andra sociologiska beteendemönster.
3.5 Forskning kring åldersskillnader
En annan viktig aspekt att ha i åtanke i denna undersökning är en dimension som inte täcks av Giddens teoretiska ramverk, vilket är åldersaspekten i detta. Eftersom vår huvudsakliga teoretiska grund ligger i Giddens modernitetsteorier med stark betoning på självets utvecklande och hur vi agerar reflexivt till risker och tillitsfrågor, är det fullt relevant att även undersöka om det uppstår en åldersskillnad i tillitsfrågan som Giddens argumenterar om. Elza Dunkels är lektor på i pedagogiskt arbete och är verksam vid institutionen för interaktiva medier och lärande och har publicerat sin forskning i boken; Vad gör unga på nätet? Vi kommer att kort lyfta fram några intressanta aspekter i hennes forskning som kan utveckla vår teoretiska ram ytterligare.
3.5.1 Unga och äldres olika teknik- och Internetvanor
För Dunkels själv handlar det inte om det finns en skillnad mellan hur en äldre och en yngre åldersgrupp verkar på nätet. Hon menar att det är så. Enligt Dunkels är yngre åldersgrupper mer öppna till den offentlighet som finns på nätet kontra sin äldre motpart.54 Samhällsutvecklingens tydliga mediestrategi att gå mot en öppnare inställning till Internet utpekas som en av de bidragande faktorerna till att äldre och yngre agerar på olika sätt. Men Dunkels menar att den huvudsakliga anledningen till att en differentiering har skett är i och med Internets genombrott under 90-talet. Hon menar att en individ som är född på 60-talet och således har blivit infödd i ett slutnare samhälle, onekligen har ett annat förhållningssätt än en individ som har fötts på 90- talet.55
51 Gauntlett, David, 2011, Theory.org.uk – Media, Identity, Resources and Projects, (Date of retrival:
2012-01-16) http://www.theory.org.uk/david/
52 Gauntlett, David, 2008, Media, gender and identity – An introduction, 2nd edition, London;
Routledge p.105
53 Gauntlett, David, 2008, s. 259
54 Dunkels, Elza, 2009, Vad gör unga på nätet? Malmö; Gleerups utbildning AB, s.19
55 Dunkels, Elza, 2009, s.19-20
Dunkels tillämpar författaren Marc Prenskys begrepp; digital natives and digital immigrants för att ge sin diskurs mer empiri. Grundtesen i denna argumentation framkommer med enkelhet redan i begreppet. Syftet är att en person som invandrat in i det digitala samhället, i motsats en individ som är infödd i arenan, hela tiden kommer att jämföra de äldre institutionerna kontra de nya. Detta kommer resultera i att den invandrade individen måste lära sig att anpassa sig det rådande medieklimatet.
Detta återigen, i motsats till en yngre åldersgrupp vilket enligt denna argumentation, har lärt sig den nya kulturen och dess förhållningssätt från första början. Prensky menar att en klok digital invandrare av den anledningen ber om hjälp från de yngre för att anpassa sig, men en digital invandrare som inte önskar att anpassa sig, kommer istället att avfärda modernitetens tanke och bittert motsträva sig förändringen.56
Om detta verkligen stämmer borde det finnas en stor åldersskillnad i livsstilstillämpning vad gäller de två olika åldersgrupperna och det blir därefter positivt att ta reda på mer empirisk fakta kring detta i vår undersökning.
3.5.2 Dunkels tre stadier kring skillnaden mellan vuxna och unga
Dunkels har utarbetat en förklaringsram i tre steg där skillnader mellan vuxna och unga undersöks genom att kartlägga tre olika stadier. Dunkels framhäver därmed att alla äldre åldersgrupper passerar genom dessa tre stadier.57 Kartläggningen identifierar vad som uppstår när nya medier introduceras. Dunkels antyder att det första stadiet är (1) skepsis. Denna skepsis uppstår i samband med att en ny konsumentprodukt skall introduceras på marknaden, tekniken är dyr och produktutvecklingen har ännu inte hunnit långt i distribution. Dunkels menar att förutom de tekniskt intresserade vilka införskaffar den nya tekniken är den stora massan vid detta skede fortfarande skeptisk och förstår inte nyttan av det nya mediet.
Oftast är majoriteten rent av kritiska och ser bara nackdelar istället för att se potentialen i det nya mediet. Dunkels påstår att i denna situation är det inte ovanligt att mediet blandas felaktigt ihop med innehållet, och exemplifierar videovålddebatten från 80-talet.58 Ett likartat exempel i mer modern form exemplifieras med begreppet nätmobbning.
Det andra stadiet en vuxen går igenom är enligt Dunkels (2) tillväjningsstadiet. I detta stadie har det nya mediet nästan blivit var individs egendom. Men fortfarande råder vissa instanser av missförstånd med mediet. Oftast manifesteras dessa i hur vi brukar mediet. Medieexperter kommer med råd i hur man brukar mediet på ”rätt sätt”. Även fast dessa är med en god tanke bakom, skjuter dessa riktlinjer oftast över mål och förbiser det viktiga med mediet. Dunkels exemplifierar mittenperioden på 90-talet när allmänna råd om netikett dvs. hur man förhåller sig på Internet var påtagliga.59 Slutligen kommer vi in på det sista stadiet, vilket är när mediet blir (3) vardagsteknik.
Det är vid detta stadie som individen inte längre associerar till mediet som en produkt, utan snarare på dess kommunikativa användning. Kännetecknande, menar Dunkels, är att vem som helst kan både bruka och diskutera mediet och dess användning.60
Dunkels själv framhäver att, med tanke på att en äldre åldersgrupp måste gå igenom dessa tre stadier i motsatts till en yngre, är direkt förklarande till varför äldre
56 ibid., s.20
57 ibid., s.21
58 ibid., s.21
59 Dunkels, Elza, 2009, Vad gör unga på nätet? Malmö; Gleerups utbildning AB, s.22-23
60 Dunkels, Elza, 2009, s.23
och yngre varken brukar eller ser på Internet som medium på samma sätt. Slutsatsen av hennes argumentation är de tidigare anammarna oftast är duktiga på att ta till sig nya medier, men är för fokuserade på de tekniska aspekterna. Den senare gruppen önskar enbart att ta till sig det nya mediet, när de ser en tydlig nytta för det.61
Återigen kopplar vi detta till Giddens diskurs kring livsstil och tillit. För om detta verkligen stämmer borde vi med Dunkels teori i åtanke, finna stora skillnader i avtalshantering på sociala medier.
61 ibid., s.25
4. Metod & Material
I det här kapitlet beskrivs de vetenskapliga metoder och tillvägagångssätt som används under arbetets gång.
4.1 Studiens utformning och material
En viktig del av undersökningen och utförandet av uppsatsen är att få fram ett så hanterbart och relevant material som möjligt. Det huvudsakliga materialet till denna uppsats kommer att omfatta kvalitativa sex forskningsintervjuer. Vidare kommer även uppsatsen att behandla två djupgående fokusgrupper på vardera 4-6 personer. Detta insamlade empiriska material kommer att granskas och undersökas med relevant facklitteratur inom områden som berör medie- och kommunikationsvetenskap, samt sociologi. Vidare kan en mindre urval utav forskningsartiklar, tillämpas på uppsatsen under det analytiska arbetet.
I denna uppsats ämnar vi att undersöka IKT-samhällets sociala struktur samt hur individer förhåller sig till denna. Följaktligen används individen och den sociala strukturen som de primära analysenheterna i denna undersökning. I uppsatsen förhåller vi oss därmed till två variabler; den beroende och den oberoende variabeln.62 Den beroende variabeln blir kunskapsfaktorn och den förståelsegrad individen har kring elektroniska avtal. För att analysera detta utförs en kvalitativ undersökning bestående utav kvalitativa forskningsintervjuer som bas, samt två fokusgrupper, där en utarbetad intervjuguide med frågor utreder individers beteenden gällande sociala medier och elektroniska avtal. Den oberoende variabeln som vi önskar att introducera i vår forskning är en åldersvariabel. Åldersvariabeln i undersökningen omfattar män och kvinnor från 18-35 år och 35-65 år. Anledningen till denna åldersfördelning är för att avgränsa undersökningen till myndiga individer som inte behöver föräldrars samtycke till denna undersökning, samt utesluta individer som är äldre än 65, eftersom pensionärer och äldre sannolikt inte i brukar Facebook i en större uträckning.
Denna oberoende variabel ger oss således två urvalsgrupper som kan sammanställas i undersökningen. Motivet till att inkludera en åldersvariabel i undersökningen är för att ge forskningen en ytterligare dimension där vi kan se huruvida det skiljer sig i ålder, erfarenhet och uppväxt kring hur individers förhållande ser ut till elektroniska avtal och identitetsskapande på Internet.
Den metod som kommer att användas under utförandet av uppsatsen är en kvalitativ undersökning och kommer består av, som nämnts tidigare, av personliga intervjuer, samt fokusgrupper. Undersökningen hade även kunnat genomföras genom enkätundersökningar, vilket hade gett ett kvantitativt forskningsresultat. En sådan undersökning skulle kunna ge många svar men inte erbjuda det djup som vi önskar få fram. Enkätundersökningar är bra då forskaren vill ha en övergripande blick på ett stort antal analytisk data.63 Eftersom undersökningens frågeställning är ämnad att redovisa tankegångar och förklaringar till specifika beteenden inom Facebook, är kvalitativa forskningsintervjuer att föredra framför enkätundersökningar eftersom enkäter inte skulle ge oss de utförliga svar som söks. Detta skulle påverka
62 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena, 2009, Metodpraktikan – konsten att studera samhälle, individ och marknad, Upplaga 3.2, Vällingby; Norstedts Juridik, Sidhänvisning s.54.
63Esaiasson, Peter, 2009, s. 264-‐265.
