5. Analys
5.4 Inkludering och exkludering
Till uppsatsens andra tematiserande analysområde önskar vi att ta reda på mer kring; självet och vilken roll Facebook-gemenskapen har vad gäller inkludering- & exkluderingsaspekterna i relation till moderniteten. Precis som tidigare kommer vi till denna tematisering att behandla de frågor och svar ur våra utskrivna transkriberingar, vilka behandlar området, närvaro på sociala medier, bakomliggande drivkrafter till engagemang och livsstilsskapande frågor. Frågorna som vi tror kommer lyckas med detta är;
1. Är det viktigt att vara närvarande och offentligt synlig på sociala medier? 2. Vad tycker du om individer som inte är närvarande på sociala medier? 3. Vad tror du är anledningen till att man väljer att gå med i Facebook? 4. Tror du att man hamnar i ett utanförskap om man väljer att inte vara med i
Facebook?
5. Tror du då att Facebook-gemenskapen är en viktig del av vår livsstil och personliga identitet?
De olika respondenterna svarar något varierande. Två respondenter svarar att ur en professionellt perspektiv är det klokt att vara synlig på sociala medier, främst Linkedin. En av de två respondenterna svarar tom. att hans nuvarande arbetsroll som webstrateg skulle vara en omöjlighet utan att vara synlig på sociala medier. Två andra respondenter lyfter istället upp aspekten att det är nyttigt att vara närvarande för att kunna vara kontaktbar och inte missa viktig information.
”Allting blir mycket lättare och man blir mycket mer lättillgänglig och det blir lättare för folk att, vad ska man säga, inte glömma bort en ifall man planerar
någonting.” 110
Ovanstående citat kan förklaras med Giddens resonemang kring modernitetens påverkan på våra traditioner och vanor. Det faktum att vi genom våra kontinuerliga handlingar har förändrat hur vi utbyter kontakt med varandra har resulterat i att normen således nu verkar vara att man bör på ett eller annat sätt vara närvarande på sociala medier. En annan respondent menar att hon själv har haft stor nytta av att vara närvarande på Facebook, detta då bekanta till henne har kunnat etablera kontakt på lättare instanser än tidigare. Otvivelaktigt märker man att dessa respondenter ser att normen genom moderniteten blivit att man är mer offentlig.
”Ja de är en intressant fråga, jag skulle ju inte se ner på en människa som inte är eh närvarande men jag skulle nog tycka att de är lite märkligt de
måste jag ju erkänna. Speciellt att de blir en liten inställningsfråga också eh alltså kring att, ja men lite bakåtsträvande känns de ju.” 111
Denna inställning till de medvetna ställningstagandena att inte skaffa Facebook är även framkommande hos två andra respondenter. Dels från en utav de yngre respondenterna, återkommer förlusten utav information.
”Det känns som dom missar så mycket, alla event och inbjudningar på Facebook. Hur får dom reda på det då? Jag undrar ju över personerna som
jag inte ens kan googla upp alltså, någon i min ålder som inte är med i Facebook så skulle jag bli väldigt förvånad.” 112
Den andra respondenten syftar istället på att, vad han tycker om folk som väljer att inte vara med beror på vad personen har för anledningar.
“Ibland kan det göra att man respekterar en person mer, och ibland är det mer vad fan tänker du. […] Inom mina studier så använder vi Facebook till att kommunicera med varandra och diskutera skolan och sådär så dom som inte har Facebook där hamnar ju utanför även fast dom vet att vi diskuterar väldigt mycket på Facebook. Då kan man tänka sig varför inte bara skaffa
ett Facebook-konto så att du kan vara med i diskussionerna?” 113
Återkommande är alltså tanken på att man egentligen borde vara närvarande på sociala medier som Facebook. Den snabba strukturella förändringen har således gått in på djupet i vårt undermedvetna. Giddens modernitetsteori bekräftar detta. Något som dock är värt att poängtera är att tre av sex respondenter börjar faktiskt med att svara på frågan, med att säga att det är helt okej att inte vara med i sociala medier, men ironiskt nog följs påståendet med kommentarer om att man inte riktigt förstår varför man väljer att frivilligt avstå från information.
Faktum är att samtliga respondenter tror att det är risken att missa information, som är anledningen till att man väljer att gå med i Facebook. Även fast respondenterna svarar något varierande argumenterar exempelvis för att det är inkluderingsbehovet som gör att man vill vara med i gemenskapen på Facebook. Två manliga respondenter svarar att handlar om ett inkluderingsbehov från individens sida.
”Alla andra är där eller alla andra, eller jo säg att fyra miljoner av svenskarna är där, och alla är från ungdomar till unga vuxna. Där är ju
penetrationen hög, otroligt hög. Och om alla andra är med så ja, de är samma syndrom som med när Lunarstorm var populärt för tio år sedan, att
alla var med så de fanns liksom inget val alla ens kompisar var där” 114
På liknande sätt svarar även den andra respondenten, där likheterna kring argumentationen är slående. Även fast jargongen med inkluderingsbehov inte är lika påtaglig i hos andra respondenter, svarar en tredje respondent att hon tror att Facebook är någonting man ska vara med i, ungefär som att man har en mailadress.115 Återigen kan detta förklaras ur Giddens modernitets argumentation. Modernitetens urholkningsmekanismer har således skapat en förändring som går in djup i hur vi kommunicerar och nya institutioner och normer skapas.
111 Citat från transkriberingsdokument: Transkribering Stefan (äldre) KLAR.docx, s.3
112 Citat från transkriberingsdokument: Transkribering Kvinna 23 (ung) KLAR.docx, s.3
113 Citat från transkriberingsdokument: Transkribering Christoffer (ung) KLAR.docx, s.4
114 Citat från transkriberingsdokument: Transkribering Richard (äldre) KLAR.docx, s.4
En intressant iakttagelse i detta, är att utav sex respondenter svarar två kvinnliga respondenter att den drivande faktorn till engagemang i sociala medier handlar om att hålla koll på andra.
”Jag tror det är ju just det här med att människor har ett intresse av att veta vad andra gör, även fast man kanske inte vill erkänna det och säger att; nej men jag bryr mig inte om vad som händer runt omkring. Man vill
ha koll på läget och snoka bland andra också” 116
Det slående är alltså hur annorlunda män och kvinnor tycks reflektera över samma utgångspunkter. Bägge respondentgrupperna är rädda att missa information, fast ur olika perspektiv.
Den sista respondenten i intervjun berättade att han skaffade Facebook väldigt sent. Det är även den respondenten som kommer med en väldigt intressant reflektion. Förutom att han precis som alla de andra respondenterna svarar att man inte vill missa information, tillägger han även följande kring sin sena registrering.
”Anledningen till att inte jag gick med jag hade en syn på att, eller tanke om att jag inte vill lägga ner så mycket tid. För det kommer att ta tid innan man fastnar men medans man då idag ser de ju som en del av mig själv så att säga, en del av det är en del av livet. Haha de låter ju
hemskt men på ett sätt så.” 117
Ovanstående citat belyser tidigare antaganden kring att vi tycks genom modernitetens vanor totalt ha förändrat våra traditionella vanor till mer teknokratiska förhållanden. Självets livsstil har således radikalt förändrats mot tidigare kulturer.
Utav de sex respondenterna svarar fyra utav de att det medvetna valet att inte skaffa sig en Facebook, leder till direkt exkludering och utanförskap. Två utav respondenterna svarar att det inte nödvändigtvis behöver vara så, utan att exkludering sker för att du inte är social som individ från första början. Av den anledningen blir mediet bara en förlängning utav våra kunskaper till att kunna bidra ditt den sociala interaktionen. Men de andra respondenterna verkar snarare se exkluderingen naturlig. Inte bara för att de väljer att stå utanför, men även för att respondenternas egen information inte når ut till dem.
”Ja alltså de tror ja, för jag märker ju att jag inte räknar med dom som inte e med. […] å då har ja liksom missat dom då har jag bara skrivit, gjort ett event på Facebook och har glömt dom och, jag har väl sätt att nån har sett lite besvärad ut någon gång när man sitter ett helt gäng
och pratar om det; det här stod ju på Facebook och så.” 118
Det som vi har reflekterat över är uppenbart; Moderniteten har förändrat våra vanor. Enligt Giddens kan vi konstatera att tids- & rum aspekten bakom den snabba kommunikationen har resulterat i en exkluderande aspekt kring de som inte har förändrat sin livsstil enligt den snabba förändringen. Kvinnans citat bekräftar detta.
Med detta resultat i hand, är det inte förvånande att alla respondenter svarar att de tror att Facebook-gemenskapen är en del utav vår identitet och livsstil. Däremot finns det skillnader kring hur stor påverkan detta har på den egna identiteten i det verkliga
116 Citat från transkriberingsdokument: Transkribering Linda (ung) KLAR.docx, s.5
117 Citat från transkriberingsdokument: Transkribering Stefan (äldre) KLAR.docx, s.4
livet. En respondent ifrågasätter ifall de identitetsskapande aspekterna lämnar det sociala mediets arena.
”Jag tror inte att det förändrar någonting. Det är i så fall bara dom andras bild av en själv som man vill visa upp på något sätt och inte sin
egen identitet, alltså, sin egens identitet förändras inte bara för att du använder Facebook. Det är inte en del av din identitet på det sättet.” 119
På likartat sätt argumenterar även en annan respondent som menar att det är svårt att veta på vilket sätt identiteten blir formad. Det är t.ex. lättare att skapa en identitet på Internet än i det verkliga livet.120
När det kvalitativa forskningsintervjuerna var färdiga började vi att analysera våra resultat med diskussionen vi fick från våra fokusgrupper. Resonemang kring, om det är viktigt att synas i sociala medier ger fortsatt föreställning i relation till föregående intervjuer. Respondenterna i den ena fokusgruppen svarar att, mycket beror på vad man har för yrkesroll och hur offentlig man som individ önskar att vara. En respondent lyfter fram de enskilda marknadsföringsaspekterna och en annan nämner kontaktbarheten som något som bör eftersträvas. I den andra fokusgruppen är det dock större meningsskillnader mellan respondenterna. En respondent svarar tvärt nej på frågan.
”Nej […] jag tycker att så länge det finns ett telefonnummer så är det ganska dumt […] ja ja, men vadå alla har en adress och alla har ett
telefonnummer”121
Tydligt är det att respondenten ogillar modernitetens krav på en offentlig livsstil. I fokusgruppen är dock denna respondent ensam med att tycka detta. Två andra respondenter svarar på frågan på ett väldigt likartat sätt till intervjuerna. Kontaktbarheten är med andra ord viktig för många i gruppen.
Den frågan som genererar mycket debatt dock, är frågan om vad man tycker om individer som inte är närvarande på sociala medier. Då det i denna fokusgrupp var en deltagare som var stark kritiskt till sociala medier, och en annan respondent som inte hade Facebook alls, blev det ett hastigt meningsutbyte. En respondent antydde på att, exkludering från Facebook är ett ställningstagande som är större än bara Facebook, och genomsyrande alla sociala medier. Respondenten utan Facebook svarade då enligt följande;
“Nej jag tror att det är såhär, vi pratade förut om att Internet används så mycket och det, för att man är lat. Att inte ha sociala
medier det är liksom att ta lathet till nästa steg. Man pallar inte engagera sig i typ såhär; åh den här gruppen är för en kattunge som
sprungit bort i Göteborg. Vem fan bryr sig? Dom jag bryr mig om, dom har jag kontakt med. Det är lite mer så de är. Nästan graden av
lathet skulle jag säga” 122
Respondenten ovan menar med andra ord att det är en lathetsfråga om man engagerar sig eller inte. Detta är väldigt intressant och kan med fördel förklaras med Giddens teorier. Individen verkar i detta fall vägra att förändra sina vanor, vilket kan direkt
119 Citat från transkriberingsdokument: Transkribering Christoffer (ung) KLAR.docx, s.12
120 Citat från transkriberingsdokument: Transkribering Richard (äldre) KLAR.docx, s.8
121 Citat från transkriberingsdokument: Transkribering fokusgrupp 1 (unga) KLAR.docx, s.11
återkopplas till självets livsstilsformande aspekter. Med andra ord, finns det en anledning att kunna förmoda att individen ser det som en del utav sin egen individualitet.
Vad gäller bakomliggande anledningar till att man går med i Facebook, svarar båda fokusgrupperna utan större avarter likadant. Vid diskussion i bägge fokusgrupperna framkommer sannolikheten att man inte vill hamna i ett utanförskap. En respondent tror på grupptryck som bidragande faktor och en annan återkopplar tillbaka till intervjuerna när hon tror att nyfikenhet är en bidragande faktor.
I en av fokusgrupperna tror samtliga respondenter att man hamnar i ett utanförskap om man inte väljer att gå med i Facebook. I den andra fokusgruppen svarar de att det beror på vilken relation individen har till sina vänner runt omkring sig. På så vis verkar inte fokusgrupperna svara annorlunda mot vad respondenterna gjorde under intervjuerna. Fortfarande handlar det om modernitetens strukturella förändringar kring hur vi kommunicerar.
Slutligen på frågan gällande Facebook-gemenskapen och om den direkt är en viktig aspekt bakom vår livsstil och personliga identitet fick vi några intressanta svar. I stora drag instämde fokusgruppen med svaren från intervjuerna, men tack vare att vi hade respondenter som inte hade Facebook i den ena fokusgruppen, fick vi även en oförutsedd fördjupning. När en av respondenterna kommenterade att det kändes mer som ett aktivt ställningstagande att inte ha sociala medier, fick vi detta svar;
”Absolut och jag vill även poängtera att det är nog som ni sa tidigare att det är typ dom som inte har Facebook eller sociala medier, det är ju också en del av deras identitet att dom avsäger sig sådana saker, så varken om man har det eller inte har
det så spelar det roll för det blir en viss del av din personlighet. […] alltså fast det bror på vad du gör med din Facebook, om du är såhär sjukt aktivt då är det en del av din personlighet att du är aktiv på Facebook, och om du är passiv på Facebook då är det en del av din personlighet […] det blir alltid en del av din personlighet hur
man än gör med den” 123
Ingen av de tidigare respondenterna, varken de sex olika intervjuerna, någon utav de fyra i andra fokusgruppen, eller de andra 5 respondenterna från den aktuella fokusgruppen, hade någonsin lagt denna anblick i åtanke. Alla var så upptagna med att fokusera på att granska frågan i perspektivet, att beroende på hur mycket du brukar Facebook, så kan det påverka din egen identitet. Men det var ingen som tänkte på att även en låg engagemangsnivå är en identitetsskapande handling i sig. Således har ovanstående respondent gett en fördjupande bild på självets individualitet, och bekräftar att man inte är beroende utav Facebook för att skapa en utvecklande livsstil i sig.