5. Analys
5.3 Vanor och beteendemönster
4. Om självet och hur denne reflekterar över åldersskillnaderna genom nätets invandare och infödda, i direkt relation till avtalshanteringen på Facebook
5.3 Vanor och beteendemönster
Vi påbörjar analysen med att granska uppsatsens först tema; Moderniteten och självet i relation till våra vanor och beteendemönster kring Facebook som ett kommunikativt verktyg, samt den individuella rollen individen har i det globala mediesamhället genom sitt medverkande på Internet.
Till tematiseringens syfte, plockades det ut speciella frågor och svar från de transkriberade utskrifterna. Svaren som sedan koncentrerades, var alla svar vilka behandlade Facebook och sociala medier. Det vi ville får djupare information om var individernas egna personliga åsikter kring dessa. Således behandlade koncentrationen följande frågor från utskrifterna;
1. Vad tycker du om sociala medier i allmänhet.
2. Anser du att din vardag är präglad av sociala medier.
3. Åsikter kring att vi är i större utsträckning, ständigt uppkopplade mot Internet. 4. Hur skulle dina vardagsrutiner bli påverkade om Internet inte var tillgängligt.
100 Kvale, Steinar & Brinkman, Svend, 2009, s. 221
Utav de sex olika kvalitativa forskningsintervjuerna var det fyra utav respondenterna som svarade att de uppfattade sociala medier som något positivt. Oftast lyfter man fram de kommunikativa aspekterna sociala medier ger, som den primära anledningen till att man tillbringar delar av sin fritid uppkopplad mot dessa. En respondent argumenterar för att det är just för att man är nyfiken på den rådande debatten, vilket gör att man är närvarande för att ta sig åt information. En annan respondent yrkar på att sociala medier är oslagbart för att strukturera upp informationsutskick till diverse kontakter. Detta kan med fördel analyseras mot Giddens teoretiska ramverk kring moderniteten. Båda respondenterna visar prov på att deras kulturella vanor kring informationsinhämtning har förändrats, samt att tids- & rumsaspekterna har påverkat sättet vi inhämtar information på. Samtidigt är detta en manifestation utav det kontinuerliga beteendet kring jaget, vilket Giddens argumenterar för. En respondent bekänner att hon själv är naiv och egentligen ovetande om exakt hur mycket tid hon spenderar på Facebook.
Jag kanske, som sagt för mig är det ju en vana att jag tittar på Facebook varje dag. Det gör jag ju definitivt så att för mig, jag tror inte jag ser, jag ser nog inte hur stor del det
är utav mitt liv egentligen […] 102
Detta belyser det faktum att modernitetens nya institutioner ser ut att påverka respondenten i sådan utsträckning att hon inte längre kommer ihåg sina forna traditioner, samt att det kontinuerliga beteendet Giddens argumenterar om, nu har ersatt tidigare vanor till fullo. På så vis överensstämmer teorin överens med våra respondenter. Utav alla sex intervjuerna svarar alla respondenter att de är om inte präglade, åtminstone starkt påverkade av sociala medier under sin vardag. Två respondenter tar en stark defensiv ställning gällande sociala medier och blir märkbart berörda när frågan kommer på tal.
[…] om man är inom en organisation och uppmanar alla att vara aktiva i sociala medier, åh ja tänk om dom säger fel saker. Ja men de handlar ju inte om sociala medier utan de handlar ju i sådana fall om att du har anställt idioter. Alltså, det är
inte i själva mediet i sig tror jag som de gör varken till eller från.103
Ovanstående citat indikerar på att det kontinuerliga bruket utav sociala medier har direkt påverkat den individuella livsstilen. Enligt Giddens teoretiska ramverk kring självet, kan detta förklaras genom att respondenterna tycks ha skapat en ny norm kring sociala medier och själva förändrat hur modernitetens institutioner har utvecklat sin image och självbild utåt.
En annan aspekt som är värd att ägna eftertanke åt, är att utav de sex respondenterna, svarade tre respondenter på att det kan vara en stressande faktur att ständigt vara uppkopplade mot Internet. En respondent finner det även oroväckande med övervakningen i samband med den ständiga uppkopplingen. Det ironiska är att ingen av dessa tre respondenter menar att de själva är stressade och påverkade utav detta, utan nämner stressfaktorn i tredjeperson.
”Ja alltså, det är ju en stress för många […] för mig känner jag att det är mer stressande av att inte vara det och jag har inga behov av att slå av för att jag är
ledig, eller slå av mobilen eller jobbmobilen eller så.”104
102 Citat från transkriberingsdokument: Transkribering Linda (ung) KLAR.docx, s.3
103 Citat från transkriberingsdokument: Transkribering Richard (äldre) KLAR.docx, s.2
Återigen kan vi återkoppla detta till Giddens argumentation kring modernitetens påverkan på vår kultur och våra vanor. Där globaliseringens påverkan har påverkat självets kontinuerliga handlingar.
Alla respondenter svarar att deras vardagsrutiner skulle bli starkt påverkade ifall Internet inte skulle vara tillgängligt. Samtliga äldre respondenter i denna undersökning behöver både använda sociala medier i sitt arbete, samt privat. Men även de yngre respondenterna svarar att vardagen skulle bli ytterst problematisk, även ur ett professionellt perspektiv.
”Mina vardagsrutiner, det skulle ju gå helvete. Med tanke på att jag använder Internet både i arbetslivet, alltså studielivet […] fritiden, mina intressen, hålla kontakt med folk, allting sånt där. Så att det är mycket som skulle förändras ifall,
det är mycket som skulle försvinna”105
Modernitetens institutioner verkar således ha påverkat oss i alla åldersgrupper kring hur viktigt sociala medier är för oss. En respondent menar att det inte var förrän hon införskaffade en s.k. smartphone som hon insåg att hon skapade ett behov av att kolla Facebook som tidigare inte fanns. Men intressant är även Giddens egna argumentation kring att vi inte enbart låter de moderna institutionerna påverka oss, utan vi kan även genom våra beteendemönster utmana normen.
Två respondenter utav de sex intervjuade nämnde att, även fast de ser sociala medier som något positivt, är det samtidigt viktigt att vara försiktig med hur du interagerar med mediet. En av respondenterna medger att hon medvetet försöker att inte yttra egna åsikter offentligt på Facebook. Den andra respondenten menar att hon tror att många inte ens är medvetna om problemet.
”Ja de e lätt att man tappar bort sig själv tror jag, att man inte kommer ihåg att man faktiskt är vidöppen de är ju ungefär som när dom ringer till och frågar psykologen på P1, tillslut så sitter dom bara där och fattar inte att dom går ut i
riksmedia. Lite grann så är det på Facebook också tycker jag.”106
Dessa två respondenter visa tydliga tecken på att flitigt använda självets reflexivitet. De bedömer faror i den snabba och djupa förändringen i hur vi kommunicerar i vårt post-moderna samhället, genom Facebook. Således bygger dessa respondenter vidare på det självets livsstil genom att inte hamna i problematiska situationer. Vi kommer nu att fördjupa oss genom att applicera dessa reflektioner vi fick från våra forskningsintervjuer, med diskussionen som uppstod i våra två fokusgrupper.
I den första fokusgruppen svarar alla fyra respondenter svarar direkt att allt är positivt med sociala medier rakt igenom, samt att deras fritid är direkt präglad av sociala medier. En kvinna medger att man kollar Facebook ständigt vid olika tillfällen hela dagen, och en annan kvinna medger att hon är ständigt uppkopplad mot Internet. Vid frågan kring hur de ser på att vi är ständigt uppkopplade är det bara mannen i fokusgruppen som medger att det kan bli ett problem att den personliga integriteten har minskat i samband med vårt moderna öppna samhälle.
Tydligt är det att svaren vi fick från första fokusgruppen förstärker tidigare slutsatser från våra intervjuer, detta då respondenternas svar inte skiljer sig nämnvärt. Modernitetens kulturella förändringar har med andra ord även påverkat alla respondenters relation till Internet, eftersom alla medger att det skulle vara väldigt
105 Citat från transkriberingsdokument: Transkribering Christoffer (ung) KLAR.docx, s.2
omständligt att behöva klara sig utan Internet då deras informationsinhämtning skulle bli begränsad. Samtidigt menar alla att om Internet inte fanns skulle man få mer fritid. Dock menar man samtidigt att Internet skapar fritid också genom tid- & rumsaspekterna och en respondent använder fakturabetalning som exempel.
I den andra fokusgruppen får vi dimensionen av en respondent som inte själv är närvarande på sociala medier. Hon finner det positivt sociala medier ur ett demokratisyfte där den enskilda individen på gräsrotsnivå kan göra sin röst hörd, men motsätter sig att individer väljer att inte kommunicera med varandra i det verkliga livet.
” […] men det som jag är emot är ju just det här att det bli så himla stor del av folks liv och det är det jag tycker är, jag tycker det är konstigt att man vänder sig
bort från det verkliga istället för någonting som inte är IRL, när man kan göra det IRL liksom [...]” 107
Alla respondenter i fokusgruppen instämmer på att de kommunikativa fördelarna är goda med Facebook, men samtidigt lyfts det fram diskussion kring att allt du postar på sociala medier är något offentligt som kan ses av alla. Många ur fokusgruppen menar även att deras vardag är präglad utav sociala medier, en kvinna medger att är inne på Facebook många gånger om dagen och att hon brukar spendera minst en timme om dagen på att läsa bloggar. Hur mycket tid som spenderas på Facebook i gruppen varierar men alla respondenter är inloggade minst en gång om dagen för att hålla sig uppdaterade. Fokusgruppens samlade svar är med andra ord fortfarande likartad forskningsintervjuerna och samma teoretiska ramverk kan appliceras på deras åsikter.
Den respondent som inte hade sociala medier reagerade starkt på frågan kring att vi var uppkopplade mot Internet i stor utsträckning. Hon antydde att det är en katastrof. En annan respondent menar att det är trams att vi är så rädda att missa information. Han syftar på att det är orimligt att behöva hålla sig uppdaterad flera gånger om dagen.
”Jag tycker det är helt okej att inte vara kontaktbar ett tag, det behöver inte vara en hel vecka men det är helt okej en dag eller två dagar tre dagar till och med.”
108
Denna åsikt blir ifrågasatt inom gruppen, speciellt vad gäller information från universitetet. En respondent tar upp frågan kring brist på Internet och säger att hon tror att vi saknar Internet mycket i början, men att man vänjer sig vid att inte ha det ju mer tiden går. Det kanske mest intressanta tillägget vi fick från fokusgruppen är en respondent som tror att brist på Internettillgänglighet leder till lathet, och att man tillslut inte orkar leta upp information utan hellre struntar i det.
” […] om man inte har tillgång till Internet, då sitter man såhär, hur skulle jag kunna göra det här men då måste jag först kolla upp det här. Nej just det, det kan jag inte kolla upp ah men då skiter jag i det och så gör man någonting annat
och så kommer man på och så börjar man med det, nej just det jag kan ju inte kolla upp den grejen då heller. ”109
107 Citat från transkriberingsdokument: fokusgrupp 1 (unga) KLAR.docx s.11
108 Fokusgrupp 1, s.12
Detta är intressant av ett flertal anledningar. Först och främst är det intressant att se att moderniteten, precis som vi tidigare har diskuterat, verkligen tycks ha förändrat sättet vi inhämtar information på. Men samtidigt kan man ställa sig frågan om detta är en individuell livsstilsskapande handling. Man skulle kanske till och med kunna dra det så långt att påstå att ovanstående individ inte lägre väljer att använda sin reflexiva sida, utan hellre koncentrerar sig på det den kan se och behöver för stunden.