Jag kommer att diskutera och göra en reflektion över de resultat jag fått utifrån de frågeställningar jag ställt upp och de dimensioner jag skapat.
Vilka former av klassifikation och hylluppställning finns det på antikvariaten och hur skiljer den sig från den klassifikation och hylluppställning som görs på bibliotek med en alternativ hylluppställning?
På antikvariaten i undersökningen finns det enumerativ klassifikation, facetterad klassifikation samt readers-interest classification. På endast ett av antikvariaten har man ett schema som är både nedskrivet och som ändras efter hand som det uppstår behov av nya klasser. Tre av antikvariaten har inget schema nedskrivet – de använder eget huvud – ofta är anledningen till att man inte använder sig av ett schema och är mer noggrann vid klassificeringen har framförallt med tidsaspekten att göra. Det femte
antikvariatet är nog det som mest liknar ett bibliotek som använder sig av SAB-systemet. Klassifikationsschemat finns nedskrivet, men det skapas inte några nya klasser. På bibliotek med en alternativ hylluppställning använder man sig av readers-interest classification. Det råder alltså skillnader vad det gäller klassifikationen mellan de olika antikvariaten men också mellan antikvariat och bibliotek. Det är intressant då en person som jobbar på ett antikvariat måste bedöma varje enskild bok som kommer in. Två böcker med samma titel och utgivningsår kan vara i olika skick vilket medför att de måste beskrivas på olika sätt i de katalogposter som skapas. Det skall också göras en bedömning över i vilken kategori boken hör hemma. Ett manuellt och tidskrävande arbete! Vid införskaffning av nya böcker på ett litet folkbibliotek görs inköpen ofta via kända kanaler och böckerna levereras i de flesta fall med ett signum på ryggen.
Katalogposterna köps in direkt och det är inte mycket klassificering som sker på biblioteken, även om det förekommer. På de antikvariat där intervjuerna genomförts har ägarna olika bakgrunder och verksamheten utgör inte ägarnas enda inkomst. Detta skulle kunna bidra till skillnaderna i klassifikationsformerna. Klassificering förekommer men det råder inte en riktig medvetenhet om att det är just detta arbete som genomförs.
På biblioteken är däremot personalen utbildad och har det som sitt yrke att göra just dessa arbetsuppgifter. Därför är det föga förvånande att det råder en så stor enighet kring klassifikationen där.
Hylluppställningen på antikvariaten grundar sig på klassifikationen men begränsas till stor del av utrymmet i de olika lokalerna. Även bibliotekens hylluppställning begränsas av lokalernas storlek och utformning, något som ägaren till antikvariat A är inne på.
Trots den stora skillnaden i klassifikationen mellan antikvariat och bibliotek är hylluppställningen desto mer enhetlig. Det är readers-interest arrangement som till stor del speglar hur man resonerat vid hylluppställningen på antikvariaten. Detta då målet är att kunderna och personalen skall kunna hitta det de söker på ett så enkelt sätt som möjligt. Det är endast ett av de intervjuade antikvariaten som inte har kunderna alls i åtanke vid hylluppställningen. Vid en alternativ hylluppställning på bibliotek är det också readers-interest arrangement som utmärker sättet att arbeta. Att det är stora likheter vid hylluppställningen mellan antikvariaten och biblioteken kan ha att göra med att det råder en större likhet vad det gäller kunskaper inom detta område. På antikvariaten har man sedan en längre tid använt sig av en hylluppställning efter kundernas intressen medan detta är ett relativt nytt sätt att arbeta efter på biblioteken.
Dimensionen som rör hylluppställningarna: Det är viktigt att kunder/låntagare kan hitta själv gentemot att det är viktigast att personalen vet var dokumenten är kan ses som relativt entydig. Det är kundernas intressen som är i fokus vid hylluppställningen på såväl antikvariat som bibliotek. Det är ett av antikvariaten som i första hand fokuserar på personalens behov vid hylluppställningen men själva uppställningen motsvarar ändå den som görs på de andra antikvariaten.
Hur ser exponeringen av dokument ut på de olika antikvariaten? Finns det något rörande exponeringen som skiljer de olika antikvariaten åt?
Det råder stor skillnad vad det gäller utformningen av exponering på antikvariaten även om det på fyra av de fem antikvariat som undersökts konstateras att exponeringen är viktig för försäljningen. Det är inte lika i någon av butikerna. Man använder sig av skyltfönster och skyltbord inne i butikerna. En del ställer ut tråg med billiga böcker utanför dörren för att locka in kunder. Inne i butiken försöker man i mån av plats att
sätta böckerna med framsidan utåt för att det skall se tilltalande ut. Ett mycket medvetet sätt att exponera böcker och som alla de intervjuade antikvariaten använder sig av är att ha böckerna på flera olika ställen i butiken för att öka möjligheten för kunderna att hitta dem. En anledning till att det råder en så stor skillnad i utformningen av exponeringen skulle kunna vara att ägarna till antikvariaten samt de som jobbar där har en stor skiftande bakgrundskunskap. Även om man tittat mycket på hur andra antikvariat gör och inser att exponeringen är viktig så har man inte någon riktig planering för hur den skall genomföras.
Genom olika undersökningar har det kunnat dras slutsatser om vad som leder till en ökad cirkulation av böcker på bibliotek. På bibliotek som jobbar med en alternativ hylluppställning har det också gjorts ett medvetet val att frångå den rådande SAB-normen och detta leder i sin tur till en medvetenhet kring den exponering som görs.
Vad det gäller dimensionen exponering: Viktig för försäljning/omsättning – påverkar inte försäljning/omsättning kan det konstateras att exponeringen bidrar till ökad försäljning på antikvariaten och till en ökad cirkulation av de böcker som skyltas fram på biblioteken. Det råder dock en avgörande skillnad och det är att antikvariaten kan fylla på de tomma skyltplatserna med nya böcker som skall säljas och på så vis fortsätta dra nytta av den försäljningsökning som sker. På biblioteken kan man förvisso sätta fram nya böcker till skyltning när en bok lånas ut – men sedan kommer den utlånade boken tillbaka. Man har inte ett förminskat bestånd för att boken lånas ut! Det är antagligen av denna anledning som exponeringen av enskilda dokument inte bidrar till en ökad cirkulation av beståndet som helhet.
Diskussion kring hur teori och metod fungerat
Den teori som använts i arbetet är grundad på en idé- och ideologianalys. Den definition som använts är neutral och med hjälp av de dimensioner som skapats har jag kunnat undersöka förekomsten av idéer på antikvariaten. Jag känner att teorin fungerat väl och bidragit till de riktlinjer jag haft att jobba utifrån. Genom att skapa egna dimensioner har jag kunnat göra en undersökning som tidigare inte gjorts. Vid andra frågeställningar kunde det skapats andra dimensioner som bättre svarat mot dessa. Dock hade dimensionerna kunnat ställas ännu bättre mot varandra om jag gjort egna intervjuer på svenska folkbibliotek för att få en mer jämlik jämförelse mellan bibliotek och antikvariat.
På samma vis har det fallit sig naturligt vilka metoder jag nyttjat under arbetets gång.
Till att börja med gjordes en litteraturstudie baserat på sökningar i olika system. Att söka vidare efter information genom hänvisningar i de dokument som först lästs har gjort att jag kunnat gå djupare in i ämnet. Efter litteraturstudien genomfördes kvalitativa intervjuer. Detta medförde att jag kunnat gå på djupet i mina frågor. Om exempelvis observationer genomförts på hylluppställning och exponering på de olika antikvariaten hade jag haft möjlighet att undersöka ett större antal men då hade jag gått miste om de tankar som ligger bakom det arbete som görs på antikvariaten. Eftersom jag anser att det är klassifikationen som ligger till grund för hylluppställningen är det viktigt att också veta hur resonemanget varit kring denna. Detta går inte att göra utan den som är ansvarig för systemet och därför är intervjuer det val jag gjort för mitt arbete.
Om jag hade haft mer tid för mitt arbete hade jag gärna velat genomföra fler intervjuer för att få en bredare bakgrund. Det hade också varit intressant att se på ett större antal undersökningar av klassifikation, alternativ hylluppställning och exponering på svenska folkbibliotek för att även där få en ännu djupare bild av har det ser ut. Med de erfarenheter jag fått av min undersökning känner jag att den teori och metod som använts fungerat bra. Att själv genomföra intervjuer på svenska folkbibliotek hade också varit intressant att göra. Då hade frågorna i högre grad kunnat motsvara de frågor som ägarna till antikvariaten fått.
8 SLUTSATSER OCH FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING
I detta kapitel kommer jag först att redogöra för mina slutsatser. Detta kommer att ske under respektive frågeställning. Slutligen ger jag förslag på vilka ytterligare undersökningar som skulle kunna göras inom området.