Jag upplever att det hade varit givande att göra en större undersökning inom samma område för att se om resultatet stämmer överens med hur verkligheten på antikvariat faktiskt ser ut. Det finns en hel del artiklar och rapporter skrivna om de bokkataloger som antikvariaten skickar/skickade ut och om de bibliografiska poster som finns i dessa.
Då en bokkatalog var något som var betydligt vanligare innan information blev tillgänglig via Internet skulle det kunna vara intressant att jämföra den klassifikation som gjorts där med den som görs av antikvariaten för poster på Internet.
9 SAMMANFATTNING
Syftet med uppsatsen var att undersöka klassifikation, hylluppställning och exponering av dokument på antikvariat samt se vilka orsaker som ligger bakom valet av dessa.
Resultatet jämfördes sedan med tidigare undersökningar om alternativa hylluppställningar och exponering av dokument på svenska folkbibliotek, för att kunna se vilka skillnader och likheter det finns i klassifikationen, hylluppställningen och exponeringen mellan antikvariat och bibliotek.
Frågeställningarna som skulle besvaras var:
Vilka former av klassifikation och hylluppställning finns det på antikvariaten och hur skiljer den sig från den klassifikation och hylluppställning som görs på bibliotek med en alternativ hylluppställning?
Hur ser exponeringen av dokument ut på de olika antikvariaten? Finns det något rörande exponeringen som skiljer antikvariaten från biblioteken?
Som teoretiskt verktyg i arbetet användes en idé-och ideologianalys med olika dimensioner som utgångspunkt. Dimensionerna var:
Hylluppställning: Det är viktigt att kunder/låntagare kan hitta själv – det är viktigast att personalen vet var dokumenten är.
Exponering: Viktig för försäljning/omsättning – påverkar inte försäljning/omsättning.
De är båda två deskriptiva dimensioner det vill säga att de beskriver verkligheten. Jag utgick ifrån en neutral definition på idéssystemet då jag såg på antikvariatens ideologi och deras idéer inom sakområdet.
Den metod som användes var litteraturstudier inom områdena klassifikation, alternativ hylluppställning och exponering. Efter dessa studier gjordes kvalitativa intervjuer då jag ansåg det viktigt att veta hur det resonerats på antikvariaten inom de olika områdena.
Det kunde konstateras att det råder stora skillnader vad det gäller klassifikation antikvariaten emellan då det förekommer både enumerativ klassifikation, facetterad klassifikation samt readers-interest classification.
Hylluppställningen är mer enhetlig och framför allt baserad på readers-interest arrangement. De faktorer som leder till de olika formerna av klassifikation och hylluppställning på antikvariat var att kunderna skall kunna hitta samt att personalen skall hitta det som efterfrågas.
Exponering var ett område som de intervjuade i de flesta fall ansåg viktigt men också något som var svårt då det ofta råder brist på utrymme i de lokaler verksamheten bedrevs. Exponeringen förekom i skyltfönster, genom frontade böcker på hyllorna samt böcker framställda på bord inne i antikvariaten.
Förslag till vidare forskning var att göra en större undersökning eller att göra en jämförelse mellan klassifikation för bokkataloger i förhållande till klassifikation för poster på Internet.
KÄLLFÖRTECKNING
Otryckta källor
Intervjuerna med de olika antikvariaten finns i författarens ägo.
Tryckta och elektroniska källor
Ainley, Patricia & Totterdell, Barry (red.) (1982). Alternative arrangement: new approaches to public library stock. London: Association of Assistant Librarians published with assistance from Holmes McDougall
Alberius, Charlotta & Nylander, Birgit (2006). Alternativ hylluppställning: en studie på Jönköpings stadsbiblioteks barn- och ungdomsavdelning = [Alternative arrangement of books : a study in Jönköping public library children and youth department]. Borås:
Högsk. i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap Ambrius, Jonny (1989). Skånska antikvariat. Malmö: Ambrius & Buckhorn
Baker, S. L. (1986). The display phenomenon: an exploration into factors causing the increased circulation of displayed books. Ingår i The Library Quarterly vol. 56, nr 3, s.
237 - 257
Baker, Sharon L. & Wallace, Karen L. (2002). The Responsive Public Library: How to Develop and Market a Winning Collection 2. ed. Englewood, Colo.: Libraries Unlimited Batley, Sue (2005). Classification in theory and practice. Oxford: Chandos
Benito, Miguel (2001). Kunskapsorganisation: en introduktion till katalogisering, klassifikation och indexering. 1. uppl. Borås: Taranco
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2005), Textens mening och makt:
metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2., [omarb.] uppl. Lund:
Studentlitteratur
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi
Dickens, Eva & Rutqvist, Anna Christina (red.) (1994). Stadsbiblioteket i Örnsköldsvik.
Örnsköldsvik: Kultur- och fritidsnämnden, Örnsköldsviks kommun
Evaluating the GÖK project: the innovative capacity of the Swedish library system.
(1995). Stockholm: Statens kulturråd
Frederiksen, Lotte & Gustavsson, Darina (2007). Alternativa hylluppställningar:
En användarundersökning på fyra folkbibliotek = [Alternative shelf arrangement: a user study of four public libraries]. Borås: Högsk. i Borås,
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap
Glas-Albers, Mariette & Kjernli, Magni (1988). Kategorisering: alternativ bokoppstilling i Nærøy folkebibliotek. Oslo: Statens bibliotektilsyn
Heiver, Dan (2010). Biblioteksanvändares möte med exponerad litteratur: En
enkätundersökning av användares upplevelse av exponering = [Library users encounter with exposed literature: A questionnaire study of users exposure experience] Borås:
Högsk. i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap
Hellberg, Ina (1934). Hur man skaffar sig ett bibliotek. Unga tankar. vol. 29, nr 12, s.
19
Johansson, Maria (2008). Klassifikation – för vem? Klassifikation, hylluppställning och användarvänlighet på fem svenska folkbibliotek. Umeå: Umeå universitet, Sociologiska institutionen, Påbyggnadsutbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap
Kylén, Jan-Axel (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. 1. uppl. Stockholm:
Bonnier utbildning
Langridge, Derek W. (1992). Classification: its kinds, elements, systems, and applications. London: Bowker-Saur in association with the Centre for Information Studies, Charles Sturt University, Wagga Wagga, N.S.W
Lidman, Tomas (red.) (1986). Svenska antikvariat: Nio uppsatser. Stockholm:
Sällskapet Bokvännerna
Marcella, Rita & Newton, Robert (1994). A new manual of classification. Aldershot:
Gower
Moore, Matthew S. (1997). Book display as adult service. Ingår i Journal of Educational Media & Library Sciences, vol. 34, no 3, s. 253 – 267
Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi. Ny, rev. och rikt ill.
uppl. (1904-1926). Stockholm: Nordisk familjeboks förl.
Olsson, Annika & Olsson, Kerstin (2002). Alternativ hylluppställning: En undersökning av hylluppställning och biblioteksmiljö på Västerviks stadsbibliotek = [Alternative shelf arrangement] : [a study of shelf arrangement and library environment at Västervik public library] Borås: Högsk. i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och
informationsvetenskap
Powers, Alan (2004). Inred med böcker. Stockholm: Lind & Co.
Ranganathan, Shiyali Ramamrita (1987-). Colon classification. 7. ed, basic and depth version Bangalore: Sarada Ranganathan Endowment for Library Science
Ranganathan, Shiyali Ramamrita (1991). Elements of library classification. 2. ed., repr.
Bangalore: Sarada Ranganathan Endowment for Library Science
Rowley, Jennifer E. & Farrow, John (2000). Organizing knowledge: an introduction to managing access to information. 3. ed. Aldershot: Gower
Roy, Loriene (1993). Displays and Displacement of Circulation. Collection Management, vol. 17, nr 4, s. 57-77.
Sapiie, Jaquelyn (1995). Reader-interest classification: the user-friendly schemes.
Cataloging and Classification Quarterly, vol. 19, nr. 3-4, s. 143-155.
Smith, F. Seymour (1972). Bibliography in the bookshop.2.ed., entirely rev. and rewritten London: Andre deutsch limited
Soergel, Dagobert (1985). Organizing information: principles of data base and retrieval systems. New York: Academic Press
Thomsson, Heléne (2002). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Thorhauge, Jens (1995). Luk op for skønlitteraturen : Om formidling i folkebiblioteker.
Ingår i Munch-Petersen, Erland (red.) (1995). Litteratursociologi: en antologi. 2. udg.
Ballerup: Dansk Bibliotekscenter s. 173 - 190
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Internetsidor som hänvisas till:
www.antikvariat.netAntikvariat.net www.bokborsen.seBokbörsen www.kb.seLibris