Antikvariat A
Ägaren menar att antikvariaten vid klassifikationen tar som utgångspunkt att vad kunderna frågar efter till skillnad från biblioteken:
”Jag har kanske fördomar. Men jag upplever att biblioteken har ett klassifikations- och sorteringssystem som i första hand bygger på att personalen ska kunna hitta böckerna.
65På de fem antikvariat som intervjuerna genomförts är det endast på ett som det inte förekommit några bananlådor eller kassar på golvet med de böcker som inte får plats på hyllorna eller som man ännu inte hunnit gå igenom för klassificering.
Gammalt, klassiskt, beprövat och fungerar säkert väldigt bra när man ska registrera och lägga in böcker.”
Däremot har han svårt att svara på vilka skillnader det finns vad det gäller hylluppställningen efter som han inte har hittat något riktigt mönster på de bibliotek han besökt. Ägaren resonerar att kanske finns det någon genomtänkt ordning kring vad som ska vara mest lättillgängligt. Det skulle kunna vara den litteratur som är mest efterfrågad. Alternativt är det så att lokalernas utformning styr hylluppställningen där också.
Antikvariat B
En stor skillnad vid klassifikationen och hylluppställningen av dokumenten anser ägaren vara att biblioteken använder sig av termer som är svåra att förstå. Exempel på detta är ”Esoterika” och ”Humaniora”. På antikvariaten använder man sig av termer som är mer tydligt utskrivna. Men i övrigt anser antikvariatsägaren vad det gäller klassifikation att det finns många likheter:
”Det har väl egentligen alltid varit nära varandra men det är bara det att det har varit två olika typer av fikonspråk.”
En annan skillnad är att hyllorna på biblioteken inte är lika fulla med böcker som på antikvariaten.
Antikvariat C
Den mest grundläggande skillnaden är att antikvariaten inte är bundna till något specifikt system. Istället resonera man utifrån ”var letar folk”. Att det dessutom skulle stå två eller flera likadana böcker intill varandra på ett antikvariat som det kan göra på ett bibliotek – det är otänkbart för ägaren.
Antikvariat D
Antikvariatsägaren är övertygad om att det är mycket bättre ordning på ett bibliotek än på ett antikvariat:
”Det är mycket mer noga med bokstavsordning. Många antikvariat slarvar ju med det.
Jag kan tänka mig att det är bättre ordning generellt sett. Det måste det ju vara.”
Det råder också en skillnad vad det gäller indelningen av litteraturen. Som exempel tar ägaren USA. Under denna rubrik sätts allt som har någon form av anknytning till landet så som reseskildringar, historia och geografi. Han konstaterar att det är rätt lätt men att så gör man ju inte på biblioteket.
Antikvariat E
Ägaren till antikvariatet resonerar kring skillnader mellan antikvariat och bibliotek vad det gäller klassifikation:
”… antikvariatens uppställningar är jag nästan övertygad om styrs av rationalitet. Av kunderna, av vad dom frågar efter. Att man snabbt ska hitta det dom söker. Att dom ska hitta någorlunda självständigt vad dom söker efter. Därför upptäcker man rätt snabbt att antikvariaten håller sig med ett rätt så enhetligt system trots allt, men som avviker grovt från bibliotekens klassificeringssystem. Det är kundanpassat, behovsstyrt, lättillgänglighet. Och det där kommer man inte på av sig själv utan man måste hålla på länge.”
Vidare anser han att bibliotekens avdelningar är svåra att förstå för allmänheten. Han menar att det på antikvariaten finns enklare indelningar som dessutom är utskrivna i klartext vilket område det handlar om. Som exempel ger han ett barn som kommer in och letar efter något om dinosaurier. På biblioteken står dessa böcker på avdelning U medan det på antikvariaten för det mesta står en skylt med ”Dinosaurier”.
En annan skillnad enligt antikvariatsägaren är att bibliotek inte håller sig med en lokal avdelning med topografi. Detta är något som finns på antikvariaten och som borde finnas på biblioteken.
Slutligen konstaterar han:
”Biblioteken är bundna i ett hierarkiskt system som är föråldrat och det är på något sätt dags att bryta sönder enligt min mening. Jag tror faktiskt att […] vi antikvariatsbokhandlare mycket bättre tillgodoser kundernas önskemål. Biblioteken ska ta efter oss!”
6.5 Exponering på antikvariat
På alla antikvariat sätter man böcker med samma titel på olika ställen för att öka chansen till att kunderna skall kunna hitta den.
”… ofta kan ju en bok passa på tre-fyra olika ställen egentligen va.[…]Jag tänker att det är större chans att dom [kunderna] hittar dom. Det behöver inte stå två böcker på topografi Skåne till exempel utan då kan en kanske stå på skönlitteratur - om det är det - och en på Skåne. Så är det större chans att den blir såld.”
Gemensamt för de personer som intervjuats är också uppfattningen om att bibliotek inte har någon skyltning. Någon direkt förebild för skyltningen finns inte heller även om man har förstått från andra affärer att framsidor säljer.
Antikvariat A
Det finns exponering både i skyltfönster och på bord inne i antikvariatet. Ägaren anser att exponeringen är mycket viktig för försäljningen och det är helt klart så att framsidor säljer. Men det är en evig kamp om utrymmet.
”Det är alltid en kamp mellan att få in och ha så många böcker i hyllan som möjligt.
[…] och sen kunna visa upp dom på ett sådant sätt att spontanbesökaren ser dom och faller för dom. Den som vet vad han vill ha, han bryr sig inte om ifall det är ryggen eller framsidan. Men hälften av kunderna är sådana som kommer in därför att dom är på
jakt efter något att läsa. Och det ser vi – att dom tittar där vi exponerar böckerna – där tittar dom först.”
Här finns det dessutom en genomtänkt skyltning av böckerna. Det ska se trevligt ut, gärna tematiskt men också en blandning av större och mindre böcker för att det skall fånga ögat.
Antikvariat B
Antikvariatet har ingen exponering i skyltfönster alls. Ägaren till antikvariatet anser att det inte är någon mening, böckerna blir ändå förstörda i ett skyltfönster och kunderna är inte intresserade. I den lokal där intervjun genomförs har han en gång om året en tematisk utställning i samband med en kulturnatt som genomförs i området:
”Då har jag öppet mellan 7 – 11 på kvällen. Då brukar jag köra lite bokrea. Det är den enda dagen på året då jag har bokrea. Sen brukar jag ha en utställning i köket, en tema-utställning. Det har varit allt från häxböcker, Bob Dylan och Beatles, Tolkien och så vidare. Men jag har ju märkt att det är mest bokrean folk kommer hit för. Mindre dom här tematiska grejerna.”
I den andra lokalen som ligger i ett ”loppmarknadsområde” finns inga skyltfönster men där finns två bord framme där litteratur exponeras. På det första bordet finns litteratur som rör orten där antikvariatet ligger och på det andra finns böcker om antikviteter, glas, keramik, porslin, design och så vidare. Valet av exponerad litteratur till det andra bordet har att göra med att det är av intresse för ”såna snubbar” som springer på loppisar.
Antikvariat C
Här konstaterar ägaren att skyltfönstret är den bästa säljplatsen. Folk stannar och tittar och ju fler böcker det finns att titta på desto bättre. Det är viktigt att priset syns så att kunderna förstår att det är billigt. Han byter ut böckerna i skylten ofta, i de flesta fallen
”säljer de sig själv”. Inne i butiken är det platsbrist och därför går det inte att göra så mycket skyltning där. Någon bok kan ställas med fronten framåt.
Antikvariat D
Det finns alltid ett tema i skyltfönstret även om det inte säljer så bra. Det är viktigt att det ser snyggt ut och att det inte är samma böcker som står där för länge. Det skall heller inte vara för många böcker i skylten – det ser bara rörigt ut. Däremot upplever ägaren att det är viktigt med mycket exponeringsyta inne i butiken. Det som står framme inne i butiken byts ofta ut. Det är viktigt så att stamkunderna kan hitta något nytt när de kommer in.
Antikvariat E
Ägaren tycker att det är viktigt att visa att man har billiga böcker så att kunderna vågar komma in. Därför har man alltid tråg med de billigaste böckerna utanför antikvariatet.
Samma antikvariat har valt att ha bord med böcker framlagda direkt innanför dörren.
Detta för att kunderna lätt skall kunna se aktuella erbjudanden. Böcker som är exponerade på detta vis ”säljer bra”.