I detta kapitel jämförs delstudierna med varandra och så redogörs de likheter och skillnader som finns i förskollärares och barnskötares olika uppfattningar om tid i relation till de teoretiska begreppen och utifrån den tidigare forskningen.
Utifrån forskningsfrågan om det finns likheter eller skillnader i hur förskollärare och barnskötare uppfattar fenomenet tid redovisas här en jämförelse kring likheter och skillnader från respektive delstudie. Den största skillnaden som kunde urskiljas ur svaren från förskollärare och barnskötare var det faktum att förskollärare hade mer av ett undervisningsfokus i sina svar medan barnskötare hade större fokus på tid i relation till rutiner och att hinna göra sina arbetsuppgifter inom en tidsram – exempelvis byta barnens blöjor eller förbereda lunchen vid en viss tid samt att ha tid för att vara med på möten. Många barnskötare hade även svårt att formulera svar eller uppfattning kring vad de tänkte på när de hörde om tid, medan förskollärare inte hade lika svårt att formulera spontana uppfattningar som hade med tid som fenomen att göra.
En likhet som kunde urskiljas var horisonten om att både förskollärare och barnskötare reflekterade om tid som något att ständigt förhålla sig till och vara styrda av. Barnskötare 5 reflekterade även kring att det är svårt att få tiden att gå ihop, att hinna med allt som de upplever att förväntas av dem. Ur den andra ordningens perspektiv går det att urskilja att vissa upplever tiden som ett stressmoment som de behöver få att “gå ihop” och förskollärare upplever tiden som ett väldigt styrande fenomen i förskolans vardag.
Både förskollärare och barnskötare hade tankar om att lära ut om klockan när de blev ombedda att reflektera om tid i relation till undervisning i förskolan. Barnskötarna lade mer fokus på att hinna gå genom olika läroplansmål i undervisningssammanhang i sina reflektioner medan förskollärare påpekade svårigheterna med att undervisa barn i olika åldrar – då de upplevde att de var enklare att undervisa äldre barn om tid medan det var svårare med de yngre. Två barnskötare upplevde också att yngre barn hade svårare att förstå sig på tid som fenomen i samband med att förklara för barn hur lång tid som återstod innan något skulle ske.
Förskollärare och barnskötare hade olika uppfattningar kring om det var lätt eller svårt att förhålla sig till- och arbeta med tid i förskolan. I samband med undervisning upplevde de flesta förskollärare att det var svårt att få in tiden i undervisningsmoment i förskolan.
Förskollärare E upplevde att det var lättare att undervisa om tid spontant under barnens fria lek än i undervisningssammanhang. Hen upplevde att det krävdes planering för att få ihop undervisning som hade med tid att göra som skulle fungera bra. Barnskötare upplevde att det inte var särskilt svårt att arbeta med tiden i förskolan. De reflektioner som en barnskötare hade var att det var lätt att arbeta med tid i samarbete med kollegorna, och tack vare effektiv arbetsfördelning. Det exempel som angavs var att kollegorna fördelade arbetet med vem som skötte vad för att få tiden att gå ihop.
I jämförelse mellan delstudierna framkom skillnader i hur förskollärare och barnskötare uppfattade tid som fenomen i relation till undervisning i förskolan. Många barnskötare hade svårt att reflektera kring tid som fenomen i relation till specifikt undervisning medan det i förskollärarnas utsagor fanns några exempel på hur de redan arbetar med tid, hur lätt eller svårt de upplevde att de var att arbeta med tid som fenomen samt hur det skulle kunna tänka
24 sig arbeta med tid. Denna skillnad kan i vår tolkning av de intervjuades reflektioner handla om att förskollärare först och främst har huvudansvaret vid planering av undervisning i förskolan medan de inte är fallet för barnskötare, och därför har förskollärare mer varierade svar vid reflektionen om hur förskolan arbetar med tid som fenomen, både i relation till verksamheten i stort, undervisning och till Läroplanen. Enligt Läroplanen för förskolan Lpfö 18 (2018) är det i huvudsak förskolläraren som har ansvar för barnens lärande och utveckling av värderingar och kunskap. Förskolläraren har ansvar för de målstyrda processerna som har att göra med utveckling, lärande, planering och genomförande av undervisning.
Förskolläraren ska även se till att utbildning sker i vardagen och att miljön inspirerar till lärande och utveckling hos barnen (s. 19).
När förskollärare och barnskötare reflekterade kring deras horisonter om hur barnen upplevde och pratade om tid fanns de en del likheter. Två förskollärare pratade om hur tid kan upplevas olika för barn och för vuxna, med exempel på att en kvart kan vara lång i väntan på att något ska hända, men kort när det är en rolig aktivitet som sker. Barnskötare 1 reflekterade också kring att för barnen kunde en kvart kännas väldigt lång eller kort beroende på situationen. Sett från den andra ordningens perspektiv går det att se att både förskollärare och barnskötare reflekterar kring hur olika tid kan upplevas för olika individer.
Denna studies resultat visar på att det finns en mångfald av horisonter som både förskollärare och barnskötare sitter på, där vissa av horisonterna är gemensamma och vid vissa aspekter skiljer dem sig åt. Det är av relevans att jämföra en fenomenografisk studie med tidigare forskning och jämföra de likheter och skillnader som kan hittas i den tidigare forskningen i relation till studien som gjorts, och då är det högst relevant att jämföra forskning som belyser samma eller liknande fenomen som studeras (Svensson & Åkerblom, 2020, s. 101). Den tidigare forskningen som denna studie grundar sig på har fokuserat mer på barnens inlärning och förståelse för matematik och perception av olika tidsrelaterade fenomen såsom att använda räknestrategier för att uppskatta hur lång tid som gått eller hur barn räknar ut eller kommer fram till specifika kalenderdatum (Albinsson, 2016; Björklund, 2013; Gejard, 2014; Kelly, Miller, Fang & Feng, 1999 och Wikeling, Levin & Druyan, 1987). I dessa studier har syftet inte varit att ta vara på vare sig förskollärares eller barnskötares egna uppfattningar om tid som fenomen och i relation till undervisning, vilket denna studie har som avsikt att förmedla.
Det fanns ett behov av några förskollärare att försöka synliggöra tid och göra tiden till ett konkret inslag i undervisning för barnen. Förskollärare A och B berättade om hur de åstadkom detta genom ett timglas för att ge barnen förståelse för små sekvenser av tid när de skulle lära sig om hur länge de fick hoppa på en studsmatta. I Gejards studie (2014) använde en pedagog en pärlslutare och visualiserade för barnen antal dagar kvar som ett barn skulle gå på deras avdelning (s. 73 – 76).
Albinsson (2016) redovisar i sin studie om barnens laborerande med olika tidsbegrepp såsom dåtid, nutid, framtid, idag, imorgon, igår (s. 110 – 121). I vår studie hade många förskollärare uppfattningen av att det är viktigt för barnen att veta när något ska ske, och att använda liknande tidsbegrepp när de ska förklara för barnen. I delstudien med förskollärares reflektioner kring tid hade en del av förskollärarna använt sig av ovannämnda tidsbegrepp och förklarat att det var viktigt för barnen att använda i deras reflektioner kring- och förståelse för tid som fenomen. Ytterligare tidsbegrepp som förekom i förskollärarnas
25 reflektioner i samband med att diskutera tid med barn handlade om ord som hade med en snar framtid att göra; nu, sen, snart.
Sammanfattningsvis går det att konstatera att tidigare forskning kring fenomenet tid i förskolan i högre grad har fokuserat på observationer och undervisning om tid med barn, och i synnerhet barnens förståelse av tid. Denna studie skiljer sig från dessa genom att frambringa förskollärares och barnskötares uppfattningar om dessa fenomen, och är således ett relevant tillskott till forskning om tid i relation till undervisning i förskolan. En brist är att den forskning som denna studie baserar sig på skiljer sig mycket i metod och genomförande och det går inte att så enkelt jämföra den forskningsdata som kommit fram i vår studie med tidigare forskningsdata. Dock belyser vår forskningsdata en skildring av olika förskollärares och barnskötares uppfattningar om tid som fenomen, vilket är av relevans i forskning om förskolepedagogiken. Nästa kapitel är en kort redogörelse för det resultat som presenterats i denna studie samt förslag på framtida forskning.
26