I detta kapitel redogörs vilken metod som valts för att utföra studien. Metoden som använts är kvalitativ och består av semi-strukturerade intervjuer samt analys i form av kategoriseringar av de intervjuades olika uppfattningar kring fenomenet tid i förskolan. I första avsnittet presenteras semi-strukturerade intervjuer och de intervjuguider som framställts till de respektive delstudierna. Följande avsnitt handlar om vilka urval och avgränsningar som har gjorts. Avsnittet efter detta handlar om hur den forskningsdata genom intervjuerna som skapats kommer att bearbetas och analyseras. Nästa avsnitt handlar om vilka etiska hänsynstaganden som gjorts i studien. De sista avsnitten redovisar en reflektion över den metod som valts och trovärdigheten i studien.
6.1 Datainsamling och genomförande
I denna kvalitativa studie använde vi oss av semi-strukturerade intervjuer. Delstudierna är uppdelade på det sätt att ena delstudiens datainsamling består av att intervjua fem barnskötare medan den andra delstudiens datainsamling går ut på intervjuer med fem förskollärare.
Till en början formulerade vi ett informationsbrev om studien (bilaga 2) och en medgivandeblankett (bilaga 1), sedan kontaktade vi de tidigare VFU-platserna som vi hade varit på. Ovanpå det hörde vi av oss till rektorerna på förskolor i närområdet, som vidarebefogade vår förfrågan att intervjua till sina barnskötare och förskollärare. Strävan var att utföra alla semi-strukturerade intervjuer på förskollärarnas och barnskötarnas arbetsplatser, dock på begäran av en del förskollärare och barnskötare genomfördes 7 av 10 intervjuer via telefon. Tre av intervjuerna utfördes på förskollärarnas och barnskötarnas respektive arbetsplatser.
Med fenomenografi som studiens ansats är det av relevans att utföra intervjuer, eftersom det är ett av de bästa sätten att fånga upp och kartlägga olika individers uppfattningar av ett visst fenomen (Bryman, 2018, s. 561, Esaiassson, Gilljam, Oscarsson & Wängngerud, 2012, s. 229; Bengtsson, 1999, s. 36). Framför allt är det viktigt att fånga upp och kartlägga en variation av uppfattningar och upplevelser som kan finnas hos en grupp individer samt om vilken betydelse som variationen av uppfattningar har i sammanhanget som undersöks (Svensson & Åkerblom, 2020, s. 90 och 92). Det är skillnaden i hur dessa intervjuobjekt resonerar kring fenomenet tid som är det intressanta.
Vi använder oss i båda delstudierna av en varsin intervjuguide (bilaga 3 och 4). I båda intervjuguiderna är den första tidsrelaterade frågan av en mer öppen natur, så att vi får en helhetsbild av vad pedagogerna faktiskt tycker om, eller hur de reflekterar kring användandet av tid i förskolan. Detta ger barnskötarna och förskollärarna stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt (Bryman, 2018, s. 563). Med denna grund blir det lättare att jämföra dessa resultat i vår slutgiltiga analys.
11
6.2 Urval och avgränsning
Vi har valt att utgå från ett bekvämlighetsurval – det vill säga ett urval av pedagoger som ska intervjuas som inte är slumpmässigt. Anledningen till detta är att det är effektivt att få möjlighet att intervjua många på kort tid. En annan anledning till bekvämlighetsurval och urval av sådan natur i forskning är att de ofta är det enda tillvägagångssättet att samla relevant forskningsdata när responsen för att ställa upp på intervju är liten (Bryman, 2018, s. 505).
Många av de förskolor som vi kontaktade för intervju hörde inte av sig, och slutligen bestod urvalet i denna studie utav fem förskollärare och fem barnskötare från tre olika förskolor.
Dessa förskollärare och barnskötare hade varierande erfarenhet i arbete på förskolan och samtliga hade arbetat med både yngre och äldre barngrupper, och för tillfället arbetade många av de intervjuade med yngre barn, vilket kan ha påverkat deras reflektioner kring hur barn samtalar och reflekterar om tid. Även om urvalet av intervjurespondenter är relativt litet var variationen av reflektioner kring tid stor.
6.3 Bearbetning av data
De inspelade intervjuerna transkriberades och har analyserats genom att lägga de olika reflektionerna och uppfattningarna om tid i olika kategorier. Transkriberingarna skrevs utförligt och ordagrant – med alla intervjurespondenters pauser, omformuleringar och dylikt – med anledningen att vi skulle analysera det som faktiskt sades och därmed att våra subjektiva tolkningar inte kom med i vår forskningsdata. Dessutom underlättar transkriberingar och ljudinspelningar av intervjuer inför analysarbetet, då enbart antecknande av intervjurespondenternas reflektioner kan leda till att deras egna utsagor inte representeras så objektivt som möjligt (jfr. Bryman, 2018, s. 566). I analysarbetet såg vi även till att markera delar av omgivande dialog när vi ville göra en kategori, för att försöka få med ett större sammanhang innan vi smalnade av för mycket.
Kategorierna är olika sammanfattningar av en viss uppfattning kring fenomenet tid.
Kategoriseringen underlättade analysen av de intervjuades reflektioner och hjälpte till att urskilja olika samband och skillnader i materialet. Alla samlade kategorier hamnade i ett så kallat utfallsrum. Helheten av alla de reflektioner och kategorier som samlats är vad som bildar utfallsrummet (Svensson & Åkerblom, 2020, s. 100). Vi använde oss av analysbegreppen från fenomenografin och den didaktiska reliefen – uppfattningar, den andra ordningens perspektiv, horisonter samt den didaktiska reliefen som beskrevs närmare i 5. Teori i analysen av det som hamnade i utfallsrummet.
6.4 Etiska hänsynstaganden
Vi har tagit hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, och de fyra huvudkrav som presenteras där – informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002, s. 6 – 14). Samtliga fyra krav har vi tagit hänsyn till genom att informera de som ska intervjuas med ett informationsbrev (bilaga 2) samt ett dokument som de får skriva på för medgivande att delta i studien (bilaga 1) där de blir informerade om att de data vi samlar in kommer att spelas in, analyseras och enbart användas
12 i denna studie samt att ingen obehörig får ta del av den. Informationsbrevet och samtyckesformulären har i första hand skickats ut till förskolornas rektorer som fick godkänna materialet så att vi fick möjlighet att intervjua deras förskollärare och barnskötare.
I analysarbetet som presenteras i 7. Resultat och analys har vi sett till att de förskollärare och barnskötare som blivit intervjuade presenteras som förskollärare A – E respektive barnskötare 1 – 5 för att skydda identiteterna och för att deras reflektioner förblev anonyma.
6.5 Reflektion över metoden
Vår studie utgick ifrån intervju som metod. Som tidigare nämnt har intervju använts för att det lättare ger trovärdighet i respondenternas uppfattningar och erfarenheter kring ett visst fenomen (Bryman, 2018, s. 561). Majoriteten av intervjuerna skedde över telefon, vilket gjorde att det var svårare att skapa en relation till respondenterna, och att ögonkontakt och kroppsspråk inte kunde tas i beaktande i det analyserade materialet. Ytterligare en problematisk faktor i genomförandet var att telefonintervjuerna medförde att det ibland var svårt att höra vad respondenterna hade att säga, särskilt när de intervjuades i miljöer där de inte förblev ostörda. En fördel med att majoriteten av intervjuerna skedde över telefon var flexibiliteten att inte behöva intervjua på plats och spara in tid på att inte förflytta sig till respektive förskola för intervjuerna.
Med metoden som valts kan vi med denna studie skildra svaren från fem förskollärare och fem barnskötare. Vi tänker att de mest förekommande reflektionerna går att generalisera på flera förskollärare och barnskötare som arbetar i förskolemiljö, då det troligtvis finns flera som kan känna igen sig i det som har reflekterats kring i denna studie.
6.6 Trovärdighet
Som ett kriterium för kvalitet i en kvalitativ forskning tar Bryman upp tillförlitlighet och dess fyra delkriterier; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att konfirmera och styrka – där bland annat trovärdighet fungerar som en motsvarighet till kvantitativa studiers kriterium som benämns intern validitet. Trovärdigheten i en studie förhöjs genom att förhålla sig till de regler som man ska förhålla sig till i forskningen (jfr. Bryman, 2018, s. 467). Vi ökar på trovärdigheten i denna studie genom att återge förskollärarnas och barnskötarnas utsagor i transkriberingen så ordagrant som möjligt. Genom en så objektiv återgivning som möjligt av vad som sagts i det transkriberade materialet är risken mindre för att välja bort relevant information eller göra subjektiva tolkningar av det som faktiskt sades i intervjuerna. Vad som brister i denna studies trovärdighet är det faktum att de intervjuade förskollärare och barnskötare inte fick tillgång till resultaten eller analyserna som vi fört fram och kunde inte ge sina reflektioner över våra resultat (a.a. s. 467).
13