Diskussion

Under studiens gång har fokus legat på att ta reda på vilka motivationsfaktorer klasslärare som undervisar elever i grundskolans årskurser 1-6 anser är betydelsefulla för elevens motivation att prestera vad. Fokus har inte legat på att studera skillnader i respektive skolas organisation och stöd. För ett sådant fokus hade det krävts ett större antal intervjuer och kanske även en undersökning i enkätform. Jag har under studiens gång fått begränsa mig.

Målet med skolans verksamhet bör vara att varje elev ska uppnå kursplanens mål som personer med stark självbild och självförtroende inför kommande uppgifter, väl förberedda inför framtiden. I detta sammanhang är elevens resultat en viktig del. Inte enbart kunskapsresultaten utan även de personliga resultaten såsom självförtroende. För att kunna skapa en motiverande skolmiljö för eleven behöver pedagoger och skolledning vara medvetna om hur de själva tänker om en motiverande undervisning och vad det innebär. Lärarnas tankar om sin undervisning har betydelse för hur de utformar undervisningen för att motivera eleverna att prestera. Gemensamt för lärarna är de tio faktorer som redovisas i analysmodellen. Skillnaden som har framkommit är att varje enskild analysmodell ser olika ut för varje lärare. Hur lärarna viktar de olika motivationsfaktorerna varierar beroende på vilken situation de befinner sig i. Situationen påverkas av vilken åldersgrupp av elever som de undervisar, hur lärarens utbildning och fortbildning ser ut och vilka yrkeserfarenheter läraren har. Enligt Hein

50

(2012) och Henne och Locke (1986) behöver arbetets organisering och design stämma överens med människan som ska utföra uppgiften. Stämmer arbetsuppgiften behöver inte individen övertalas att ta sig an uppgiften och slutföra den. En god prestation ger också individen en känsla av tillfredsställelse och inre motivation.

Resultatet i denna studie är en analysmodell som ser olika ut beroende på när samtalet med läraren genomförs. Samtalet påverkas av hur intervjuaren väljer att ställa frågorna och hur denne styr samtalet. Detta sker även om intervjuaren anstränger sig för att utföra intervjuerna så likvärdigt som möjligt. Vilket skede som läraren befinner sig har alltså betydelse för analysresultatet. Motivationsfaktorn stöd beskriver hur lärarna uppfattar de stöd de har av rektor och specialpedagog, men också vilket stöd lärarna upplever att eleverna får i undervisningen. Lärarna upplever både ett stöd från rektor och specialpedagog men även en stressig arbetsmiljö och höga krav. Lärarna Anna, Britta och Doris lyfter fram faktorn stöd. De två andra lärarnas har inte lyft fram denna faktor. Detta kan bero på att lärarna anser att de har tillräckligt stöd från rektor och specialpedagog eller ger sina elever tillräckligt stöd. Det kan också betyda att de inte anser att detta är av betydelse för elevens motivation. Under dessa fem samtal har jag genom syntes tagit fram de tio motivationsfaktorer som är av betydelse för de intervjuade lärarna. Det är möjligt att det hade framträtt andra motiverande faktorer i andra samtal, men troligtvis hade merparten av de faktorer som jag har presenterat här framkommit. Det som är intressant är att de motivationsfaktorer som lärarna i studien lyfter fram är faktorer som även lyft fram inom teori- och motivationsforskning. Lärarna talar om elevens förståelse för uppgiften. Likaså talar de om mål och bedömning. Hattie (2012) beskriver en av motivationsfaserna där elevens förståelse för uppgiften är viktig och där mål och planering är viktiga för måluppfyllelsen. Enligt Håkansson och Sundberg (2012) är motivationen tydligt sammanlänkad med hur tydliga förväntningar och målen är. Fokus bör ligga på positiva motiverande samtal mellan lärare och elev. Lärarna i studien talar om trygghet, tillhörighet, engagemang och omvärldens betydelse för elevens motivation. Håkansson och Sundberg (2012) beskriver vikten av att eleven känner att det finns ett stimulerande klimat och att eleven kan använda sig av framgångsrika strategier för att klara av uppgifter.

Studiens resultat visar att varje lärare anpassar sina tankar om vad som motiverar eleverna att prestera utifrån förutsättningar, såsom till exempel grupp, ålder och mål. Det är olika faktorer som påverkar lärare i olika utsträckning när de beskriver hur de undervisar för att motivera eleverna. Om en sammanställning av de fem individuella samtalen hade

51

gjorts, hade de enskilda delarna från varje respondent suddats ut och den enskilde lärarens tankar hade inte framkommit. En sammanställning skulle ändå kunna fylla andra syften. En sammanställning kan visa på vad den enskilda skolan behöver arbeta med för att påverka motivationsfaktorerna i undervisningen i en positiv riktning.

Studien pekar på att valet av undervisningsstrategi är det som lärarna anser är den mest betydelsefulla faktorn för att motivera eleverna. Utifrån denna faktor diskuterades två typer av förståelse – lärarens förståelse för hur eleven tar till sig kunskap och elevens

förståelse för ämnet. Lärarens val av undervisningsstrategier gjordes utifrån att de ville

få eleven att förstå ämnet. Lärarna talade också om sin förståelse för hur eleverna tar till sig kunskap i ämnet. Flera forskare nämner i sina studier att lärarens förståelse för sociala samband och inlärningsstrategier har stor betydelse för elevens förståelse för ämnesinnehållet (Boström & Lassen 2006; Håkansson & Sundberg 2012). Även Dunn et al. (2010) talar om att lärarens förståelse för inlärningsstilar skapar en känsla av jämlikhet och rättvisa hos eleven. Troligen skulle faktorernas inbördes ordning i modellen förändras om nya påverkansfaktorer och situationer uppstod. Processen mellan elev och lärare är adaptiv. Det verkar som läraren anpassar sin undervisning efter vilka elever de har och eleven anpassar sig efter lärarens undervisning. Tydligt är att lärarens uppfattning om motiverande undervisning påverkar elevens motivation att prestera. Analysmodellen kan användas som ett diskussionsverktyg för skolan för att diskutera hur lärare och skolledning kan skapa en trygg skolmiljö där eleven kan känna tillhörighet. Det finns möjlighet att använda modellen för att utvärdera och studera hur lärarna viktar olika motivationsfaktorer och därefter diskutera vilka insatser som ska göras för att förbättra undervisningen. Skolledningen kan dra nytta av analysmodellen för att undersöka vilken genomslagskraft genomförda fortbildningsinsatser har haft. Inom skolutveckling kan lärare och skolledning diskutera eventuella förändringar för att lägga tyngdpunkten på åtgärder för att förändra undervisningen med syfte att öka motivationsnivån. Naturligtvis behöver varje utvärdering och diskussion föregås av en analys av den egna verksamhetens undervisning, men resultatet kan mynna ut i en modell liknande denna studies analysmodell. Den ger möjlighet för lärarna att utveckla sin undervisning och även reflektera över den. Det har varit intressant att analysera studiens resultat genom den grundade teorin som modell. Det är dock mycket möjligt att man hade kommit fram till ett likvärdigt resultat med hjälp av en narrativ analys. Analysmodellen är begränsad till det enskilda samtalet. Det är möjligt att ett annat resultat hade framkommit med samma respondent vid ett annat tillfälle.

52