Eftersom studiens intervjuer har varit semistrukturerade till sin form har min analysstrategi varit att använda mig av ett induktivt tillvägagångssätt för att söka innehåll och sammanhang. Jag har låtit idéerna framträda från intervjusvaren. Första steget i analysen var att identifiera enheterna som skulle analyseras. Detta gjorde jag genom att dela upp intervjuerna i ord, fraser och meningar. Hela transkriberingen sparades som en textfil och importerades in i analysprogrammet Open code. Denna typ av programvara hjälper forskaren att utföra en analysprocess som bygger på grundad teori. I programmet numrerades varje rad. Varje rad eller stycke kunde jag sedan summera med ett eller två ord som kan betraktas som en kod. Koden beskrev innehållet i texten. Efter genomgång av hela transkriberingen gjorde jag en lista av alla koder och letade efter koder som liknade varandra. Mitt mål med denna del av arbetet var att minska listan av koder till ett mer hanterbart antal koder. Nästa steg var att koda koderna. Här ville jag identifiera de övergripande begreppen som kunde gruppera mina öppna koder. Mitt mål var att de slutgiltiga begreppen skulle vägleda mig mot ett svar på studiens frågeställningar. I mitt analysarbete av intervjusvaren framkom flera olika begrepp. Det fanns begrepp som jag förväntade mig att finna, men det framkom även begrepp som var oväntade. Det fanns begrepp som jag betecknade som mer övergripande än andra. Begreppen sorterades in under de övergripande begreppen. I nästa steg samlade jag intervjucitaten inom ett begrepp. Jag undersökte hur begreppen samspelade med varandra och jag letade efter
29
stöd för samband mellan övergripande begrepp. Denna arbetsprocess repeterade jag vid varje intervjutranskription, där nya begrepp framträdde och jag behövde göra nya jämförelser och utifrån intervjuresultaten förändra mina föreställningar och förutfattade tankar i ämnet. Slutligen skrev jag ner en berättande text utifrån begrepp, underordnade begrepp och de begrepp vars resultat jag beskriver i kapitel 6. I resultatdelen finns också beskrivningar av mina begrepp och citat från intervjuerna som stöder mina idéer och observationer.
I denna studie har jag valt att använda kvalitativa intervjuer för att samla in den empiriska data. I kvalitativa intervjuer använder forskaren sig av en intervjuguide och ett eller ett fåtal teman eller ämnen, till vilka intervjuaren håller sig till (SBU 2014). Enligt Trost (2010) skiljer man på den narrativa o kvalitativa intervjun. Missivbrev (bilaga A) skickades ut några veckor innan intervjuerna. Där presenterades studiens syfte och hur intervjuerna skulle genomföras. Deltagarna informerades om att intervjuerna skulle genomföras enskilt och utföras som en forskningsintervju. I missivbrevet fick de också information om de etiska ramarna med information, samtycke och kravet på konfidentialitet.
Genom intervjuer med lärarna har jag kunnat få fram fler nyanser på de frågor och samtalspunkter som redovisas i bilaga B för att bättre belysa ämnets komplexitet. Min avsikt var att genomföra intervjuer som har en hög grad av struktur men där frågorna har en låg grad av standardisering. Avsikten var att belysa respondenternas undervisningserfarenheter och deras upplevelse av vad som motiverar eleverna i undervisningen. Enligt Trost (2010) utgår den kvalitativa intervjun på att förstå hur den intervjuade tänker och känner.
För att ha en struktur kring intervjusamtalen har jag i en friare form använt mig av Trosts (2010) steg för att genomföra och bearbeta kvalitativa intervjuer. I inledningsskedet beaktade jag studiens syfte och gjorde val av teoretiskt perspektiv. Därefter gjordes en mer detaljerad plan. Vilka frågor som behandlades sammanställdes i en intervjuguide innan själva intervjun (bilaga B). Eftersom intervjuerna genomfördes med vuxna pedagoger skapades andra förutsättningar än om intervjuerna även hade genomförts med elever. Vid min första kontakt upplyste jag respondenten, att det som kom fram under intervjun behandlades konfidentiellt och att jag som intervjuare hade tystnadsplikt och således anonymiserades respondenten för läsarna av studien. Respondenten informerades om att han/hon när som helst kunde avbryta intervjun. Jag valde enskilda intervjuer med respondenterna för att varje respondent skulle få talutrymme och jag slapp på det sättet att ta hänsyn till grupprocesser. Det gjordes en intervju med varje lärare och varje intervju
30
varade mellan 45-60 minuter och genomfördes på respektive lärares arbetsplats.
Samtliga intervjuer spelades in med hjälp av appen Audionote på iPad. Ljudinspelningen gjordes som ett stöd för mitt minne när jag sedan skulle bearbeta informationen. Jag gjorde endast ljudupptagningar för att fokus skulle ligga på det som sades och inte på mimik eller gester hos respondenten. Respondentens fokus skulle heller inte tas från frågorna eller störa respondenten i dennes tankar kring frågorna. Jag valde att göra få anteckningar under intervjuerna, eftersom jag lade vikt vid att verkligen lyssna in vad respondenten sa. Att föra utförliga anteckningar under en intervju kan distrahera och störa det fria flödet i konversationen (Kvale 2007).
Vid varje intervju har jag använt mig av samma intervjuguide. Denna guide innehåller de frågeområden som ligger i linje med studiens syfte och frågeställningar och är de ämnen som jag var intresserad av att undersöka respondenternas uppfattning. Dessa ämnen har enligt tidigare forskning betydelse för om individen känner motivation att prestera. Vid varje samtal intervjuades respondenten om hur de märkte att en elev var motiverad och hur de utformade undervisningen utifrån elevens motivation. Därefter fick respondenten samtala om hur de utformade undervisningen utifrån kursplanens mål och elevens individuella mål. Jag intervjuade respondenten om vad de tänkte om elevens förståelse för ämnesinnehållet och elevens förståelse för uppgiften och målet. Vid intervjun fick också respondenten berätta vad de tänkte om elevens känsla av tillhörighet till gruppen och elevens känsla av sammanhang. Vi talade även om tävlingsmoment och tester, eftersom det enligt tidigare forskning påverkar elevens motivation. Slutligen samtalade vi om vilket stöd och hur de uppfattade den lokala skolans organisation.