Diskussionen är uppdelad i två avsnitt. I det första avsnittet diskuteras metodvalet och urvalet. Därpå diskuteras i det andra avsnittet studiens resultat kopplat till tidigare forskning samt det teoretiska ramverket.
8.1 Metoddiskussion
I litteraturstudien som utgjorde examensarbete 1, Läslust i grundskolan: en litteraturstudie (2020), framkom att läsning i syfte att skapa lust i undervisningen bäst genomförs genom att arbeta gemensamt med andra samt användandet av olika former av uppgifter i skapande av meningsfullhet. Detta skapade ett intresse kring hur lärare ser på litteraturundervisningen i den multimediala värld vi lever i. Metod-valet i denna studie valdes utifrån syftet och de tillhörande frågeställningarna och blev således en kvalitativ metod för att få ut svar från verksamma lärare.
Då tanken med undersökningen var att skapa en förståelse för hur lärare ser på litteraturundervisningen och relationen mellan de olika former av läsning som finns valde jag att genomföra halvstrukturerade intervjuer. De halvstrukturerade inter-vjuerna har både för- och nackdelar. Fördelar med de halvstrukturerade interinter-vjuerna är att intervjuaren kan få utvecklade svar genom följdfrågor och att det går att be-svara frågor i olika ordning. Det finns en ram att hålla sig inom men denna är flexibel och ger även en enkel jämförelse när analysen sedan påbörjats. Att respondenterna fick frågorna i förväg påverkar studien på ett positivt sätt då de kan ha tänkt igenom vad de ska svara innan intervjun. Å andra sidan finns det nackdelar med en halv-strukturerad intervju, exempelvis att det medför en stor del arbete med tran-skribering och att det kan bli svårt att jämföra svaren trots en ram. Det kan även vara en nackdel att kunna gå utanför frågeställningarna om den som intervjuar endast vill få tydliga, enkla svar på studiens syfte. Risken om man endast får tydliga och enkla svar är att det utelämnas svar om den som intervjuar inte får gå utanför just intervju-frågorna.
Det faktum att alla intervjuer skedde digitalt kan ha varit en nackdel då det kan missas kroppsspråk som i samtalen kan ge visst intryck. Respondenter skulle kunna
känna sig osäkra att prata vid en kamera om de tidigare inte har gjort det, vilket kan leda till stelhet och nervositet och därmed kan det leda till att respondenterna missar vissa svar. Samtidigt var det i enlighet med aktuella restriktioner kopplade till covid-19 inte möjligt att genomföra fysiska intervjuer. Alla lärare hade dock tidigare haft möten via video med exempelvis kollegium och andra möten med kollegor, därav fanns en vana för dem kring detta. Alla respondenter svarade tydligt och utvecklande på frågorna som ställdes utan att verka bli påverkade av den digitala intervjun.
Kring urvalet kan det finnas en svaghet att endast lärare från två skolor samt från samma kommun tillfrågats. Ett bredare urval hade varit intressant för att kunna intervjua lärare från fler skolor och olika storlek på kommuner/orter som lärarna arbetar på. Dock har flertalet respondenter arbetat på flera skolor samt i andra kommuner, vilket delvis kan väga upp detta. Urvalet i studien är begränsat vilket gör det svårt att generalisera resultatet. Utifrån tidsåtgången som studien har kan det ses som att antalet respondenter, det vill säga sex, är ett rimligt antal för studien. En annan metod såsom enkäter hade medfört fler respondenter, vilket hade kunnat säkerställa resultatet och inneburit att en generalisering hade kunnat göras på säkrare grund än att ha endast sex respondenter. Samtidigt är det med enkäter inte möjligt att ställa följdfrågor och på så sätt säkerställa förståelsen för svaren. Studiens resultat kan trots endast sex intervjuer säkerställas då det visar sig att flertalet respondenter håller med varandra kring sina svar trots olika antal verksamhetsår samt olika skol-kulturer som kommunal och privat huvudman.
Alla intervjuer spelades in är för att säkerställa studiens korrekthet och kunna återge respondenternas svar på ett så korrekt sätt som möjligt. Samtliga respondenter fick ett informationsbrev för studien innehållandes de etiska principerna samt studiens syfte och frågeställningar för att säkerställa att respondenterna var väl medvetna om studiens utformning.
Att intervjua kollegor kan verka godtyckligt och vara ett problem i form av relationer och förväntan på vad de ska svara. Samtidigt finns ingen djupare relation med någon av respondenterna och ingen arbetsrelation mer än att vissa av respon-denterna arbetar på samma arbetsplats. Samtliga respondenter arbetar i andra arbets-lag och undervisar inte i samma klasser som jag. Resultatet kan dock ha påverkats genom att jag varit på samma arbetsplats och därmed finns en skolkultur som finns i mitt bakhuvud. Då det inte finns någon djupare relation eller arbetsrelation på det sättet kan det i stället vara positivt att vara bekant med respondenterna då det kan skapa en mer avslappnad intervjusituation, vilken kan bidra till att respondenterna känner sig bekväma att dela med sig av information. Att intervjua kollegor kan även vara en viktig del i att det gick att genomföra enkelt för att få tillträde i och med rådande Corona-pandemi och möjlighet att skapa intresse att delta i studien.
8.2 Resultatdiskussion
Alla lärare ger uttryck för att det finns ett motstånd hos elever kring att läsa tryckta böcker. Detta skulle kunna anses vara den största utmaningen för tryckta böcker.
Det är förenligt med Passey och Rogers (2004, s. 34–36) vilka påtalar att eleverna inte alltid är motiverade kring att läsa eller lära sig genom textböcker. Anki nämner att hon ser det som omöjligt att få eleverna att läsa och uttrycker att det handlar om
tiden som det tar att ta sig in i boken. Det Anki ger uttryck för överensstämmer med Olin-Scheller (2006, s. 156), som belyser att filmer som har flertalet olika delar som interagerar med varandra fångar elevernas uppmärksamhet snabbare jämfört med en bok som det tar längre tid att komma in i då det krävs mer förklaringar i text. Olin-Scheller (2006, s. 156) skriver att får eleverna välja kommer de att välja de digitala enheterna i stället för texter, vilket även stöds av Passey och Rogers (2004, s. 34–
36). Även Magnusson (2014) påtalar att det är enklare att ta till sig berättande genom att använda mer interaktion än endast en tryckt text. Detta är någonting som inte stämmer sett till studiens resultat, där Anki uttrycker att nio av tio väljer tryckta böcker framför digitala. Ankis uttalande är däremot förenligt med Nordberg (2020), som indikerar att elever inte väljer e-böcker då de vill bli attraherade av utsidan eftersom den är minst lika viktig som insidan av en bok. I resultatet framkommer att eleverna anser att det är tråkigt att läsa böcker, där Mia förklarar detta genom att säga att det finns mycket fördomar kring läsning hos eleverna. En fördom Mia nämner är att det är tråkigt och att det endast är äldre personer som läser. Ut-maningen blir då att få eleverna motiverade kring att läsa böcker, vilket även stöds av Olin-Scheller (2006) samt Passey och Rogers (2004).
Danielsson och Selander (2014) skriver att i den tryckta boken finns en tydlig början och slut, vilket inte finns i de digitala texterna på samma sätt. Rasmusson (2014) poängterar att det krävs någonting extra för att läsa digital text jämfört med traditionell tryckt text. I Rasmussons (2014) undersökning påvisades bättre läsför-ståelse på papper jämfört med de digitala texterna, i synnerhet kortare texter. Det som forskarna skriver stöds av studiens resultat, där Nina och Morgan är tydliga med att det är genom de tryckta texterna som språkutvecklingen kommer och där-igenom läsförståelse. Ninas och Morgans uttalanden stämmer även överens med Delgado et al. (2018), vilka skriver att när läsning sker digitalt läses det mer ytligt jämfört med läsning i en tryckt bok. När läsaren håller texten i sin hand kan hen gå djupare in i texterna enligt författarna (Delgado et al., 2018). Nina, Erik och Åsa ger uttryck för det som fastställs i Delgado et al. (2018), det vill säga att det krävs mer att läsa en digital bok. Erik anser att eleverna blir trötta och drar jämförelsen med förståelse för omvärlden när en som kör bil blir trött och en trött läsare. Ingen av dessa har enligt Erik en god förståelse för vad som sker runt omkring.
Ingen i resultatet använder e-böcker i någon form idag även om det erbjuds i vissa fall. Rasmusson (2014) uppmuntrar skolorna att ha mer digitala texter i sin under-visning för att öva på digital läsning, vilket Rasmusson anser är framtidens läsning då samhället blir mer och mer digitalt. I resultatet går det att se att Mia är inne på att e-boken är den nya formen av läsning. Mia menar att skulle det finnas resurser för digital läsning hade hon använt det i sin undervisning. Även i Lärarnas Riksförbunds (2016) rapport, vilken nämns i inledningen, påvisas att det saknas resurser för att använda digitala läromedel. Att det inte erbjuds digitala texter i stor omfattning är därmed inte förvånande sett till tidigare forskning, där Rasmusson (2014) påvisar att skolan idag använder mer traditionella läromedel än digitala, vilket även respon-denterna ger uttryck för.
Borg (2013) skriver om kommunikation mellan varandra och att få diskutera det lästa. Författaren skriver kring social läsning och att kunna diskutera med andra för att lära av varandra men även skapa ett intresse tillsammans, vilket visat sig vara bra för skapande av läsförståelse. Anki ger i resultatet uttryck för det som påtalas av
Borg (2013), det vill säga att det är det gemensamma som gör att läsningen fungerar.
Erik är inne på samma linje där han uppmuntrar diskussion för att nå kunskap och skapa läsförståelse. Kopplingen till det sociokulturella perspektivet är tydlig i form av att lärarna använder sig av samtal och diskussion. Det är just det sociala samspelet som är viktigt i lärandet enligt det sociokulturella perspektivet, någonting som lärarna själva betonar. Eleverna lär sig mer och förstår ännu mer om de får diskutera och bolla olika saker för att hjälpas åt under arbetet. Morgan och Erik är två av lärarna som arbetar med läsloggar, där de anser att det är en form av kommunikation mellan lärare och elev vilken möjliggör diskussioner om böckernas handling samt tankar hos eleverna för att kunna utveckla sig i sin läsning. Enligt det sociokulturella perspektivet kan läsloggarna ses tillsammans med begreppet scaffolding då det är en kommunikation mellan en med mer kunskap (lärare) som stöttar den som ska lära sig (eleven) genom att ställa frågor för att den senare ska kunna ta sig vidare i sin kunskapssökning (se 2.4.1 Sociokulturellt perspektiv). Undervisningen som genom-förs kopplat till den tryckta boken handlar om diskussioner mellan elever samt med lärare i exempelvis läsloggar. Diskussionerna mellan elever anser Mia och Erik är för att skapa en större lust av att läsa och för Mia där olika böcker används är det för att skapa intresse för andra böcker än den som eleven just nu läser.
Både Morgan, Mia, Nina och Anki är inne på att skapandet av en lust för läsning kan ske även i en e-bok, vilket är målet för alla respondenter då de vill skapa någon form av läslust för sina elever. Forsberg et al. (2014) samt Borg (2013) påtalar att det finns många fördelar med e-böcker eftersom det underlättar att läsaren själv kan bestämma sin textstorlek, kombinera med övriga medier och detta kan då leda till ökad lust genom nyfikenhet. Då läsaren i e-böcker kan skriva i marginaler samt skapa en social länsning kan läsare även skapa lust genom det sociala i en e-bok.
Det är enligt Forsberg et al. (2014) även enklare att läsa i de digitala klassrummen och kunna skicka ut böcker digitalt. Detta är någonting som även nämns av Åsa vid eventuella distansstudier, vilket kan ske i dessa tider på grund av Corona-pandemin.
I så fall kan e-böcker vara ett alternativ om eleverna inte kan få tag i tryckta böcker.
Lärarna använder flertalet teman och olika former av arbetssätt såsom grupparbeten, boksamtal och läsloggar för att kunna arbeta med litteratur där Morgan och Nina är tydliga med att det är för det språkutvecklande arbetet. Det sociokulturella perspek-tivet påtalar att skolan bör arbeta med mer vetenskapliga begrepp för att kunna se saker utanför sin egen krets och därmed förstå samhället och sin omvärld (se 2.4.1 Sociokulturellt perspektiv). Det är tydligt att lärarna vill vidga synen på att det endast är läsning som de arbetar med i litteraturundervisningen. Lärarna vill att eleverna ska se mer än just texten vilket speglar det sociokulturella perspektivets syn på de vetenskapliga begreppen som eleverna ska lära sig i skolan.
I resultatdelen går det att tydligt utläsa att ljudboken inte används i någon större ut-sträckning i undervisningen förutom för elever med läs- och skrivsvårigheter. Både Erik och Anki anser att lyssnandet är läsning för elever med lässvårigheter och att de eleverna kan välja att endast lyssna på boken medan Morgan och Åsa är av åsikten att när dessa elever lyssnar ska de även ha en bok framför sig för att följa med i texten och läsa. Åsa påtalar att en elev inte endast ska lyssna, trots lässvårig-heter, utan att eleven då ska lyssna en bit, läsa en bit själva och sedan göra detta för att komma in i läsningen. Mia är den enda av de deltagande lärarna som erbjuder alla sina elever att lyssna på böckerna i stället för att läsa, men enligt henne nyttjar
ingen den möjligheten. Moore och Cahill (2016) betonar att lyssnandet kombinerat med läsning ger bäst resultat vad gäller läsförståelse. Detta kan länkas till Morgans och Åsas svar. De anser att endast läsande eller lyssnande inte är det som ger eleverna bäst möjlighet till utveckling. Forsberg et al. (2014) skriver att det finns många fördelar med att göra en kombination av olika medier tillsammans med texter för att skapa ett intresse och därmed skapa intresse för ytterligare läsning.
Magnusson (2014) skriver att om lärare ser skönlitteraturen endast som att ha fiktiva berättelser i undervisningen kan arbetet ske genom att använda olika former av teknik då det går att ha berättande på olika sätt. Författaren påtalar att skön-litteraturen i tryckt text har haft en viktig kulturell roll genom historien, men att litteraturen under 2000-talet är den digitala (Magnusson, 2014). Arbetssätt som nämns i resultatdelen kring undervisning med tryckta böcker är gruppdiskussioner, läsloggar och samtal vilket är sådant som enligt Magnussons (2014) perspektiv kan användas på samma sätt vid digital läsning. Då lärarna som Morgan säger ”I under-visning kring språk och framför allt svenska kan aldrig elever läsa för mycket böcker, det är detta som är stommen i undervisningen.” samt att han även säger att läslust kan skapas genom ljudböcker och e-böcker men att han inte använder det i undervisningen. Morgan säger att en anledning till att inte använda e-böcker är kunskapen hos honom själv. Det faktum att han inte har tillräcklig kunskap kring det tekniska i kombination med att eleverna läser mycket via skärmar är enligt Morgan anledningen till att han inte använder e-böcker i undervisningen. Det finns ett intresse hos Morgan, Mia och Anki att kunna introducera digitala boktyper även om det är mer öppet hos Mia jämfört med Morgan. Persson (2007) skriver att om skolan ska följa med i samhället behöver arbetet förändras i litteraturundervisningen genom att ha mer digitalt i undervisningen, vilket är någonting även Rasmusson (2014) vidhåller trots att digital läsning är svårare att ta till sig.