I detta kapitel redogörs för metodvalet. Därefter presenteras sök- och urvals-processen. Slutligen redogörs för studiens etiska aspekter.
6.1 Val av metod
Då studiens syfte är att belysa hur litteraturundervisningen i högstadiets svensk-undervisning har påverkats av kraven på att digitalisera skolan med inriktning på olika textmedier där forskningsfrågorna kopplas till vad intervjuade lärare ser för utmaningar och möjligheter, valde jag en kvalitativ metod. Jag valde att genomföra halvstrukturerade intervjuer. Annika Eliasson skriver i Kvantitativ metod från början (2013, s. 25–26) att intervjuer inom forskning kan ha olika former. Eliasson (2013) skriver att en halvstrukturerad intervju oftast har en intervjuguide med förbestämda frågor där respondenten senare kan utveckla och förklara sina svar och den som intervjuar kan ställa följdfrågor för att få ett förtydligande. Vid
genom-förande av ostrukturerade intervjuer tillämpas inte någon intervjuguide med för-beredda frågor.
Med andra metoder såsom observation eller enkäter hade resultatet kunnat bli annorlunda. Genom en enkätundersökning hade fler respondenter kunnat delta, vilket hade påvisat ett bredare perspektiv samtidigt som det genom enkätunder-sökning inte är möjligt att ställa följdfrågor som vid halvstrukturerade intervjuer.
Vid observationer skulle lärares verklighet visa sig genom handling och inte bara deras ord samtidigt som studien önskar ett bredare perspektiv där lärares synsätt på utmaningar och möjligheter ska framkomma. Jag valde således den halv-strukturerade intervjun som metod för att ha en struktur att hålla mig till samtidigt som jag kunde få uttömmande och fördjupande svar.
6.2 Urval
Då studiens syfte är att belysa hur litteraturundervisningen i högstadiets svensk-undervisning har påverkats av kraven på att digitalisera skolan med inriktning på olika textmedier tillfrågades svensklärare på grundskolans högstadium att delta i studien. Två skolor valdes ut, där jag kontaktade rektorerna för att erhålla god-kännande att kontakta lärarna för att delta i studien. Skolorna valdes ut genom att den ena skolan var min tidigare VFU-skola och den andra skolan är där jag idag arbetar. Dessa skolor valdes då jag redan har kontakt med skolorna och det kan vara fördelaktigt för skapandet av en mer avslappnad intervju. Den ena skolan är en privat skola medan den andra är en kommunal. De lärare som sedan valdes ut på skolorna har lång erfarenhet av svenskämnet men även av skolväsendet i olika former av undervisningsämnen. Responsen var god och alla de sex tillfrågade lärarna tackade ja. Det blev därmed inget urval av övriga lärare utan de som först fick frågan tackade ja och blev automatiskt utvalda. På grund av arbetets tidsram var detta det effektivaste tillvägagångssättet tidsmässigt. Hade mer tid funnits hade det kunnat ge upphov till ett bredare resultat med fler respondenter från även andra kommuner.
Ann Kristin Larsen skriver i Metod helt enkelt: En introduktion till samhälls-vetenskaplig metod (2009, s. 125) att ett godtyckligt urval innebär att forskaren själv har valt deltagare utifrån valda kriterier. Det är en form av strategiskt urval där respondenterna väljs medvetet av forskaren och respondenterna som väljs bedöms vara ändamålsenliga för att kunna besvara eller belysa problemformuleringen i studien. Deltagarna i studien valdes ut med hjälp av ett godtyckligt urval i enlighet med Larsen (2009). De kriterier som tillämpades var att läraren ska ha svenska som undervisningsämne, läraren ska för närvarande arbeta på en skola och undervisa i grundskolans årskurs 7–9 samt inneha lärarlegitimation. Samtliga lärare i studien uppfyller dessa krav.
6.3 Deltagare
I studien ingår sex lärare vilka alla arbetar som svensklärare i årskurs 7–9. Alla deltagare är behöriga lärare för ämnet. Lärarna arbetar i centralt belägna skolor i en svensk medelstor stad. I tabell 1 nedan presenteras hur länge respektive lärare arbetat i skolan, det fingerade namnet i studien samt vilket stadie läraren arbetar på.
Tabell 1 – Sammanställning av deltagare Deltagare Fingerat
namn i studien
Stadie som läraren undervisar Lärare 1 Anki 6–9
Lärare 2 Nina 6–7 Lärare 3 Åsa 5–7 Lärare 4 Mia 7–9 Lärare 5 Morgan 7–9 Lärare 6 Erik 6–9
6.4 Genomförande
Efter samtal med rektorerna för vardera skola där studiens syfte förklarades och god-kännande erhölls, togs kontakt med svensklärare på respektive skola för att skicka ut informationsbrevet (bilaga 1) och intervjufrågorna (bilaga 2). Det efterfrågades i utskicket till lärarna passande tid för intervju, varpå lärarna återkom med passande tider och tid bokades. Intervjuerna skedde digitalt via Google Meet på grund av restriktioner och råd gällande covid-19. Det faktum att intervjuerna genomfördes online i stället för fysiska samtal kan ha påverkat resultatet genom att eventuellt kroppsspråk inte kan tas i beaktning på samma sätt som när respondent och intervjuare sitter i samma rum. Då alla intervjuer spelades in medförde det ändå att intervjun kunde lyssnas på ytterligare gånger för att säkerställa att få ut det som respondenterna svarade.
Vid respektive intervju fördes anteckningar och en ljudinspelning genomfördes för att kunna transkribera och gå tillbaka till intervjuerna vid senare arbete med studien.
Vid respektive intervju har läraren fått information om möjliggörande att vid ett senare tillfälle också kunna lämna mer data, om så önskas. Samtliga respondenter frågades om de önskar ta del av resultatet av studien, där alla sex uppgav önskemål om detta och efter avslutad studie kommer att få ta del av studiens resultat.
6.5 Bearbetning och analys
När alla intervjuer hade genomförts gjordes en transkribering av de olika inter-vjuerna. Transkriberingen gjordes så snart det var möjligt efter intervjun för att kunna säkerställa att informationen blev så rätt återgiven som möjligt. Under tran-skriberingen togs även paus samt tillbakaspolning av material för att säkerställa att ingen information försvann. Alla intervjuer fick ett eget dokument för anteckningar samt transkribering för att underlätta det senare arbetet.
Larsen (2009) skriver att när analyserna påbörjas i en studie handlar det om att forskaren ska gå igenom och analysera en stor mängd text och uppgifter. Författaren påtalar att vid analys och bearbetning av materialet fordras att arbetet systematiseras för att det befintliga materialet ska kunna reduceras och komprimeras (Larsen, 2009). Detta är en form av innehållsanalys för att kunna finna olika mönster,
samband samt gemensamma synsätt eller skillnader i synsätt (Larsen, 2009, s. 101).
Efter att transkriberingen hade genomförts kategoriserades respondenternas svar för att upptäcka olika mönster. Jag delade först upp svaren i form av en datamatris där svaren strukturerades utifrån lärarnas syn på de olika boktyperna (tryckt bok, e-bok och ljudbok) där det fanns en kolumn för de positiva synerna per boktyp och en för en mer kritisk inställning per boktyp. Förutom boktyp strukturerades de insamlade data i svar vilka kopplades till det sociokulturella perspektivet och svar som hän-visade vidare till andra källor såsom forskning eller kollegor. Genom att strukturera svaren i en datamatris gick det enkelt att snabbt få en överblick över informationen för att sedan kunna jämföra likheter och skillnader i det insamlade materialet.
Slutligen organiserades materialet utifrån studiens frågeställningar och tolkningen har i slutändan ställts mot studiens teoretiska ramverk samt tidigare forskning.
6.6 Validitet och reliabilitet
Fejes och Thornberg skriver i Handbok i kvalitativ analys (2015, s. 258–259) att validitet definierar huruvida en studie och dess metoder undersöker det som är studiens syfte eller om den undersöker andra frågor. Validitet används enligt Fejes och Thornberg (2015) främst i kvantitativa studier men tillämpas mer och mer även i kvalitativ forskning. I studien har validiteten säkerställts genom att metodvalet gjordes utifrån studiens syfte och de frågeställningar som ställs. Med detta menas att metodvalet har anpassats utifrån studiens syfte och inte syftet utifrån metoden.
Reliabilitet innebär huruvida en undersökning är tillförlitlig (Larsen, 2009, s. 81).
Enligt Larsen (2009) ska processen i arbetet vara noggrann, precis och få fram en exakthet. Reliabilitet kan nås genom att flera studier når samma resultat av samma undersökning. Larsen (2009) skriver att det kan vara svårt att nå en högre reliabilitet i studier med intervjuer då olika faktorer kan påverka respondenten och även den som intervjuar kan påverka respondenten och dennes svar. Larsen (2009) betonar dock att noggrannhet är det viktiga för att nå en hög reliabilitet i studien.
För att uppnå en hög reliabilitet har studiens material hållits isär efter transkribering i olika dokument för att säkerställa att information inte blandas ihop. De inspelade intervjuerna har hela tiden funnits kvar för att kunna lyssnas på i efterhand för att kunna få ut informationen ur sin helhet. Studien har inte på grund av tidsfrågan kunnat göras vid flera tillfällen eller genom en pilotstudie men detta hade kunnat vara en aspekt för att skapa en högre reliabilitet. Det bedömdes dock inte vara möjligt för denna studies tidsplan samt tillförlitlighet men skulle kunna göras vid en senare studie. Fler deltagare hade kunnat stärka studiens tillförlitlighet samtidigt som studiens omfång och tidsplan innebar att det inte fanns mer tid eller utrymme för att intervjua fler deltagare. Det faktum att det totala antalet respondenter blev sex innebär att det fortfarande är möjligt att kontrollera svaren mot varandra samt mot tidigare forskning. Respondenterna hittades efter godtyckligt urval, vilket kan ha medfört att vissa respondenter missats samtidigt som det är ett effektivt sätt att finna respondenter till en studie.
Att generalisera resultatet är dock svårt då respondenter med annan bakgrund eller från andra former av skolor och städer hade kunnat ge andra svar, men då flertalet respondenter i studien är överens kring frågor som ställts kan generalisering av
resultatet ändå göras. Forskarens bakgrund och egna tankar samt tidigare kunskap kan påverka tolkningen av resultatet, vilket jag som forskare är medveten om.
Resultatet är skrivet utifrån min tolkning av respondenternas svar men detta bör inte endast ses som en nackdel utan behövs i processen att tolka för att kunna nå ett resultat, då tolkning görs av forskaren utifrån den tidigare forskningen tillsammans med respondenternas svar i intervjuer.
6.7 Etiska överväganden
I informationsbrevet (bilaga 1) som skickades ut till respondenterna framgick att studien följer de forskningsetiska principerna från Vetenskapsrådet (2017) när det gäller frivillighet att delta, att kunna avbryta sitt deltagande samt att informationen hanteras konfidentiellt. I den av Vetenskapsrådet utgivna God forskningssed (2017, s. 75) framhävs att en forskare bör ta hänsyn till det grundläggande individskydds-kravet, vilket sedan indelas i fyra krav. Dessa är: information, samtycke, konfiden-tialitet samt nyttjande.
Informationskravet handlar om att respondenterna ska veta syftet med forskningen, vad deras roll innebär och villkoren för att delta. Samtycket innebär att respon-denterna själva ska bestämma över sitt deltagande i studien. Responrespon-denterna ska ha möjlighet att avbryta sitt deltagande utan närmare motivering om så önskas.
Konfidentialitetskravet innebär att respondenternas anonymitet ska värnas och ingen obehörig ska kunna få tillgång till respondenternas information. Slutligen betyder nyttjandekravet att informationen endast ska användas till studiens syfte och inte tas vidare till annan forskning eller icke vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet, 2017, s. 7–14).
Den här studien uppfyller de fyra ovan nämnda kraven då alla respondenter erhöll ett informationsbrev (se bilaga 1) som informerar om studiens syfte. Likaså delgavs de även frågorna till intervjun (se bilaga 2), vilket således uppfyller det första kravet kring information om studien. Samtyckeskravet uppfylls genom att respondenterna i informationsbrevet fick information om det frivilliga deltagandet och möjligheten att avbryta sitt deltagande under studiens gång utan att behöva motivera detta.
Respondenterna fick även själva kontakta mig för att boka in en tid för samtalet och genom informationsbrevet fick de då möjlighet att kunna ta ett beslut kring huruvida de ville delta eller inte. Samtliga respondenter godkände sitt deltagande och ingen respondent valde att avbryta under studien. All information om respondenterna, det vill säga respektives uppgifter samt svar i form av anteckningar och ljudinspel-ningar, har sparats i en separat mapp vilken efter studien kommer att raderas för att inte kunna användas i andra sammanhang i enlighet med konfidentialitets- och nyttjandekravet. De olika kraven från Vetenskapsrådet (2017) informerades det om i informationsbrevet (Bilaga 1) och vid intervjutillfället för att klargöra respon-denternas rättigheter.
Att intervjua kollegor kan ses som ett problem kring det etiska då det kan vara lätt att röja anonymiteten och därmed förlora respondentens rätt att vara anonym.
Anonymiteten kan röjas genom att söka upp vilken skola jag som forskare arbetar på samt haft som VFU-skola för att sedan finna lärare som undervisar i ämnet svenska, vilket skulle kunna bli ett etiskt problem. För att motverka detta i så stor
utsträckning som möjligt gavs lärarna fingerade namn. Därutöver skrivs inte den aktuella staden ut. Övriga uppgifter om de deltagande lärarna inkluderas inte i studien, exempelvis information om vilka fler ämnen som läraren eventuellt under-visar i, huruvida läraren har övriga roller på skolan, vilken lärare som är kollega respektive från skolan och hur länge läraren har arbetat. Att inte endast VFU-skolan eller VFU-skolan som jag som forskare arbetar på användes utan att båda dessa användes medför även att det inte blir lika enkelt att undanröja anonymiteten.