Resultatredovisningen presenteras utifrån de olika textmedierna tryckt bok, e-bok och slutligen ljudbok. Under respektive textmediums rubrik återfinns en del om utmaningar och en del om möjligheter i undervisningen.
7.1 Den tryckta boken i undervisningen
7.1.1 Utmaningar med den tryckta boken
Morgan anser att det till en början är ett stort motstånd från eleverna att läsa men då Morgan har läsning på alla sina lektioner blir eleverna vana till slut. Erik säger precis som Morgan att ”eleverna blir vana vid att läsa då jag använder texter i undervis-ningen hela tiden, till en början kan de tycka att det är jobbigt men kommer in i det ganska snabbt”. Mia påtalar precis som Morgan att en utmaning är inställningen till att läsa böcker hos eleverna. Hon säger att: ”Det finns många föreställningar kring att läsning är tråkigt av eleverna och att endast äldre läser böcker. Detta har suttit i sedan de har läst någon bok som de anser är tråkig samt i grupptryck och att det ska vara töntigt att läsa böcker.”
Anki uttrycker att det är nästintill omöjligt att få eleverna att välja att läsa skön-litteratur frivilligt och att hon som lärare behöver tvinga eleverna till detta. Respon-denten är förvånad över att det är ett sådant motstånd mot läsningen och säger:
”Eleverna tycker att det tar för lång tid att ta sig in i boken – i jämförelse till en film.” Hon indikerar att skulle läroplanen ändras kring litteratur är chansen stor att hon kommer att ändra sin undervisning också kring de tryckta texterna, då hon anser att det nu står att det ska läsas i olika medier och att eleverna ska läsa. Anki säger:
”Eleverna har möjlighet att välja mellan tryckta böcker och digitala men 9 av 10 väljer tryckta, trots att det till en början är ett stort motstånd.” Skulle det på något vis ändras skulle hon förmodligen ändra sin undervisning till annat än tryckt bok på grund av motståndet. Anki fortsätter med att säga: ”Noveller är på gränsen för att eleverna ska ta sig igenom själva utan motstånd.”
7.1.2 Möjligheter med den tryckta boken
Morgan anser att den tryckta boken är grunden i all svenskundervisning för att kunna arbeta språkutvecklande. Han säger: ”Syftet med att läsa i svenskundervisningen är att eleverna får en grundlig språkträning och ju mer eleverna läser desto bättre blir de på att läsa och ett större ordförråd får dem.” Nina säger likt Morgan att: ”Läs-ningen är grunden i svenskämnet och grunden i läsning är den tryckta texten.” Den
tryckta bokens roll är enligt Nina att vara språkutvecklande. Hon uttrycker att genom läsning utvecklas språket, vilket hjälper i övriga delar av ämnet samt i skolan och samhället i stort.
Den tryckta boken används vid varje svensklektion enligt Morgan, som förklarar att under de första femton minuterna läser eleverna sin egen bok för att sedan i fem minuter skriva i läslogg om vad de har läst och vilka tankar de har utifrån boken.
Denna läslogg kan eleverna även använda för att skriva ned saker som de undrar.
Morgan anser att läsloggen medför att han får syn på elevens utveckling i resone-mang samt att han med hjälp av läsloggen kan kommunicera med eleverna. Detta är enligt honom ett gagnande sätt. Han påtalar även att det är någonting alla kollegor använder på skolan samt är nöjda med. Ofta kommer före detta elever till honom och tackar honom för att de fick skriva läslogg, eftersom det utvecklade deras tankar och resonemang och därmed gjorde det enklare för dem när de kom till gymnasiet och skulle analysera texter där. Precis som Morgan är det i Eriks litteratur-undervisning så att eleverna skriver läsloggar där de sammanfattar det viktigaste i texten samt skriver en kort recension om det kapitel de precis har läst.
Åsa är inne på samma sak som Morgan kring att läsning är viktigt i ämnet svenska.
Åsa uttrycker: ”En tryckt bok menar jag är skönlitteratur som eleverna är i behov av att läsa.” Det arbetssätt som Åsa använder är att eleverna har en gemensam bok i klassen som de arbetar med vilken kopplas till olika teman och under gången till-lämpar hon olika frågor för att se elevernas läsförståelse samt möjlighet att läsa mellan raderna. Diskussionsuppgifter används i undervisningen för att kunna diskutera med övriga klassen och för att kunna användas till fler kunskapskrav som de som handlar om samtal och muntlig framställning. Många andra arbetsuppgifter i undervisningen kräver god läsförståelse och att då sätta in mycket läsning är viktigt. Åsa anser att den tryckta boken är formen för att nå läsförståelse och att det är svårt att nå läsförståelse på ett annat sätt än genom en tryckt bok som läsaren håller i handen.
Morgan säger: ”I undervisning kring språk och framför allt svenska kan aldrig elever läsa för mycket böcker, det är detta som är stommen i undervisningen.” Morgan har i sitt klassrum flera bokhyllor med böcker om eleverna råkat glömma en bok hemma eller inte hunnit låna en ny på biblioteket som finns i skolbyggnaden eftersom Morgan har läsning på alla sina svensklektioner. Även Erik säger att det med tryckta böcker är smidigt då det finns bibliotek i byggnaden intill skolan och det då är enkelt att hitta de tryckta böckerna.
Mia säger: ”Jag vill få eleverna att vilja läsa lika mycket som jag uppskattar att sitta hemma på kvällen i min fåtölj med en bok och en kopp te.” Anki uttrycker likt Mia att hon vill att eleverna ska lära sig att använda böcker och förstå den magi som hon själv känner när hon sitter med en bok i handen. Genom att skapa och hitta olika sätt att arbeta med böcker tror Mia att hon kan lyckas. I slutet av varje lektion får eleverna läsa en stund själva i en egen vald bok. Boken eleverna läser på skolan förväntas de även läsa hemma. En gång i veckan får de sitta i grupper om fem elever och berätta om vad som sker i sin bok och på det viset skapar de intresse för varandras böcker och ger varandra tips till kommande bok. Enligt Mia har detta varit uppskattat av eleverna. Genom detta kan Mia se eleverna ha samtal om böcker, de gör analyser och kan sammanfatta samt hitta bokens budskap. Även Anki påtalar att
diskussionsgrupper fungerar kring läsning men ger då exempel på att läsa samma bok till skillnad från Mia där eleverna läser olika böcker i sina bokgrupper. Anki säger: ”Det som fungerar i läsningen är den gemensamma läsningen och då främst att eleverna får sitta i boksamtal för att diskutera det lästa.” Erik säger även han att eleverna arbetar i mindre bokgrupper och diskuterar innehållet. Förutom att diskutera innehållet i den lästa boken har eleverna uppgifter som är kopplade till läsförståelse och att sammanfatta samt hitta budskap i texten. Han har även valt att ha detta som läxa för eleverna, det vill säga att läsa i en bok hemma.
7.2 Utmaningar och möjligheter med e-boken
7.2.1 Utmaningar med e-boken
Nina, Erik och Åsa anser att det spelar en stor roll kring om eleverna skulle läsa en e-bok i stället för en tryckt bok då de påtalar att det finns studier som indikerar att det krävs mer för att läsa en digital text jämfört med en tryckt. De som läser e-böcker eller digitala texter kommer att bli trötta och det är då svårare att ta till sig texten, vilket leder till sämre läsförståelse. Erik uttrycker: ”Det går att jämföra med att jag ska köra bil och att visa upp läsförståelse, är jag trött när jag kör då uppfattar inte jag det som sker; är eleven trött när denne läser – då uppfattar inte denne vad den läser.”
Åsa anser att om en elev ska läsa en e-bok bör detta göras via en läsplatta som inte har tillgång till andra sidor eller applikationer. Om eleverna använder datorer eller mobiltelefoner för att läsa blir eleverna enkelt störda i sin läsning och kan då börja med annat, vilket medför att eleverna kanske tar in mer intryck än nödvändigt.
Därmed försämras deras förståelse för det precis lästa. Mia påtalar att en stor utmaning i att använda e-böcker är resurserna på skolan som Mia arbetar på. På Mias skola finns det inte läsplattor eller surfplattor som Mia anser är en förutsättning för att läsa e-böcker.
Morgan uttrycker att eleverna idag läser väldigt mycket via skärmar vilket i sig är bra. Han anser dock att i undervisningssammanhang är en stor utmaning för honom att få in litteraturundervisningen på någonting digitalt då han själv känner att han inte är tekniskt kunnig och därmed inte har rätt kompetens. Morgan påtalar: ”Att gå in och undervisa med något som jag själv inte är kompetent i kommer inte att ske då jag inte vill gå ut på tunn is utan hålla mig vid det trygga.”
7.2.2 Möjligheter med e-boken
Nina och Morgan anser att all form av läsning är språkutvecklande, men om eleverna vill läsa e-böcker får de göra detta privat för läsandets skull men inte i undervis-ningssammanhang. Nina tror att eleverna idag läser mycket på andra sätt än i böcker, vilket skulle kunna medföra att deras läsförståelse ska öka och även elevernas läs-intresse men menar samtidigt att hon ser att läsförståelsen har sjunkit de år som Nina varit lärare. Anki håller med Nina om att läsintresset bör öka genom att eleverna är vana att läsa på digitala medier. Därmed erbjuder hon alltid eleverna att läsa e-böcker, men de vill inte detta. Anki påtalar att läsningen i sig är viktig och inte vilken form av boktyp som väljs. Hon säger: ”Det viktiga är att eleverna läser, det är först då som vi kan arbeta med läsförståelse och utveckla detta.” Mia tror att eleverna känner sig mer hemma på digitala enheter och därmed kan de känna sig tryggare
med e-böcker i stället för en tryckt bok då eleverna inte känner sig hemma med böcker lika mycket som exempelvis en mobiltelefon.
Åsa tänker att vid speciella omständigheter kan en e-bok användas. Hon nämner som ett exempel den rådande Corona-pandemin, där eleverna inte har tillgång till skolans eller kommunens bibliotek vilka håller stängt och eleverna stundvis har haft distansstudier. Åsa påtalar att det då är viktigare att läsa digitalt än inte alls och att det absolut är möjligt att nå en god läsförståelse via e-böcker och ha en god under-visning kring litteratur via e-böcker. Mia säger att med e-böcker finns det fler titlar än på ett skolbibliotek vilket medför att eleverna enklare kan hitta en bok som passar dem i stället för att läsa en bok som de blir tvingade till att läsa på grund av ett begränsat skolbibliotek.
7.3 Utmaningar och möjligheter med ljudboken
7.3.1 Utmaningar med ljudboken
Ingen av lärarna nämner att det finns en direkt utmaning med ljudboken i undervis-ningssammanhang. Åsa och Nina påtalar att ljudboken endast är ett komplement till läsning av den tryckta boken. Åsa säger:
För elever med lässvårigheter får de självklart lyssna men de ska då även ha en bok framför sig för att hänga med i texten. Detta ska ses som ett komplement och jag försöker få dessa elever att läsa en bit själva, lyssna en bit, pausa och läsa en bit själva och så vidare. Det viktiga är att eleverna inte bara lyssnar.
Åsa påtalar att det går att skapa läslust genom att lyssna för de som fort tröttnar på att läsa men det viktiga är att inte fastna i endast lyssnandet. Ljudboken har ingen större roll i Ninas undervisning heller. Likt Åsa anser hon att behövs det för att de som har läs- och skrivsvårigheter ska kunna läsa får de självfallet lyssna, men då tillsammans med en bok framför sig för att följa med i texten. Nina säger att precis som en tryckt bok kan skapa läslust kan en ljudbok göra detsamma för läsandets skull. Nina säger:
Det spelar ingen roll om man lyssnar för att skapa en läsupplevelse men ska vi arbeta med en bok gemensamt ska det finnas en tryckt bok att följa med i för att kunna se samt kunna referera tillbaka till. Detta för att i diskussioner kunna gå tillbaka till ett visst ställe snabbt och enkelt, samt för att läsningen behöver tränas för alla till framtida liv.
7.3.2 Möjligheter med ljudboken
En stor möjlighet kring ljudböcker är att alla skolor där de intervjuade lärarna arbetar erbjuder någon form av ljudboksmöjlighet där alla elever har tillgång till att lyssna.
Erik uttrycker att elever som har lässvårigheter alltid har möjlighet att lyssna i stället för att läsa. Det Erik vill är att elever som inte har lässvårigheter använder den tryckta, de elever som har lässvårigheter får naturligtvis, säger Erik, använda ljud-bok då lyssnande är deras form av läsning. Erik säger: ”I bedömningen kring texterna sedan är det ingen skillnad och finns det dokumenterad lässvårighet, finns det oftast en anpassning till skolgången samt möjlighet att PYSA bort exempelvis
att eleven ska läsa med flyt.” Även Morgan och Anki är inne på samma linje som Erik, där de erbjuder eleverna som har lässvårigheter att lyssna i stället för att läsa i tryckt bok.
Mia erbjuder eleverna att få lyssna på böcker i stället för att läsa dessa men det är enligt henne ingen som väljer den möjligheten. Hon uttrycker att i undervisnings-syfte och bedömning finns det ingenting som säger att eleverna måste läsa tryckta böcker, det finns heller ingenting som säger att de måste läsa hela böcker. Om läraren läser läroplanerna står det att eleverna ska använda olika medier och därmed är lyssnande ett medium. Mia påtalar att hon har haft många diskussioner med lärare som anser att läsning i en bok är ett krav för att nå ett betyg, någonting som Mia anser inte stämmer. Hon ger uttryck för att lyssnande av litteratur är en form av läsning och därför får eleverna gärna lyssna om de önskar.