Syftet med denna studie var att belysa omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan använda sig av för att främja patienters sömn under vistelse på sjukhus. Resultatet av denna litteraturstudie belyser ett flertal sådana omvårdnadsinterventioner, varav en del är inriktade på den enskilda patienten medan andra avser den allmänna miljön på avdelningen. Åtgärderna har sammanfattats under fem teman. I de vetenskapliga artiklar som ligger till grund för litteraturstudien belyses dock inte alltid effekten av dessa omvårdnadsinterventioner.
Diskussion kan föras kring vad som faktiskt fungerar bäst på sömnen samt vad som är genomförbart i den kliniska verksamheten och förutsättningarna för detta.
7.1 Resultatdiskussion
I resultatet framkom flera olika omvårdnadsinterventioner för att främja sömn, däribland inkluderades sömnhygien i form av nattlig rutin (Ye m.fl., 2013) samt ögonmasker och öronproppar (Fan-Lun m.fl., 2019). Ingen av dessa definierar dock sömnhygien utan ger endast exempel på vad som skulle kunna ingå i begreppet. Sömnhygien definieras av Huang m.fl.
(2018) som metoder för en förbättrad sömn och sömnmiljö som dessutom innefattar att individer ska avstå de beteenden och handlingar som kan vara till grund för sömnsvårigheter.
15 Författarna av denna litteraturstudie anser därför att begreppet sömnhygien innefattar ett brett spektrum av olika åtgärder för att främja sömn. Detta stöttas av Stepanski och Wyatt (2003) som belyser att begreppet sömnhygien används som ett paraplybegrepp för ett flertal olika åtgärder, men att det saknas en enhetlig bild av vilka åtgärder som ingår. Stepanski och Wyatt (2003) menar, i likhet med Huang m.fl. (2018) att rekommendationer om sömnhygien syftar till att patienten ska ägna sig åt sådana aktiviteter som främjar god sömn och undvika sådana beteenden som stör ett normalt sömnmönster. Utifrån detta synsätt skulle litteraturstudiens resultat i sin helhet kunna innefattas i begreppet sömnhygien.
Resultatet belyser att ögonmasker och öronproppar används på sjukhus för att främja sömn.
Dock menar Demoule m.fl. (2017) att ögonmasker och öronproppar inte alltid accepterades av patienterna på intensivvårdsavdelningen. Detta kan bero på att de var obekväma, satt för hårt, öronpropparna satt inte kvar, kunde fortfarande höra, svettningar på grund av ögonmasken men även att ögonmasken bidrog till en känsla av klaustrofobi (Richardson m.fl., 2007). Huang m.fl.
(2014) beskriver att den ideala åtgärden är en åtgärd som inte har några negativa effekter. Hu m.fl. (2015) påpekar att användning av ögonmasker och öronproppar bör tänkas igenom noga och att vårdpersonalen kan behöva hjälpa till vid insättandet av öronpropparna. Det får därmed anses viktigt att sådana interventioner endast används då patienten själv är förmögen att ta ställning till huruvida de vill använda dem.
I resultatet lyfts att musik med naturljud och bildmeditation har en avslappnande effekt och viss positiv effekt på sömnen. Hellström och Willman (2011) beskriver i en systematisk översikt att musik och massage i vissa fall gett goda resultat, medan avslappning och sömnhygien gett mindre effekt, men att den totala evidensen är låg för samtliga åtgärder. Hu m.fl. (2015) beskriver också att det saknas tydliga evidens för vilka interventioner som har god effekt på patienters sömn. Gellerstedt m.fl. (2015) visar att sjuksköterskor använder metoder och interventioner som de upplever fungerar, det vill säga egen beprövad erfarenhet, men att de önskar sig mer kunskap om evidensbaserade metoder för bättre sömn.
I resultatet framkommer att det genom minskning av tiden personalen var i patientrummet samt antalet passager in och ut ur rummet fick patienter 45 minuter ostörd sömn istället för 20 minuter (Knauert m.fl., 2019). Detta ger patienten möjlighet att nå den viktiga djupsömnen som enligt Carskadon och Dement (2005) inträder upp till 25 minuter efter insomnandet och därefter varar i 20 - 40 minuter. När en person nått djupsömnen, det vill säga sömnstadie N3, eller REM-sömn är denne, enligt Buxton m.fl. (2012), mindre känslig för störande stimuli än under tidigare sömnstadier och det är mindre troligt att personen vaknar av ett plötsligt ljud. Detta styrker vikten av att använda omvårdnadsinterventioner som sänker och håller nere ljudnivån samt att klustra omvårdnadsinterventioner till få tillfällen för att minska avbrotten. Studien av Knauert m.fl. (2019) avsåg intensivvårdspatienter men principen om att färre avbrott ger förutsättningar för längre sammanhängande sömn som inkluderar såväl djupsömn som REM-sömn är sannolikt överförbar till andra vårdavdelningar.
Det omfattande antalet omvårdnadsinterventioner som belyses i resultatet indikerar att det finns goda alternativ till sömnläkemedel för att främja god sömn. Farokhnezhad Afshar m.fl. (2016) styrker detta genom att beskriva att omvårdnadsinterventioner kan användas med sömnläkemedel som en kompletterande åtgärd. Även Hu m.fl. (2015) menar att främjandet av sömn inkluderar såväl omvårdnadsinterventioner som farmakologiska behandlingar, där omvårdnadsinterventioner rekommenderas i första hand på grund av läkemedlens biverkningar.
16
7.2 Metoddiskussion
Vid genomförandet av litteraturstudien har Polit och Beck (2017) modell i nio steg använts för att åstadkomma en så god systematik som möjligt. Handledare och handledargrupper har genom hela arbetets gång kontrollerat och granskat arbetet samt gett respons vilket i sin tur kan öka denna studies kvalitet. Författarna av denna litteraturstudie har haft ett välfungerande samarbete och lika delaktighet genom hela studiens gång där sökningar har genomförts gemensamt.
Dessutom har samtliga artiklar lästs och granskats av båda författarna och sedan diskuterats för att skapa en gemensam uppfattning och tolkning. Detta leder till en minskad risk för eventuella missuppfattningar, egna tolkningar och värderingar i resultatet vilket i sin tur även kan öka trovärdigheten i litteraturstudien.
I de tre valda databaserna; PsycInfo, PubMed och Cinahl utfördes försök att hitta relevanta sökord relaterade till litteraturstudiens syfte. Den viktigaste begränsningen i litteraturstudien ligger sannolikt i just valet av sökord. Under arbetets gång har olika försök gjorts med ytterligare synonymer samt trunkeringar, till exempel ‘’nurs*’’. Detta genererade dock en så stor mängd sökträffar att det inte var möjligt att sortera ut relevanta artiklar då ordet kombinerades med övriga valda sökord. Det är sannolikt att det finns ett ytterligare antal, mindre vanligt förekommande, omvårdnadsinterventioner som inte träffades av nu valda sökord, till exempel aromaterapi eller fotmassage. För att hitta sådana specifika interventioner hade mer specifika sökningar troligtvis krävts där den specifika interventionen ingår som eget sökord. Detta hade dock krävt ett stort antal ytterligare sökningar. Dessutom hade det på sätt och vis inneburit att föregå resultatet, då avsikten vara att söka kunskap om relevanta åtgärder.
De valda sökorden bedöms därmed sammantaget ha utgjort en relevant mängd för litteraturstudien som vid upprepande av sökningarna med fördel hade kunnat användas igen.
Liknande eller samma sökord användes i så stor utsträckning som möjligt i alla databaser för att få så likvärdiga sökträffar som möjligt. Dock var inte alltid detta möjligt då MeSH-, thesaurus- och Major Headings-termer användes i möjligaste mån. Detta kan i sin tur ha påverkat träffarna i valda databaser. Vissa fritextsökningar utfördes med kännedom om att antalet artiklar utan relevans för syftet kunde öka. Vid databassökningarna utfördes sökningarna först utan de olika begränsningarna; peer reviewed, engelska och från 2011. Dessa applicerades sedan vid kombineringen, med booleska operatorn AND, av de olika sökorden för att få fram relevanta träffar inför urval 1. Utifrån antalet träffar applicerades valda exklusions- och inklusionskriterier som var bestående genom litteraturstudiens gång.
I litteraturstudien var den ursprungliga avsikten att inkludera även psykiatrisk vård. Då dessa patienter ofta har en sömnproblematik redan innan sjukhusvistelsen (McCall, 2001) ledde dock detta till att jämförbarheten med andra vårdavdelningar blev låg. Avsikten med studien var att belysa åtgärder som hjälper patienter att sova just under sjukhusvistelsen och inte åtgärder som syftar till att bota kroniska sömnproblem. Därav exkluderades psykiatrisk vård. Detta medför dock en risk för att fler relevanta åtgärder för att avhjälpa även tillfälliga sömnsvårigheter kan ha missats.
En artikel från urval 1 beställdes via fjärrlån eftersom den inte fanns att få tillgång till i fulltext via databaserna men abstrakt och titel var i relevans till syftet av litteraturstudien. Detta för att inte påverka resultatet genom att utesluta sådana artiklar som kunde vara relevanta för litteraturstudien vilket i sin tur kunde leda till ett inkorrekt resultat. Den utförda kvalitetsgranskningen utfördes utifrån Polit och Beck (2017) granskningsmallar. En artikel exkluderades i kvalitetsgranskningen inför urval 3 på grund av att den inte ansågs ha tillräckligt hög kvalitet vilket kan anses styrka litteraturstudiens kvalitet.
17 Litteraturstudien fångar artiklar från många delar av världen, däribland två från Sverige. Att de föreslagna åtgärderna liknar varandra i flertalet studier, trots att de kommer från geografiskt skilda platser, ökar trovärdigheten av denna litteraturstudie. Omvårdnadsinterventionerna kan därmed anses vara genomförbara i en svensk vårdkontext såväl som i flera delar av världen.
Urvalet har begränsats till artiklar skrivna på engelska, vilket är en styrka då det är ett språk som författarna behärskar relativt väl. Dock finns alltid en risk för feltolkningar samt missuppfattningar vid översättning till svenska. Samtidigt innebär det att innehållet i artiklar skrivna på andra språk uteslutits och därmed går det inte att säga något om interventioner som belysts i dessa sammanhang vilket är en svaghet och begränsning.
Resultatet har sammanfattats av båda författarna i relation till syftet. För att öka trovärdigheten har strävan vid sammanställningen av resultatet varit ett objektivt förhållningssätt där samtliga i artiklarna föreslagna åtgärder inkluderats utan hänsyn till praktisk genomförbarhet. Artiklar bestående av kvalitativ- och kvantitativ design har inkluderats i denna litteraturstudie vilket kan anses bidra till en bredare belysning av ämnesområdet och ett mer omfattande resultat. Om en viss design exkluderats hade resultatets utformning och innehåll sannolikt blivit smalare.