Vidare forskning kring ämnet skulle kunna bedrivas kring om omvårdnadsinterventioner kan ersätta användningen av sömnläkemedel. Det tycks finnas svag evidens kring effekterna av åtgärderna som belyses i denna litteraturstudie vilket innebär att vidare forskning kring detta behövs.
18
Referenslista
ALLEA. (2018). Den europeiska kodexen för forskningens integritet - Reviderad utgåva.
https://www.vr.se/download/18.7f26360d16642e3af99e94/1540219023679/SW_ALL EA_Den_europeiska_kodexen_f%C3%B6r_forskningens_integritet_digital_FINAL.p df
American Psychiatric Association. (2015). Sleep-Wake Disorders : DSM-5 Selections.
American Psychiatric Association Publishing.
Arora, V. M., Chang, K. L., Fazal, A. Z., Staisiunas, P. G., Meltzer, D. O., Zee, P. C., Knutson, K. L., & Van Cauter, E. (2011). Objective sleep duration and quality in hospitalized older adults: associations with blood pressure and mood. Journal of the American Geriatrics Society, 59(11), 2185–2186. https://doi.org/10.1111/j.1532-5415.2011.03644.x
Bani Younis, M. K., Hayajneh, F. A., & Alduraidi, H. (2019). Effectiveness of using eye mask and earplugs on sleep length and quality among intensive care patients: A quasi‐
experimental study. International journal of nursing practice, 25(3), e12740.
https://doi.org/10.1111/ijn.12740
Bell, C. M., Fischer, H. D., Gill, S. S., Zagorski, B., Sykora, K., Wodchis, W. P., Herrmann, N., Bronskill, S.E., Lee, P.E., Anderson, G.M., & Rochon, P. A. (2007). Initiation of benzodiazepines in the elderly after hospitalization. Journal of general internal medicine, 22(7), 1024-1029. https://doi.org/10.1007/s11606-007-0194-4
Biazim, S. K., Souza, D. A., Carraro Junior, H., Richards, K., & Valderramas, S. (2020). The Richards-Campbell Sleep Questionnaire and Sleep in the Intensive Care Unit Questionnaire: translation to Portuguese and cross-cultural adaptation for use in Brazil.
Jornal brasileiro de pneumologia: publicacao oficial da Sociedade Brasileira de Pneumologia e Tisilogia, 46(4), e20180237. https://doi.org/10.36416/1806-3756/e20180237
Buxton, O. M., Ellenbogen, J. M., Wang, W., Carballeira, A., O'Connor, S., Cooper, D., Gordhandas, A.J., McKinney, S.M., & Solet, J. M. (2012). Sleep disruption due to hospital noises: a prospective evaluation. Annals of internal medicine, 157(3), 170-179.
https://doi.org/10.7326/0003-4819-157-2-201208070-00456
Carazo-Vargas, P., Salazar-Obando, J., Vargas-Montero, A., Alvarado-Barrantes, R., Siles-Canales, F., & Moncada-Jiménez, J. (2020). Lack of Agreement between Polysomnography and Accelerometry Devices for Measuring Sleep Efficiency and Movement in University Students. Measurement in Physical Education and Exercise Science, 24(4), 291-302. https://doi.org/10.1080/1091367x.2020.1819814
Carskadon, M. A., & Dement, W. C. (2005). Normal human sleep: an overview. Principles and practice of sleep medicine, 4, 13-23. https://doi.org/10.1016/b0-72-160797-7/50009-4 Chung, S., Youn, S., Park, B., Lee, S., & Kim, C. (2018). A sleep education and hypnotics reduction program for hospitalized patients at a general hospital. Psychiatry investigation, 15(1), 78-83. https://doi.org/10.4306/pi.2018.15.1.78
Cilingir, D., Hintistan, S., & Ergene, O. (2016). Factors affecting the sleep status of surgical and medical patients at a University Hospital of Turkey. J Pak Med Assoc, 66(12), 1535-1540.
19 Demoule, A., Carreira, S., Lavault, S., Pallanca, O., Morawiec, E., Mayaux, J., Arnulf, I., &
Similowski, T. (2017). Impact of earplugs and eye mask on sleep in critically ill patients:
a prospective randomized study. Critical Care, 21(1), 1-9.
https://doi.org/10.1186/s13054-017-1865-0
Dobing, S., Frolova, N., McAlister, F., & Ringrose, J. (2016). Sleep quality and factors influencing self-reported sleep duration and quality in the general internal medicine
inpatient population. PloS one, 11(6), e0156735.
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0156735
Doǧan, O., Ertekin, Ş., & Doǧan, S. (2005). Sleep quality in hospitalized patients. Journal of clinical nursing, 14(1), 107-113. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2004.01011.x Elliott, R., & McKinley, S. (2014). The development of a clinical practice guideline to improve
sleep in intensive care patients: a solution focused approach. Intensive and Critical Care Nursing, 30(5), 246-256. https://doi.org/10.1016/j.iccn.2014.04.003
Fan-Lun, C., Chung, C., Lee, E. H. G., Pek, E., Ramsden, R., Ethier, C., & Soong, C. (2019).
Reducing unnecessary sedative-hypnotic use among hospitalised older adults. BMJ quality & safety, 28(12), 1039-1045. https://doi.org/10.1136/bmjqs-2018-009241 Farokhnezhad Afshar, P., Bahramnezhad, F., Asgari, P., & Shiri, M. (2016). Effect of White
Noise on Sleep in Patients Admitted to a Coronary Care. Journal of caring sciences, 5(2), 103–109. https://doi.org/10.15171/jcs.2016.011
Forbes, A. (2009). Clinical intervention research in nursing. International Journal of Nursing Studies, 46(4), 557-568. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2008.08.012
Gellerstedt, L., Medin, J., & Karlsson, M. R. (2014). Patients’ experiences of sleep in hospital:
a qualitative interview study. Journal of Research in Nursing, 19(3), 176–188.
https://doi.org/10.1177/1744987113490415
Gellerstedt, L., Medin, J., Kumlin, M., & Karlsson, M. R. (2015). Nurses’ experiences of hospitalised patients’ sleep in Sweden: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 24(23–24), 3664–3673. https://doi.org/10.1111/jocn.12985
Gellerstedt, L., Medin, J., Kumlin, M., & Karlsson, M. R. (2019). Nursing care and management of patients’ sleep during hospitalisation: A cross-sectional study. Journal of Clinical Nursing, 28(19–20), 3400–3407. https://doi.org/10.1111/jocn.12985
Hamet, P., & Tremblay, J. (2006). Genetics of the sleep-wake cycle and its disorders.
Metabolism, 55, 7-12. https://doi.org/10.1016/j.metabol.2006.07.006
Hellström, A., & Willman, A. (2011). Promoting sleep by nursing interventions in health care settings: a systematic review. Worldviews on Evidence‐Based Nursing, 8(3), 128-142.
https://doi.org/10.1111/j.1741-6787.2010.00203.x
Hofhuis, J. G., Rose, L., Blackwood, B., Akerman, E., McGaughey, J., Egerod, I., Fossum, M., Foss, H., Georgiou, E., Graff, H.J., Kalafati, M., Sperlinga, R., Berardo, A., Schäfer, A., Gutysz Wojnicka, A., & Spronk, P. E. (2018). Clinical practices to promote sleep in the ICU: A multinational survey. International journal of nursing studies, 81, 107-114. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2018.03.001
Hu, R. F., Jiang, X. Y., Chen, J., Zeng, Z., Chen, X. Y., Li, Y., Huining, X., Evans D. J.W., &
Wang, S. (2015). Non‐pharmacological interventions for sleep promotion in the intensive care unit. Cochrane Database of Systematic Reviews, (10).
https://doi.org/10.1002/14651858.cd008808
20 Huang, C. Y., Liao, H. Y., Chang, E. T., & Lai, H. L. (2018). Factors associated with the teaching of sleep hygiene to patients in nursing students. Nurse education in practice, 28, 150-155. https://doi.org/10.1016/j.nepr.2017.10.029
Huang, H., Jiang, L., Shen, L., Zhang, G., Zhu, B., Cheng, J., & Xi, X. (2014). Impact of oral melatonin on critically ill adult patients with ICU sleep deprivation: study protocol for a randomized controlled trial. Trials, 15(1), 1-11. https://doi.org/10.1186/1745-6215-15-327
Irwin, M. R., Olmstead, R., & Carroll, J. E. (2016). Sleep Disturbance, Sleep Duration, and Inflammation: A Systematic Review and Meta-Analysis of Cohort Studies and Experimental Sleep Deprivation. Biological Psychiatry, 80(1), 40–52.
https://doi:10.1016/j.biopsych.2015.05.014.
İsmailoğlu, E. G., & Özdemir, H. (2020). Factors Affecting Sleep Hygiene Training of Nursing Students. Journal of Turkish Sleep Medicine, 3, 195-200.
ttps://doi.org/10.4274/jtsm.galenos.2020.43531
Knauert, M. P., Pisani, M., Redeker, N., Murphy, T., Araujo, K., Jeon, S., & Yaggi, H. (2019).
Pilot study: an intensive care unit sleep promotion protocol. BMJ open respiratory research, 6(1), e000411. https://doi.org/10.1136/bmjresp-2019-000411
Le Bon, O. (2020). Relationships between REM and NREM in the NREM-REM sleep cycle: a review on competing concepts. Sleep medicine, 70, 6-16.
https://doi.org/10.1016/j.sleep.2020.02.004
Lei, Z., Qiongjing, Y., Qiuli, W. U., Sabrina, K., Xiaojing, L., & Changli, W. (2009). Sleep quality and sleep disturbing factors of inpatients in a Chinese general hospital. Journal of clinical nursing, 18(17), 2521-2529. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2009.02846.x
Lowe, C. J., Safati, A., & Hall, P. A. (2017). The neurocognitive consequences of sleep restriction: A meta-analytic review. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 80, 586–
604. https://doi:10.1016/j.neubiorev.2017.07.010.
Mansukhani, M. P., Morgenthaler, T. I., Morgenthaler, T. I., Kolla, B. P., & Lovely, J. K.
(2013). Zolpidem is independently associated with increased risk of inpatient falls. Journal of Hospital Medicine, 8(1), https://doi:10.1002/jhm.1985.
Martin, J. L., Fiorentino, L., Jouldjian, S., Josephson, K. R., & Alessi, C. A. (2010). Sleep quality in residents of assisted living facilities: effect on quality of life, functional status, and depression. Journal of the American Geriatrics Society, 58(5), 829–836.
https://doi.org/10.1111/j.1532-5415.2010.02815.x
McCall, W. V. (2001). A psychiatric perspective on insomnia. Journal of Clinical Psychiatry, 62, 27-32.
Murphy, G., Bernardo, A., & Dalton, J. (2013). Quiet at night: implementing a nightingale principle. AJN The American Journal of Nursing, 113(12), 43-51.
https://doi.org/10.1097/01.naj.0000438871.60154.a8
Ohayon, M., Wickwire, E.M., Hirshkowitz, M., Albert, S.M., Avidan, A., Daly, F.J., Dauvilliers, Y. Ferri, R., Fung, C., Gozal, D., Hazen, N., Krystal, A., Lichstein, K., Mallampalli, M., Plazzi, G., Rawding, R., Scheer, F.A., Somers, V., & Vitiello. M.V.
(2017). National Sleep Foundation's sleep quality recommendations: first report, Sleep Health, 3(1), 6-19. https://doi.org/10.1016/j.sleh.2016.11.006
21 Onen, S. H., Alloui, A., Gross, A., Eschallier, A., & Dubray, C. (2001). The effects of total sleep deprivation, selective sleep interruption and sleep recovery on pain tolerance thresholds in healthy subjects. Journal of sleep research, 10(1), 35-42.
Patricolo, G. E., LaVoie, A., Slavin, B., Richards, N. L., Jagow, D., & Armstrong, K. (2017).
Beneficial effects of guided imagery or clinical massage on the status of patients in a progressive care unit. Critical care nurse, 37(1), 62-69.
https://doi.org/10.4037/ccn2017282
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Wolters Kluwer.
Radtke, K., Obermann, K., & Teymer, L. (2014). Nursing knowledge of physiological and psychological outcomes related to patient sleep deprivation in the acute care setting.
Medsurg nursing, 23(3).
Robinson, S. B., Weitzel, T., & Henderson, L. (2005). The Sh-hhh Project: nonpharmacological interventions. Holistic nursing practice, 19(6), 263-266.
https://doi.org/10.1097/00004650-200511000-00006
Ribeiro, S., & Nicolelis, M. A. (2004). Reverberation, storage, and postsynaptic propagation of memories during sleep. Learning & Memory, 11(6), 686-696.
https://doi.org/10.1101/lm.75604
Richardson, A., Allsop, M., Coghill, E., & Turnock, C. (2007). Earplugs and eye masks: do they improve critical care patients’ sleep? Nursing in critical care, 12(6), 278-286.
https://doi.org/10.1111/j.1478-5153.2007.00243.x
Ryu, M. J., Park, J. S., & Park, H. (2012). Effect of sleep‐inducing music on sleep in persons with percutaneous transluminal coronary angiography in the cardiac care unit. Journal of clinical nursing, 21(5‐6), 728-735. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2011.03876.x
Salzmann‐Erikson, M., Lagerqvist, L., & Pousette, S. (2016). Keep calm and have a good night:
nurses’ strategies to promote inpatients’ sleep in the hospital environment.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(2), 356–364.
https://doi:10.1111/scs.12255
SFS 2017:30. Hälso-och sjukvårdslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30 SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
SFS 2014:821. Patientlag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Socialstyrelsen. (2020, 22 december). Statistik om läkemedel.
https://sdb.socialstyrelsen.se/if_lak/resultat.aspx
Somers, V. K., Dyken, M. E., Mark, A. L., & Abboud, F. M. (1993). Sympathetic-nerve activity during sleep in normal subjects. New England Journal of Medicine, 328(5), 303-307.
https://doi.org/10.1097/00132586-199308000-00067
Stepanski, E. J., & Wyatt, J. K. (2003). Use of sleep hygiene in the treatment of insomnia. Sleep medicine reviews, 7(3), 215-225. https://doi.org/10.1053/smrv.2001.0246
22 Stressforskningsinstitutet (2015). En introduktion till sömn.
https://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.230059.1427289971!/menu/standard/
file/Introduktion%20till%20s%C3%B6mn%20webb.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (SSF). (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Åtta.45
Tryckeri AB.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icn s%20etiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). (2010). Behandling av sömnbesvär hos vuxna: En systematisk litteraturöversikt (Rapportnr: 199).
https://www.sbu.se/contentassets/ffa024035dbd440ea1c9c71fff1748ec/behandling_so mnbesvar_vuxna_fulltext.pdf
Sweity, S., Finlay, A., Lees, C., Monk, A., Sherpa, T., & Wade, D. (2019). SleepSure: a pilot randomized-controlled trial to assess the effects of eye masks and earplugs on the quality of sleep for patients in hospital. Clinical rehabilitation, 33(2), 253-261.
https://doi.org/10.1177/0269215518806041
Tang, J., Su, G., Mabasa, V. H., Thomas, C., & Suchorowski, K. (2019). Implementation of the SLEEP-MAD mnemonic for improving sleep quality in the intensive care unit: A pilot study. Canadian Journal of Critical Care Nursing, 30(4).
Terp, R., Bergholt, M. D., Harboe, G., Herning, M., Noiesen, E., Szöts, K., Trosborg, R., &
Konradsen, H. (2018). To sleep or not to sleep during hospitalisation. Nordisk sygeplejeforskning, 8(01), 37-50. https://doi.org/10.18261/issn.1892-2686-2018-01-04 Tranmer, J. E., Minard, J., Fox, L. A., & Rebelo, L. (2003). The Sleep Experience of Medical
and Surgical Patients. Clinical Nursing Research, 12(2), 159–173.
https://doi.org/10.1177/1054773803012002004
Vincensi, B., Pearce, K., Redding, J., Brandonisio, S., Tzou, S., & Meiusi, E. (2016). Sleep in the hospitalized patient: nurse and patient perceptions. MedSurg Nursing, 25(5), 351-356.
Wong, E., Scott, L. M., Briseno, J. R., Crawford, C. L., & Hsu, J. W. Y. (2009). Determining critical incident nursing interventions for the critical care setting: a pilot study.
International Journal of Nursing Terminologies and Classifications, 20(3), 110-121.
https://doi.org/10.1111/j.1744-618x.2009.01123.x
Ye, L., Keane, K., Johnson, S. H., & Dykes, P. C. (2013). How do clinicians assess, communicate about, and manage patient sleep in the hospital? JONA: The Journal of
Nursing Administration, 43(6), 342-347.
https://doi.org/10.1097/nna.0b013e3182942c8a
Bilaga 1 – Artikelmatris mask and earplugs on sleep length and quality among intensive care patients: A quasi experimental study.
2018 Jordanien
Syftet var att utvärdera effekten av en kombination av
ögonmasker och öronproppar på den upplevda kvalitén på sömnen hos patienter i intensivvård.
Studiens metod: Kvantitativ kvasiexperimentell metod.
Metod för datainsamling: Självskattning via formulär.
Urval: 128 vuxna personer från en
intensivvårdsavdelning i Jordanien som bedömdes tillräckligt stabila i sitt tillstånd och kunde ge samtycke att delta. Storleken baserades på en poweranalys.
Bortfall: 25 personer.
Metod för dataanalys: Statistisk analys med t-test för att testa hypotesen.
Patienters sömn utvärderades under två på varandra följande nätter. Första natten erhöll båda grupperna rutinvård med minskat ljus och ljud under nattimmarna.
Den andra natten fick interventionsgruppen öronproppar och ögonmasker tilldelade medan kontrollgruppen fick fortsatt rutinvård. Resultatet visade att sömnen i interventionsgruppen förbättrades när det gällde såväl den totala sömntiden som antal uppvaknanden och upplevd sömnkvalitet. Den upplevda sömnen i kontrollgruppen var oförändrad under den andra natten. Trots förbättringen poängteras att sömnkvalitén fortfarande var låg även i
interventionsgruppen.
Elliott, R och McKinley, S.
The development of a
Syftet var att utveckla en riktlinje för att förbättra
Metod för datainsamling: En kombination av
objektiva mätningar och audits. Utveckling av riktlinjen utfördes under två månader och uppföljning med audits varannan vecka påbörjades tre månader efter
införandet.
Urval: 22 patienters sömn mättes före interventionen.
Användningen av den färdiga riktlinjen följdes upp vid 10 tillfällen i vården av 264 patienter, varav sex deltog flera gånger.
Bortfall: Inget bortfall redovisat. Olika patienter studerades före och efter interventionen.
Metod för dataanalys: Uppföljning med utveckling av ett särskilt index för efterlevnad av riktlinjen. Data analyserades och redovisades med beskrivande statistik.
Utveckling av en riktlinje baserad på en för att hjälpa intensivvårdspatienter att sova bättre. Sjukvårds-personal deltog i utvecklingen. Interventioner valdes utifrån en litteraturstudie och personalens erfarenhet.
Riktlinjen fokuserade på två områden:
1. Att optimera miljön genom t.ex. tystare konversation, tysta skor och anpassad ljusmiljö.
2. Interventioner till den enskilde patienten som t.ex. att behandla smärta, tillhandahålla ögonmasker och öronproppar och viloperiod på dagen.
Uppföljningen mätte efterlevnaden av riktlinjen i vården av respektive patient i tre nivåer; minimal, bra och utmärkt. De patienter där riktlinjen följdes i störst utsträckning var patienter med lång vårdtid där det redan fanns en individualiserad plan. För flertalet patienter var efterlevnaden låg. Författarna menar att det krävs längre tid för att nå bättre implementering.
Författare, årtal, titel
och land Syfte Metod Huvudresultat
Fan-Lun, C., Chung, C., Grace Lee, E.U., Pek, E., Ramsden, R., Ethier, C. och Song, C.
Syftet var att minska andelen patienter utan tidigare BSH-medicinering på medicin- och kardiologiska avdelningar som förskrivits en ny BSH för sömn på sjukhus med 20% på ett år.
BSH = Benzzodiazepine sedative hypnotics
Studiens metod: Kvantitativ metod-Tidsseriestudie över interventioner genom upprepade PDSA-cykler.
Metod för datainsamling: Kombinerad inhämtning av data från journaler och självskattning av patienters upplevelse.
Urval: En medicin- respektive en kirurgavdelning.
Bortfall: Ej aktuellt då hela avdelningarna studerades och inte enskilda personer.
Metod för dataanalys: Statistisk processkontroll med p-diagram kompletterad med beskrivande data för vissa parametrar.
PDSA = Plan Do Study Act.
Patienter rapporterade att den huvudsakliga orsaken till att de önskade sömntabletter var den ständigt avbrutna sömnen på avdelningen.
Interventionerna innebar utbildning av personal över riskerna med BSH och införandet av rutiner för att förbättra sömnhygienen. Dämpad belysning under natten och och minimering av ljud från personal och TV-apparater infördes och alla patienter erbjöds öronproppar. Vidare utfördes interventioner som ändrade tider för administrering av läkemedel, kontroll av vitala parametrar och blodprov för att minska fragmenteringen av sömnen.
Patienterna rapporterade varken förbättring eller försämring av sömnkvalitén efter interventionerna men det fanns en signifikant minskning i förskrivningen av BSH. En bred repertoar av personcentrerade
omvårdnadsinterventioner tycktes alltså kunna ersätta en del av medicineringen.
Syftet var att utforska och beskriva hur patienters sömn behandlas vid
akutvårdsavdelningar på sjukhus i Sverige med avseende på omvårdnadsinterventioner, hantering och
kunskapsutveckling
Studiens metod: Beskrivande tvärsnittsstudie- Kvantitativ studie.
Metod för datainsamling: Enkät via internet.
Urval: Enkäten sändes till 105 sjuksköterskor varav 53 stycken från 19 avdelningar vid 15 olika sjukhus besvarade den.
Bortfall: 52 icke besvarade enkäter. Ingen information om bortfall utifrån ofullständigt besvarade enkäter.
Metod för dataanalys: Beskrivande statistik kompletterad med tematisk textanalys av fritextsvar.
De tillfrågade sjuksköterskorna menar att en vanlig åtgärd vid sömnproblem är kontakt med en läkare för förskrivning av sömnmedel.
Respondenterna anser dock att sömn är en viktig omvårdnadsfråga av stor betydelse för patienterna men att det saknas riktlinjer, rutiner och kunskap kring hur patienters sömn ska hanteras under sjukhusvistelse. De flesta dokumenterar patientens sömn utifrån egna eller kollegors observationer men informationen används inte i vidare utveckling av omvårdnadsplanen.
Patienters sömn diskuteras vid överlämning mellan skift men tas sällan upp som ett ämne på ronder.
Konkreta omvårdnadsinterventioner som föreslogs var massage, öronproppar och ögonmasker.
Författare, årtal, titel
och land Syfte Metod Huvudresultat
Hofhuis, J.G.M., Rose, L., Blackwood, B., Akerman, E., McGaughey, J., Egerod, I., Fossum, M., Foss, H., Georgiou, E., Graff, H, J., Kalafati, M., Sperlinga, R., Berardo, A., Schäfer, A., Gutysz Wojnicka, A., &
Spronk, P.E.
Clinical practices to promote sleep in the ICU: A multinational survey.
2018
Polen, Danmark, Cypern, Grekland, Norge, Sverige, Nederländerna,
Storbritannien, Italien, Kanada och Tyskland.
Syftet var att beskriva utvärdering av sömn och strategier för att främja sömn hos vuxna patienter i intensivvård i tio länder.
Studiens metod: Kvantitativ metod - Multinationell undersökning.
Metod för datainsamling: Enkät.
Urval: 522 intensivvårdsavdelningar i 10 länder.
Bortfall: De 522 avdelningar som svarade utgjorde 66% av alla tillfrågade. Frågor utan fullständiga svar markerades av forskarna/författarna som ett ‘’nej’’ och räknades med i resultatet.
Metod för dataanalys: Statistisk analys.
Vissa länder hade riktlinjer för att främja sömn medan andra saknade sådana. Flera uppgav att de ansåg att riktlinjer vore användbara i den kliniska verksamheten.
Såväl farmakologiska som icke-farmakologiska interventioner användes för att främja sömn. De vanligaste icke farmakologiska åtgärderna handlade om att reducera ljud, ljus och omvårdnadsinterventioner om natten. Även utdelning av öronproppar förekom.
Författare, årtal, titel
och land Syfte Metod Huvudresultat
Knauert, M.P., Pisani, M, Redeker, N., Murphy, T., Araujo, K., Jeon, S. och Yaggi, H.
Pilot Study: an intensive care unit sleep promotion protocol.
2019
USA
Syftet med denna studie var att undersöka miljöeffekterna av ett protokoll/en riktlinje för främjandet av sömn som är utformat för att minska icke-brådskande vårdinsatser under angiven vilotid från 00:00 till 03:59.
Studiens metod: Randomiserad interventionsstudie med kontrollgrupp.
Metod för datainsamling: En kombination av intervjuer, journaldata och tekniska mätningar av ljud och ljus.
Urval: 56 patienter varav 26 randomiserades till interventionsgruppen och 30 till kontrollgruppen.
Bortfall: Inget bortfall varken i uppföljning eller analys.
Metod för dataanalys: Regressionsanalys och beskrivande statistik.
En riktlinje som begränsade aktiviteten i patientrummet mellan 00.00 och 03.59 infördes. Begränsningen innebar sänkt ljud- och ljusnivå och undvikande av icke absolut nödvändiga medicinska eller
omvårdnadsinterventioner under dessa fyra timmar. En allmän riktlinje för tyst tid fanns redan på sjukhuset men i studien genomfördes ytterligare åtgärder för att sänka ljudnivån.
Uppföljningar med mätningar visade att riktlinjen medförde lägre ljudnivåer och att personal gick in till patientrummet vid färre tillfällen och stannade kortare tid. Ljusnivåerna påverkades inte.
För kontrollgruppen visade det sig att patienterna sällan har längre sammanhängande tid för vila än 20 minuter medan interventionsgruppen erhöll mer än 45 minuter sammanhängande vila.
Författare, årtal, titel
Syftet uttalas inte i en mening men kan utläsas som en ansats hitta och genomföra strategier för att minska ljudnivån under natten på en avdelning
Studiens metod: Kvasiexperimentell metod med mätningar före och efter intervention.
Metod för datainsamling: Mätningar av ljudnivå med teknisk utrustning. Jämförelse med patientutvärdering.
Urval: En kombinerad medicin- och kirurgavdelning.
Bortfall: Inte aktuellt.
Metod för dataanalys: Statistisk analys.
Genom att vidta ett antal åtgärder lyckades personalen på avdelningen få ner ljudnivån vilket kunde visas genom direkta objektiva mätningar. Att detta hade positiv effekt på patienters vila och sömn visades genom jämförelse av utvärderingar av patientnöjdheten med just ljudnivån före och efter interventionen.
Åtgärder som vidtogs var att sökare sattes på vibration, tysta kodlås sattes på dörrar till förråd, dörrar till patientrummen hölls i möjligaste mån stängda, personalen talade tystare och undvek konversation i korridoren, patienter informerades om vikten av sömn, öronproppar och head-set till TV:n delades ut och affischer som berättade om när det skulle vara tyst på avdelningen sattes upp.
Utöver att hålla nere ljudnivån minskades ljusintrycken genom dimmade ljus och att personalen använde ficklampor istället för vanlig belysning vid kontroller på natten. Massage on the Status of Patients in a Progressive Care Unit.
2017 USA
Syftet var att bedöma om klinisk massage eller guidad
bildmeditation kan reducera smärta och ångest och förbättra sömn.
Studiens metod: Kvantitativ interventionsstudie.
Metod för datainsamling: Självskattning av ångest och smärta på en numerär skala.
Urval: 288 patienter gavs en intervention bestående av massage eller guidad bildmeditation. Till analys valdes 45 som genomförde guidad bildmeditation sam de 137 ur massagegruppen som upplevde smärta före
Urval: 288 patienter gavs en intervention bestående av massage eller guidad bildmeditation. Till analys valdes 45 som genomförde guidad bildmeditation sam de 137 ur massagegruppen som upplevde smärta före