Främja god sömn på sjukhus

1

Främja god sömn på sjukhus

En litteraturstudie

Promoting good sleep in the hospital A literature review

Nora Johannesson Helena Nässlander

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Sjuksköterskeprogrammet

Examensarbete 15/hp Grundnivå

Handledare: Anna Hollsten, Jonas Svanström Examinerande lärare: Anders Rüter

Inlämningsdatum: 2021-03-30

2 SAMMANFATTNING

Titel: Främja god sömn på sjukhus: En litteraturstudie Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper

Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Nora Johannesson, Helena Nässlander

Handledare: Anna Hollsten, Jonas Svanström Sidor: 22, exklusive bilagor

Nyckelord: Sömn, sjuksköterskor, sjukhus, patienter, omvårdnadsinterventioner

Introduktion/Bakgrund:Sömn är viktigt för människans psykiska och fysiska hälsa. Under sjukhusvistelse är det många patienter som upplever svårigheter att sova. Detta behandlas ofta med läkemedel som riskerar att ge biverkningar. Sjuksköterskor ansvarar för att ge omvårdnad där främjandet av god sömn ingår.

Syfte:Syftet var att belysa omvårdnadsinterventioner sjuksköterskor kan använda för att främja god sömn hos patienter under sjukhusvistelse.

Metod:Litteraturstudien genomfördes genom att följa Polit och Beck (2017) nio steg. Sökningar utfördes i CINAHL, PsycInfo och Pubmed. Artiklar som motsvarade syftet kvalitetsgranskades utifrån granskningsmallar enligt Polit och Beck (2017). Totalt 15 artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod inkluderades i studien. Bearbetning och analys av data utfördes med ett induktivt förhållningssätt.

Resultat: Resultatet sammanställdes i fem teman; “Att kommunicera och informera”,

“Miljöfaktorer; ljud, ljus och temperatur”, “Ge möjlighet till avslappning och lugn”, “Klustra omvårdnadsinterventioner” samt “Skilja mellan dag och natt”.

Slutsats: Det finns en mängd olika omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskor kan använda för att främja sömn. Dessa sträcker sig från åtgärder av psykosocial karaktär till åtgärder som syftar till att minska fysiskt obehag och att begränsa inverkan av miljöfaktorer. Vissa är inriktade på den enskilde patienten medan andra berör miljön på avdelningen i sin helhet.

3 Innehållsförteckning

1 Introduktion... 4

2 Bakgrund ... 4

2.1 Sömn... 4

2.1.1 Tecken på god sömn ... 4

2.1.2 Sömnstörningar och konsekvenser av brist på god sömn ... 5

2.2 Sömn på sjukhus... 5

2.3 Läkemedel och biverkningar ... 5

2.4 Omvårdnadsinterventioner ... 6

2.5 Sjuksköterskans ansvar ... 6

3 Problemformulering ... 7

4 Syfte ... 7

5 Metod ... 7

5.1 Litteratursökning ... 7

5.2 Inklusionskriterier ... 8

5.3 Exklusionskriterier ... 8

5.4 Urval ... 8

5.4.1 Urval 1 ... 10

5.4.2 Urval 2 ... 10

5.4.3 Urval 3 ... 10

5.5 Databearbetning och analys ... 11

5.6 Forskningsetiska överväganden ... 11

6 Resultat ... 11

6.1 Att kommunicera och informera ... 12

6.2 Miljöfaktorer; ljud, ljus och temperatur ... 12

6.3 Ge möjlighet till avslappning och lugn ... 13

6.4 Klustra omvårdnadsinterventioner ... 14

6.5 Skilja mellan dag och natt ... 14

7 Diskussion ... 14

7.1 Resultatdiskussion ... 14

7.2 Metoddiskussion... 16

8 Slutsats ... 17

9 Klinisk betydelse ... 17

10 Förslag till fortsatt forskning ... 17

Referenslista ... 18 Bilaga 1, Artikelmatris

4

1 Introduktion

Sömn är ett mänskligt behov som är viktigt för den psykiska och fysiska hälsan och utgör en tredjedel av människans liv. Det är även under sömnen som flertalet processer viktiga för läkande och återhämtning sker. Vid sjukdom och skada är sömnbehovet större än vanligt. Under sjukhusvistelse är det många patienter som upplever försämrad sömn med såväl insomningssvårigheter som lägre sömnkvalitet och många uppvaknanden. Detta behandlas ofta med läkemedel som riskerar att ge biverkningar. Det finns flertalet omvårdnadsinterventioner för att gynna sömn och sjuksköterskor ansvarar för att ge omvårdnad där främjandet av god sömn ingår.

Denna litteraturstudie är genomförd inom ramen för forskningsprogrammet “Främja hälsa och vårdkvalitet” vid Karlstads universitet. Programmet omfattar tre, delvis integrerade forskningsområden där denna studie omfattas av området “Hantering av komplexa ohälsotillstånd”. I detta forskningsområde studeras bland annat faktorer och processer relaterade till hälsa och sjuklighet utifrån patienters perspektiv och med fokus på dessas behov.

2 Bakgrund

2.1 Sömn

Sömn är ett grundläggande behov hos människan och har en viktig roll i att bibehålla hälsan men är även viktigt för återhämtning från sjukdom (Gellerstedt m.fl., 2015). Den är även väsentlig för att individer ska fungera tillfredsställande både fysiskt och psykiskt (Lowe m.fl., 2017). Personer med exempelvis fysiska skador eller sjukdomar har ett ökat sömnbehov (Gellerstedt m.fl., 2014).

Sömnen kan beskrivas utifrån sömnkvalitet, tid till insomning, sömntid utan uppvaknanden respektive total sömntid samt sömnens regelbundenhet. Sömnkvalitet är en form av mått på känslan en person har av att vara utvilad och fylld med energi (Doǧan m.fl., 2005). Sömnen och dess mönster kan variera från individ till individ och kan bland annat påverkas av kön, miljö, ålder, allmän- och hälsotillstånd samt andra enskilda faktorer (Cilingir m.fl., 2016).

Sömn kan delas upp i två separata stadier; REM (rapid eye movements) och NREM (non- REM). NREM kan i sin tur delas in i tre undergrupper, N1, N2 och N3, där N1 är ett övergångsstadium mellan vakenhet och sömn, N2 är ytlig sömn och N3 ofta benämns djupsömn (Le Bon, 2020). Hos en vuxen person utan sömnproblem börjar sömnen med stadie N1 och går vidare via N2 till N3. Efter cirka 80-100 minuter inträder den första perioden av REM-sömn som karaktäriseras av snabba ögonrörelser, låg muskeltonus och att personen drömmer. NREM och REM sömn avlöser därefter varandra i cykler om cirka 90 minuter under natten (Carskadon

& Dement, 2005). Djupsömnen, det vill säga stadie N3, är koncentrerad till de första NREM- cyklerna medan REM-perioderna blir längre mot slutet av natten (Carskadon & Dement, 2005;

Le Bon, 2020).

Under djupsömnen sjunker individens hjärtfrekvens och blodtryck (Somers m.fl., 1993).

Dessutom är det under djupsömnen som tillväxthormoner relevanta för fysisk reparation och läkning utsöndras (Robinson m.fl., 2005). Detta stadium bedöms även ha störst påverkan på återhämtningen (Stressforskningsinstitutet, 2015). REM-sömn är viktig för hjärnans funktioner, såsom minne, inlärning och beslutsfattande (Ribeiro & Nicolelis, 2004).

2.1.1 Tecken på god sömn

Det finns olika indikationer på att en person har en god sömn. Dessa kan vara ett snabbt insomnande på upp till 30 minuter, inget eller ett fåtal korta uppvaknanden per natt samt en

5 sömneffektivitet på 85% eller högre (Ohayon m.fl., 2017). Carazo-Vargas m.fl. (2020) beskriver sömneffektivitet som total sovtid i förhållande till tiden en individ legat i sängen, angivet i procent. Summan av N1, N2, N3 samt REM-sömnen, delas med tiden i sängen och multipliceras sedan med 100. En god sömnkvalitet innebär enligt Carazo-Vargas m.fl. (2020) att sömnen innehåller 21-30% REM-sömn, mindre än 5% N1-sömn och 16-20% N3-sömn.

En subjektiv bedömning av sömnen kan utföras med hjälp av olika skattningsskalor, till exempel Richards-Campbells Sleep Questionnaire. Denna skattningsskala skattar sömnens djup, sömneffektivitet, sömnkvalitet, antal uppvaknanden samt tid till insomning. Det skattas på en visuell analog skala från 0-100 där högre poäng definierar en bättre och god sömn (Biazim m.fl., 2020). Gellerstedt m.fl. (2015) menar dock att den kliniska användningen av sådana skattningsskalor är låg.

2.1.2 Sömnstörningar och konsekvenser av brist på god sömn

Det finns flertalet sömnstörningar där insomnia, det vill säga sömnlöshet, är ett exempel.

Insomnia kan uppstå enskilt eller i samband med medicinska tillstånd eller psykisk ohälsa. Det finns även olika varianter av insomnia som uppstår under olika delar av sömnen bland annat svårigheter att somna, att upprätthålla sömnen med många uppvaknanden per natt samt att vakna upp tidigt och inte kunna somna om. Detta kan i sin tur leda till en nedsatt sömnkvalitet (American Psychiatric Association, 2015). Sömnen utgör en tredjedel av livet vilket medför att kvarstående sömnstörningar kan leda till allvarliga konsekvenser för hälsan (Hamet m.fl., 2006).

Brist på sömn kan leda till en rad olika konsekvenser som exempelvis nedsatt förmåga att utföra vardagliga aktiviteter (Martin m.fl., 2010), nedsatt immunförsvar (Lei m.fl., 2009), minskad smärttolerans (Onen m.fl., 2001) samt förhöjt blodtryck (Arora m.fl., 2011). Dessutom kan sömnbrist leda till minnesproblematik, olyckor, depression, ångest samt fall (Dobing m.fl., 2016). Sömnproblematik är tecken på flertalet sjukdomar och kan ge upphov till nedsatt aptit, känsla av trötthet, avvikelser i motivation och känslor, nedsatt koncentration och nedsatt sårläkning (Doǧan, m.fl., 2005). Studier har även visat att det finns ett samband mellan sömnbrist och ökad risk för inflammation (Irwin m.fl., 2016). Andelen ytlig sömn ökar i samband med störningar som buller och stress. Detta sker på bekostnad av djupsömnen som påverkas kraftigt negativt av sömnbrist (Stressforskningsinstitutet, 2015).

2.2 Sömn på sjukhus

Flertalet patienter upplever problem med sömnen när det är inlagda på sjukhus (Gellerstedt m.fl., 2014, 2015). Sömnbrist kan orsakas av bland annat stress, sömnstörningar, kroniska sjukdomstillstånd och läkemedel (Lei m.fl., 2009). De faktorer som påverkar sömnen kan delas in i fysiologiska, psykologiska och miljöfaktorer. Till de fysiologiska hör till exempel sömnapnéer, smärta, dålig vätskebalans eller sjukdomsrelaterade orsaker, medan psykologiska faktorer utgörs av exempelvis ångest eller depression. Miljöfaktorer består av störande ljud, ljus, temperatur eller personal som utför olika åtgärder som stör sömnen (Dobson m.fl., 2019).

Enligt Terp m.fl. (2018) beskriver de flesta patienter att en faktor som tydligt påverkade sömnen negativt var ett flertal uppvaknanden under natten.

2.3 Läkemedel och biverkningar

Under sjukhusvistelse är det mycket vanligt att sömnläkemedel används såväl i förebyggande syfte som vid behov (Chung m.fl., 2018). Några av de vanligaste rapporterade biverkningarna

6 av sådana läkemedel är en känsla av dåsighet, yrsel och trötthet; vilket även ökar risken för fall (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2010)

De vanligaste sömnläkemedlen som föreskrivs i Sverige är bensodiazepinbesläktade läkemedel med substanserna zopiklon eller zolpidem (så kallade z-läkemedel) (Socialstyrelsen, 2020).

Benzodiazepin kan orsaka minskad andel djupsömn, medan REM-sömnen påverkas i mindre utsträckning (Carskadon och Dement, 2005). En studie har visat att administrering av zolpidem till patienter inneliggande på sjukhus signifikant ökar risken för fall, även efter att justering gjorts för övriga riskfaktorer (Mansukhani m.fl., 2013). Bell m.fl. (2007) lyfter även att äldre som får bensodiazepiner förskrivna på grund av sömnsvårigheter under en sjukhusvistelse ofta får fortsätta med dessa efter hemgång, vilket kan öka risken för beroende.

2.4 Omvårdnadsinterventioner

Forbes (2009) menar att omvårdnadsinterventioner är ett svagt definierat begrepp men att de trots detta är viktiga för patienternas vård och resultatet av den. Wong m.fl. (2009) beskriver en omvårdnadsintervention som en åtgärd eller behandling som kan utföras av en sjuksköterska och som grundas på kunskap, kompetens och en klinisk bedömning med avsikt att gynna en patients tillstånd. Wong m.fl. (2009) menar även att åtgärderna och behandlingarna kan vara både beroende och oberoende. Beroende åtgärder innebär att de delegeras av läkaren utifrån en medicinsk diagnos för sjuksköterskan att utföra. Oberoende åtgärder kan initieras av sjuksköterskan själv. Dessutom kan dessa åtgärder utföras både indirekt och direkt, det vill säga antingen indirekt på en annan plats men i samråd med patienten eller direkt genom möte med patienten. Forbes (2009) skriver att omvårdnadsinterventioner kan innefatta mobilisering, nutrition, smärtlindring samt tryckavlastning. Enligt Polit och Beck (2017) kan omvårdnadsinterventioner även vara beröring eller samtal.

2.5 Sjuksköterskans ansvar

Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30, kap. 3 § 1) är målet med vården att den ska vara på lika villkor för alla människor och bygga på respekt. Dessutom ska arbetet inom vården förebygga ohälsa (SFS 2017:30, kap. 3 § 2) och bygga på beprövad erfarenhet samt vetenskap (SFS 2010:659, kap. 6 § 1). Personal inom hälso- och sjukvård har enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659, kap. 6 § 4) ansvar för att upprätthålla patientsäkerhet. I patientlagen (SFS 2014:821, kap. 5 § 1) beskrivs att patienten ska vara delaktig i sin vård.

Patienten ska ges information avseende hälsotillstånd, vilken vård och behandling som finns, biverkningar och komplikationer samt hur skada eller sjukdom kan förebyggas (SFS 2014:821, kap. 3 § 1) och vården ska grundas på patientens individuella förutsättningar och önskemål (SFS 2014:821, kap. 5 § 2).

Enligt den etiska koden för sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2017) är behovet av omvårdnad universellt och sjuksköterskans fyra främsta ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Sjuksköterskor har en skyldighet och viktig roll i att förbättra och utveckla omvårdnadsinterventioner och ge god vård avseende sömn (Gellerstedt m.fl., 2015; Huang m.fl. 2018). İsmailoğlu och Özdemir (2020) beskriver att det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap kring sömn och vilka faktorer som kan ha inverkan på den. Gellerstedt m.fl. (2015) och Huang m.fl. (2018) menar dock att sjuksköterskor inte alltid har tillräcklig kunskap för att främja förutsättningarna för god sömn hos patienterna.

7

3 Problemformulering

Patienter upplever ofta svårigheter med att sova under vistelsen på sjukhus. Detta påverkar välmåendet, tillfrisknandet och återhämtningen negativt genom nedsatt immunförsvar, lägre smärttolerans och försämrad sårläkning. En vanlig behandling är sömnläkemedel som dock ofta ger biverkningar i form av dåsighet och ökad fallrisk. Det finns därmed starka skäl att om möjligt behandla sömnbesvär på sjukhus med andra metoder än läkemedel. Kunskap kring omvårdnadsinterventioner som kan främja patienters sömn finns men är ofta otillräcklig och det är därför av stor betydelse att sådana interventioner belyses.

4 Syfte

Syftet var att belysa omvårdnadsinterventioner sjuksköterskor kan använda för att främja god sömn hos patienter under sjukhusvistelse.

5 Metod

En litteraturstudie innebär att redan befintlig forskning och litteratur kring ett ämne sammanställs och sedan analyseras, tolkas och diskuteras. Litteraturstudier ska vara objektiva och genomföras på ett systematiskt sätt och det är av stor vikt att även data som motsäger den egna hypotesen inkluderas i diskussionen (Polit & Beck, 2017). Ett sätt att arbeta systematiskt är att följa de nio steg som föreslås av Polit och Beck (2017), se figur 1.

Figur 1: Nio steg i en litteratursökning enligt Polit och Beck (2017), fritt översatt.

5.1 Litteratursökning

I Steg ett av denna litteraturstudie formulerades syftet. I Steg två valdes sedan de databaser som skulle användas ut. Databaserna som använts för att söka vetenskapliga artiklar till denna

8 litteraturstudie är Cinahl, PsycInfo och PubMed som samtliga nämns som relevanta för omvårdnad av Polit och Beck (2017).

I Cinahl användes Major Headings [MH] termer i möjligaste mån. De sökord som inte fanns som MH-termer men fortfarande ansågs relevanta för sökningarna utfördes som fritextsökningar. Sökorden som användes var MH ‘’sleep’’, MH ‘’insomnia’’, ‘’sleep wake disturbance’’, MH ‘’Hospitals’’, MH ‘’inpatients’’, MH ‘’hospitalization’’, MH “nursing interventions”, “non-pharmacological interventions” och MH “sleep hygiene”. Där det var möjligt att välja funktionen ‘’explode’’ gjordes detta vilket innebär att sökordet vidgades och att även snävare sökord inkluerades. I PsycInfo användes thesaurustermer i möjligaste mån men kompletterades med ord som fritextsökningar. För de ord som det gick att använda funktionen

‘’explode’’ utfördes detta även här. I denna databas användes thesaurustermerna ‘’sleep’’,

‘’insomnia’’, ‘’nursing’’, ‘’hospitals’’ och ‘’hospitalized patients’’. Begreppet ‘’sleep hygiene’’ utfördes som fritextsökning. I PubMed användes MeSH-termer i den utsträckning som var möjlig och därefter enskilda ord inom så kallade ‘’all fields’’ sökningar. I denna databas användes söktermerna ‘’sleep’’ [MeSH], ‘’insomnia’’ (all fields), ‘’hospitals’’

[MeSH], ‘’inpatients’’ [MeSH] och “nursing intervention” (all fields).

I Steg tre utfördes databassökningarna med de valda sökorden i respektive databas för att samla information. Sökningarna genomfördes mellan 210119 och 210204. Enligt Polit och Beck (2017) används de Booleska operatorerna NOT, OR och AND för att begränsa eller vidga en sökning, där NOT smalnar av sökningen, AND begränsar den och OR vidgar sökningen. I sökningarna i databaserna kombinerades ord som är synonymer eller med liknande innebörd med OR till gemensamma sökblock. Dessa kombinerades sedan med varandra med hjälp av AND. Hur sökorden i varje databas kombinerades redovisas i tabell 1, 2 och 3. Redan i första sökningen (antal träffar) applicerades om möjligt inställningarna peer reviewed, engelska som språk och årtalen 2011-2021 i databaserna. Ytterligare sökningar gjordes, bland annat med trunkeringar på vissa sökord till exempel ‘’nurs*’’, vilket dock resulterade i ett alltför stort urval varför dessa sökningar inte redovisas.

5.2 Inklusionskriterier

Artiklar skrivna på engelska, publicerade mellan år 2011-01-01 och 2021-02-04, var peer reviewed och som innefattade både män och kvinnor från 18 år och uppåt vårdade i slutenvård inkluderades.

5.3 Exklusionskriterier

Litteraturstudier och systematiska översikter, studier om palliativ vård, psykiatrisk vård samt studier som belyser behandling av kronisk sömnproblematik exkluderades.

5.4 Urval

Sökningarna i Cinahl, PsycInfo och Pubmed finns sammanställda i tabell 1-3.

9 Tabell 1: Databassökning Cinahl

Datum Cinahl Sökord Antal

träffar

Urval 1 Urval 2 Urval 3

210204 S1 MH “insomnia+” OR MH

“sleep+” OR “sleep wake disturbance”

32916

210204 S2 MH ”hospitals+” OR MH

“inpatients” OR MH

“Hospitalization+”

288931

210204 S3 MH “Nursing interventions”

OR “non-pharmacological interventions” OR MH “sleep hygiene”

11242

210204 S4 S1 AND S2 AND S3 63 22(5*) 9 8

Totalt 17 9 8

S = Sökord. MH = Major Subject Heading. + = Explode. (*) = Interna dubbletter.

Tabell 2: Databassökning PsycInfo

Datum PsycInfo Sökord Antal

träffar

Urval 1 Urval 2 Urval 3

210204 S1 (T) ‘’Sleep+’’ OR (T)

‘’Insomnia+’’ 40907

210204 S2 (T) ‘’Nursing+’’ OR

‘’Sleep hygiene’’

24703

210204 S3 (T) “Hospitalized patients+” OR (T)

“Hospitals+”

36773

210204 S4 S1 AND S2 AND S3 8 2 1 1

Totalt 2 1 1

S = Sökord. + = Explode. (T) = Thesaurusterm.

10 Tabell 3: Databassökning PubMed

Datum PubMed Sökord Antal

träffar

Urval 1 Urval 2 Urval 3

210204 S1 Sleep MeSH OR Insomnia (all fields)

103209

210204 S2 Hospitals MeSH OR Inpatients MeSH

299483

210204 S3 S1 AND S2 336

210204 S4 Nursing intervention (all fields)

274244

210204 S5 S3 AND S4 57 15 (2**) 6 6

Totalt 13 6 6

S = Sökord. MeSH = Medical Subject Heading. (**) = Externa dubbletter till PsycInfo och Cinahl.

5.4.1 Urval 1

I Steg fyra utfördes en relevansgranskning av artiklarna för att få ett relevant antal artiklar till urval 1 som svarade på syftet samt innefattade inklusionskriterierna för denna litteraturstudie.

Detta gjordes genom att titel och abstrakt hos total 128 artiklar lästes av båda författarna. Efter exkludering av dubbletter och sådana artiklar som inte innefattades av inklusionskriterierna eller svarade mot litteraturstudiens syfte valdes 32 artiklar ut till fördjupad granskning. Två av dessa var från PsycInfo, 17 från Cinahl och 13 från PubMed.

5.4.2 Urval 2

I Steg fem lästes hela artiklarna av båda författarna inför urval 2. En artikel beställdes via fjärrlån eftersom den inte gick att läsa i fulltext via databasen. Som tidigare utfördes även här exkluderingar av sådana artiklar som inte svarade på litteraturstudiens syfte eller valda inklusionskriterier. Totalt 16 artiklar exkluderades ur samtliga, redan tidigare valda databaser för urval 2.

I Steg sex sammanställdes artiklarnas metod och resultat och totalt 16 artiklar, varav sex artiklar från PubMed, en från PsycInfo och nio från Cinahl, gick vidare till urval 2 för kvalitetsgranskning.

5.4.3 Urval 3

I Steg sju kvalitetsgranskades artiklarna. Denna kvalitetsgranskning utfördes utifrån Polit och Beck (2017) granskningsmallar för kvalitativa- och kvantitativa studier; ‘’Guide to an Overall Critique of a Qualitaive Research Report’’ och ‘’Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report’’. Det var totalt 15 artiklar som klarade kvalitetsgranskningen eftersom de bedömdes vara av hög kvalitet. Dessa sammanfattas i en artikelmatris; se bilaga 1.

11 En av artiklarna från Cinahl exkluderades efter kvalitetsgranskningen. Det gällde “Effectiveness of a multifaceted intervention to reduce night-time sedative use in a rehabilitation unit: a pre–

post intervention study” författad av Delos Reyes m. fl. (2018). Denna artikel exkluderades på grund av alltför otydlig beskrivning av etiska överväganden, samtycke från deltagarna och metod för undersökningen.

5.5 Databearbetning och analys

I Steg åtta bearbetades, analyserades och sammanställdes inhämtat material. De valda artiklarna skrevs ut i pappersformat och lästes av båda författarna. Artiklarnas resultat sammanfattades sedan på svenska i ett dokument där redigering kunde ske av båda författarna.

En tematisk analys för att få fram skillnader, likheter och mönster enligt Polit & Beck (2017) utfördes genom att informationen analyserades och artiklarna bearbetades. I litteraturstudien har arbetet utgått från ett induktivt förhållningssätt, vilket enligt Polit och Beck (2017) innebär att utgå från specifika observationer och aggregera dessa till mer generella teman. Information som svarade på litteraturstudiens syfte valdes ut ur de valda artiklarna och diskuterades för att erhålla en enhetlig uppfattning om innehållet. Samtliga identifierade omvårdnadsinterventioner från respektive artikel överfördes till en tabell och sedan grupperades liknande åtgärder.

I Steg nio sammanställdes resultatet (Polit & Beck, 2017) genom att inhämtat material och data sammanfattades. Utifrån de skillnader, likheter samt grupperingarna av omvårdnadsinterventioner framkom ett resultat omfattande 5 teman; ‘’Att kommunicera och informera’’, ‘’Miljöfaktorer; ljud, ljus och temperatur’’, ‘’Ge möjlighet till avslappning och lugn’’, ‘’Klustra omvårdnadsinterventioner’’ och ‘’Skilja mellan dag och natt’’.

5.6 Forskningsetiska överväganden

Forskningsetik innebär att tillämpa ett system med moraliska värden som berör i vilken utsträckning forskarna följer skyldigheterna gentemot deltagarna i en studie ur såväl socialt, juridiskt som professionellt perspektiv (Polit & Beck, 2017). Enligt den europeiska kodexen för forskningens integritet är tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvarighet grundläggande principer som en god forskningssed ska vila på (ALLEA, 2018) vilket har varit vägledande i denna litteraturstudie. Vid kvalitetsgranskningen inför urval 3 i denna litteraturstudie togs det i beaktning om artiklarna var etikgranskade eller tydligt beskrev deltagarnas säkerhet och konfidentialitet på annat sätt.

En viktig hörnsten i ett etiskt tillvägagångssätt är att undvika all form av fabricering, förfalskning och plagiat (Polit & Beck, 2017; ALLEA, 2018). För att undvika missförstånd och oavsiktlig förfalskning är sökningar och urval genomförda och samtliga valda artiklar lästa av båda författarna. Valda artiklar är skrivna på engelska vilket inte är författarnas modersmål.

Detta innebär att det inte kan garanteras att inga missförstånd kring innehåll, meningar eller ord har uppstått.

6 Resultat

Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsinterventioner sjuksköterskor kan använda för att främja god sömn hos patienter under sjukhusvistelse. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar av kvantitativ- och kvalitativ design. En artikel var från Jordanien, en från Australien, två från Kanada, en från Sydkorea, en från Storbritannien, två från Sverige och sex från USA. En artikel var en multinationell studie från tio olika länder. Alla artiklar har sammanfattats i en artikelmatris, se bilaga 1. Utifrån en sammanställning av dessa artiklar

12 framkom fem teman; “Att kommunicera och informera”, “Miljöfaktorer; ljud, ljus och temperatur”, “Ge möjlighet till avslappning och lugn”, “Klustra omvårdnadsinterventioner”

samt “Skilja mellan dag och natt”.

6.1 Att kommunicera och informera

Ye m.fl. (2013) lyfter fram vikten av att, genom god kommunikation om önskemål, involvera och göra patienten delaktig i alla beslut om åtgärder för förbättrad sömn för att individanpassa dessa. Patienten kan behöva information och dialog om vikten av en god sömn (Salzmann- Eriksson m.fl., 2016). Genom kommunikation kan sjuksköterskan också förbereda patienten på vilka åtgärder som kommer att genomföras under natten och om patienten eventuellt behöver väckas (Elliott & McKinley, 2014; Salzmann-Eriksson m.fl., 2016; Ye m.fl. 2013). Detta kan få patienten att känna sig tryggare och underlätta för denne att somna om igen (Salzmann- Eriksson m.fl., 2016). En sjuksköterska berättar i en intervju hur hon brukar informera patienten om hur natten ska bli: “[...] It’s not always we can let you sleep. You may need interventions at specified times. We can let you sleep between those interventions” (Ye m.fl., 2013, s. 344).

Sjuksköterskor behöver samtala med patienter om vikten av att behandla smärta för att möjliggöra god sömn (Salzmann-Eriksson m.fl., 2016). I de fall patienten får hjälpmedel för att sova, till exempel öronproppar eller ögonmasker, kan de behöva få information om hur dessa ska användas (Sweity m.fl., 2019). Kommunikation som åtgärd för förbättrad sömn innefattar också att informera patient, anhöriga och andra besökare om besökstider och vilka tider som ska vara tysta på avdelningen (Murphy m.fl., 2013).

6.2 Miljöfaktorer; ljud, ljus och temperatur

En majoritet av de valda artiklarna belyser olika sätt att anpassa faktorer i sjukhusmiljön som kan påverka patientens sömn till exempel ljud, ljus och temperatur. Salzmann-Eriksson m.fl.

(2016) konstaterar att miljöanpassning omfattar allt från patientsängen till avdelningen och lyfter även att sjuksköterskor är en del av patientens miljö och att deras beteende påverkar sömnen.

Det belyses att ljuset ska dämpas (Fan-Lun m.fl. 2019; Hohuis m.fl., 2018; Salzmann-Eriksson m.fl., 2016; Tang m.fl., 2019; Ye m.fl., 2013). För att åstadkomma detta kan monitorer med låg ljusnivå (Hofhuis m.fl., 2018) och dimmade ljus i exempelvis korridoren (Fan-Lun m.fl. 2019;

Knauert m.fl., 2019; Tang m.fl., 2019) användas. Dessutom kan små ficklampor användas istället för taklampor eller sänglampor (Murphy m.fl., 2013; Salzmann-Eriksson m.fl., 2016).

Studier belyser även att det bör vara tyst eller en sänkt ljudnivå i exempelvis patientrummet (Hofhuis m.fl., 2018; Fan-Lun m.fl., 2019; Radtke m.fl. 2014; Ye m.fl., 2013). Hofhuis m.fl.

(2018) beskriver åtgärder som bland annat innebär minska ljudnivån från personalen.

Personalen kan tala lågt sinsemellan och i patientrummen (Salzmann-Eriksson m.fl., 2016;

Vincensi m.fl., 2016). Samtal bör inte föras i korridoren (Murphy m.fl., 2013) och dörrarna till patienternas rum kan vara stängda om möjligt (Hofhuis m.fl., 2018; Murphy m.fl., 2013).

‘’Yes, well, we try to be as quiet as possible. Everything should be subdued, quiet, and not to speak loudly. Yes, we speak quietly when we are going around, tread gently and you don’t turn on all the lights, but instead try to keep the lighting low.’’ (Salzmann-Eriksson m.fl., 2016, s. 360).

Flertalet studier belyser att öronproppar och ögonmasker används (Elliott & McKinley, 2014;

Gellerstedt m.fl., 2019; Knauert m.fl., 2019; Murphy m.fl., 2013; Salzmann-Eriksson m.fl., 2016; Tang m.fl., 2019; Vincensi m.fl., 2016). Fan-Lun m.fl. (2019) lyfter att åtgärderna ögonmasker och en sänkt ljudnivå genom exempelvis öronproppar är en form av sömnhygien.

13 Även Hofhuis m.fl. (2018) påtalar att öronproppar är en åtgärd för att främja sömn. Sweity m.fl.

(2019) respektive Ban Younis m.fl. (2019) påvisar att ögonmasker och öronproppar gav en statistiskt signifikant förbättring av sömnkvaliteten hos patienter.

Vincensi m.fl. (2016) skriver även att personalen kan använda ‘’tysta’’ skor. Dessutom minimera ljud från sköterskeexpeditionen (Fan-Lun m.fl., 2019). Ljudnivån kan även regleras genom att ha tyst tid och tysta timmar på avdelningen (Murphy m.fl., 2013; Ye m.fl., 2013).

Det påtalas även tystandet av olika larm (Elliott & McKinley, 2014; Hofhuis m.fl., 2018) och förberedning av utrustning i förväg som ska användas under natten vilket kan minska ljudnivån (Salzmann-Eriksson m.fl., 2016). Även sänkt ljud från TV-apparater (Fan-Lun m.fl. 2019) och hörlurar till TV:n (Knauert m.fl., 2019; Murphy m.fl. 2013) bidrar till sänkt ljudnivå.

“You cannot be as talkative and have the same loud voice at night, it’s just not possible. So you have to think about what you are doing when you are in the wards, so that you don’t make a disturbance. It’s very important to think about that.” (Salzmann-Eriksson m.fl., 2016, s.361).

Flera studier lyfter betydelsen av temperaturen (Hofhuis m.fl., 2018; Radtke m.fl. 2014; Tang m.fl., 2019). För att kunna sova bra är det viktigt att patienten inte fryser eller är för varm (Salzmann-Eriksson m.fl., 2016). Detta kan bland annat justeras genom omvårdnadsinterventioner som en varm filt (Vincensi, 2016; Ye m.fl., 2013), färre filtar (Ye m.fl., 2013), extra filt, sockor eller att öppna fönstret (Salzmann-Eriksson, 2016).

6.3 Ge möjlighet till avslappning och lugn

Att skapa en lugn atmosfär på avdelningen och patientrummet kan vara en viktig åtgärd för att främja sömn (Salzmann-Eriksson, 2016). Detta kan åstadkommas även på flerbäddsrum genom att avskärma patientens säng med skärmar eller draperier (Hofhuis m.fl., 2018; Salzmann- Eriksson, 2016). Ye m.fl. (2013) lyfter åtgärder för att främja sömnhygien med till exempel rutiner kring sänggåendet, tvättning och strykningar på ryggen. För en del patienter kan avslappning och sömn även främjas genom en kopp varm mjölk att dricka (Ye m.fl. 2013) eller genom ett mellanmål (Vincensi m.fl., 2016) före sänggåendet. Andra patienter kan ges avslappning genom massage (Gellerstedt m.fl., 2019).

Oroliga patienter kan inverka menligt på andra patienters sömn. En lösning kan vara att ge sådana patienter enkelrum men det är inte ovanligt att den oroliga patienten får än svårare att sova då. Särskilt oroliga patienter eller patienter med demenssjukdom har ibland lättare att sova i en miljö där de känner att det finns personal nära och ibland är en lösning att ställa sängen i korridoren (Salzmann-Eriksson m.fl., 2016).

‘’He could not sleep at night and he also said that it was a problem… Everything was fine during the day and then he was in his room, but at night it just wasn’t possible. We moved him to the corridor and then he slept like a little god. ‘’

(Salzmann-Eriksson m.fl., 2016, s. 360).

Patienter som är rädda och oroliga kan också få lättare att slappna av och sova om sjuksköterskan sitter ner och pratar lugnande med dem, lyssnar och tar deras oro på allvar (Salzmann-Eriksson m.fl., 2016). Att ta sig tid att prata kan därmed vara ett enkelt men kraftfullt verktyg för att främja sömn vilket av Salzmann-Eriksson m.fl. (2016, s. 361) sammanfattas med orden “the chair is the nurse’s best tool”.

Guidad bildmeditation, där patienter fick lyssna på ett band med instruktioner till meditationen vid så många tillfällen de önskade har i en studie visat sig ha god effekt vid insomningsproblem (Patricolo m.fl., 2017). En annan metod för avslappning är musik (Ryu m.fl., 2011; Ye m.fl., 2013). I en studie av Ryu m.fl. (2011) fick patienter lyssna på en kombination av naturljud och

14 klassisk musik i form av Bach’s Goldberg variations under ca 50 minuter. Detta gav en signifikant förbättrad sömn avseende såväl sömnens längd som dess upplevda kvalitet jämfört med en kontrollgrupp som endast fick tillgång till öronproppar och ögonmasker (Ryu m.fl., 2011). Även Ye m.fl. (2013) pekar på musik som en omvårdnadsåtgärd som skapar avslappning och bekvämlighet för patienten.

6.4 Klustra omvårdnadsinterventioner

En viktig åtgärd för att främja god sömn är att minska antalet avbrott och uppvaknanden (Radtke m.fl., 2014; Vincensi m.fl., 2016). Detta kan göras genom att minimera antalet passager in till patienten och att genomföra flera omvårdnadsinterventioner vid samma tillfälle (Hofhuis m.fl., 2018; Salzmann-Eriksson m.fl., 2016; Ye m.fl. 2013). Elliot och McKinley (2014) och Tang m.fl. (2019) pekar också på vikten av att klustra omvårdnadsinterventioner medan Fan- Lun m.fl. (2019) pekar på att klustra och planera om åtgärder som blodprov och kontroller av vitala parametrar. Knauert m.fl. (2019) har i en studie visat att det var möjligt att öka intensivvårdspatienters möjlighet till ostörd sömn från 20 till 45 minuter genom att minska antalet passager in och ut ur patientrummet och tiden personalen stannar i rummet.

6.5 Skilja mellan dag och natt

Flera studier pekar på vikten av att göra skillnad på natt och dag för att möjliggöra en god sömn (Elliott & McKinlay, 2014; Hofhuis m.fl., 2018; Tang m.fl., 2019). Detta kan åstadkommas genom att tydliggöra när det blir morgon med att öppna persienner och när det är kväll genom att släcka eller dimma ljuset (Elliott & McKinlay, 2014; Tang m.fl., 2019). Såväl Elliott och McKinley (2014) som Tang m.fl. (2019) beskriver att aktivitet såsom mental stimulans och mobilisering ska förläggas till dagtid. Elliott och McKinley (2014) menar att patienten behöver hjälp med uppdaterad information om tidpunkten på dygnet. Att tillhandahålla en synlig klocka på rummet kan bidra till detta (Hofhuis m.fl., 2018). Ett sätt att hjälpa patienten med dygnsrytmen är att hålla patienten vaken under dagen (Hofhuis m.fl., 2018). Elliott och McKinley (2014) pekar dock på att vissa patienter kan behöva en viloperiod även på dagen.

7 Diskussion

Syftet med denna studie var att belysa omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan använda sig av för att främja patienters sömn under vistelse på sjukhus. Resultatet av denna litteraturstudie belyser ett flertal sådana omvårdnadsinterventioner, varav en del är inriktade på den enskilda patienten medan andra avser den allmänna miljön på avdelningen. Åtgärderna har sammanfattats under fem teman. I de vetenskapliga artiklar som ligger till grund för litteraturstudien belyses dock inte alltid effekten av dessa omvårdnadsinterventioner.

Diskussion kan föras kring vad som faktiskt fungerar bäst på sömnen samt vad som är genomförbart i den kliniska verksamheten och förutsättningarna för detta.

7.1 Resultatdiskussion

I resultatet framkom flera olika omvårdnadsinterventioner för att främja sömn, däribland inkluderades sömnhygien i form av nattlig rutin (Ye m.fl., 2013) samt ögonmasker och öronproppar (Fan-Lun m.fl., 2019). Ingen av dessa definierar dock sömnhygien utan ger endast exempel på vad som skulle kunna ingå i begreppet. Sömnhygien definieras av Huang m.fl.

(2018) som metoder för en förbättrad sömn och sömnmiljö som dessutom innefattar att individer ska avstå de beteenden och handlingar som kan vara till grund för sömnsvårigheter.

15 Författarna av denna litteraturstudie anser därför att begreppet sömnhygien innefattar ett brett spektrum av olika åtgärder för att främja sömn. Detta stöttas av Stepanski och Wyatt (2003) som belyser att begreppet sömnhygien används som ett paraplybegrepp för ett flertal olika åtgärder, men att det saknas en enhetlig bild av vilka åtgärder som ingår. Stepanski och Wyatt (2003) menar, i likhet med Huang m.fl. (2018) att rekommendationer om sömnhygien syftar till att patienten ska ägna sig åt sådana aktiviteter som främjar god sömn och undvika sådana beteenden som stör ett normalt sömnmönster. Utifrån detta synsätt skulle litteraturstudiens resultat i sin helhet kunna innefattas i begreppet sömnhygien.

Resultatet belyser att ögonmasker och öronproppar används på sjukhus för att främja sömn.

Dock menar Demoule m.fl. (2017) att ögonmasker och öronproppar inte alltid accepterades av patienterna på intensivvårdsavdelningen. Detta kan bero på att de var obekväma, satt för hårt, öronpropparna satt inte kvar, kunde fortfarande höra, svettningar på grund av ögonmasken men även att ögonmasken bidrog till en känsla av klaustrofobi (Richardson m.fl., 2007). Huang m.fl.

(2014) beskriver att den ideala åtgärden är en åtgärd som inte har några negativa effekter. Hu m.fl. (2015) påpekar att användning av ögonmasker och öronproppar bör tänkas igenom noga och att vårdpersonalen kan behöva hjälpa till vid insättandet av öronpropparna. Det får därmed anses viktigt att sådana interventioner endast används då patienten själv är förmögen att ta ställning till huruvida de vill använda dem.

I resultatet lyfts att musik med naturljud och bildmeditation har en avslappnande effekt och viss positiv effekt på sömnen. Hellström och Willman (2011) beskriver i en systematisk översikt att musik och massage i vissa fall gett goda resultat, medan avslappning och sömnhygien gett mindre effekt, men att den totala evidensen är låg för samtliga åtgärder. Hu m.fl. (2015) beskriver också att det saknas tydliga evidens för vilka interventioner som har god effekt på patienters sömn. Gellerstedt m.fl. (2015) visar att sjuksköterskor använder metoder och interventioner som de upplever fungerar, det vill säga egen beprövad erfarenhet, men att de önskar sig mer kunskap om evidensbaserade metoder för bättre sömn.

I resultatet framkommer att det genom minskning av tiden personalen var i patientrummet samt antalet passager in och ut ur rummet fick patienter 45 minuter ostörd sömn istället för 20 minuter (Knauert m.fl., 2019). Detta ger patienten möjlighet att nå den viktiga djupsömnen som enligt Carskadon och Dement (2005) inträder upp till 25 minuter efter insomnandet och därefter varar i 20 - 40 minuter. När en person nått djupsömnen, det vill säga sömnstadie N3, eller REM- sömn är denne, enligt Buxton m.fl. (2012), mindre känslig för störande stimuli än under tidigare sömnstadier och det är mindre troligt att personen vaknar av ett plötsligt ljud. Detta styrker vikten av att använda omvårdnadsinterventioner som sänker och håller nere ljudnivån samt att klustra omvårdnadsinterventioner till få tillfällen för att minska avbrotten. Studien av Knauert m.fl. (2019) avsåg intensivvårdspatienter men principen om att färre avbrott ger förutsättningar för längre sammanhängande sömn som inkluderar såväl djupsömn som REM-sömn är sannolikt överförbar till andra vårdavdelningar.

Det omfattande antalet omvårdnadsinterventioner som belyses i resultatet indikerar att det finns goda alternativ till sömnläkemedel för att främja god sömn. Farokhnezhad Afshar m.fl. (2016) styrker detta genom att beskriva att omvårdnadsinterventioner kan användas med sömnläkemedel som en kompletterande åtgärd. Även Hu m.fl. (2015) menar att främjandet av sömn inkluderar såväl omvårdnadsinterventioner som farmakologiska behandlingar, där omvårdnadsinterventioner rekommenderas i första hand på grund av läkemedlens biverkningar.

16

7.2 Metoddiskussion

Vid genomförandet av litteraturstudien har Polit och Beck (2017) modell i nio steg använts för att åstadkomma en så god systematik som möjligt. Handledare och handledargrupper har genom hela arbetets gång kontrollerat och granskat arbetet samt gett respons vilket i sin tur kan öka denna studies kvalitet. Författarna av denna litteraturstudie har haft ett välfungerande samarbete och lika delaktighet genom hela studiens gång där sökningar har genomförts gemensamt.

Dessutom har samtliga artiklar lästs och granskats av båda författarna och sedan diskuterats för att skapa en gemensam uppfattning och tolkning. Detta leder till en minskad risk för eventuella missuppfattningar, egna tolkningar och värderingar i resultatet vilket i sin tur även kan öka trovärdigheten i litteraturstudien.

I de tre valda databaserna; PsycInfo, PubMed och Cinahl utfördes försök att hitta relevanta sökord relaterade till litteraturstudiens syfte. Den viktigaste begränsningen i litteraturstudien ligger sannolikt i just valet av sökord. Under arbetets gång har olika försök gjorts med ytterligare synonymer samt trunkeringar, till exempel ‘’nurs*’’. Detta genererade dock en så stor mängd sökträffar att det inte var möjligt att sortera ut relevanta artiklar då ordet kombinerades med övriga valda sökord. Det är sannolikt att det finns ett ytterligare antal, mindre vanligt förekommande, omvårdnadsinterventioner som inte träffades av nu valda sökord, till exempel aromaterapi eller fotmassage. För att hitta sådana specifika interventioner hade mer specifika sökningar troligtvis krävts där den specifika interventionen ingår som eget sökord. Detta hade dock krävt ett stort antal ytterligare sökningar. Dessutom hade det på sätt och vis inneburit att föregå resultatet, då avsikten vara att söka kunskap om relevanta åtgärder.

De valda sökorden bedöms därmed sammantaget ha utgjort en relevant mängd för litteraturstudien som vid upprepande av sökningarna med fördel hade kunnat användas igen.

Liknande eller samma sökord användes i så stor utsträckning som möjligt i alla databaser för att få så likvärdiga sökträffar som möjligt. Dock var inte alltid detta möjligt då MeSH-, thesaurus- och Major Headings-termer användes i möjligaste mån. Detta kan i sin tur ha påverkat träffarna i valda databaser. Vissa fritextsökningar utfördes med kännedom om att antalet artiklar utan relevans för syftet kunde öka. Vid databassökningarna utfördes sökningarna först utan de olika begränsningarna; peer reviewed, engelska och från 2011. Dessa applicerades sedan vid kombineringen, med booleska operatorn AND, av de olika sökorden för att få fram relevanta träffar inför urval 1. Utifrån antalet träffar applicerades valda exklusions- och inklusionskriterier som var bestående genom litteraturstudiens gång.

I litteraturstudien var den ursprungliga avsikten att inkludera även psykiatrisk vård. Då dessa patienter ofta har en sömnproblematik redan innan sjukhusvistelsen (McCall, 2001) ledde dock detta till att jämförbarheten med andra vårdavdelningar blev låg. Avsikten med studien var att belysa åtgärder som hjälper patienter att sova just under sjukhusvistelsen och inte åtgärder som syftar till att bota kroniska sömnproblem. Därav exkluderades psykiatrisk vård. Detta medför dock en risk för att fler relevanta åtgärder för att avhjälpa även tillfälliga sömnsvårigheter kan ha missats.

En artikel från urval 1 beställdes via fjärrlån eftersom den inte fanns att få tillgång till i fulltext via databaserna men abstrakt och titel var i relevans till syftet av litteraturstudien. Detta för att inte påverka resultatet genom att utesluta sådana artiklar som kunde vara relevanta för litteraturstudien vilket i sin tur kunde leda till ett inkorrekt resultat. Den utförda kvalitetsgranskningen utfördes utifrån Polit och Beck (2017) granskningsmallar. En artikel exkluderades i kvalitetsgranskningen inför urval 3 på grund av att den inte ansågs ha tillräckligt hög kvalitet vilket kan anses styrka litteraturstudiens kvalitet.

17 Litteraturstudien fångar artiklar från många delar av världen, däribland två från Sverige. Att de föreslagna åtgärderna liknar varandra i flertalet studier, trots att de kommer från geografiskt skilda platser, ökar trovärdigheten av denna litteraturstudie. Omvårdnadsinterventionerna kan därmed anses vara genomförbara i en svensk vårdkontext såväl som i flera delar av världen.

Urvalet har begränsats till artiklar skrivna på engelska, vilket är en styrka då det är ett språk som författarna behärskar relativt väl. Dock finns alltid en risk för feltolkningar samt missuppfattningar vid översättning till svenska. Samtidigt innebär det att innehållet i artiklar skrivna på andra språk uteslutits och därmed går det inte att säga något om interventioner som belysts i dessa sammanhang vilket är en svaghet och begränsning.

Resultatet har sammanfattats av båda författarna i relation till syftet. För att öka trovärdigheten har strävan vid sammanställningen av resultatet varit ett objektivt förhållningssätt där samtliga i artiklarna föreslagna åtgärder inkluderats utan hänsyn till praktisk genomförbarhet. Artiklar bestående av kvalitativ- och kvantitativ design har inkluderats i denna litteraturstudie vilket kan anses bidra till en bredare belysning av ämnesområdet och ett mer omfattande resultat. Om en viss design exkluderats hade resultatets utformning och innehåll sannolikt blivit smalare.

8 Slutsats

Slutsatsen av denna litteraturstudie är att det finns en mängd olika omvårdnadsinterventioner och tillvägagångssätt som sjuksköterskor kan använda i sitt arbete för att främja sömn på sjukhus för patienterna. Dessa sträcker sig över ett brett spektrum som innefattar såväl åtgärder av psykosocial karaktär till åtgärder som syftar till att minska fysiskt obehag och att begränsa inverkan av miljöfaktorer som ljud och ljus. Många omvårdnadsinterventioner är inriktade på att påverka situationen för den enskilde patienten medan andra kräver ett förhållningssätt som berör miljön på avdelningen i sin helhet.

9 Klinisk betydelse

Sömnproblematik på sjukhus är vanligt förekommande. Resultatet av denna litteraturstudie kan med fördel användas i den kliniska verksamheten för att främja sömn hos patienter under sjukhusvistelse. Det kan bland annat främja kunskapen kring vikten av god sömn och vilka interventioner som kan användas för främjandet av god sömn. En mer frekvent användning av omvårdnadsinterventioner skulle kunna leda till en förbättrad sömn hos patienterna och eventuellt en minskning i användandet av sömnläkemedel.

10 Förslag till fortsatt forskning

Vidare forskning kring ämnet skulle kunna bedrivas kring om omvårdnadsinterventioner kan ersätta användningen av sömnläkemedel. Det tycks finnas svag evidens kring effekterna av åtgärderna som belyses i denna litteraturstudie vilket innebär att vidare forskning kring detta behövs.

18

Referenslista

ALLEA. (2018). Den europeiska kodexen för forskningens integritet - Reviderad utgåva.

https://www.vr.se/download/18.7f26360d16642e3af99e94/1540219023679/SW_ALL EA_Den_europeiska_kodexen_f%C3%B6r_forskningens_integritet_digital_FINAL.p df

American Psychiatric Association. (2015). Sleep-Wake Disorders : DSM-5 Selections.

American Psychiatric Association Publishing.

Arora, V. M., Chang, K. L., Fazal, A. Z., Staisiunas, P. G., Meltzer, D. O., Zee, P. C., Knutson, K. L., & Van Cauter, E. (2011). Objective sleep duration and quality in hospitalized older adults: associations with blood pressure and mood. Journal of the American Geriatrics Society, 59(11), 2185–2186. https://doi.org/10.1111/j.1532- 5415.2011.03644.x

Bani Younis, M. K., Hayajneh, F. A., & Alduraidi, H. (2019). Effectiveness of using eye mask and earplugs on sleep length and quality among intensive care patients: A quasi‐

experimental study. International journal of nursing practice, 25(3), e12740.

https://doi.org/10.1111/ijn.12740

Bell, C. M., Fischer, H. D., Gill, S. S., Zagorski, B., Sykora, K., Wodchis, W. P., Herrmann, N., Bronskill, S.E., Lee, P.E., Anderson, G.M., & Rochon, P. A. (2007). Initiation of benzodiazepines in the elderly after hospitalization. Journal of general internal medicine, 22(7), 1024-1029. https://doi.org/10.1007/s11606-007-0194-4

Biazim, S. K., Souza, D. A., Carraro Junior, H., Richards, K., & Valderramas, S. (2020). The Richards-Campbell Sleep Questionnaire and Sleep in the Intensive Care Unit Questionnaire: translation to Portuguese and cross-cultural adaptation for use in Brazil.

Jornal brasileiro de pneumologia: publicacao oficial da Sociedade Brasileira de Pneumologia e Tisilogia, 46(4), e20180237. https://doi.org/10.36416/1806- 3756/e20180237

Buxton, O. M., Ellenbogen, J. M., Wang, W., Carballeira, A., O'Connor, S., Cooper, D., Gordhandas, A.J., McKinney, S.M., & Solet, J. M. (2012). Sleep disruption due to hospital noises: a prospective evaluation. Annals of internal medicine, 157(3), 170-179.

https://doi.org/10.7326/0003-4819-157-2-201208070-00456

Carazo-Vargas, P., Salazar-Obando, J., Vargas-Montero, A., Alvarado-Barrantes, R., Siles- Canales, F., & Moncada-Jiménez, J. (2020). Lack of Agreement between Polysomnography and Accelerometry Devices for Measuring Sleep Efficiency and Movement in University Students. Measurement in Physical Education and Exercise Science, 24(4), 291-302. https://doi.org/10.1080/1091367x.2020.1819814

Carskadon, M. A., & Dement, W. C. (2005). Normal human sleep: an overview. Principles and practice of sleep medicine, 4, 13-23. https://doi.org/10.1016/b0-72-160797-7/50009-4 Chung, S., Youn, S., Park, B., Lee, S., & Kim, C. (2018). A sleep education and hypnotics reduction program for hospitalized patients at a general hospital. Psychiatry investigation, 15(1), 78-83. https://doi.org/10.4306/pi.2018.15.1.78

Cilingir, D., Hintistan, S., & Ergene, O. (2016). Factors affecting the sleep status of surgical and medical patients at a University Hospital of Turkey. J Pak Med Assoc, 66(12), 1535- 1540.

19 Demoule, A., Carreira, S., Lavault, S., Pallanca, O., Morawiec, E., Mayaux, J., Arnulf, I., &

Similowski, T. (2017). Impact of earplugs and eye mask on sleep in critically ill patients:

a prospective randomized study. Critical Care, 21(1), 1-9.

https://doi.org/10.1186/s13054-017-1865-0

Dobing, S., Frolova, N., McAlister, F., & Ringrose, J. (2016). Sleep quality and factors influencing self-reported sleep duration and quality in the general internal medicine

inpatient population. PloS one, 11(6), e0156735.

https://doi.org/10.1371/journal.pone.0156735

Doǧan, O., Ertekin, Ş., & Doǧan, S. (2005). Sleep quality in hospitalized patients. Journal of clinical nursing, 14(1), 107-113. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2004.01011.x Elliott, R., & McKinley, S. (2014). The development of a clinical practice guideline to improve

sleep in intensive care patients: a solution focused approach. Intensive and Critical Care Nursing, 30(5), 246-256. https://doi.org/10.1016/j.iccn.2014.04.003

Fan-Lun, C., Chung, C., Lee, E. H. G., Pek, E., Ramsden, R., Ethier, C., & Soong, C. (2019).

Reducing unnecessary sedative-hypnotic use among hospitalised older adults. BMJ quality & safety, 28(12), 1039-1045. https://doi.org/10.1136/bmjqs-2018-009241 Farokhnezhad Afshar, P., Bahramnezhad, F., Asgari, P., & Shiri, M. (2016). Effect of White

Noise on Sleep in Patients Admitted to a Coronary Care. Journal of caring sciences, 5(2), 103–109. https://doi.org/10.15171/jcs.2016.011

Forbes, A. (2009). Clinical intervention research in nursing. International Journal of Nursing Studies, 46(4), 557-568. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2008.08.012

Gellerstedt, L., Medin, J., & Karlsson, M. R. (2014). Patients’ experiences of sleep in hospital:

a qualitative interview study. Journal of Research in Nursing, 19(3), 176–188.

https://doi.org/10.1177/1744987113490415

Gellerstedt, L., Medin, J., Kumlin, M., & Karlsson, M. R. (2015). Nurses’ experiences of hospitalised patients’ sleep in Sweden: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 24(23–24), 3664–3673. https://doi.org/10.1111/jocn.12985

Gellerstedt, L., Medin, J., Kumlin, M., & Karlsson, M. R. (2019). Nursing care and management of patients’ sleep during hospitalisation: A cross-sectional study. Journal of Clinical Nursing, 28(19–20), 3400–3407. https://doi.org/10.1111/jocn.12985

Hamet, P., & Tremblay, J. (2006). Genetics of the sleep-wake cycle and its disorders.

Metabolism, 55, 7-12. https://doi.org/10.1016/j.metabol.2006.07.006

Hellström, A., & Willman, A. (2011). Promoting sleep by nursing interventions in health care settings: a systematic review. Worldviews on Evidence‐Based Nursing, 8(3), 128-142.

https://doi.org/10.1111/j.1741-6787.2010.00203.x

Hofhuis, J. G., Rose, L., Blackwood, B., Akerman, E., McGaughey, J., Egerod, I., Fossum, M., Foss, H., Georgiou, E., Graff, H.J., Kalafati, M., Sperlinga, R., Berardo, A., Schäfer, A., Gutysz Wojnicka, A., & Spronk, P. E. (2018). Clinical practices to promote sleep in the ICU: A multinational survey. International journal of nursing studies, 81, 107- 114. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2018.03.001

Hu, R. F., Jiang, X. Y., Chen, J., Zeng, Z., Chen, X. Y., Li, Y., Huining, X., Evans D. J.W., &

Wang, S. (2015). Non‐pharmacological interventions for sleep promotion in the intensive care unit. Cochrane Database of Systematic Reviews, (10).

https://doi.org/10.1002/14651858.cd008808

20 Huang, C. Y., Liao, H. Y., Chang, E. T., & Lai, H. L. (2018). Factors associated with the teaching of sleep hygiene to patients in nursing students. Nurse education in practice, 28, 150-155. https://doi.org/10.1016/j.nepr.2017.10.029

Huang, H., Jiang, L., Shen, L., Zhang, G., Zhu, B., Cheng, J., & Xi, X. (2014). Impact of oral melatonin on critically ill adult patients with ICU sleep deprivation: study protocol for a randomized controlled trial. Trials, 15(1), 1-11. https://doi.org/10.1186/1745-6215- 15-327

Irwin, M. R., Olmstead, R., & Carroll, J. E. (2016). Sleep Disturbance, Sleep Duration, and Inflammation: A Systematic Review and Meta-Analysis of Cohort Studies and Experimental Sleep Deprivation. Biological Psychiatry, 80(1), 40–52.

https://doi:10.1016/j.biopsych.2015.05.014.

İsmailoğlu, E. G., & Özdemir, H. (2020). Factors Affecting Sleep Hygiene Training of Nursing Students. Journal of Turkish Sleep Medicine, 3, 195-200.

ttps://doi.org/10.4274/jtsm.galenos.2020.43531

Knauert, M. P., Pisani, M., Redeker, N., Murphy, T., Araujo, K., Jeon, S., & Yaggi, H. (2019).

Pilot study: an intensive care unit sleep promotion protocol. BMJ open respiratory research, 6(1), e000411. https://doi.org/10.1136/bmjresp-2019-000411

Le Bon, O. (2020). Relationships between REM and NREM in the NREM-REM sleep cycle: a review on competing concepts. Sleep medicine, 70, 6-16.

https://doi.org/10.1016/j.sleep.2020.02.004

Lei, Z., Qiongjing, Y., Qiuli, W. U., Sabrina, K., Xiaojing, L., & Changli, W. (2009). Sleep quality and sleep disturbing factors of inpatients in a Chinese general hospital. Journal of clinical nursing, 18(17), 2521-2529. https://doi.org/10.1111/j.1365- 2702.2009.02846.x

Lowe, C. J., Safati, A., & Hall, P. A. (2017). The neurocognitive consequences of sleep restriction: A meta-analytic review. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 80, 586–

604. https://doi:10.1016/j.neubiorev.2017.07.010.

Mansukhani, M. P., Morgenthaler, T. I., Morgenthaler, T. I., Kolla, B. P., & Lovely, J. K.

(2013). Zolpidem is independently associated with increased risk of inpatient falls. Journal of Hospital Medicine, 8(1), https://doi:10.1002/jhm.1985.

Martin, J. L., Fiorentino, L., Jouldjian, S., Josephson, K. R., & Alessi, C. A. (2010). Sleep quality in residents of assisted living facilities: effect on quality of life, functional status, and depression. Journal of the American Geriatrics Society, 58(5), 829–836.

https://doi.org/10.1111/j.1532-5415.2010.02815.x

McCall, W. V. (2001). A psychiatric perspective on insomnia. Journal of Clinical Psychiatry, 62, 27-32.

Murphy, G., Bernardo, A., & Dalton, J. (2013). Quiet at night: implementing a nightingale principle. AJN The American Journal of Nursing, 113(12), 43-51.

https://doi.org/10.1097/01.naj.0000438871.60154.a8

Ohayon, M., Wickwire, E.M., Hirshkowitz, M., Albert, S.M., Avidan, A., Daly, F.J., Dauvilliers, Y. Ferri, R., Fung, C., Gozal, D., Hazen, N., Krystal, A., Lichstein, K., Mallampalli, M., Plazzi, G., Rawding, R., Scheer, F.A., Somers, V., & Vitiello. M.V.

(2017). National Sleep Foundation's sleep quality recommendations: first report, Sleep Health, 3(1), 6-19. https://doi.org/10.1016/j.sleh.2016.11.006

21 Onen, S. H., Alloui, A., Gross, A., Eschallier, A., & Dubray, C. (2001). The effects of total sleep deprivation, selective sleep interruption and sleep recovery on pain tolerance thresholds in healthy subjects. Journal of sleep research, 10(1), 35-42.

Patricolo, G. E., LaVoie, A., Slavin, B., Richards, N. L., Jagow, D., & Armstrong, K. (2017).

Beneficial effects of guided imagery or clinical massage on the status of patients in a progressive care unit. Critical care nurse, 37(1), 62-69.

https://doi.org/10.4037/ccn2017282

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Wolters Kluwer.

Radtke, K., Obermann, K., & Teymer, L. (2014). Nursing knowledge of physiological and psychological outcomes related to patient sleep deprivation in the acute care setting.

Medsurg nursing, 23(3).

Robinson, S. B., Weitzel, T., & Henderson, L. (2005). The Sh-hhh Project: nonpharmacological interventions. Holistic nursing practice, 19(6), 263-266.

https://doi.org/10.1097/00004650-200511000-00006

Ribeiro, S., & Nicolelis, M. A. (2004). Reverberation, storage, and postsynaptic propagation of memories during sleep. Learning & Memory, 11(6), 686-696.

https://doi.org/10.1101/lm.75604

Richardson, A., Allsop, M., Coghill, E., & Turnock, C. (2007). Earplugs and eye masks: do they improve critical care patients’ sleep? Nursing in critical care, 12(6), 278-286.

https://doi.org/10.1111/j.1478-5153.2007.00243.x

Ryu, M. J., Park, J. S., & Park, H. (2012). Effect of sleep‐inducing music on sleep in persons with percutaneous transluminal coronary angiography in the cardiac care unit. Journal of clinical nursing, 21(5‐6), 728-735. https://doi.org/10.1111/j.1365- 2702.2011.03876.x

Salzmann‐Erikson, M., Lagerqvist, L., & Pousette, S. (2016). Keep calm and have a good night:

nurses’ strategies to promote inpatients’ sleep in the hospital environment.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(2), 356–364.

https://doi:10.1111/scs.12255

SFS 2017:30. Hälso-och sjukvårdslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30 SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010- 659

SFS 2014:821. Patientlag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

Socialstyrelsen. (2020, 22 december). Statistik om läkemedel.

https://sdb.socialstyrelsen.se/if_lak/resultat.aspx

Somers, V. K., Dyken, M. E., Mark, A. L., & Abboud, F. M. (1993). Sympathetic-nerve activity during sleep in normal subjects. New England Journal of Medicine, 328(5), 303-307.

https://doi.org/10.1097/00132586-199308000-00067

Stepanski, E. J., & Wyatt, J. K. (2003). Use of sleep hygiene in the treatment of insomnia. Sleep medicine reviews, 7(3), 215-225. https://doi.org/10.1053/smrv.2001.0246

22 Stressforskningsinstitutet (2015). En introduktion till sömn.

https://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.230059.1427289971!/menu/standard/

file/Introduktion%20till%20s%C3%B6mn%20webb.pdf

Svensk sjuksköterskeförening (SSF). (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Åtta.45

Tryckeri AB.

https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icn s%20etiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). (2010). Behandling av sömnbesvär hos vuxna: En systematisk litteraturöversikt (Rapportnr: 199).

https://www.sbu.se/contentassets/ffa024035dbd440ea1c9c71fff1748ec/behandling_so mnbesvar_vuxna_fulltext.pdf

Sweity, S., Finlay, A., Lees, C., Monk, A., Sherpa, T., & Wade, D. (2019). SleepSure: a pilot randomized-controlled trial to assess the effects of eye masks and earplugs on the quality of sleep for patients in hospital. Clinical rehabilitation, 33(2), 253-261.

https://doi.org/10.1177/0269215518806041

Tang, J., Su, G., Mabasa, V. H., Thomas, C., & Suchorowski, K. (2019). Implementation of the SLEEP-MAD mnemonic for improving sleep quality in the intensive care unit: A pilot study. Canadian Journal of Critical Care Nursing, 30(4).

Terp, R., Bergholt, M. D., Harboe, G., Herning, M., Noiesen, E., Szöts, K., Trosborg, R., &

Konradsen, H. (2018). To sleep or not to sleep during hospitalisation. Nordisk sygeplejeforskning, 8(01), 37-50. https://doi.org/10.18261/issn.1892-2686-2018-01-04 Tranmer, J. E., Minard, J., Fox, L. A., & Rebelo, L. (2003). The Sleep Experience of Medical

and Surgical Patients. Clinical Nursing Research, 12(2), 159–173.

https://doi.org/10.1177/1054773803012002004

Vincensi, B., Pearce, K., Redding, J., Brandonisio, S., Tzou, S., & Meiusi, E. (2016). Sleep in the hospitalized patient: nurse and patient perceptions. MedSurg Nursing, 25(5), 351- 356.

Wong, E., Scott, L. M., Briseno, J. R., Crawford, C. L., & Hsu, J. W. Y. (2009). Determining critical incident nursing interventions for the critical care setting: a pilot study.

International Journal of Nursing Terminologies and Classifications, 20(3), 110-121.

https://doi.org/10.1111/j.1744-618x.2009.01123.x

Ye, L., Keane, K., Johnson, S. H., & Dykes, P. C. (2013). How do clinicians assess, communicate about, and manage patient sleep in the hospital? JONA: The Journal of

Nursing Administration, 43(6), 342-347.

https://doi.org/10.1097/nna.0b013e3182942c8a