Nedan diskuteras analysens utfall och aspekter som bör beaktas vid framtagande av strategier utifrån utvecklingen de senaste decennierna för att upprätthålla en hållbar utveckling ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. För en förståelse kring hur strategier ska utformas med en hållbarutveckling kopplas diskussionen till de 17 globala hållbarhetsmålen. Vidare diskuteras arbetsgången och utvecklingsmöjligheter samt förslag på vidare forskning inom området.
En hållbar utveckling av strategier
Internets genomslag och dess integrering i samhället har inneburit en stor omställning i arbetsliv som privatliv. Globaliseringen har accelererats och idag bidrar digitaliseringen till en konstant utveckling. Detta har haft en direkt inverkan på handeln och fastighetsägare som konsumenter förväntas följa denna utveckling. Vid den snabba utvecklingen som skett i världen de senaste decennierna och som förväntas accelereras är det dock viktigt att
utvecklingen går i en takt som alla generationer kan följa. En stor problematik som har åskådliggjorts de senaste åren är att drastiska förändringar har skett så pass snabbt att den äldre generationen inte känner sig inkluderade i samhället. Flertalet tjänster som används för att möta vardagsbehov har i princip övergått till att endast erbjudas som digitala tjänster.
Om vi ser till penningutvecklingen sker idag nästan all hantering av likvida medel med digitala tjänster och möjligheten till kontanthantering har minskats radikalt. Dessa aspekter har medfört att en stor del av den äldre generationen känner sig uteslutna i samhället, vilket är ett kvitto på att utvecklingen har gått för snabbt då utbudet inte längre bemöter
efterfrågan. Att skapa ett inkluderande samhälle är det 16e:e målet av de 17 globala målen för en hållbar utveckling och därmed är den gemensamma uppfattningen att det i framtiden kommer bli ännu viktigare för fastighetsägare att bemöta efterfrågan i det specifika området för att uppnå en lönsamhet är det viktigt att dessa aspekter ses över vid utvecklingen av handeln och nya fastighetsägarstrategier.
Covid-19 pandemins infinnande har däremot visat en förändring av konsumentbeteende även hos den äldre generationen, då de har tvingats till att använda internettjänster mer frekvent. Detta visar att efterfrågan i stora drag kan bemötas av dagens utbud, men att det krävdes en pandemi med inverkan på hela samhället och att denna generation börjar
anpassa sig ett decennium efter resterande delar av samhället visar på att det alltid kommer behövas övergångsstrategier där utvecklingen sker något långsammare. Vidare har
digitaliseringen bidragit till att ruljangsen i samhället har upprätthållits i hög grad under pandemin och denna period kommer högst troligt resultera i en minskad frekvens av tjänsteresor, fler som arbetar hemifrån och en minskad efterfrågan av kontorsytor, då människor har hittat digitala forum som ersätter dessa beteenden. Ett minskat resande är positivt ur ett ekologiskt hållbart perspektiv, men en utmaning med dessa förändringar är att skapa goda arbetsförutsättningar för alla anställda. Detta kan kopplas till det åttonde
hållbarhetsmålet: Anständiga arbetsvillkor och ekonomiskt tillväxt och för att uppnå detta krävs det att arbetsgivare fokuserar på en bra kommunikation med sina anställda och förser varje individ med de verktyg och det stöd som behövs.
Denna utvecklingen kan med andra ord antas medföra att företag finner effektivare system i sitt globala arbete, då ett flertal möten som tidigare skedde i person istället kan ske via digitala forum. Detta kan i sin tur leda till en ökad efterfrågan på co-working lokaler i och
51 med att individer som tidigare var på resande fot större delen av sin tid i framtiden kan behöva ersätta detta med en arbetsplats i hemorten. En negativ aspekt som har
åskådliggjorts med covid-19 pandemin är sårbarheten som globaliseringen har inneburit.
Sverige är idag i beroendeställning av många länder världen runt, vilket kan bli problematiskt i tider som dessa. För att värna om riskerna som detta innebär borde alla branscher beakta en beroendeställning som denna högt vid beslutstagande. Vi måste samarbeta med vår omgivning, men vid resonemang kring fastighetsägarens roll i leveranskedjan får man inte glömma att beakta denna risk.
För att enligt hållbarhetsmål 11 skapa hållbara städar och samhällen är det idag vid
utformning av strategier avgörande att beakta levnadssätt och efterfrågan som är i ständig förändring, men av högsta vikt är då att se till bredden i dessa spektrum. Levnadssätten varierar i områden och med generationer och utbudet måste bemöta hela områdets
efterfrågan. Sammanfattningsvis krävs det idag flexibla och anpassningsbara strategier som följer utvecklingen av konsumentbeteenden. Genom det innovativa utvecklandet av
showrooms, servicecenter och logistiklösningar skapas drivkrafter mot att uppnå det nionde hållbarhetsmålet som avser hållbar industri, innovationer och infrastruktur. Om inte hållbara logistiklösningar utvecklas kommer samhällets infrastruktur bli överbelastat då utvecklingen av denna går i takt med den ökade e-handeln men saknar idag en hållbar lösning.
Utfall av arbetet samt möjlig revidering
En överraskande aspekt som framgick av de studiens semistrukturerade intervjuer var inställningen till logistik och strategi 3. Den initiala inställningen var att respondenterna skulle anse logistik som ett av de absolut bästa substituten till handel, någon som inte stämde. Under arbetets gång väcktes en förståelse kring hur omfattande denna övergång skulle vara och därmed inte anpassningsbart för alla fastighetsägare. För att gå djupare in i logistikens roll i framtiden borde fler aktörer inom detta segmentet inkluderas i de
semistrukturerade intervjuerna, då majoriteten av respondenterna inte varit speciellt insatta i detta.
Vidare gav covid-19 pandemin en helt ny öppning för arbetet. Frågor om detta lades till i efterhand och gav en mycket intressant vy över hur framtidens marknad kommer se ut. Allt negativt medför något positivt, då något som varit förödande för samhället och världen har varit mycket givande för denna studie och skapat mycket intressanta diskussioner med i princip alla respondenter. Då pandemin fortfarande är något som påverkar samhället varje dag har det varit intressant att reflektera över hur responsen hade sett ut om arbetet hade skrivits över en halvårsperiod eller om det var förskjutet ett år framåt, då samhället
förhoppningsvis har anpassat sig efter de nya förutsättningarna. Under skrivandets tid har utvecklingen av handelsmarknaden skett väldigt drastiskt och hur detta kommer påverka framtiden är något vi bara kan spekulera om.
Med de rådande omständigheterna i samhället var vi mycket nöjda med antalet
respondenter som ställde upp på en intervju. Svarsfrekvensen på intervjuförfrågningarna uppgick till 47% och trots att de kunde varit givande med ytterligare någon respondent inom logistiksektorn är den generella uppfattningen att antalet respondenter var tillräckligt för att finna homogena svar med en röd tråd. Denna röda tråd kunde hittas relativt tidigt, vilket gav en tydlig bild av vad marknaden anser om handelns framtid. Bearbetningen av intervjuerna och hur dessa skulle implementeras i resultatet var mycket tidskrävande så ett ökat antal
52 respondenter hade medfört en betydligt tyngre arbetsbörda, vilken hade kunnat påverka analysen i form av en informationsmättnad som hade kunnat leda till upprepning och onödiga uttalanden.
Som nämnt i analysen anser de flesta respondenterna att en blandning av alla strategier är den bästa, med fokus på några enstaka. Detta visar att det var väldigt bra att de hypotetiska strategierna överlag framtogs som drastiskt smala strategier. Hade de varit mer realistiska och mindre drastiska hade vi troligtvis inte sett en tydlig rangordning och den generella responsen hade troligt varit att alla är lika bra, vilket hade försämrat analysen. Utformningen av dessa specifika strategier medförde dessutom att de kunde grundas direkt på den
vetenskapliga teorin utan att behöva blanda för många teorier för att “mjuka till”
strategierna.
För att få en ännu bättre bild av marknadens åsikter utan att belastas med det tunga arbetet som följer med intervjuer skulle dessa kunna kompletteras med en enkät som skulle skickas ut till uppemot 100 kunniga individer i ämnet. Denna enkät skulle kunna innehålla
sammanfattningar och huvuddrag från respektive strategi och utifrån detta hade aktörer inom branschen fått rangordna dessa. Detta hade inte varit tidskrävande för respondenterna men hade givit en stor inblick i branschens generella åsikt vilket hade stärkt empirin.
Vidare forskning
Denna studie har medfört en stor insikt i den stora utvecklingen som sker på
fastighetsmarknaden idag, kopplat till ägandebestånd och fastighetsägarens roll i handelns utveckling. Handelns utveckling har skett rekordsnabbt, vilket har resulterat i att
fastighetsägare måste anpassa sina strategier för att bemöta efterfrågan på marknaden.
Detta sätter krav på nya affärs- och betalningsmodeller, som forskare ser ett stort utvecklingsbehov av för att följa dagens efterfråga. Vid utförande av denna studie har därmed ett flertal resonemang kring forskningsfrågor kopplade till fastighetsägarstrategier uppmärksammats.
En direkt utveckling av detta arbete är att undersöka det administrativa arbetet bakom respektive strategi, ur ett hållbarhets- och lönsamhetsperspektiv. Detta skulle vara av hög relevans i och med att de delar som ingick i respondenternas optimala strategi i denna studie innebär ett tungt administrativt arbete samt en utveckling av nya affärsstrategier.
Showroom och pop-up butiker är koncept som slagit igenom de senaste åren, men
fastighetsägare finner en bristvara i lönsamma och väl fungerande betalningsmodeller. Ett förslag till vidare forskning är därmed en djupare studie av omsättningsbaserade och fasta hyror samt hur dessa ska användas för att uppnå en lönsamhet kopplat till konceptbutiker som dessa där större delen av hyresgästens omsättning grundar sig i e-handel.
Enligt denna studie har det även framkommit att e-handeln har funnit marknadsandelar, men ännu ingen större lönsamhet. En studie kring hur aktörer ska uppnå en högre lönsamhet via e-handeln skulle därför vara av hög vikt.
Den ökade efterfrågan av e-handel har direkt inneburit ett växande behov av hållbara och nära belägna logistiklösningar. Logistiken lyftes som en hypotetisk strategi i denna studie, men efter genomförande av denna studie vill vi belysa att det finns ett behov av forskning
53 som endast berör logistikfastigheter. Forskning som utreder hur fastighetsägare kan ta en större del i leveranskedjan samt hur man ska arbete för att finna en lönsamhet i logistik som fastighetsägare skulle högst troligt bidra till att fler fastighetsägare vågade etablera sig inom segmentet.
Vidare finns även en efterfrågan i vidare forskning kring hållbara lösningar vad gäller servicecenter och distributionscenter som skulle kunna effektivisera för de bolag som idag arbetar med hemleverans. Genom att etablera center som dessa i bostads- och
kontorsområden behöver konsumenten inte anpassa sig efter leveranstider och aktörerna som idag arbetar med hemkörning skulle finna en lönsamhet i och med en stor
effektivisering. För att möjliggöra detta krävs dock forskning kring efterfrågan av tjänsten i city samt i bostadsområden från konsumenter och kunder, samt lönsamma affärsstrategier och betalningsmodeller.
54