7.1 Resultatdiskussion
Slutsatserna av studien är att elever i relativt stor utsträckning påverkas av externa faktorer i sitt gymnasieval. Detta framkommer genom att analysen pekar på vilken roll föräldrars utbildningsbakgrund spelar i elevers tankar om gymnasieval samt framtiden. Även att gymnasievalet ser annorlunda ut beroende på vilken ort eleverna är uppvuxna i, elever i storstad tänker i större utsträckning välja ett studieförberedande gymnasieprogram och elever i landsbygd tänker i större utsträckning än dem i storstad välja ett yrkesförberedande gymnasieprogram. Att gymnasievalet är kontextbaserat är något som även Lidström (2009, s, 111) kommit fram till i sin studie, de som intervjuats i hennes studie som är uppväxta i Glesbygd beskrev att de har större begränsningar i gymnasievalet än de intervjuade som är uppväxta i dem två storstadsförorterna. Valet för de intervjuade som är uppväxta i Glesbygd kom att handla om valet att flytta eller stanna, de intervjuade i storstadsförorterna hade en mer individualiserad syn på valet då de menade att omvärlden erbjuder dem stora möjligheter att lyckas (Lidström, 2009, s, 119). Detta kan förklaras utifrån en av Gottfredsons (2002) principer för hur individer skapar sina uppfattningar om yrken. Denna princip benämner Gottfredson (2002, s, 101-102) selektiv uppmärksamhet, och innebär att individer skapar sig sin uppfattning om yrken utifrån sin självbild och de yrken som finns i hans eller hennes sociala spelrum. Vilket jag anser skulle kunna förklara även varför elevernas gymnasieval ser olika ut mellan orterna, detta på grund av att en större andel av eleverna i storstad har föräldrar med högskoleutbildning än eleverna i landsbygd.
Hur elever trivs i sitt bostadsområde har även en viss inverkan på gymnasievalet, elever som menar att de trivs mycket bra känner en större trygghet i valet än vad andra elever gör. Detta kan förklaras genom Skolverkets analys (2012, s, 11) att förutsättningarna till gymnasievalet kan kopplas till vilken ort, region eller typ av stad individer är uppvuxna i. Det bör vara positivt för elever som känner trygghet i sitt bostadsområde i fråga om hur de tänker och känner inför gymnasievalet, då en trygg bas borde göra det enklare att våga ta beslut inför framtiden.
gymnasievalet har större svårighet att reda ut vad de ska välja. Även de intervjuade i Lidströms studie (2009, s, 60) uttryckte att familjen påverkade dem i deras gymnasieval samt deras ambitioner och vägval i livet på flera sätt. Det skulle kunna förklara att eleverna som känner en stor påverkan från sin familj även känner en större osäkerhet inför gymnasievalet, då detta skulle kunna leda till en ökad press från föräldrar att välja ett val som även de ser som det rätta.
Eleverna i undersökningen har en relativt god uppfattning om sin omvärld, i varje fall sett till att deras gymnasieval till stor del stämmer överens med det yrke de drömmer om att nå. Även i Lidströms studie (2009, s, 56) framgår det att de intervjuades gymnasieval var sprunget ur deras intressen och värderingar, vilket hon menar baseras på deras individuella förmågor och det val som genomfördes gjordes till ett område där individen kände sig uppskattad.
Det visas även att deras drömyrke för de flesta har förändrats under uppväxten. Vilket utifrån Gottfredson (2002, s, 100-101) kan förklaras av att eleverna blivit tvungna till att göra en kompromiss i sitt gymnasieval. Vilket enligt Gottfredson (2002, s, 100-101) innebär att individer frångår sina högst önskade yrkesalternativ genom att justera dem till den verklighet de befinner sig i, denna kompromiss menar hon uppstår då det uppkommer hinder som leder till svårigheter för en individ att uppnå sina högst önskade alternativ. Förändringen i synen på drömyrke kan även förklaras utifrån att en individs habitus, som enligt Reay (2004, s, 435) förändras stegvis över tid utan avbrott. Utifrån detta har elevernas syn på sitt drömyrke utvecklats under uppväxten, vilket lett till att deras handlingshorisont har blivit större. Samma förklaring kan även beskriva skillnaden i elevernas föräldrars yrke och yrkena eleverna drömmer om att nå.
Studien har gett mig som författare en större inblick i hur faktorer som vi individer till stor del inte kan påverka har för roll i gymnasieval och framtidstankar hos de elevers som deltog i undersökningen. Även att elevers tankar om detta påverkas av vilken kontext man är uppvuxen i. På grund av detta kan det diskuteras hur fritt det ”fria valet” till gymnasiet egentligen är, då det i studien urskiljer sig ett mönster av att elever tänker och handlar i en handlingshorisont som är baserad på uppväxtkontext och den typ av kapital de ärvt från sin familj. Ett annat mönster som urskönjs i studien är att eleverna har en ganska god självuppfattning, då en stor del av dem tänker välja ett gymnasieprogram som relaterar till det yrke de helst av allt vill ha. Elever väljer alltså även utifrån sitt intresse, vilket är något även Skolverket (2012, s, 15) kommit fram till i sin analys, de menar att gymnasievalet är en kompromiss mellan individuella förutsättningar och önskade val.
7.2 Teoridiskussion
De teorier som användes i denna studie anser jag utifrån syfte och frågeställningar var relevanta, de kunde dessutom appliceras på det resultat som framkommit av studien. I studien analyseras resultatet med utgångspunkt i hur externa faktorer påverkar elevernas gymnasieval och framtidstankar. Det studien tar upp i mindre utsträckning är hur elevernas intresse styr deras tankar inför dessa val, dock tas det upp hur intresse kan utvecklas över tid, men inte fullt lika mycket om eleverna gör sitt gymnasieval helt utifrån intresse.
Inom de teorier som används finns även aspekter som i denna studies analys inte tagits upp fullt ut, dessa aspekter är t.ex. kön och om eleverna är födda i Sverige eller ej. Detta analyserades inte nämnvärt då studiens syfte inte grundade sig i att analysera hur kön och ursprungsland påverkar elevernas gymnasieval och framtidstankar. En argumentation för att ta med detta i analysen hade kunnat vara att kön påverkar hur individer ser på sig själva och av omvärlden, samt att vilket ursprungsland en individ har kan leda till stigmatisering och annan form av utanförskap, vilket skulle kunna leda till att eleverna utifrån dessa aspekter blir påverkade i sitt gymnasieval och framtidstankar. Att analysera hur kön och ursprungsland påverkar elevers gymnasieval och framtidstankar kan vara ett intressant område för vidare studier.
7.3 Metoddiskussion
Utifrån studiens syfte att finna en generell beskrivning av problemet som studerats var valet att använda en kvantitativ metod, i form av enkäter, enligt mig självklart. En kvalitativ metod hade krävt ett högt antal intervjuer med elever för att täcka det syfte studien har och studien, som den är utformad, hade inte blivit alls så övergripande som med en kvantitativ metod. Utformningen av de frågor som ställdes i enkäten (bilaga 1) som eleverna fick svara på kunde ha varit mer genomarbetad, då det krävdes mycket efterarbete på vissa frågor som var något oklart ställda.
Valet att i studien både göra en övergripande analys av syftet och samtidigt ha ett jämförande perspektiv på två strukturellt sett olika orter krävde mycket arbete. Det kan diskuteras om att detta grepp över studiens problemformulering blev för stort. Skulle fokus ha legat på en av dessa två aspekter kan det ha lett till en djupare förståelse om hur externa faktorer påverkar
elevers gymnasieval och framtidstankar.
Tillvägagångssättet i hur kontakten togs med de aktuella skolorna kan också diskuteras. Mer förarbete om hur stora klasserna där enkäterna delades ut kunde ha varit bättre, detta i och med att antalet elever i storstad och elever i landsbygdsort inte var helt jämt fördelade. Skillnaden mellan antalet elever var dock inte så pass stort att jag anser att resultatet påverkades av det.
8. Referenslista
Amundson, N E. Harris-Bowsley, J. Niles, S G. (2009). Essential Elements of Career Counseling
New Jersey: Pearson Education, Inc
Bourdieu, P. (1994). Praktiskt förnuft – Bidrag till en handlingsteori Uddevalla, 2004: Mediaprint Udevalla AB
Bourdieu, P. (1984). Homo Academicus
Stockholm/Stehag, 1996: Brutus Östlings bokförlag Symposion
Broady, D. (1990). Sociologi och epistemologi – Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin
Stockholm: Gotab
Duffy, Ryan D. Dik, Bryan J. (2009). Beyond the self: External influences in the career development process
The career development quarterly; Sep 2009; Volume 58, 1; ABI INFORM Global Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken – En handbok i enkätmetodik
Lund: Studentlitteratur
Engdahl, O. Larsson, B. (2011). Sociologiska perspektiv: Grundläggande begrepp och teorier Ungern: Elanders Hungary Kft
Gottfredson, L. (2002). Linda Gottfredson’s theory of circumscription, compromise and self- creation
In D. Brown, 2002, Career choice and development. San Fransisco: Jossey-Bass
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun Lund: Studentlitteratur
Larsen, A, K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod Malmö: Gleerups
Lee Lauen, D. (2007). Contextual explanations of school choice Sociology of Education, Vol. 80, No. 3 (Jul., 2007)
Lidström, L. (2009). En resa med osäkra mål: Unga vuxnas övergångar från skola till arbete i ett biografiskt perspektiv
Umeå: Print & Media, Umeå universitet
Patton, W. McMahon, W. (2006). Career Development and Systems Theory Rotterdam: Sense Puplishers
Reay, D. (2004) 'It's all becoming a habitus': beyond the habitual use of habitus in educational research
British Journal of Sociology of Education Vol. 25, No. 4, September 2004 Skolverket. (2012). Ungdomars uppfattningar om gymnasievalet
Stockholm 2012
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare Graphycems, Spaninen: 2010
Trost, J. (2001). Enkätboken Lund: Studentlitteratur
Arbetsförmedlingen: http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Yrke-och- framtid/Yrken-A-O.html (hämtat 2013-10-25)
Vetenskapsrådet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (hämtat 2013-12-05) Statistiska centralbyrån: http://www.scb.se (hämtat 2013-12-05)
Skanegy: http://www.skanegy.se/information/om-gymnasiet (hämtat 2013-10-02) IBM: http://www-01.ibm.com/software/se/analytics/spss/ (hämtat 2013-10-25)
Bilagor
Bilaga 2. E-mail om förfrågan till att genomföra undersökning
Hej!
Jag heter Anders Möller och studerar till studie- och yrkesvägledare vid Malmö Högskola. Jag är inne på mitt sista år och det är nu dags för mig att skriva min C-uppsats. Uppsatsen
kommer att handla om vilka faktorer som påverkar niondeklassare i deras val till gymnasiet och informationen kommer jag att hämta in med hjälp av enkäter. Undersökningen kommer göras på två skolor i en större stad i Skåne och två skolor i en mindre ort i Skåne, detta för att jag i studien ska kunna jämföra de olika svaren. Enkätfrågorna är enkelt utformade och
innehåller frågor kring individens bakgrund, värderingar och drömmar. Värt att nämna är att enkäterna även är utformade så att en individs svar inte kan kopplas till honom eller henne. Nu kontaktar jag er skola för att be om hjälp att göra min undersökning!
Det som jag skulle behöva är två klasser i årskurs nio (en klass kan även fungera), gärna så snabbt som möjligt. Undersökningen kommer troligtvis inte ta mer än 10 minuter och om det går bra för er närvarar jag gärna för att dela ut och samla in material.
Jag hade varit mycket tacksam för er hjälp med denna undersökning! Vänliga hälsningar
Anders Möller
Bilaga 3. Diagram
Diagram 2. Samband mellan föräldrars högskolebakgrund och om eleverna tror de kommer in på sitt förstahandsval
Diagram 3. Samband mellan föräldrars högskolebakgrund och elevers känsla inför gymnasievalet
Diagram 4. Samband mellan föräldrars högskolebakgrund och hur eleverna ser på sina möjligheter att nå sitt högst önskade yrke
Diagram 5. Samband mellan föräldrars högskolebakgrund och elevernas planer efter gymnasiet
Diagram 6. Samband mellan trivsel i bostadsområde och om eleverna tror att de kommer in på sitt förstahandsval
Diagram 8. Samband mellan trivsel i bostadsområde och hur eleverna ser på sina möjligheter att nå sitt högst önskade yrke
Diagram 10. Samband mellan påverkan från familj och elevernas känsla inför gymnasievalet
Diagram 12. Stämmer det yrke eleverna helst av allt vill ha nu ihop med det yrke de helst av allt ville ha när de var yngre
Diagram 13. Stämmer det yrke eleverna helst av allt vill ha ihop med det yrke deras föräldrar har