Föräldrars utbildningsbakgrund, gymnasievalet och tiden efter

Resultatet av undersökningen visar att föräldrars utbildningsnivå spelar en stor roll när det kommer till hur elever väljer till gymnasiet. Både när det gäller ifråga om vilken typ av gymnasieutbildning tänker välja och vilken känsla de har inför valet.

Föräldrars utbildningsnivå och elevers gymnasieval

När det handlar om vilken typ av gymnasieprogram eleverna, vid undersökningstillfället, tänkte välja var det mycket tydligt vilken roll deras föräldrars utbildningskapital (Broady, 1990) spelade. Av de elever som visste vad de skulle välja till gymnasiet och som även svarade att bägge deras föräldrar har högskoleutbildning svarade de flesta av dem att de tänker välja ett studieförberedande gymnasieprogram. Av eleverna som tänkte välja ett yrkesförberedande program var det en mindre andel elever vars föräldrar hade högskoleutbildning. Detta samband är även något som Skolverkets analys (2012) pekar på har inverkan i elevers handlingshorisont i gymnasievalet, ett antal studier i deras promemoria beskriver att detta kan bero på att elever från studievana hem kan få hjälp med sina studier genom föräldrarnas sociala kontaktnät. Vidare påvisar studier i promemorian att elever från studieovana hem väljer bort studieförberedande program (Skolverket, 2012, s, 17-18). Att elevernas föräldrars utbildningsbakgrund spelar denna roll i gymnasievalet kan förklaras utifrån Gottfredsons (2002, s, 91) begrepp socialt spelrum, vilket innebär att en individs handlingshorisont påverkas av de alternativ som han eller hon ser som acceptabla att välja. De acceptabla valen kan variera i storlek och görs utifrån vart individen ser sig höra hemma i samhället (Gottfredson, 2002, s 91). Elevernas sociala spelrum i denna undersökning visas tydligt variera beroende på vilken utbildningsbakgrund föräldrarna har. Vidare kan detta förklaras av att elever, enligt Bourdieu (Broady, 1990, s, 177) ärver sina föräldrars kulturella kapital, vilket i ett utbildningsperspektiv leder till att de elever vars föräldrar innehar en stor mängd kulturellt kapital har stora möjligheter för att skaffa sig utbildningskapital.

Elevers gymnasieval i regional kontext

När det handlar om elevernas gymnasieval är det skillnad mellan de två orterna. De flesta elever i storstad tänker välja ett studieförberedande program, dock är omfattningen av elever som tänker välja ett studieförberedande program i landsbygd endast något större än andelen som tänker välja ett yrkesförberedande program. En skillnad, som är ganska påtaglig, visar sig i och med detta. Även tidigare forskning har visat att gymnasievalet är kontextbaserat, Skolverkets promemoria (2012, s, 11) pekar på ett antal regionala faktorer som spelar in i gymnasievalet, bl.a. om det finns universitet eller högskola på orten samt hur stort det lokala gymnasieutbudet är. En förklaring skulle kunna vara att fler av elevernas föräldrar i storstad har högskoleutbildning än vad fallet är i landsbygd. Gottfredson (2002, s, 101-102) menar att individer skapar sin uppfattning om yrken utifrån tre olika principer, en av dem, enkelhet och närhet av sökande, kan vara en förklaring till varför elevernas gymnasieval skiljer sig mellan de två orterna. Principen åsyftar att individer oftast söker upp information som är betrodd och lättillgänglig, vilket leder till att personer i en individs närhet spelar en stor roll i hur han eller hon uppfattar vilka yrken som är lämpliga (Gottfredson, 2002, s, 101-102). Appliceras detta på gymnasievalet kan det förklara skillnad mellan orterna, på grund av att det är fler elever i storstad som kommer från hem där en eller bägge föräldrarna har högskoleutbildning än vad eleverna i landsbygd gör. Detta förtydligas med att Bourdieu (Broady, 1990, s 223) menar att socialt och geografiskt ursprung spelar stor roll under individers utbildningstid och framförallt vid skolgångens stora brytpunkter.

Föräldrars utbildningsbakgrund och elevers känsla inför gymnasievalet

När det handlar om elevernas känsla inför gymnasievalet visas i båda orterna ett liknande mönster av att de elever vars föräldrar har högskoleutbildning tror att de kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet, de elever vars föräldrar saknar högskoleutbildning, samt de som inte vet om deras föräldrar har högskoleutbildning är mer osäkra. Även i fråga om vilken känsla eleverna i undersökningen har inför gymnasievalet märks ett tydligt mönster beroende på vilken utbildningsbakgrund föräldrarna har. Av de elever som upplever valet som inte alls svårt eller ganska enkelt har de flesta minst en förälder som har högskoleutbildning, vidare har majoriteten av eleverna som upplever valet som ganska svårt eller väldigt svårt ingen förälder med högskoleutbildning eller inte vetskap om sina föräldrars utbildningsbakgrund. I anknytning till detta pekar Lidström (2009, s, 56) i sin studie på att många individer i hennes studie uttryckte att gymnasievalet var kantat av osäkerhet, brist på självinsikt samt påverkan

från föräldrar. Skolverket (2012, s, 13) gör i sin promemoria en analys som pekar på att denna osäkerhet kan bero på det ”fria valet” till gymnasiet, då det på grund av detta istället handlar om att göra rätt sorts val. Vidare menar de i analysen (Skolverket, 2012, s, 18) att denna ökade valfrihet i valet till gymnasiet missgynnar elever från studieovana hem då eleverna saknar en närstående att diskutera sina alternativ med. Mönstret över elever som tror sig komma in på sitt förstahandsval och föräldrar utbildningsbakgrund kan genom Bourdieus begreppsvärld förklaras med hur en individs habitus är uppbyggt (Broady, 1990, s, 228). Detta i och med att Bourdieu (Broady, 1990, s, 234) menar att en individs habitus fungerar på så vis att en person kan känna sig hemma i vissa sammanhang och mer osäkra i andra sammanhang. Tolkas mönstret utifrån detta kan det förklaras av att de elever som har föräldrar med högskoleutbildning känner sig mer hemma i valet till gymnasiet än elever vars föräldrar saknar högskoleutbildning gör och därför känner större säkerhet inför det.

Undersökningen visar tydligt sambandet mellan föräldrars utbildningsbakgrund och vilka möjligheter eleverna ser sig ha i framtiden, detta samband ser liknande ut mellan de två orterna. Till att börja med består andelen elever som tänker fortsätta studera efter gymnasiet endast av elever som har minst en förälder med högskoleutbildning. De elever som planerar att söka jobb består till största delen av elever vars föräldrar inte har någon högskoleutbildning, men det förekommer även elever som planerar att söka jobb vars bägge föräldrar har högskoleutbildning. Av de elever som tänker ta en paus och resa efter gymnasiet har elevernas föräldrar ingen högskoleutbildning, eller så vet eleverna inte om vilken utbildningsbakgrund föräldrarna har. Samtliga elever som inte har några planer efter gymnasiet visste inte om deras föräldrar har någon högskoleutbildning.

Detta mönster av att elever vars föräldrar har högskoleutbildning planerar att fortsätta studera efter gymnasiet kan förklaras genom storleken på elevernas kulturella kapital (Broady, 1990, s, 177). Enligt Bourdieu har elever med stor mängd kulturellt kapital goda framtidsutsikter, vilket han vidare menar beror på att de från sina föräldrar har blivit kunniga att se vilket värde det finns i de möjligheter utbildningsvärlden och den övriga sociala världen har att erbjuda (Broady, 1990, s, 177). Att elevernas framtidsplaner skiljer sig åt i förhållande till hur deras föräldrars utbildningsbakgrund ser ut kan även förklaras utifrån en individs habitus ser ut. Bourdieus begrepp habitus skiljer sig från person till person och relaterar enligt Bourdieu (Broady, 1990, s, 230-231) till vilken struktur deras ärvda eller förskaffade kapital har. Vilket betyder att vissa kapitalarter är viktigare än andra beroende på vilken familj en individ är uppvuxen i (Broady, 1990, s, 230-231). Vilket kan ta uttryck i att en individ vars föräldrar ser det ekonomiska kapitalet som viktigast själv ärver denna syn, samt att en individ

som har föräldrar vilka ser det kulturella kapitalet som viktigast ärver denna syn (Broady, 1990, s, 230-231). Att fortsätta studera efter gymnasiet blir därmed viktigt för elever vars föräldrar har högskoleutbildning och för elever vars föräldrar saknar högskoleutbildning ses det som viktigare att arbeta efter gymnasiet. Dock menar Reay (2004, s, 435) i relation till detta att det inom en individs habitus finns möjligheter för honom eller henne att ta sig in i en social bana som gör levnadsförhållanden som skiljer sig från de initiala möjliga. Detta är något som även Bourdieu menar är möjligt, men påpekar att ett framträdande drag i en individs habitus är att det är trögrörligt (Broady, 1990, s, 234).