Elevers tankar kring tiden efter gymnasiet

När det handlar om vilka möjligheter eleverna ser att de har för att nå sitt högst önskade yrke svarar majoriteten av samtliga elever att de ser sina chanser som rätt så hyggliga. I undersökningen svarade inte många elever att de ser sina chanser som mycket små. De flesta elever ser sammanfattningsvis ljust på sina möjligheter att få sitt högst önskade yrke, detta visas nedan:

Tabell 10. Elevers syn på sina möjligheter att nå sitt högst önskade yrke

Eleverna fick svara på en fråga om vad de planerar att göra efter gymnasiet, i denna fråga fick de välja mellan ett antal alternativ, dessutom fanns chansen att själv skriva om sina planer om det inte var något alternativ som passade. Ungefär en tredjedel av eleverna svarade att de planerade att fortsätta studera efter gymnasiet (36 %), efter detta svarade flera elever att de planerade att söka jobb (27 %), vidare svarade även ett flertal elever att de planerar att ta en paus och resa (25 %). Majoriteten av eleverna i undersökningen svarade alltså att de har planer efter gymnasiet, då endast 6 % av dem svarade att de inte har några planer. Resterande elever svarade att de hade andra planer efter gymnasiet.

Elevers tankar kring tiden efter gymnasiet ur ett jämförandeperspektiv

I en jämförelse mellan de två orterna ser elevernas svar i fråga om hur de ser på sina möjligheter att nå sitt högst önskade yrke olika ut. Den största skillnaden mellan orterna är framförallt att fler elever ser sina möjligheter att lyckas som riktigt stora på högstadieskola i storstaden, vilket inte lika många gör bland eleverna i landsbygd. Eleverna i storstad var mer optimistiska om sina möjligheter än eleverna i landsbygd, vilket visas av att 15 % av eleverna i storstad svarade att de ser sina möjligheter som riktigt stora, medan det av eleverna i landsbygd var 1 % som ser sina möjligheter som riktigt stora. Även i fråga om de elever som ser sina möjligheter som små skiljer sig svaren från de två orterna något, dock inte lika kraftigt som i fråga om de elever som ser sina möjligheter som riktigt stora. Av eleverna i storstad ser 8 % sina möjligheter att nå sitt högst önskade yrke som mycket små, i jämförelse

med detta är det ingen elev i landsbygd som ser sina möjligheter som så pass små. Däremot är det en större andel elever i landsbygd än i storstad som ser sina möjligheter som ganska små. 28 % av eleverna i landsbygd ser sina möjligheter som ganska små, medan andelen elever i storstad som ser på sina möjligheter på detta vis är 13 %. De flesta av eleverna på båda orterna anser att de har ganska stora möjligheter.

När det handlar om elevernas planer inför tiden efter gymnasiet syns ganska tydliga skillnader mellan orterna, den främsta skillnaden handlar om att eleverna i storstad i större utsträckning, än eleverna i landsbygd, planerar att fortsätta studera efter gymnasiet. Av eleverna i storstad planerar 45 % av dem att fortsätta studera efter gymnasiet, i jämförelse med detta planerar 26 % av eleverna i landsbygd att fortsätta studera. Istället planerar de flesta eleverna i landsbygd att söka jobb efter gymnasiet, vilket inte är fallet hos eleverna i storstad. Andelen elever i landsbygd som tänker söka jobb efter gymnasiet är 36 %, hos eleverna i storstad är andelen 19 %. Flertalet elever i undersökningen svarade att de planerar att ta en paus och resa efter gymnasiet, av eleverna i storstad var denna andel 29 % och av eleverna i landsbygd 21 %. Av de 6 % av eleverna som svarade att de inte har några planer efter gymnasiet var dessa jämt fördelade mellan de två orterna.

Sammanfattning

Av eleverna i studien är de flesta födda i Sverige, i storstad var nio elever födda utomlands och i landsbygd var tre av eleverna födda utomlands. Eleverna trivs generellt sett bra i sitt bostadsområde. Eleverna i storstad trivs dock något bättre, då fler av storstadseleverna svarade att de trivs mycket bra än vad fallet var hos eleverna i landsbygd. I fråga om vilka yrken eleverna drömmer om att nå skiljde sig deras svar om vilket yrke de nu helst av allt vill ha relativt mycket med svaret de gav om vilket yrke de drömde om när de var yngre.

Arbetssituationen för elevernas föräldrar är generellt sett god, majoriteten av eleverna har två föräldrar som arbetar, däremot är det i jämförelse mellan städerna fler elever i storstad som endast har en förälder som arbetar än i elever i landsbygd. I fråga om vilken utbildningsbakgrund elevernas föräldrar har är det många elever som inte vet om deras föräldrar har högskoleutbildning eller ej. Ungefär hälften av eleverna, i båda orterna, kommer från hem där minst en av föräldrarna har högskoleutbildning.

att de tänker välja ett studieförberedande program. Dock var det många fler av eleverna i landsbygd som tänker välja ett yrkesförberedande program i jämförelse med eleverna i storstad. Ungefär häften av samtliga elever tror att de kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet och den andra hälften tror att de kanske kommer på sitt förstahandsval. I jämförelse mellan städerna såg det nästintill likadant ut, underökningen visar dock att eleverna i storstad är något mer säkra på att komma in på sitt förstaval än vad fallet är för eleverna i landsbygd. Det framkom även att de flesta eleverna tycker att det är ganska svårt att välja till gymnasiet.

I fråga om påverkan från familj och vänner i gymnasievalet visar undersökningen att eleverna i högre grad känner påverkan från sin familj än från sina vänner.

Vad eleverna ser som viktigast i val av gymnasieutbildning är vilket program de ska välja, detta svarade den största delen av elever på bägge orterna. Vidare ses chans till studier ha stor vikt för eleverna i storstad och chans till arbete ha stor vikt för eleverna i landsbygd.

De flesta elever ser sina möjligheter att nå sitt högst önskade yrke som ganska stora. Eleverna i storstad ser mer optimistiskt på sina möjligheter då flertalet elever svarade att de ser sina möjligheter som mycket stora, eleverna i landsbygd var mer pessimistiska i synen på sina möjligheter, endast en elev i landsbygd såg sina möjligheterna som riktigt stora.

Vad eleverna planerar att göra efter gymnasiet skilde sig åt mellan orterna, i storstaden planerar de flesta att fortsätta studera och i landsbygd planerar de flesta att söka jobb.