Elevers syn på gymnasievalet

I denna del av resultatredovisningen kommer elevers syn på gymnasievalet att redovisas, även deras yrkesdrömmar och hur stor påverkan de anser familj och vänner har på deras val. Värt att nämna är att samtliga elever svarar att de kommer att söka till gymnasiet.

Vad eleverna svarade i fråga om vad de tänker välja för program till gymnasiet delas i resultatredovisningen upp i tre kategorier, studieförberedande, yrkesförberedande samt en kategori för de elever som inte vet vad de ska välja. Lite mer än hälften av eleverna tänker välja ett studieförberedande gymnasieprogram, av resterande elever tänker de flesta välja ett yrkesförberedande gymnasieprogram. Nästan 20 % av eleverna visste vid undersökningstillfället inte vad de skulle välja till gymnasiet. Samtligas svar redovisas nedan: Tabell 6. Samtliga elevers gymnasieval

I fråga om vilka drömyrken eleverna har delades deras svar in i yrkeskategorier baserade på de yrken eleverna svarade att de drömde om att nå. Spridningen på svaren var stor men ur elevernas svar framkom 5 kategorier av yrkesområden där de flestas mest önskvärda yrkena finns. 16 % av samtliga elever drömmer om att arbeta med ett yrke inom hälso- och sjukvård, 9 % av eleverna drömmer om att arbeta med ett säkerhetsarbete, lika stor, 9 %, är procentsatsen för dem som vill arbeta inom kultur, media och design, dem som helst vill arbeta inom naturbruk är 7 % och dem som vill arbeta inom administration, ekonomi och juridik är även det 7 %. Utav de svar eleverna gav var det ett flertal som inte visste vad de har för drömyrke, eleverna som inte visste var en ganska stor del av informanterna och bestod av

17 % av dem som deltog i undersökningen. Deras svar redovisas nedan: Tabell 7. Samtliga elevers drömyrke

När det handlar om inom vilka yrkesområden eleverna hade sina drömyrken när de var yngre skiljde det sig ganska mycket från de yrken de nu helst av allt vill ha. Ganska många elever drömde när de var yngre om yrken inom hälso- och sjukvård och pedagogiskt arbete. Omkring 13 % av eleverna visste inte vad de hade för drömyrke när de var yngre, i övrigt var spridningen mellan yrken eleverna drömde om som yngre stor. Inom vilka yrkesområden de yrken eleverna svarade att de helst vill nå beskrivs nedan:

Tabell 8. Samtliga elevers drömyrke när de var yngre

I fråga om eleverna tror att de kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet eller ej är deras svar ganska jämt fördelade mellan de elever som tror att de kommer in och de elever som tror att de kanske kommer in, endast en elev svarade nej på frågan. 51 % tror att de kommer in på sitt förstahandsval och 48 % tror att de kanske kommer in på förstahandsvalet.

När det kommer till elevernas tankar kring vilken svårighet de har i att välja till gymnasiet menar en stor del av samtliga elever att valet är ganska svårt. 48 % av eleverna svarade att gymnasievalet är ganska svårt, dessutom svarade en relativt stor andel elever, 21 %, att de tycker att valet är väldigt svårt. 20 % av eleverna svarade att de tycker att valet är ganska enkelt, vilket är en ungefär lika stor andel elever som eleverna vilka tyckte att valet är väldigt svårt. Det förekom även några elever i undersökningen som svarade att de inte tycker att gymnasievalet är alls svårt, andelen elever som svarade detta är 11 %.

Vilken påverkan elever känner från familj och vänner i gymnasievalet anses vara av vikt att redovisa, generellt går det av svaren att utläsa att familj påverkar mer än vad vänner gör. 17 % av eleverna svarade att familjen påverkar deras gymnasieval mycket, i jämförelse med detta ar andelen elever som svarade att vänner påverkar dem i samma utsträckning 3 %. Det är dock inte en stor del av elever som svarade att familjen påverkar dem väldigt mycket i gymnasievalet, andelen elever som svarade detta var 7 %. De elever som svarade att vänner

påverkar dem väldigt mycket var 3 %. Som tidigare nämnts var det i undersökningen fler elever som känner påverkan från familj i större utsträckning än elever som känner påverkan från vänner. Detta visas även med att 47 % av eleverna svarade att vänner inte påverkar dem alls i deras gymnasieval, i jämförelse med detta svarade 24 % av eleverna att familjen inte påverkar dem alls i gymnasievalet. Vidare svarade 36 % av eleverna att familjen har en liten påverkan och 23 % svarade att familjen har en ganska liten påverkan på deras gymnasieval. De elever som svarade att vänner har en liten påverkan på deras gymnasieval var 33 % och 13 % svarade att vänner har en ganska liten påverkan på deras gymnasieval.

Vad elever anser vara viktigast i valet till gymnasiet har i undersökningen delats upp i fem olika kategorier, dock har chansen getts till att själv kunna delge vad man tycker är viktigast om det inte finns med bland kategorierna. Av svaren går det att utläsa att en stor del av eleverna menar att val av gymnasieprogram är det viktigaste när de väljer till gymnasiet. Chans till arbete eller studier efter gymnasiet är även viktigt för många elever. Omkring 14 % av eleverna anser att vilken skola man väljer till är viktigast, vilken stad skolan ligger i anses däremot inte vara det viktigaste för majoriteten av eleverna. Deras svar redovisas nedan: Tabell 9. Viktigast för elevers val till gymnasiet

Elevers syn på gymnasievalet ur ett jämförande perspektiv

Val av gymnasieprogram

I fråga om vad eleverna gav för svar om vad de tänker välja till gymnasiet märks olikheter mellan eleverna i de två orterna. Framförallt urskiljer sig ett mönster att eleverna på gymnasieskola i storstad i större utsträckning tänker välja ett studieinriktat gymnasieprogram än eleverna i landsbygd. 63 % av eleverna i storstad tänker välja ett studieinriktat gymnasieprogram, i jämförelse tänker 38 % av eleverna i landsbygd välja ett studieinriktat gymnasieprogram. Än större skillnad är det mellan eleverna i de två städerna när det handlar om hur många som tänker söka till ett yrkesinriktat gymnasieprogram. I storstad är det 17 % som tänker söka till yrkesinriktat gymnasieprogram, för eleverna i landsbygd är denna andel 44 %. Relativt många av de elever som deltog i undersökningen visste inte vad de skulle välja till gymnasiet, i storstaden var andelen 20 % som inte visste vad de skulle välja och i landsbygden var denna andel 18 %.

Elevernas drömyrke

I en jämförelse mellan städerna kring elevernas högst önskade yrke framkommer vissa skillnader. Till att börja med visar det sig att de två yrkesområden som flest elever i landsbygd drömmer om att arbeta inom inte alls är lika önskvärda för eleverna i storstad. För eleverna i landsbygd är de vanligast förekommande drömyrkena inom yrkesområdena kultur, media och design, inom vilket 17 % av eleverna drömmer om att arbeta inom, samt naturbruk, som 14 % drömmer om att arbeta inom. I jämförelse med eleverna i storstad är det ingen av dem som drömmer om att arbeta med ett yrke inom naturbruk och endast 2 % som önskar att arbeta inom kultur, media och design. För eleverna i storstad är istället yrken inom områdena hälso- och sjukvård samt särhetsarbete de vanligast förekommande. 24 % drömmer om att arbeta inom hälso- och sjukvårdsyrken och 17 % om att ha ett arbete inom området säkerhetsarbete. I jämförelse uppgav 6 % av eleverna i landsbygd att de drömmer om att arbeta med ett yrke inom hälso- och sjukvård och ingen av eleverna i landsbygd drömde om att arbeta med något yrke inom området säkerhetsarbete.

Känsla av säkerhet eller osäkerhet inför gymnasievalet

När det handlar om elevers känsla kring om de tror att de kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet trodde ungefär häften att de skulle komma in och ungefär hälften att de kanske

kommer in. Även i jämförelse mellan de två olika orterna var svaren relativt likvärdiga i denna fråga. Av eleverna i landsbygd menade 44 % att de tror att de kommer komma in på sitt försthandsval, eleverna i storstad var något mer positiva till sina chanser att komma in på önskat gymnasieval, hos dem var andelen 56 % som svarade ja på frågan. I undersökningen var det endast en person, i storstad, som svarade nej på frågan om han eller hon tror sig komma in på sitt förstahandsval. Flera elever svarade kanske på frågan, i landsbygd var andelen med detta svar 56 % och i storstad 41 %. För att sammanfatta svaren från de två olika orterna var eleverna på högstadieskola i storstad något mer positiva i synen på sina möjligheter att komma in på sitt förstahandsval till gymnasiet.

Majoriteten av samtliga elever tyckte att gymnasievalet är svårt, den största delen svarade att de tycker att valet är ganska svårt, 50 % i landsbygd och 46 % i storstad. Mellan de två orterna är svaren jämbördiga. Värt att nämna är att det inte är många elever i någon av orterna som anser att valet inte alls är svårt, i landsbygd angav 9 % detta och i storstad 12 %. I landsbygd svarade 21 % att de tyckte att valet är väldigt svårt, andelen elever i storstad som gav samma svar var 22 %. Resterande elever svarade att de tyckte att valet är ganska enkelt.

Påverkan från familj och vänner i gymnasievalet

Som tidigare har nämnts visar undersökningen att familjen spelar en stor roll när det kommer till elevernas gymnasieval. Mellan eleverna i de två orterna är svaren jämbördiga, de flesta menar att familjen påverkar dem. Dock i något skilda skalor, 41 % av eleverna i landsbygd tyckte att familjen påverkar dem lite, även från eleverna i storstad var detta svar mest frekvent men inte i riktigt lika stor utsträckning (32 %). Undersökningen visar att eleverna i storstad känner påverkan från familjen i något större omfattning, 20 % svarade att de känner en stor påverkan från familjen och 7 % att de känner en väldigt stor påverkan. I jämförelse med detta var andelen elever i landsbygd som svarade att de känner en stor påverkan från familjen 15 % och 6 % av eleverna känner en väldigt stor påverkan.

Elevernas svar visar att vänner inte påverkar gymnasievalet i samma omfattning som familjen. I landsbygd var det ingen elev som svarade att deras vänner påverkar dem mycket eller väldigt mycket. Av eleverna i storstad var det dock ett antal elever som svarade att deras vänner påverkar dem, 5 % svarade att vänner har stor påverkan och ytterligare 5 % att vänner har mycket stor påverkan. En något större skillnad i jämförelse mellan orterna är att 59 % av eleverna i storstad svarade att de inte kände någon påverkan från sina vänner, i relation till detta svarade 32 % av eleverna i landsbygd att de inte kände någon påverkan från sina vänner.

Viktigaste faktorer för eleverna i gymnasievalet

Vad eleverna tycker är viktigast i valet till gymnasiet är framförallt typ av gymnasieprogram, detta svarade elever från båda skolorna som det de anser vara av största vikt. Dock skiljer sig elevernas svar från de två orterna sig i andra avseenden. Vilken typ av skola man väljer till gymnasiet ses som viktigast av 22 % av eleverna i storstad, för elever i landsbygd är andelen som ser det som viktigast 8 %. Vidare skiljer sig eleverna åt i fråga om det i gymnasievalet är viktigast att välja för att få chans till arbete eller chans till studier. 23 % av eleverna i landsbygd menar att det viktigaste i valet till gymnasiet är att få chans till arbete, i storstad är andelen som anser detta 13 %. För eleverna i storstad är det för fler viktigare att få chans till studier än chans till arbete, då 24 % svarade att chans till studier är det viktigaste i gymnasievalet. Av eleverna i landsbygd svarade 13 % att chans till studier är det viktigaste i gymnasievalet. De elever som ansåg att stad och andra faktorer, som de själva fick skriva ner, är det viktigaste i gymnasievalet var jämbördiga och bestod på båda orterna av en liten del av eleverna.