Illusionen om det fria gymnasievalet

Malmö högskola

Fakulteten för

lärande och samhälle

Examensarbete

Illusionen om det fria gymnasievalet

– En studie kring externa påverkansfaktorer i niondeklassares

gymnasieval och deras tankar om framtiden

The illusion of the free school choice for students in

secondary school

Anders Möller

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2013-12-20

Examinator: Roland Ahlstrand

Sammanfattning

Denna studies syfte framkom ur en reaktion mot det så kallade, fria valet, till gymnasiet. Tidigare forskning inom området har visat att gymnasievalet, samt andra val i livet inte är helt fritt, på grund av att de finns en mängd faktorer som gör att valet blir kantat av kompromisser och ett uppvaknande av synen på sina egna begränsningar. Detta är även något som framkommit i denna studie.

Studiens syfte har varit att försöka få en uppfattning om vilken påverkan externa faktorer har på gymnasievalet och framtidstankar för elever i niondeklass. Även försöka urskilja i hur stor utsträckning eleverna i undersökningen gör kompromissval till gymnasiet. Undersökningen har genomförts på två orter som skiljer sig i uppväxtvillkor, detta för att kunna ha ett jämförandeperspektiv mellan en storstad och ett mindre samhälle (landsbygdsort), för att få en inblick i om tankar om gymnasievalet skiljer sig mellan individer i dessa samhällen.

De teoretiska begrepp som används i studien syfte berör individers handlingsutrymme, deras nedärvda kompetenser och deras sätt att tänka och agera i sin omvärld. För att utvinna en generell redogörelse över hur eleverna i undersökningen tänker kring gymnasievalet och sin framtid användes en kvantitativ undersökning i form av enkäter som delades ut på en högstadieskola i den stora staden och en högstadieskola i det mindre samhället. Resultatet av undersökningen visade att externa faktorer har stor påverkan i hur eleverna tänker om gymnasievalet och framtiden. Vilken typ av ort individerna i studien är uppvuxna i spelar också en roll i deras tankegångar kring detta, då elever i storstad i större utsträckning än elever i landsbygdsort tänker välja ett högskoleförberedande gymnasieprogram. Resultatet visade även att elever till en relativt stor del väljer gymnasieprogram efter intresse. Föräldrars utbildningsbakgrund var det som hade störst påverkan på det gymnasieval eleverna i undersökningen ska genomföra.

Nyckelord

Påverkansfaktorer, habitus, handlingshorisont, gymnasieval, valmöjligheter.

1. Inledning ...4

1.1 Begrepp ...5

1.2 Donald Broady som andrahandskälla ...6

1.3 Disposition ...6

2. Tidigare forskning ...7

2.1 Ungdomars uppfattningar om gymnasievalet ...7

2.2 Ett biografiskt perspektiv på unga vuxnas övergångar från skola till arbete...8

2.3 Strukturella förklaringar till skolval ...10

2.4 Externa påverkansfaktorer i individers karriärutveckling...11

2.5 Användning av begreppet habitus i forskning...12

3. Teoriförankring ...14

3.1 Gottfredsons teori om begränsningar, kompromiss och självskapande...14

3.2 Pierre Bourdieus sociologiska teori om fält, kapital och habitus...16

4. Metod...21

4.1 Val av metod ...21

4.2 Urval och undersökningsenheter ...22

4.3 Reliabilitet och validitet...24

4.4 Etiskt ställningstagande ...25

4.5 Bearbetning av data ...26

5. Resultat ...28

5.1 Elevers uppväxtkontext...28

5.2 Elevers syn på gymnasievalet ...33

5.3 Elevers tankar kring tiden efter gymnasiet ...39

6. Analys av resultat ...43

6.1 Föräldrars utbildningsbakgrund, gymnasievalet och tiden efter ...43

6.2 Uppväxtkontext, gymnasieval och tiden efter...46

6.3 Påverkan från familj och elevers känsla inför gymnasievalet...47

6.4 Elevers högst önskade yrke...48

7. Diskussion...50 7.1 Resultatdiskussion ...50 7.2 Teoridiskussion...52 7.3 Metoddiskussion...52 8. Referenslista...54 Bilagor ...57

1. Inledning

Problemformulering

Under vår uppväxt ställs vi ständigt inför olika typer av val vi är tvungna att ta, dessa val kan både vara små och stora. Vissa val vi gör är på flera sett det som formar oss som människor, det kan handla om att välja en utbildning, en skola eller ett arbete. I vidare utsträckning kan det även handla om att följa sina drömmar och att kanske välja bort en trygg livssituation för att kunna uppnå sina mål. I valsituationer uppstår det enligt mig ofta problem, nämligen att alla som ställs inför de större valen i livet inte förfogar över samma förutsättningar att välja den väg som de helst skulle vilja vandra. Med andra ord har alla sina helt egna erfarenheter, sitt habitus, vilket av sociologen Pierre Bourdieu beskrivs bestå av våra sociala erfarenheter och minnen som har slagit rot i oss och påverkar hur vi beter oss och hur vi tänker (Engdahl & Larsson, 2011, s, 39). En individs habitus är fullt av de erfarenheter en person förvärvat genom sitt liv. Detta är enlig mig något som spelar stor roll när det kommer till val och väljande. Det kan handla om vilken social kontext du är uppväxt i, vilken påverkan familjen har på dina val, hur medier påverkar din syn på hur livet ska levas, eller vad dina vänner anser om vilken utbildning man ska gå eller vilket yrke som enligt dem är acceptabelt. I förbindelse till detta har psykologen Linda Gottfredson lagt märke till att när elever på grundskolenivå börjar bli mer medvetna om sin omvärld så börjar de utesluta de typer av arbeten som ligger utanför deras klasstillhörighet (Amundson, Harris-Bowsley & Niles, 2009, s, 136). Kring detta har även Anders Lovén och James Dresch genomfört en studie (Skolverket, 2012), i vilken det framkommit att valet till gymnasieskolan för många elever bli en slags kompromiss, då det görs ur en begränsad handlingshorisont. Detta i och med att deras analys visar att elever väljer bort vissa typer av utbildningar på grund av bl.a. social bakgrund och genus (Skolverket, 2012, s, 15). Jag upplever att det finns en paradox i att ungdomar numera kan, som det ofta benämns, göra ett helt fritt gymnasieval, då det ständigt finns externa faktorer som påverkar en individs handlingsutrymme. I vilken grad dessa typer av externa faktorer påverkar gymnasievalet för högstadieelever i två utvalda samhällen i Skåne är denna studies huvudfokus. Detta för att i studien försöka skapa en uppfattning om hur skilda uppväxtvillkor påverkar en individs handlingsutrymme. Värt att nämna är att det i kommuner i Skåne och västra Blekinge finns ett samarbetsavtal som innebär att sökande till gymnasieskolan kan söka fritt till utbildningar i samtliga kommuner (Skanegy).

Syfte

Få en förståelse för om och i så fall på vilket sätt, samt i vilken utsträckning externa faktorer spelar in i högstadieelevers val till gymnasieskolan och planer inför framtiden. Undersöka om det finns något samband mellan elevers socioekonomiska bakgrund och deras syn på framtida karriärmöjligheter samt val av gymnasiestudier. Undersöka två samhällen med olika typer av struktur för att kunna se om det finns ett samband mellan högstadieelevernas uppväxtkontext och deras handlingsutrymme samt gymnasieval.

Frågeställningar

• Vilken roll spelar externa faktorer in i högstadieelevers gymnasieval och framtidsplaner?

• Väljer högstadieelever gymnasieprogram efter vad de tror är möjligt att komma in på framför det de skulle vilja?

• Påverkas gymnasievalet av vilket typ av samhällsstruktur en individ är uppvuxen i?

1.1 Begrepp

Strukturella faktorer

Omständigheter och förutsättningar som inte individer kan påverka men som påverkar dem. Exempel på dessa faktorer kan vara en individs uppväxtvillkor, föräldrars bakgrund samt kön.

Individens handlingshorisont

Det utrymme en individ har att handla och agera i, en individs handlingshorisont är det som gör att vi begränsar våra val. Storleken på en individs handlingshorisont påverkar hur många valmöjligheter han eller hon har, då vi gör våra val utifrån de alternativ vi kan se i vår handlingshorisont (Gottfredson, 2002).

Uppväxtvillkor

Under vilka levnadsvillkor individer växter upp och lever i. Det kan handla om typ av stad, trivsel och vilken situation individers föräldrar befinner sig i.

1.2 Donald Broady som andrahandskälla

I beskrivningen av Pierre Bourdieus sociologi och hans begrepp habitus, fält och kapital används i denna studie en andrahandkälla som är hämtad ur Donald Broadys verk Sociologi och epistemologi (1990). Broadys bok är en studie över Bourdieus författarskap i vilken han analyserar de metoder och nyckelbegrepp som används av Bourdieu, även hur Bourdieus sociologi har utvecklats och uppkommit (Broady, 1990). Broady själv är utbildnings- och kultursociolog, samt professor i pedagogik vid Uppsala universitet (Uppsala universitet).

1.3 Disposition

I studien redovisas i den första delen forskning som relaterar till ungdomars tankar inför gymnasievalet och framtiden, habitus, samt hur externa faktorer spelar in i ungdomars gymnasie- och yrkesval. Den tidigare forskningen har i studien delats upp och redovisas var för sig. Först redovisas en rapport från Skolverket, denna följs av en studie gjord av Lena Lidström, Diane Reays vetenskapliga artikel, Douglas Lee Lauens vetenskapliga artikel, samt Ryand D. Duffy och Bryan J. Diks vetenskapliga artikel. Efter det följer en beskrivning av utvalda teorier, där Gottfredsons teori om begränsningar, kompromiss och självskapande beskrivs först och följs av en beskrivning av Pierre Bourdieus teoretiska begrepp fält, kapital och habitus. Metod- delen följer efter detta och sedan resultat redovisningen, analys och diskussion. Redovisningen av resultatet och analysen är tematiskt uppdelade för att försöka ge en mer strukturerad läsning och förståelse. I sista delen av uppsatsen finns först en referenslista som följs av bilagor.

2. Tidigare forskning

Tidigare forskning som relaterar till studien har hämtas från vetenskapliga artiklar, avhandlingar och studier där fokus ligger på vilka faktorer som påverkar ungdomar i valsituationer. Även dokument från Skolverket kommer att vara till nytta för studiens kunskapsbakgrund. ”Counselling”, ”Extern”, ”Factors”, ”Social background”, ”Choice” och ”Education” är några av de engelska sökord som har använts för att finna relevant forskning till studien. För att finna tidigare forskning baserad i Sverige är det främst genom att finna styrdokument relaterade till studiens ämnesområde som har varit till hjälp, för att genom dessa kunna ta del av forskning kring påverkansfaktorer vid ungdomars val. Den tidigare forskningen, som tas upp i detta kapitel, består av forskning vars syfte och genomförande skiljer sig åt, gemensamt är dock fokuseringen på vad som påverkar när individer står inför olika typer av val.

2.1 Ungdomars uppfattningar om gymnasievalet

Denna analys utförd av skolverket innehåller en redogörelse av litteratur som är relaterad till hur ungdomar uppfattar gymnasievalet. Litteratursammanställningen består av rapporter, undersökningar, avhandlingar, uppsatser, vetenskapliga artiklar, statliga utredningar, böcker samt tidigare skolverksrapporter. Syftet från skolverkets sida är att skapa en fördjupad förståelse för hur ungdomar som står inför detta val agerar och vilka faktorer som kan ha inverkan på deras val. I analysen redogör skolverket, genom sammanställningen av litteratur, för hur skilda faktorer påverkar ungdomars gymnasieval, dessa faktorer delas in i kategorier av social bakgrund, kön, elever med utländsk bakgrund, samt regional och lokal kontext. (Skolverket, 2012)

Skolverkets analys visar att gymnasievalet är ett val som för individen omfattar flera olika faktorer, en persons bakgrund, kön och uppväxtvillkor är faktorer som antingen öppnar möjligheter för en individ eller begränsar hans eller hennes handlingsutrymme. Betyg är något som analysen tar upp som betydande i hur stora valmöjligheter en niondeklassare har till gymnasiet. Dessutom är det i valet, enligt analysen, avgörande vilka intressen en individ har och även att det är ett livsstilsval. I och med detta drar skolverkets analys slutsatsen att

gymnasievalet är en kompromiss mellan individers förutsättningar och önskade val, och de krav som finns för att ta sig in på gymnasiet. (Skolverket, 2012)

Vidare pekar studier i analysen på att gymnasievalet handlar om självsortering, detta på grund av att studierna urskönjer en bild av att gymnasievalet följer ett klassmönster. Detta beskrivs bero på att en individ vars föräldrar har en utbildningsbakgrund kan få hjälp med studier genom sina föräldrars sociala kontaktnät, vilket troligtvis inte är lika enkelt för föräldrar som saknar högre utbildning. Den utbildningsbakgrund en individs föräldrar har är betydelsefull när det kommer till gymnasievalet, genom att peka på att elever från studieovana hem väljer bort teoretiska program påvisar dessutom ett antal studier i analysen detta. I fråga om ”det fria” valet till gymnasieskolan menar analysen att det kan leda till osäkerhet bland elever i och med att det därmed handlar om att göra rätt sorts val. Analysen pekar på att denna osäkerhet kan leda till en reproducering av de sociala omständigheter eleven kommer ifrån och i och med detta att sociala skillnader består. Den ökade valfriheten till gymnasiet leder enligt analysen till en process vilken missgynnar de elever från studieovana hem då de i samma utsträckning som elever från studievana hem har en nära att diskutera möjliga alternativ med. I analysen påpekas det dock att det ”fria valet” kan leda till att elever gör val som inte är relaterat till den sociala bakgrund han eller hon kommer ifrån. (Skolverket, 2012)

Analysen pekar på att valet till gymnasiet är kontextbaserat, detta beroende på att förutsättningarna för gymnasievalet kan kopplas till region, ort och typ av stad. Analysen pekar på ett antal regionala faktorer som spelar in i en elevs gymnasieval, de faktorer som tas upp är, om det finns universitet eller högskola på orten, om det finns många med högre utbildning i regionen, hur den lokala arbetsmarknaden ser ut, samt vilket gymnasieutbud det finns lokalt. (Skolverket, 2012, s, 18)

2.2 Ett biografiskt perspektiv på unga vuxnas övergångar från

skola till arbete

Denna studie handlar om övergången från skola till arbete, denna övergång belyser och analyserar Lidström (2009) genom att i ett biografiskt perspektiv intervjua arbetssökande unga vuxna (25-29 år) som är inskrivna på Arbetsförmedlingen, I intervjuerna blickar de unga vuxna tillbaka på sin utbildnings- och arbetssituation samt redogör för sina tankar om framtiden. Lidström (2009, s 11) uppmärksammar hur de intervjuade personerna försöker

hantera utbildning och arbete. Lidström (2009) har i studien gjort ett urval där hon valt att intervjua personer från tre skilda uppväxtmiljöer, Glesbygd, socialt utsatt storstadsförort samt välsituerad storstadsförort, detta på grund av deras skillnader i demografi, geografi och socioekonomiska skillnader. I urvalet har även kön, etnicitet och utbildningsnivå varit grundpelare (Lidström, 2009).

I fråga om vad som är viktigast i valet till gymnasiet beskriver en majoritet av det unga vuxna i Lidströms studie att de först och främst valde gymnasieprogram framför skola, stad och andra faktorer. De intervjuade som valde till ett studieförberedande program beskriver att valet gjordes för att tillskansa sig bred behörighet för att senare kunna fortsätta studera. Förutom detta grundas gymnasievalet för personerna i Lidströms studie på intressen och värderingar, vilket enligt Lidström ofta baserar på en persons individuella talanger inom ett område där han eller hon ser sig själv som uppskattad. De intervjuade uttrycker även andra känslor när de tänker tillbaka över sitt gymnasieval, nämligen osäkerhet, avsaknad av självinsikt, samt hur föräldrar, studie- och yrkesvägledare och lärare påverkade. De påpekade även att det fanns begränsningar i valet, så som lokala omständigheter och det egna betyget, ett fåtal personer i studien blev på grund av sina betyg tvingade att välja ett reservalternativ till gymnasieskolan. (Lidström, 2009, s, 56)

Som tidigare nämnts beskriver de intervjuade ungdomarna att föräldrarna hade inverkan på deras gymnasieval, de intervjuade beskriver vidare att ursprungsfamiljen på flera sätt har påverkat deras ambitioner och vägval i utbildnings- och arbetslivet. I Lidströms studie framgår det med tydlighet hur stor roll de intervjuades ursprungsfamilj spelar när det handlar om hur de ser på sig själva samt hur de tänker och agerar. Det är heller inte en ovanlighet att en förälder eller ett syskon gått en liknande utbildningsinriktning eller arbetat inom ett liknande yrke. (Lidström, 2009, s, 60)

I fråga om hur den lokala kontexten de intervjuade personerna är uppväxta i är skillnaderna betydande. Framförallt menar flertalet av de intervjuade som är uppväxta i Glesbygd att de har ogynnsamma förutsättningar, vilket inte är lika vanligt att höra från de intervjuade som är uppvuxna i de två storstadsförorterna. När de intervjuade reflekterar över gymnasievalet menar de flesta av dem som vuxit upp i de två storstadsförorterna att de inte upplevt hinder i skolsystemet, däremot påpekar flera av de uppväxta i Glesbygd att alternativen till gymnasieskolan var begränsade, då tillgängligheten för program, inriktningar och kurser varit liten. I studien framkommer att platsens betydelse för karriärutveckling har mycket stor betydelse, framförallt är skillnaderna stora mellan de intervjuade i Glesbygd och de i de två storstadsförorterna. De uppvuxna i Glesbygd beskriver större begränsningar, och att de står

inför valet av att flytta eller stanna, i storstadsförorterna beskriver de intervjuade en mer individualiserad syn på sina utsikter att lyckas i och med att omvärlden erbjuder dem vidsträcka möjligheter. Att intervjuade i Utsatts storstadsförort, liksom de i Välsituerad storstadsförort, har mer individualiserade föreställningar än de i Glesbygd menar Lidström tyder på ett det inte bara är klassbakgrund som spelar in i en persons ambitioner och val i livet, utan att även den lokala kontexten och kulturella skillnader är avgörande. (Lidström, 2009)

2.3 Strukturella förklaringar till skolval

Denna vetenskapliga artikel gestaltar de strukturella faktorerna som lägre grundskolor och bostadsområden har på individer och vilken roll de spelar i valet till gymnasiet, USA:s High school. Denna gestaltning genomför Lauen genom att använda sig av geografisk data över populationen av åttondeklassare i en av de största urbana regionerna i USA. Artikeln är uppbyggd kring en undersökning vars mål var att finna kontextuella förklaringar till val av gymnasieskola, författaren förtydligar detta genom att förklara att frågeställningen i studien var att undersöka om en elevs gymnasieval skulle vara annorlunda om hon eller han hade varit uppväxt i ett annat område eller gått i en annan grundskola. (Lauen, 2007, s, 180)

Lauen menar att kontextuella sociala och ekonomiska hinder spelar roll i valet till gymnasieskolan, t.ex. påpekar han att studenter i socialt isolerade bostadsområden saknar de sociala resurserna för att kunna söka och ta sig till den skolan de helst vill på grund av den svaga anknytningen mellan skola och social mobilitet i denna typen av bostadsområden. Vidare menar Lauen att elever från ofördelaktiga bostadsområden möjligtvis bör ha större motivation än elever i mer prominenta bostadsområden förr skolval, i och med att skolor i ofördelaktiga bostadsområden ofta har ett rykte av att ha låg standard. (Lauen, 2007, s, 182)

I artikelns undersökning framgår det att elever som bor i ett bostadsområde som till stor del är ogynnsamma har minskade möjligheter att påbörja en mer akademiskt krävande gymnasieskola, i kontrast till detta pekar undersökningen på att elever som kommer från ett välsituerat bostadsområde har ökade möjligheter att nå dessa typer av skolor. I fråga om vilka elever som i högre utsträckning har benägenhet att välja till gymnasieskolan, framgår det i artikelns undersökning att benägenheten ökar för elever som går på en grundskola där gymnasieval är normen. (Lauen, 2007, s, 196-197)

Lauen pekar på att det i undersökningen, liksom i tidigare forskning, har framkommit att elever med motiverade föräldrar har enklare att lyckas i utbildningsvärlden (Lauen, 2007, s, 197). Dessutom att elevers uppväxtmiljö och hur deras specifika grundskolas kontext ser ut spelar roll i hur de väljer till gymnasieskolan. (Lauen, 2007, s, 198)

2.4 Externa påverkansfaktorer i individers karriärutveckling

Syftet med denna vetenskapliga artikel är att utforska hur strukturella faktorer påverkar en individs arbets- och utbildningsval i livet och framförallt utforska hur dessa faktorer direkt, eller indirekt förändrar hans eller hennes karriär bana och i vilken utsträckning arbetsviljan förändras (Duffy & Dik, 2009, s, 29). I artikeln påpekar författarna att det i många teorier kring karriär och karriärval finns ett underförstått antagande att individer gör sina val av karriär av egen vilja och gör dem främst för sin egen tillfredställelse. Dock tar de upp att senare samhällsvetenskaplig forskning visar att dessa antagande kan vara ogrundade, på grund av att en individs beslut om sin karriär ofta sker ur en begränsad handlingshorisont eller ur en samhällelig kontext. (Duffy & Dik, 2009, s 29)

I artikeln fokuserar författarna på fyra specifika kategorier av externa influenser, dessa är, familjens förväntningar och behov, levnadsförhållanden, spirituella och religiösa faktorer, samt motivation till sociala tjänster. Samtliga kategorier, menar författarna, är externa faktorer som både kan begränsa eller motivera en individs vägval (Duffy & Dik, 2009, 32). Av dessa kategorier kommer det hör endast tas upp två, familjens förväntningar och behov, samt levnadsförhållanden, detta på grund av studiens syfte och att det i Sverige i mycket större mån än i USA där artikeln är skriven är sekulariserat.

I fråga om familjens påverkan på hur en individs karriär utformas, allt från skolval till jobbalternativ, menar författarna att den är stor. Vidare menar författarna att föräldrarnas inflytande framför allt är stort på individer som själva inte kan göra de karriärval deras föräldrar önskar. Författarna påpekar dock att en individs familj har en stödjande roll i hans eller hennes karriär, med andra ord står inte föräldrars förväntningar enbart i vägen för individen. (Duffy & Dik, 2009, s, 32-33)

Med levnadsförhållanden menar författaren till denna artikel alla okontrollerbara situationer, händelser och villkor som förekommer på individnivå samt ett samhällsplan vilka begränsar individens handlingsutrymme i beslut som sin karriär. Dessa okontrollerbara situationer menar författarna både kan vara positiva och negativa, de kan t.ex. leda till bättre

arbete, men även till mer negativa erfarenheter som påverkar en individs arbetsvilja. Ett exempel som författarna tar upp kring detta negativa faktum är att individer som kommer från fattigdom, marginalisering eller stigmatisering har hinder i strävan efter sin önskade karriär och även i utförandet av sin karriär. (Duffy & Dik, 2007, s, 33)

2.5 Användning av begreppet habitus i forskning

I denna vetenskapliga artikel försöker författaren Reay (2004) utveckla en förståelse av begreppet Habitus utifrån litteratur hämtad från Pierre Bourdieus beskrivningar av det. Reay beskriver även relationen mellan Habitus och Bourdieus andra begrepp fält och kulturellt kapital. Författaren undersöker även hur Habitus används i empiriska undersökningar i utbildning, samt ger ett antal exempel på hur Habitus används som ett undersökningsverktyg för att illustrera hur Habitus på ett korrekt sätt kan användas i studier. (Reay, 2004, s, 431)

Reay (2004, s, 435) menar ett de vida möjligheter som finns i en individs Habitus kan beskrivas som en förändring som sker stegvis utan avbrott. Detta beskriver hon med att habitus, å ena sidan, kan rekonstrueras genom möte med ett fält som återskapar dess dispositioner, och å andra sidan, kan Habitus omformas under tid genom en process som leder till att individens förväntningar antingen ökar eller minskar (Reay, 2004, s, 435). Med detta menar Rey att det inneboende i begreppet Habitus finns en möjlighet att ta sig in i en social bana som gör det möjligt till levnadsförhållanden som skiljer sig mycket från de initiala förhållandena. Med andra ord menar författaren att de valmöjligheter en individ har är begränsade av de externa omständigheter han eller hon befinner sig i, samtidigt som individen enligt Bourdieus teoretiska ramverk dessutom begränsas av ett internaliserat ramverk som gör vissa alternativ otänkbara, osannolika eller oacceptabla. (Reay, 2004, s, 435)

Reay menar att begreppet Habitus är flytande, vilket hon, för en metodologisk användning av begreppet, menar utgör begreppets potential och styrka. I relation till detta menar författaren att begreppet Habitus möjliggör anpassning i empiriska studier, istället för att ha en bromsande effekt för att anpassa begreppet till undersökningen. Reay menar avslutningsvis att det finns mycket utrymme och ett behov av praktisk utövning av Habitus. (Reay, 2004, s, 441)

Sammanfattning

Den tidigare forskning som tagits upp visar att en individs gymnasieval omfattar flera olika faktorer. En persons bakgrund, kön och uppväxtvillkor påverkar hur stort handlingsutrymme han eller hon har i gymnasievalet, även att kontextuella social och ekonomiska hinder spelar roll i valet till gymnasiet då avsaknad av sociala resurser kan påverka individer till att välja bort sitt mest önskvärda alternativ. Den tidigare forskningen visar även på ursprungsfamiljens betydelse för en individs handlingsutrymme i valet till gymnasiet, då personer från studieovana hem får mindre inblick i, samt mindre hjälp med sina valmöjligheter. En studie förklarar t.ex. att individer från studieovana hem i högre grad väljer bort teoretiska gymnasieprogram, en annan studie beskriver att ursprungsfamiljen spelar en stor roll i hur individer ser på sig själva och hur de tänker och agerar. Det framgår även i den tidigare forskningen att elever från mindre orter upplever fler hinder i gymnasievalet, då utbudet är mindre samt att de ställs inför valet att flytta eller stanna.

Duffy & Dik påpekar i sin vetenskapliga artikel (2009) att det bland många finns ett antagande att individer gör sina karriärval utifrån sin egen tillfredställelse. Den tidigare forskning som har tagits upp här visar att det är andra faktorer som också spelar in, vilket gör denna studie aktuell.

3. Teoriförankring

I denna undersökning kommer två teorier användas för att analysera materialet som insamlats. För att komma underfund med hur externa faktorer påverkar de val individer gör har de teorier som används i denna studie fokus på bakomliggande faktorer till varför individer gör olika val. Med hjälp av teorierna som beskrivs nedan besvaras i studiens analys av resultatet de frågeställningar som ställts i inledningen. De två teoriernas olika begrepp kommer att användas för att i analysen av resultatet vara till hjälp för att kunna förklara och tolka det insamlade materialet. En beskrivning av de två teorierna som används i studien följer nedan.

3.1 Gottfredsons teori om begränsningar, kompromiss och

självskapande

Gottfredsons teori har fokus i hur en individs självuppfattning och utvecklingen av det större sociala spelrummet under barndomen och ungdomsåren (2002).

Denna teori beskrivs av Gottfredson (2002, s, 88) framförallt fokusera på den förmåga en individ har för att skapa en självbild som på ett så gott sett som möjligt är överensstämmande med den bild omgivningen har av individen. Gottfredson finner med sin teori beskrivningar till varför individer, även de från liknande miljöförhållanden, har vitt skilda framtidsdrömmar och framgång i att skapa den självbild de önskar (Gottfredson, 2002, s, 85-86). Vidare menar Gottfredson att yrkesval är en individuell matchningsprocess, på grund av att personer söker upp arbeten som passar ihop med deras självbild (Patton & Mcmahon, 2006, s, 69).

Teorin är uppbyggd kring tre delar, vilka påverkar varandra, samt hur utgången i en individs valprocess blir, dessa delar benämner Gottfredson som begränsningar, kompromiss och självskapande (Gottfredson, 2002).

Självskapande (eller självuppfattning) refererar som tidigare nämnts till hur en individ uppfattar sig själv privat och offentligt. Denna självuppfattning inkluderar flertalet skilda faktorer så som, kön, utseende, personlighet, förmåga, värderingar samt samhällsposition (Gottfredson, 2002, s, 88). I fråga om yrkesval menar Gottfredson att individer identifierar de yrken som de helst vill ha genom att värdera om yrket stämmer överens med den bild han

eller hon har av sig själv. Ju mer kompatibelt ett yrke är med en individs självbild, desto större är alltså dragningen till det, dock påpekar Gottfredson svårigheten med att finna ett yrke som är överensstämmande med samtliga delar av individens självbild. De yrken som inte alls passar ihop med självbilden faller ur den horisont ur vilken individen gör sitt yrkesval. (Gottfredson, 2002, s, 91)

Ett annat begrepp i teorin som är av vikt att ta upp är socialt spelrum, som refererar till de alternativ av yrken en individ har i sin handlingshorisont som han eller hon anser vara ett acceptabelt val. Detta sociala spelrum av acceptabla alternativ kan variera i storlek från person till person och speglar vart en individ anser sig passa in i samhället (Gottfredson, 2002, s, 91).

Den process som leder till att individer skapar sina referenser för vilka yrken som för dem ses som acceptabla menar Gottfredson sker genom att en individ jämför den bild han eller hon har av sig själva med deras bild av yrken, för att efter detta bedöma hur dessa två stämmer överens med varandra (Gottfredson, 2002, s, 91). Med andra ord så begränsar individer sin syn på acceptabla yrken genom sin egen självbild. I fråga om begränsningar av acceptabla yrken påpekar Gottfredson att de görs av unga personer innan de har full förståelse för dem. Vidare menar Gottfredson att även om denna typ av begränsning för individen kan te sig enkel kan det ha långtgående effekt i och med att det inte leder unga personer till att vidga sin handlingshorisont och finna ytterligare typer av yrken som de inte är fullt medvetna om (Gottfredson, 2002, s, 93). När unga personer dessutom börjar tänka i termer kring social position (klass) och förmåga i sin självbild, begränsas yrkena i deras handlingshorisont ytterligare. I huvudsak börjar individerna därmed att avfärda alternativ som har för låg prestige i deras sociala position (klassposition), vilket innebär att de skapar en gräns för de yrken som inte är acceptabla, denna gräns skulle de inte vilja tvingas att ”sänka”. Dessutom menar Gottfredson att individerna ignorerar de alternativ som ses för svåra att uppnå eller som för individen innebär en stor risk för misslyckande (Gottfredson, 2002, s, 98).

Personer som står inför val genomför ofta en form av kompromiss, att kompromissa innebär i Gottfredsons teori att frångå sina högst önskade yrkesalternativ genom att justera sina ambitioner till den externa verklighet en individ befinner sig i. När en person gör ett kompromissval ändras hans eller hennes ambition till det ideala yrket till något som är mer förväntat. Denna form av kompromiss inträffar när en individ stöter på hinder i att förverkliga sina högst önskade alternativ (Gottfredson, 2002, s, 100-101).

I fråga om hur individer bildar sin uppfattning om vilka yrken som är tillgängliga sett utifrån en persons bild av sig själv delar Gottfredson in i tre olika principer;

• Selektiv uppmärksamhet – Innebär att individer normalt tar till sig information kring de yrken som de uppfattar lämpliga sett från sin egen självbild och yrkesalternativ som finns inom deras sociala spelrum.

• Behov att genomföra en handling – Individer börjar oftast finna sina alternativ till sitt mest önskade yrke när de är i behov att genomföra ett yrkesval. Ju mindre tid som finns att genomföra valet eller ju mer seriöst åtagandet är, ju mer realistiska blir de högst önskade yrkesvalen.

• Enkelhet och närhet av sökande – Individer söker oftast upp information från källor som är lättillgängliga och som man har förtroende för. Personer som befinner sig i en individs nätverk spelar därmed en stor roll i formandet av en persons uppfattningar om tillgängliga och, lämpliga, yrken. Detta faktum tenderar till att påverka individer att hålla sig inom yrkesaspirationer som är stabila snarare än förändring i hans eller hennes sociala spelrum. (Gottfredson, 2002, s, 101-102)

Begreppen begränsning och kompromiss i Gottfredsons teori representerar processen av självuppfattning och självskapande. Begränsning och kompromiss menar Gottfredson är det som får individer till att minska sin handlingshorisont och därmed genomför ett specifikt val framför något annat. Denna form av avsmalnade perspektiv speglar de begränsningar en individ har, men även hur en individ identifierar och använder de möjligheter han eller hon givits. (Gottfredson, 2002).

3.2 Pierre Bourdieus sociologiska teori om fält, kapital och

habitus

Bourdieus sociologiska teori är uppdelad i tre delar, som först kommer att beskrivas övergripande för att sedan gå in djupare i relationerna mellan delarna i teorin och hur de hänger samman.

En del av teorin är fält, vilken beskrivs som en spelplan med normer som sätter ramarna för ett bestämt ”socialt spel”. Inom ett fält är konkurrensen om makt och erkännande stor mellan de som ingår i det, ett fält kan t.ex. vara politiskt, religiöst eller ekonomiskt. En individs kapital, som även är den del i teorin, beskrivs som de resurser en individ förfogar över. Individens kapital måste vara gångbart i det specifika fältet för att ta sig in i det. Bourdieus

begrepp habitus syftar på att en individ genom sina livserfarenheter formas till att inta en speciell hållning, både på ett mentalt och fysiskt plan. (Engdahl & Larsson, 2011)

Kapital

I fråga om Bourdieus begrepp kapital, fungerar det i Bourdieus begreppsvärld på så vis att en individs specifika kapital påverkar hur han eller hon rör sig i samhället (Bourdieu, 1994, s, 37-38). Det finns olika former av kapital, dessa olika typer av kapital samlar Bourdieu in under begreppet kapitalarter. Enligt Broady (1990, s, 171) är symbolisk kapital betraktat som det mest grundläggande exemplet av kapital i den sociologi som Bourdieu står för. Broadys (1990, s, 171) definition av symbolisk kapital är att det är kapital som erkänns av grupper av individers övertygelse. Med andra ord är kapitalbegreppet ett relationsbegrepp, vilket i detta fall betyder att en individ eller en grupp av individer måste erkänna kapitalet som en tillgång (Gesser i Bourdieu, 1984, s, 20-21) för att det ska tillskrivas något värde. Existensen av det symboliska kapitalet är beroende av en överensstämmelse mellan objektiva mönster och system av dispositioner (Broady, 1990, s, 172). En kapitalart som är underordnat det symboliska kapitalet är det kulturella kapitalet, det kulturella kapitalet beskriver Broady (1990, s, 173) består av symboliska tillgångar vilka står i motsättning till tillgångar av ekonomiskt slag.

En individs kulturella kapital består av förmågor, dispositioner, handlings- och orienteringsmöjligheter som nedärvs från individens familj. Bourdieu menar att en individ som innehar en stor mängd av kulturellt kapital till stor del gör en han eller henne, som Broady uttrycker det, välinformerad. Statistiskt sett har dessutom, i ett utbildningsperspektiv, en elev med mycket kulturellt kapital stora möjligheter att skaffa sig det utbildningskapital som krävs för att i slutändan få ett välavlönat arbete. Att elever med stort kulturellt kapital har goda framtidsutsikter menar Bourdieu beror att de genom sin familj (föräldrar) redan är kunniga att bedöma värdet av de möjligheter som finns inom skolans värld, yrkesvärlden och den övriga sociala världen har att erbjuda. (Broady, 1990, s, 177-178)

I Bourdieus forskning var kulturellt kapital av nytta för att beskriva att en elevs framgång i skolan inte till största del beror på familjens (föräldrarnas) ekonomiska ställning. (Broady, 1990, s, 187)

I fråga om vad socialt och geografiskt ursprung spelar för roll i individers uppväxt, framförallt under utbildningstiden, pekar Bourdieu på att många undersökningar har visat att ”… det sociala ursprunget ’är’ verksamt under hela utbildningstiden och i synnerhet vid

skolkarriärens stora brytpunkter…” (Broady, 1990, S. 223)

Ytterligare en kapitalart i Bourdieus sociologi är det sociala kapitalet, vilket inte borde ses som en förgrening i det symboliska kapitalet. Det sociala kapitalet grundar sig inte i materiella tillgångar eller institutioner, examina och titlar, teorier och texter. Det förankrar sig, enligt Bourdieu, istället i att individerna i en grupp intar en specifik position, samlar på sig kulturellt eller ekonomiskt kapital och skaffar sig kontakter, vilket sammantaget utgör det sociala kapitalet, vilket samtliga medlemmar i gruppen kan ha nytta av. (Broady 1990, s, 179)

Det ekonomiska kapitalet har, enligt Broady, över tid blivit det dominanta i jämförelse med de övriga kapitalarterna, symboliskt, socialt samt kulturellt. Detta förklarar Bourdieu genom resonemanget att det symboliska kapitalet är bräckligare än det ekonomiska och dessutom svårare att föra över och fastställa i strukturer som är bestående. (Broady, 1990, s, 213-214)

Bourdieu (1994, s, 45-46) använder begreppet socialt rum för att beskriva strukturer av skillnader, dessa skillnader kan inte förstås korrekt om man som individ inte formar den princip som dessa skillnader grundar sig på i den verkliga världen. Detta sociala rum menar Bourdieu är uppbyggt genom att individer eller grupper av individer fördelas beroende på deras position i statistiska fördelningar och, genom två differentieringsprinciper inom de olika formerna av kapital, ekonomisk och kulturellt (Bourdieu, 1994, s, 16). Desto närmre individer eller grupper befinner sig varandra i dessa två typer av kapital, desto mer har de gemensamt, likaså har de individer med mer skilda typer av kulturellt- och ekonomiskt kapital desto mindre gemensamt (Bourdieu, 1994, s, 16)

Habitus

Bourdieus begrepp habitus beskriver hur individer formas till att inta en viss ställning genom livet och är resultatet av erfarenheter, minnen och sätt att tänka om sig själv och sin omvärld, vilket förankrar sig i kroppen och sinnena. Det är en individs habitus som styr deras föreställningar och rörelser i världen, vilket Bourdieu menar bidrar till återskapandet av den sociala världen, men stundtals även förändras i händelse av bristande samklang mellan individers habitus och den sociala världen. Habitus är alltså det system av dispositioner som bestämmer hur individer för sig i sociala sammanhang, vilket formas under barndomen, i familjen och i skolan. Bourdieu är dock observant på att människor trots detta har en intuitiv förmåga och vilja till för aktivt handlande. (Broady, 1990)

Bourdieu menar att habitus är en av kapitalets existensformer, detta grundar han på att habitus är förkroppsligat kapital, vilket ter sig i former så som en individs smak, förmåga att särskilja och värdera estetiska verk och stilar, samt språklig kompetens (Broady, 1990, s,

229). Dock påpekar Bourdieu vidare att habitus inte alltid kan ses som kapital, då det är marknaden som bestämmer vilka delar av en individs habitus som kan fungera som kapital (Broady, 1990, s, 229).

Genom att skilja individer och grupper ifrån varandra beroende på hur deras kulturella och ekonomiska kapital är utformat menar Bourdieu (1994, s, 24) att samhällsklasser bildas. Detta beskriver han genom att det inom det sociala rummet kan delas upp i tre grundläggande dimensioner, vilka är; rummet av positioner i det sociala rummet, en individs habitus knutet till dess positioner samt rummet av ställningstaganden. Dessa tre grundläggande dimensioner konstruerar samhällsklasser, bestående av individer som är så lika varandra som möjligt. Detta avskiljande sker genom att avskilja områden i det sociala rummet för att skapa grupper av individer som är så homogena som möjligt, avskiljande faktorer kan bland annat vara levnadsvillkor, kulturellt kapital, ekonomisk kapital samt politiska åsikter. (Bourdieu, 1994, s, 26)

En grundtanke hos Bourdieu är att det existerar klasser av sociala förutsättningar och klasser av erfarenheter som skapa klasser av habitus. Broady gör en exemplifiering av detta genom beskrivningen att ”en ’född’ intellektuell är uppvuxen i en familj där det kulturella kapitalet väger mycket tyngre än det ekonomiska kapitalet, medan industriledarens barn ärver kapital med omvända fördelningen.” (s. 230, 1990). Hur individers habitus skiljer sig åt, relaterar därmed Bourdieu till hur strukturen av deras ärvda eller anskaffade kapital ser ut (Broady, 1990, s, 230-231).

En individs habitus ter sig på så vis att en person kan känna sig hemma i vissa sociala sammanhang och att det i andra sociala sammanhang kan det uppstå slitningar mellan individen och omgivningen. Beroende på hur en individs habitus ser ut, vilka erfarenheter och kapital som finns i det, kan en person som innehar ett starkt habitus förändra de sociala villkoren. Om däremot en individs habitus är svagare än de sociala villkoren tvingas han eller hon att ta sig ut ifrån sammanhanget och i framtiden möjligtvis kunna modifiera sitt habitus för att kunna motsvara de sociala villkoren. Dock menar Bourdieu att det är svårt att förändra sitt habitus, ett karakteristiskt drag för individers habitus är nämligen trögrörligheten i det. (Broady, 1990, s, 234)

Fält

Bourdieus begrepp fält förklarar Broady (1990, s, 271) uppstår i de sammanhang där individer försöker utvinna symboliska eller materiella tillgångar som är gemensamma för dem. En förutsättning för att ett specifikt fält ska kunna uppstå är att det finns specialister,

institutioner samt att det finns en värdehierarki inom det, en individ kan alltså inte ensam skapa ett fält genom sina egna värden och intressen. (Broady, 1990, s, 273)

Det finns olika typer av fält och begreppet beskrivs som ett redskap för att förstå sig på sammansättningen av ett system av relationer mellan individers ställning inom det specifika fältet. Detta menar Broady (1990, s, 276) tillåter undersökningar av samtliga områden där det råder dominansförhållanden, oavsett om ställningarna inom fältet är besatta av individer, institutioner eller skolor m.m. I och med detta menar Broady (1990, s, 275) att fältbegreppet kan användas vid utforskning av olika typer av objekt. (Broady, 1990)

När en grupp av individer eller olika institutioner ligger i strid om något som för dem är gemensamt menar Bourdieu att ett socialt fält är skapat. Ett sådant socialt fält har olika typer av kännetecken, det kännetecknas av att ett det inom fältet finns specialiserade individer och institutioner, att de som ingår i fältet har en specifik typ av kapital, samt att de som ingår i fältet genomför eller innehar specifika insatser, investeringar och vinster, så som, investering i läsning, olika ställningstaganden och reella erkännanden. (Broady, 1990, s, 270)

För att tydliggöra vilken avgörande roll en individs föräldrar och familj har i förutsättningarna för att, genom honom eller henne, lagra och överföra ekonomiska, kulturella och symboliska privilegier menar Bourdieu att familjen till en individ upprätthåller den sociala ordningen genom att reproducera strukturen av de sociala förhållandena och det sociala rummet. Vidare menar Bourdieu att det är i familjen som kapital lagras och överförs från generation till generation, han menar därmed att familjen är det viktigaste verksamheten för reproduktion av kapitalarter. (Bourdieu, 1994, s, 120)

Sammanfattning

De två teorier som beskrivs i detta kapitel kommer i denna studies analys användas för att finna förklaringar till resultatet. De begrepp som både Gottfredson och Bourdieu tar upp kommer användas för att försöka få svar på hur externa faktorer påverkar elevernas gymnasieval och tankar om framtiden. Teorierna är båda två inriktade på att försöka finna förklaringar till vad som påverkar individer i deras val i livet och vilka faktorer som antingen öppnar upp eller smalnar av valmöjligheterna. I teorierna finns även förklaringar hur olika faktorer leder till att individer skiljer sig åt i hur de agerar och tänker kring sig själv, sina möjligheter och sin omvärld.

4. Metod

4.1 Val av metod

För att besvara frågeställningarna i studien har en kvantitativ metod, i form av enkäter använts (Se bilaga 1). Detta för att få en mer allmängiltig beskrivning över vilken effekt externa faktorer har på högstadieelevers gymnasieval och tankar om framtiden, då en kvantitativ metod leder till möjligheten att nå ut till fler respondenter. Dessutom har jag valt bort en kvalitativ metod på grund av att problemområdet skulle kräva ett flertal intervjuer för att kunna få fram kvalitativ data som ger de generella samband som undersökt i studien.

Ann Kristin Larsen (2009, s, 25) pekar på en fördel med kvantitativ metod som jag anser vara betydelsefull för denna studie, nämligen att informationen kan begränsas till det som är av intresse. En annan fördel med en kvantitativ metod är att den i en högre grad än en

kvalitativ kan säkerställa konfidentialitet för respondenterna, vilket torde leda till ärligare svar än i en kvalitativ undersökning (Larsen, 2009, s, 25). Det är av vikt för undersökningens syfte med konfidentialitet gentemot respondenterna i och med att enkäten innehåller frågor som är personliga och skulle kunna vara känsliga att svara på vid en kvalitativ undersökning. Något som faller bort och är till nackdel för en kvantitativ metod, är att det inte finns samma utrymme för öppenhet, känslor och flexibilitet som i den kvalitativa metoden (Kvale, 1997). I och med detta är det av vikt att studiens frågeställningar är tydliga och avgränsade för att kunna utvinna användbar information (Larsen, 2009, s, 26). Det är även av vikt att i enkätformulären vara noga med att frågorna som ställs, ställs för att de har ett syfte i undersökningen (Larsen, 2009, s 41).

För att samla in data till undersökningen togs det först kontakt med skolor via e-mail, dessa skolor låg antingen i landsbygdsort eller i en storstad i Skåne. Detta på grund av undersökningens syfte att jämföra resultatet mellan två orter som har skilda uppväxtvillkor. Tidigt in i perioden för skrivandet av uppsatsen fick jag möjlighet att genomföra enkätundersökning på en skola i en landsortsbygd, efter det dröjde det ett antal veckor tills att jag fick möjlighet att genomföra enkätundersökning i storstaden. Mer förklaringar kring urvalet följer nedan.

4.2 Urval och undersökningsenheter

Urvalet till undersökningen består av högstadieelever i nionde klass, resultatet i denna studie ska inte ses som en generell beskrivning av samtliga niondeklassare, då fler respondenter skulle ha behövts för detta. Studien kan ses som beskrivning över vilken påverkan externa faktorer har på niondeklassares gymnasieval och framtidstankar i två strukturellt skilda orter och två olika högstadieskolor i Skåne. Undersökningen sker under hösten 2013, niondeklassarnas tankar bör därmed vara något riktade mot gymnasievalet de ska göra under vintern. Genom att söka sig till hemsidor för skolor inom de aktuella orterna insamlades kontaktuppgifter, till vilka jag skickade information om en förfrågan om enkätundersökning och information kring studien (Se bilaga 2). I studien besvarade 76 högstadieelever på den enkät som delades ut, dessa elever var fördelade mellan två samhällen i Skåne. 35 elever svarade på enkäten på skolan i landsbygdsort och 41 elever svarade på enkäten på skolan i storstad. Skolorna valdes ut på grund av städernas olika uppväxtvillkor. För att relatera till syftet har områdena för de skolor där undersökningen utförts olika typer levnadsförhållanden, vilket bidrar till att i studien kunna föra ett jämförande resonemang utifrån teorier och tidigare forskning. Metoden för urvalet är ett sannolikhetsurval, detta för att kunna få en så generell bild av denna population som möjligt (Larsen, 2009, s, 38). Detta sannolikhetsurval gjordes i form av ett stratifierat urval, som man enligt Larsen (2009, s, 39) använder för att få en säker representation av olika grupper. Då undersökningen har som syfte att ha ett jämförande perspektiv mellan två orter föll det sig naturligt att använda ett stratifierat urval. Detta i och med att det för undersökningen är viktigt att försöka få ett så jämt antal respondenter från de två olika orterna som möjligt, för att på detta sätt kunna dra slutsatser utifrån studiens syfte och frågeställningar.

I fråga om urval var tanken i studiens begynnelse att sammanlagt 80 enkäter skulle delas ut till elever i niondeklass. Tanken var att dessa enkäter skulle vara jämt fördelade mellan två högstadieskolor i en landsbygdskommun i Skåne, samt två högstadieskolor i en storstad i Skåne. I lansbygdskommunen var tanken att göra undersökningen på en skola i kommunens huvudort och en skola i en mindre ort i kommunen. Detta på grund av att jag ville dela ut 40 enkäter jämt fördelade på dessa två skolor. Dagen då undersökningen skulle ske startade jag i landsbygdskommunen med skolan på den mindre orten, med planen att sedan bege mig till skolan i huvudorten. På skolan i den mindre orten upptäckte jag att eleverna var större i antal än vad jag på förhand hade tänkt mig. Jag fick 36 enkätsvar, vilket var en större summa än jag

från början hade planerat att få med mig från skolan. I och med detta stod jag inför ett beslut. Ska jag dela ut de återstående enkäterna på kommunens huvudort eller ska jag nöja mig med de svar jag fått på skolan i den mindre orten? Enkätsvaren jag insamlat kommer från elever på skolan på den mindre orten, att jag då, som tidigare planerat skulle dela ut de återstående enkäterna på kommunens huvudort skulle enligt mig kunna leda till att resultatet minskar i trovärdighet. Att jag fick fler svar än som var tänkt på den mindre landsortsbygden innebär enligt Larsen (2009, s, 26) att validiteten i undersökningen kan minska, då hon menar att hög validitet är beroende av hur väl planerad en undersökning är. Trots detta valde jag bort en undersökning på den större landsortsbygden, detta på grund av att det finns kontextuella skillnader mellan de elever som går i skolan på den mindre orten och de som går i skolan på huvudorten, samt att undersökningen skulle ha blivit mycket stor.

Ett alternativ som jag skulle ha kunnat ha gjort är att använda ett systematiskt urval och på så sätt samla in 20 enkäter från den mindre landsbygdsorten och därefter göra en undersökning med 20 enkäter i den större landsbygdsorten (Larsen, 2009, s, 39). Efter överväganden anser jag att syftet med undersökningen upprätthålls av de svar jag fått från den mindre landsbygdsorten. Detta beroende på att en jämförelse mellan landsbygdsorten och storstaden kan göras utan att fler undersökningar genomförs. Då jag i den mindre landsbygdsorten fick den mängd enkätsvar undersökningen behöver för att kunna jämföra dessa niondeklassare med niondeklassare i storstaden.

Beskrivning av de två orterna

• Landsbygdsort: En mindre tätort med ett invånarantal på 1 216 personer (2010), orten ligger i södra Skåne med större städer med högskola och universitet inte allt för långt borta. Universitet eller högskola finns inte på orten, inte heller någon gymnasieskola. (Statistiska centralbyrån)

• Storstad: En av Sveriges största urbana städer med ett stort invånarantal. Orten ligger i södra Skåne, har högskola och ett brett utbud av gymnasieskolor, dessutom ett universitet i närliggande stad. (Statistiska centralbyrån)

4.3 Reliabilitet och validitet

Validiteten i undersökningen, som innebär att det som har syfte att mätas har mätts (Thurén, 2007, s, 34), anser jag har säkerställt genom enkätfrågornas utformning. Detta på grund av att utformningen av frågorna har grund i de teorier som används i undersökningen. Undersökningens syfte är att få en förståelse för om och i så fall på vilket sätt, samt i vilken utsträckning externa faktorer spelar in i högstadieelevers val till gymnasieskolan och planer inför framtiden. Undersöka om det finns något samband mellan elevers socioekonomiska bakgrund och deras syn på framtida karriärmöjligheter samt val av gymnasiestudier. Dessutom att undersöka två samhällen med olika typer av struktur för att kunna se om det finns ett samband mellan högstadieelevernas uppväxtkontext och deras handlingsutrymme samt gymnasieval. De frågeställningar som studien vill få svar på är:

• Vilken roll spelar externa faktorer in i högstadieelevers gymnasieval och framtidsplaner?

• Väljer högstadieelever gymnasieprogram efter vad de tror är möjligt att komma in på framför det de skulle vilja?

• Påverkas gymnasievalet av vilket typ av samhällsstruktur en individ är uppvuxen i? Frågorna i enkäterna är utformade på så vis att de är operationaliseringar av undersökningens syfte och frågeställningar, Larsen (2009, s, 49) pekar på att detta även är något som är av stor vikt vid insamling av data. Reliabiliteten i undersökningen är i och med att urvalet från början var tänkt att vara större, samt att mängden respondenter skiljer sig något mellan de två orterna något osäker. Thurén (2007, s, 34) menar att reliabilitet t.ex. innebär att tillräckligt många personer har deltagit i en enkätundersökning för att kunna dra generella slutsatser över en större grupp eller population. Trots att det från början var tänkt att använda ett större antal respondenter i studien blev enligt mig antalet respondenter tillräckligt stort för att kunna svara på undersökningen frågeställningar och syfte. Antalet respondenter i studien gör en generell beskrivning av studiens syfte och frågeställningar osäker, för att kunna analysera resultatet är emellertid antalet respondenter enligt Halvorsen (2003 i Larsen, 2009, s, 40) tillräckligt. Däremot lyfts det fram förklaringar om hur strukturella skillnader mellan städer kan påverkar högstadieelever i gymnasievalet och framtidstankar, som är mer generella beskrivningar mellan dessa grupper (Halvorsen 2003 i Larsen, 2009, s, 40) . Resultaten av studien kan ses som en beskrivning av hur externa faktorer påverkar högstadieelevers gymnasieval och framtidstankar i två strukturellt skilda orter, samt en inblick i hur externa

faktorer påverkar högstadieelevers gymnasieval och framtidstankar generellt.

4.4 Etiskt ställningstagande

Forskningsetiska principer har i studien tillgodosetts på följande sätt (Vetenskapsrådet):

• Informationskravet: Detta krav tillgodosågs genom att de personer som initialt kontaktades på skolorna via e-mail fick information om undersökningens syfte och att respondenternas deltagande var frivilligt, samt att deras svar endast kommer att användas i undersökningssyfte. Vidare informerades respondenterna i skrift i enkätformuläret syftet med deras deltagande i undersökningen. Då jag var på plats vid undersökningstillfället kunde jag även förtydliga dessa villkor muntligt om vissa respondenter skulle missa att läsa informationen i enkätformuläret.

• Samtyckeskravet: Detta krav tillgodosågs genom att jag informerade kontaktpersonerna i skrift att respondenternas deltagande är frivilligt, samt att jag skriftligt och muntligt informerade respondenterna att de när de vill får avsluta sin medverkan i undersökningen.

• Konfidentialitetskravet: Tillgodosågs genom att ingen av respondenterna går att identifiera för utomstående, detta genom att inte använda sig de aktuella orternas namn och istället kalla dem för landsbygd och storstad. Eleverna bads även muntligt vid undersökningstillfället att inte skriva ner sitt namn på enkätformulären. I och med att undersökningen skedde på endast två skolor och att kontaktpersonerna fick inblick i studiens upplägg innebär dock att de i någon mån skulle kunna identifiera i varje fall vilka skolor eleverna går på.

• Nyttjandekravet: Tillgodoses genom att de svar respondenterna i denna undersökning gett inte kommer att användas till något annat än vad som ligger i studiens syfte. Efter studien är avslutad kommer allt insamlat material att raderas.

4.5 Bearbetning av data

Den kvantitativa metoden genomfördes med hjälp av enkäter och all data som samlades in är primärdata, vilket betyder att det är data som jag själv samlat in (Larsen, 2009, s, 45). Viktigt att tänka på i utformningen av enkäter är enligt Jan Trost (2001) att formuläret både ska vara behagligt för respondenterna att fylla i och dessutom enkelt för mig som författare att avläsa i efterhand. Enkäterna innehöll frågor som var utformade för att få fram vilka externa faktorer, och i hur stor utsträckning dessa faktorer påverkar elevernas handlingshorisont. För att göra detta ställdes frågor om elevernas uppväxtvillkor för att kunna finna beskrivningar hur deras habitus ser ut. Vidare ställdes frågor om deras stundande gymnasieval och tankar om framtiden för att kunna se hur de påverkas av sina uppväxtvillkor. Utifrån Gottfredsons och Bourdieus teori, samt tidigare forskning kring hur externa faktorer påverkar elevers handlingshorisont och gymnasieval försöker jag finna förklaringsmodeller till de svar enkäterna har gett.

För att kunna bearbeta den insamlade informationen krävs först och främst att frågeställningen är tydliga och klart formulerade. Efter insamling av informationen behöver svaren kategoriseras och dessa kategorier ska vara uttömmande, vilket betyder att samtliga svar ska kunna placeras in i en viss kategori. För att kunna analysera informationen ser jag i nuläget en bivariat analys som mest användbar, p.g.a. att en bivariat analys gör det möjligt att studera samband. I denna studie skulle det t.ex. kunna vara sambandet mellan en viss typ av social bakgrund och en högstadieelevs gymnasieval. (Larsen, 2009, s, 63)

För att bearbeta det insamlade materialet användes det statistiska datorprogrammet SPSS (IBM). I bearbetningen delads först materialet in i tre grupper, enkätsvaren för samtliga elever, enkätsvaren för eleverna i landsbygdsort samt enkätsvaren för eleverna i storstad. Detta för att i resultatredovisningen ha möjlighet att jämföra de två orterna. Efter att grupperna delats in placerades elevernas svar på frågorna in i datorprogrammet. Vissa frågor krävde mer efterarbete än andra, i enkäten förekommer en fråga om vad respondentens föräldrar eller förälder arbetar med och en fråga om vilket drömyrke respondenten har. För att underlätta för såväl mig själv och läsare har jag med hjälp av Arbetsförmedlingens (Arbetsförmedlingen) kategorisering av yrken, delat in svaren på fråga 8, fråga 11 och fråga 12 (se bilaga 1) i olika yrkeskategorier. Detta för att i resultat delen tydligare sett kunna redovisa informanternas svar.

respondenter endast vilken skola de tänker söka till, jag fick därför söka upp skolan för att se vad de erbjuder för program, för att sedan kunna kategorisera om valet var studie- eller yrkesinriktat.

För att kunna få klarhet i informanternas enkätsvar har jag dessutom valt att utesluta en enkät från en informant i landsortsbygden, på grund av att denne svarade på för få frågor för att kunna dra några slutsatser. I övrigt förekommer det i två frågor i enkäten ett antal olika alternativ som eleverna fick kryssa i (se bilaga 1), vissa elever valde att på dessa frågor kryssa i fler än ett alternativ. På fråga 21 i enkäten kryssade 34 % av samtliga elever i fler än ett alternativ och på fråga 23 kryssade 7 % av samtliga elever i fler än ett alternativ (se bilaga 1). I undersökningen tas samtliga alternativ de kryssade i med, då undersökningens syfte med att generalisera resultatet inte lider av det. Undersökningen var i stort sett förskonad från externt bortfall (Ejlertsson, 2005, s, 25), det var ingen elev som vägrade att svara på enkäten, dock var det en elev som inte svarade tillräckligt mycket för att kunna dra några slutsatser. Däremot förekommer internt bortfall (Ejlertsson, 2005, s, 25) i elevernas svar på enkäten. I fråga om det interna bortfallet som förekommer i undersökningen, hade detta kunnat undvikas om utformningen av vissa enkätfrågor varit tydligare (Ejlertsson, 2005, s, 26). Svarsfrekvensen i undersökningen är över 80 %, och därmed var svarsfrekvensen så pass stor att utifrån undersökningens syfte kunna generalisera resultatet (Ejlertsson, 2005, s, 12). Det externa och interna bortfall som därmed finns i undersökningen är inte så stort att det påverkar studiens resultat och analys.

5. Resultat

I följande del av studien kommer resultatet från de kvantitativa data som samlats in att redovisas. Detta kommer att göras genom att redovisa externa faktorer som kan ha inverkan på elevernas gymnasieval, samt hur de upplever gymnasievalet, hur deras mest önskade yrke relaterar till deras gymnasieval och hur de ser på sin framtid och deras tankar kring framtiden. Elevernas svar redovisas även i en jämförelse mellan landsortsbygden och storstaden.

I resultatredovisningen kommer först bakgrundsinformation kring informanternas biografiska ursprung och deras föräldrars yrkes- och arbetssituation beskrivas. Vidare redovisas informanternas tankar om yrken de drömmer om, deras gymnasieval och vilka faktorer som de anser har inverkan på deras val. I nästa del kommer informanternas beskrivningar om hur de ser på sin framtid och möjligheter att nå det yrke de helst av allt önskar. I varje enskild del i kapitlet redovisas först samtliga elevers svar, för att sedan försöka urskönja skillnader och likheter mellan de två orterna. I den avslutande delen av resultatredovisningen sammanfattas resultatets olika delar. I studiens bilaga 3 finns sambandsanalyser av resultatet i form av diagram som beskriver hur externa faktorer påverkar högstadieelevernas gymnasieval och tankar inför framtiden.

5.1 Elevers uppväxtkontext

Antal informanter som har deltagit i undersökningen är 76 stycken, av dessa går 35 på en högstadieskola i en landsbygdsort och resterande 41 på en högstadieskola i en storstad. I hela urvalsgruppen är 35 stycken pojkar och 41 stycken flickor, vilken innebär en något större representation av flickor. De flesta elever är födda i Sverige, 12 är födda utrikes och av dessa 12 går nio på högstadieskola i storstad.

Samtliga elever i storstad bor i samma stad som skolan ligger i, eleverna i landsbygd är däremot mer utspridda. De flesta elever i landsbygd bor i orten där skolan ligger men en del bor även i andra landsortsbygder i närheten. I fråga om hur eleverna trivs i sitt bostadsområde menar majoriteten av eleverna att de trivs relativt bra, endast fyra svarade att de trivs ganska dåligt eller dåligt, deras svar redovisas nedan:

Tabell 1. Tabell över elevers trivsel i sitt bostadsområde

När det kommer till hur föräldrars arbetssituation ser ut har de flesta elever åtminstone en förälder som arbetar, för att vara mer precis har bägge elevernas föräldrar arbete i den övervägande delen av de svar eleverna gav. Nästan en tredjedel av eleverna kommer från hem där en förälder arbetar, elever vars bägge föräldrar arbetar är ungefär två tredjedelar och elever som kommer från hem där båda föräldrarna är arbetslösa är i antal fyra stycken. En elev i undersökningen visste inte om någon av föräldrarna arbetade.

Vad elevernas föräldrar arbetar med var även en fråga de fick besvara, att redovisa detta är av vikt för att kunna se om det finns samband mellan föräldrars yrke, elevernas drömyrke och deras gymnasieval. De vanligast förekommande yrkena för elevernas föräldrar är yrken inom kategorierna pedagogisk arbete (16 stycken), hälso- och sjukvård (13 stycken), industriell tillverkning (12 stycken), samt administration, ekonomi och juridik (11 stycken). I nedanstående tabell redovisas samtliga yrkesområden i vilka elevernas föräldrar arbetar:

I fråga om vilken högskole- eller universitetsutbildning elevernas föräldrar har visar svaren att en stor del av eleverna inte vet om någon av deras föräldrar har en sådan. En så pass stor del av eleverna som 33 % svarade att de inte vet om deras föräldrar har någon högskole- eller universitetsutbildning, i jämförelse med detta svarade 25 % att båda deras föräldrar har utbildning, ytterligare 25 % att en av deras föräldrar har utbildning och resterande 17 % svarade att ingen av föräldrarna har utbildning. Dessa svar visar att en relativt stor del av eleverna inte har någon insyn i sina föräldrars utbildningsbakgrund, men även att häften av eleverna kommer från hem där minst en förälder har högskole- eller universitetsutbildning.

Jämförande perspektiv på elevers uppväxtkontext

Det första som sticker ut i en jämförelse mellan de två grupperna av elever i biografisk synpunkt är att det bland eleverna i storstad är 23 % som är födda utrikes, medan beståndet av utrikes födda bland eleverna i landsbygd är 9 %. Hur eleverna bor, alltså vilken typ av bostad de bor i, skiljer sig kraftigt mellan de två orterna. Av eleverna i landsbygd som deltog i undersökningen bodde 80 % i villa, i jämförelse med detta var frekvensen av eleverna i storstad som bodde i villa 5 %. Hyreslägenhet var istället den mest förekommande bostadstypen för elever i storstad, i vilken 73 % var bosatta i, i jämförelse var endast en elev från högstadieskola på landsbygd boende i denna typ av bostad.

Eleverna i båda orterna trivs på det stora hela i sitt bostadsområde, majoriteten av samtliga informanter trivs antingen mycket bra, bra eller ganska bra. För eleverna på högstadieskola i storstad svarade 51 % att de trivs mycket bra i sitt bostadsområde, endast två menar att de trivs ganska dåligt eller dåligt. Av eleverna i landsbygd menar 49 % att de trivs bra i sitt bostadsområde och två att de trivs ganska dåligt, resterande menar att de överlag trivs bra.

En, som jag ser det, stor skillnad mellan svaren från de två orterna är föräldrars arbetssituation. Samtliga elever i landsbygd har åtminstone en förälder som arbetar, av eleverna i storstad är det fyra vars bägge föräldrar är arbetslösa dessutom är det en elev som inte vet om föräldrarna arbetar. För att tydliggöra denna jämförelse följer två tabeller nedan: Tabell 2. Föräldrars arbetssituation i landsbygdsort

Tabell 3. Föräldrars arbetssituation i storstad

Vad föräldrar till eleverna i landsbygd arbetar inom för yrkesområde har en relativt stor spridning över de olika yrkeskategorier som använts i studien. En stor andel av dem arbetar dock med yrken som innefattar mycket praktiskt arbete. Dessutom arbetar 15 % av elevernas föräldrar inom administration, ekonomi och juridik. Vad elevernas föräldrar i lansbygd arbetar inom för yrkesområde beskrivs nedan: