Genom att ta reda på vilka friskfaktorer som bidrar till ökat välmående och en god hälsa på arbetsplatsen kan vi avslutningsvis se att vi uppfyllt syftet med vår undersökning. Vi har kartlagt vilka friskfaktorer som har en avgörande betydelse för den valda förvaltningen ur ett hälsoperspektiv. För att kartlägga dessa friskfaktorer har vi undersökt vad som får de anställda att känna välbefinnande i arbetslivet och tagit reda på vilka faktorer som har särskild betydelse för de anställdas välmående och hälsa. En utgångspunkt inför vår undersökning var att lägga fokus på faktorer som bidrar till hälsa snarare än ohälsa.
5.2 Diskussion
Det resultat vi har fått fram i vår undersökning har varit väldigt positiv och överlag kan man se att arbetsmiljön inom denna förvaltning är mycket god. Alla de intervjuade anser att deras arbeten är väldigt roliga vilket också kan vara en bidragande faktor för välmåendet på arbetsplatsen. Många av intervjupersonerna upplever sina arbetsuppgifter likvärdiga med sina privata intressen vilket kan spela en avgörande roll för resultatet i vår undersökning. Resultatet i denna undersökning hade kunnat få ett annat utfall om de anställda inte upplevt sina arbetsuppgifter som roliga och något som de gärna sysslar med på sin fritid. Utöver resonemanget kring våra framtagna friskfaktorer är även detta en viktig diskussion att ha i åtanke för resultatet i undersökningen.
ha att göra med de anställdas intresse kring träning och kultur. I våra intervjuer har det framgått att alla är fysiskt aktiva även på sin fritid eller har ett stort intresse för kulturaktiviteter. Detta tror vi är en bidragande faktor till att de flesta utnyttjar friskvården så mycket som de gör. Friskvården tror vi kan likställas med privata intressen snarare än något som är relaterat till arbete och därför tror vi att detta är något som utnyttjas och värdesätts av samtliga intervjupersoner. Men skulle detta ha mottagits på samma sätt av en person som inte har ett intresse för varken fysisk aktivitet eller kultur? Kanske skulle inte friskvården anses som en mycket avgörande friskfaktor då denna kanske inte skulle utnyttjas i samma utsträckning.
Detta leder oss vidare till huruvida slumpen spelar en avgörande roll för resultatet i vår undersökning. Våra valda friskfaktorer är bidragande till att de anställda upplever välbefinnande på arbetsplatsen, men kan det vara så att slumpen är bidragande till att friskfaktorerna fungerar så väl som de gör? Det sociala stödet på denna arbetsplats är mycket högt och kanske beror detta på att de anställda är lika varandra och har samma intressen. Kanske är det slumpen som har avgjort vilka personer som arbetar här vilket i sin tur har lett till att denna friskfaktor är den som är mycket bidragande till välmående. Hade personalen på denna arbetsplats inte haft samma intressen eller varit likasinnade kan det sociala stödet ha sett annorlunda ut.
Överlag är vi nöjda med vår undersökning då vi har lyckats besvara våra frågeställningar och uppfyllt vårt syfte. Detta gjorde vi möjligt genom att ha en välfungerande intervjuguide utformad utifrån vår teoretiska referensram. Genom att ha en välfungerande intervjuguide bidrog detta till att vi fick fram relevant insamlingsmaterial som gjorde det möjligt för oss att besvara våra frågeställningar. Eftersom vi i tidigt skede inför denna undersökning studerat tidigare forskning kring detta ämne och därigenom funnit relevanta teorier för vår undersökning anser vi att vi även lyckats ta fram viktiga friskfaktorer för denna uppsats. Trots detta finns det delar i vår undersökning vi hade kunnat förbättra.
Med facit i hand inser vi att vi har fört in de intervjuade på de friskfaktorer vi själva har valt ut i vår uppsats. I efterhand är vi medvetna om att vi kan ha missat en friskfaktor som kan ha varit mycket bidragande till välmående på denna arbetsplats. Det vi hade kunnat göra i bättre i denna undersökning är att om det varit möjligt, låta de intervjuade själva svara på vilka faktorer de anser är mest bidragande till deras välmående. Genom att göra på detta sätt hade vi lättare kunnat få svar på vad de anställda anser är viktigast samt inte utesluta någon friskfaktor.
Ytterligare en del vi hade kunnat förbättra i vår undersökning är valet av plats vid de utförda intervjuerna. Då vi utförde intervjuerna på arbetsplatsen vet vi att reliabiliteten kan ha blivit
drabbad. Genom att utföra intervjuerna på plats finns risken att svaren inte blivit helt sanningsenliga då de intervjuade fått frågor om kollegor och chefer som suttit i rummen bredvid. Dock tror inte vi att detta är fallet i vår undersökning men detta är absolut något att ha i åtanke inför kommande undersökningar.
Efter att ha genomfört denna undersökning har vi fått nya idéer kring fortsatt forskning i ämnet. I en framtida undersökning hade det kunnat vara intressant att jämför två eller flera förvaltningar mot varandra för att se om friskfaktorerna skiljer sig åt. Därmed hade man kunnat se vad de olika förvaltningarna behöver arbeta med och vad de gör bra. Utöver detta hade det också varit intressant att undersöka vad företag och organisationer kan göra för att aktivt arbeta för en god arbetsmiljö, hur skapar man egentligen ett socialt stöd?
Referenslista
Ahlberg K (2016). Arbetsmiljölagen med kommentarer. Stockholm: Prevent.
Andersson G, Jouren A, Malmgren S (2004). Effektiv friskvård, Lönsammare företag. Malmö: Kristianstads Boktryckeri AB
Angelöw B (2002). Friskare arbetsplatser Att utveckla en attraktiv, hälsosam och
välfungerande arbetsplats. Lund: Studentlitteratur AB.
Antonovsky A (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Axelson B.L, Thylefors I. (2005). Arbetsgruppens psykologi. Stockholm: Natur & Kultur.
Blomqvist C, Röding P (2010). LEDARSKAP, PERSONEN, REFLEKTIONEN, SAMTALET. Lund: Studentlitteratur AB.
Colliander E (2007). Starta en hälsoprocess. Malmö: Liber AB.
Ely M. (1993). Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken - cirklar inom cirklar. Lund: Studentlitteratur.
Granberg, O. (2011). PAOU: personaladministration, HRM och organisationsutveckling. Stockholm: Natur & kultur.
Guvå G, Hylander I (2003). Grundad teori - ett teorigenererande forskningsperspektiv. Stockholm: Liber AB.
Halling B, Karlsson P, Leijding T, Siggstedt E (2002). Hälsoutveckling - att bygga det friska
företaget, Uddevalla: Björn Lundén Information AB.
Hanson A (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Malmö: Studentlitteratur AB.
Holmström, E. Eklundh, M. & Ohlsson, K. (1999). Människan i arbetslivet: teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Karasek, R.A. & Theorell, T. (1990). Healthy work- stress productivity and the reconstruction
of working life. New York: Basics Books.
Kjellman M (2006). Minsta möjliga friskvård – och lite till. Stockholm: Instant book AB.
Kvale S, Brinkmann S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lantz A (2013). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur AB.
Ljungström K. (2001). Samtal på jobbet - medarbetarsamtal, utvecklingssamtal och andra
viktiga samtal. Malmö: Liber AB.
Ljusenius T, Rydqvist L.G (2004). FRISKT LEDARSKAP – det lönar sig. Stockholm: Prevent. Malmström C, Nihlén C. (2002). Positiv stress - leda och utveckla med hälsokompetens. Malmö: Liber AB.
Patel R, Davidsson B. (2003). Forskningsmetodikens grunder, att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Tamm M (2012). Psykosociala teorier vid hälsa och sjukdom. Lund: Studentlitteratur AB.
Theorell, T. (Red). (2003). Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur.
Trost J (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Winroth, J. Rydqvist L.G. (1995). Idrott, friskvård och hälsa. Malmö: Utbildningsproduktion AB.
Winroth, J. Rydqvist L.G. (2002). IDROTT, FRISKVÅRD, HÄLSA & HÄLSOPROMOTION. Malmö: Utbildningsproduktion AB.
Webbsidor:
Arbetsmiljöverket (2012): Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer. Tillgänglig: https://
www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/den-goda-arbetsmiljon-och-dess-indikatorer-kunskapssammanstallningar-rap-2012-7.pdf (2017-03-15)
Arbetsmiljöverket (2015): AFS 2015, Organisatorisk och social arbetsmiljö. Tillgänglig:
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf (2017-04-27)
Försäkringskassan (2016): Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest. Tillgänglig: h t t p s : / / w w w . f o r s a k r i n g s k a s s a n . s e / w p s / w c m / c o n n e c t / 4 1 9 0 3 4 0 8
-e87d-4e5e-8f7f-90275dafe6ad/korta_analyser_2016_2.pdf?MOD=AJPERES (2017-05-12)
Kollega (2015): 11 friskfaktorer i arbetslivet. Tillgänglig:
http://www.kollega.se/11-friskfaktorer-i-arbetslivet (2017-04-02)
Statistiska Centralbyrån (2004): 2004:3 Sjukfrånvaro och ohälsa i Sverige – en belysning
utifrån SCB:s statistik. Tillgänglig: http://www.scb.se/Grupp/Teman/Sjukfranvaro/Dokument/
Bfakta_analys.pdf (2017-03-15)
World health organization (2017): Constitution of WHO: principles. Tillgänglig: http://
Artiklar:
Eriksson A, Bihari Axelsson S, Axelsson R. (2012). Collaboration in workplace health
promotion – a case study [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.emeraldinsight.com/doi/
pdfplus/10.1108/17538351211268836, [2017-05-02]
Gurt J, Schwennen C, Elke G. (2012). Health-specific leadership: Is there an association
between leader consideration for the health of employees and their strain and well-being?
[Elektronisk] Tillgänglig: http://eds.b.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?
vid=2&sid=a609ef2f-d9fb-4666-b4bf-d5c544325a95%40sessionmgr103&hid=122,
[2017-05-02]
Gånedahl H, Zsaludek Viklund P, Carlen K, Kylberg E, Ekberg J. (2015). Work-site wellness
programmes in Sweden: a cross-sectional study of physical activity, self-efficacy, and health.
[Elektronisk] Tillgänglig: http://ac.elscdn.com/S0033350615000426/1s2.0S 0 0 3 3 3 5 0 6 1 5 0 0 0 4 2 6 m a i n . p d f ? _ t i d = c 3 a 0 8 0 9 c 2 f 1 b 1 1 e 7
-a92e-00000aab0f26&acdnat=1493718375_8044a45123c65d77b384b897f3f66118,
[2017-05-02]
Mellor N, Webster J. (2013). Enablers and challenges in implementing a comprehensive
workplace health and well-being approach [Elektronisk] Tillgänglig: http://
www.emeraldinsight.com/doi/pdfplus/10.1108/IJWHM-08-2011-0018, [2017-05-02]
Bilaga 1
Intervjuguide
Bakgrundsvariabler - Hur länge har du jobbat inom denna förvaltning? Vad har du för
arbetsuppgifter?
Kasam - Om och när du upplever motgångar i arbetet, känner du att du har de resurser som
krävs för att lösa situationen? Vilka olika resurser känner du att du tar hjälp av? Upplever du att du har en bra struktur i ditt arbete? Om det sker något oväntat i ditt arbete, brukar du ändå kunna förstå/lösa problemet? Vad innebär meningsfullhet i arbetet för dig? Känner du att du upplever meningsfullhet i ditt arbete? När du ställs inför utmaningar i ditt arbete, känner du att dem är värda att lägga kraft och energi på?
Karasek - Tycker du att du har höga arbetskrav? Varifrån kommer kraven? Krävs det mer av
dig än du anser dig klara av? Stimulerar eller hindrar kraven dig i din prestation? Arbetar du ofta övertid? Har du möjlighet att själv bestämma över dina arbetstider, lunch osv? Hur stor betydelse har denna kontroll för dig? Om liten, vad beror det på? Kan du själv lägga upp ditt arbete/arbetsdag?
Socialt stöd - Känner du gemenskap med dina arbetskamrater? På vilket sätt känner du
gemenskap? Hjälper ni varandra? Stöttar ledningen? Får du den vägledning som behövs? Fungerar samarbetet inom din arbetsgrupp? Hur mycket spelar det sociala stödet in på din hälsa? Hur är arbetsklimatet på er förvaltning, påverkar den ditt välmående?
Ledarskap - Vad innebär ett gott ledarskap för dig? Anser du att ett gott ledarskap är viktigt
för att du ska må bra på arbetsplatsen? Hur anser du att ledarskapet är på den här arbetsplatsen? Känner du att du får uppmuntran och feedback i ditt arbete? Upplever du att chefen är en förebild? Upplever du att du kan framföra dina åsikter till din chef, oavsett om dessa är bra eller mindre bra? Anser du att chefen finns tillgänglig och lätt att kontakta?
Stress - Vad innebär stress för dig? Känner du dig stressad på arbetet? Hur hanterar du stress?
Vad är det som gör att du känner dig stressad? Känner du ibland att du inte hinner med dina arbetsuppgifter? Känner du att du har vad som krävs för att hantera den stress som du utsätts för? Hur motverkar du stressen? Upplever du att du mår så pass bra så att du kan komma till jobbet och göra ditt allra bästa?
Motionsvanor - Hur ofta är du fysiskt aktiv? Hur aktiverar du dig? Hur håller du dig frisk?
Vad erbjuder din arbetsplats dig för friskvård? Utnyttjar du dessa? Vad anser du om dessa? Hur väl arbetar de ansvariga för att de anställda ska utnyttja friskvården? Anser du att du har fått chansen att påverka friskvårdsaktiviterna? Vad upplever du är mest givande vad gäller friskvård? Skulle du motionera i samma utsträckning oberoende av kommunen:s erbjudanden och kultur?
Arbetsmiljö - Hur skulle du beskriva din arbetsmiljö ut? Upplever du att din förvaltning
satsar på en god arbetsmiljö? Anser du att du gör vad som krävs av dig som medarbetare för att bidra till en god arbetsmiljö? Anser du att era utvecklingssamtal, samt arbetsplatsträffar är
någonting som är av betydelse för er hälsa? Upplever du att du kan påverka arbetsmiljöarbetet i det stora hela? Samt på individnivå?