Chefen är van vid att jag säger vad jag tycker och tänker. Det är väldigt okomplicerat liksom, aldrig på en personlig nivå, utan sakligt och rakt. – IP 5
Att ha en chef som är tillgänglig är också en faktor som kan bidra till att de anställdas hälsa och välbefinnande förbättras. Att visa sig kontinuerligt och hålla dörren öppen är viktigt även om det kan vara svårt för en chef att finna tid till detta (Angelöw, 2002). Att det är svårt för en verksamhetschef att vara tillgänglig hela tiden verkar de intervjuade ha stor förståelse för. De upplever ändå att chefen oftast är lättillgänglig och att man alltid kan komma in till dennes rum om något problem uppstår. Även om chefen är borta på ett möte eller liknande anser de intervjuade att man alltid kan ta kontakt på annat sätt, exempelvis genom mejl.
Chefen är ofta på kontoret men också iväg på möten. Hen har alltid dörren öppen så det är bara att gå in. En chef kan man inte förvänta sig ska vara tillgänglig jämt. Jag tror att vår chef gör så gott den kan! – IP 3
I denna undersökning kan vi se att de anställda har en gemensam bild över hur en chef bör vara och hur ett gott ledarskap ska se ut. Att denna gemensamma bild stämmer överens med hur ledarskapet faktiskt ser ut på arbetsplatsen skulle kunna vara en bidragande faktor till de anställdas välmående. Enligt Gurt m.fl. (2011) leder ett gott ledarskap till ett ökat välbefinnande bland de anställda och detta går att koppla till vår undersökning där de intervjuade är mycket nöjda med sin chef och dennes sätt att leda. På grund av detta kan ledarskap ses som en viktig friskfaktor i denna undersökning.
4.4 Friskvård
För att förebygga ohälsa och sjukfrånvaro bland de anställda kan detta göras genom bland annat friskvårdsinsatser (Arbetsmiljöverket, 2012). Genom att satsa på bland annat friskvårdsinsatser kan man bidra till företagets ekonomiska tillväxt men även till att öka närvaron hos de anställda. Detta genom att friskvårdsarbetet leder till att hälsan förbättras. På vår valda förvaltning har man satsat mycket på friskvård. I veckan har man rätt till en och en halv timmes friskvård där en timme är obligatorisk. Utöver detta har man även rätt till 1000 kronor i friskvårdsbidrag. Vad som är unikt inom denna förvaltning är att de har infört en kombination mellan fysiska aktiviteter samt möjlighet till kulturella aktiviteter. Exempel på sådana aktiviteter är bland annat biobesök eller besök på olika muséer. När vi frågade våra intervjupersoner om vad de ansåg om friskvården var alla väldigt positiva. Det märktes att detta ämne var väldigt aktuellt och att alla var entusiastiska över friskvården.
Friskvården är jättebra! Det är otroligt uppskattat att det ens finns och bara det skapar en god arbetsmiljö. Det är väldigt många som utnyttjar det. – IP 7
Vad som kan ses som friskvårdsinsatser kan variera. Alla aktiva åtgärder som gynnar de anställdas hälsa ses som friskvård, det behöver alltså inte enbart handla om fysisk aktivitet. För att skapa rätt inställning samt engagemang hos de anställda är det viktigt att tänka på personers olika behov av friskvårdsinsatser. Det är viktigt att ta i beaktning att vad som passar en person behöver inte passa en annan (Kjellman, 2006). Detta kan vi tydligt se att denna förvaltning har anammat och detta har fått en positiv effekt hos de anställda. I våra intervjuer har det framkommit att vissa personer inte blir stimulerade av fysisk aktivitet utan att de snarare behöver kulturella aktiviteter för att bli effektiva eller lugnade. Detsamma gäller det omvända. Vissa personer utnyttjar inte alls de kulturella aktiviteter som erbjuds utan behöver istället fysisk aktivitet för att bli stimulerade. Genom detta kan vi se att för att uppnå ett lyckat friskvårdsarbete bör man som Kjellman (2006) beskriver, se till individers olika behov och tänka på att vad som fungerar för en person behöver nödvändigtvis inte fungera för alla. Detta går att koppla till underliggande citat.
Sen har jag testat kultur eftersom jag tycker det är roligt men för mig är prio mer fysiska aktiviteter eftersom vi har ett stillasittande jobb. Jag har dock gått på bio och det var kul, det är trevligt liksom.– IP 3
Friskvård är jättebra utifrån motion och så, att man stressar av och sådär men jag kände att när det var en kulturaktivitet hade jag faktiskt stressat av hjärnan för när jag kom ut från biografen pratade jag vänligare och lugnare. Jag kände att jag hade ett större tålamod helt plötsligt. – IP 6
För att friskvård ska få en högre status och upplevas som något positivt är det av stor vikt att få med sig alla anställda i friskvårdsarbetet. Här bär chefen ett stort ansvar och bör fungera som en förebild för de övriga (Kjellman, 2006). På den valda förvaltningen inom kommunen kan man se att chefen har tagit på sig ett ansvar att fungera som förebild och utnyttjar därför friskvården. Trots att chefen enligt denne själv är aktiv på sin fritid och egentligen inte är i behov av friskvården i arbetet väljer chefen att ändå utnyttja denna och alltid ta en timme i veckan. Anledningen till detta är för att föregå som ett gott exempel och fungera som en förebild. Att chefen utnyttjar friskvården har resulterat i ett ökat engagemang hos de anställda samt lett till att de anställda vågar utnyttja tiden för friskvård. I samband med att friskvården är obligatorisk förmedlar även organisationen att detta är viktigt och ska utnyttjas.
Min chef utnyttjar också friskvård, det är väldigt enkelt men effektivt. Som nybörjare undrade man om man verkligen vågade använda tiden till friskvård, då fick jag tydligt veta att det är obligatoriskt med en timme. – IP 5
Andersson m.fl. (2004) ifrågasätter om friskvården verkligen är organisationens ensak och menar på att hälsa är individens angelägenhet. Bör inte organisationen istället fokusera på ha anställda med rätt kompetens? Däremot handlar kompetens inte enbart om kunskap och erfarenheter utan den kan även ha att göra med social förmåga och självkänsla hos individen.
En god kompetens förankras också i om de anställda upplever motivation eller välbefinnande. En god hälsa kan leda till att de anställda presterar på topp och därför drar Andersson m.fl. kopplingen kring friskvårdsarbete och lönsamhet.
Men kan vara bra att gå bort när det är som mest kaotiskt. Man kan tänka, kan jag rädda någonting nu eller kan jag gå bort och när man väl kommer tillbaka kanske man löser något på en halvtimme istället för på två timmar. Det där berget som var så stort helt plötsligt minskas. Problem som ses som berg kan efter en friskvårdstimme ses som en kulle. – IP 6
Utifrån ovanstående citat från vår undersökning samt vad som framkommit i övriga intervjuer, kan man se att undersökningen visar att de anställda känner sig mer effektiva, motiverade och lugna efter att utnyttjat friskvården. De upplever att de blir mer problemorienterade och kan hitta nya infallsvinklar efter ha fått röra på sig eller komma iväg och tänka på annat. Precis som citatet ovan nämner upplever några av de intervjuade att det kan kännas svårt att till exempel gå iväg och träna när man har mycket arbete på sitt bord. Däremot har de som ändå lyckats komma iväg när de har fullt upp upplevt att friskvården haft en lugnande effekt som i slutändan bidragit till att de lättare och snabbare löser sina problem samt ger dem ett ökat tålamod.
Friskvården på denna förvaltning bidrar inte bara till att man känner sig mer effektiv eller lugn på arbetet. Den kan även bidra till att skapa en starkare sammanhållning mellan de anställda samt bidra till att individen upplever balans mellan arbete och övrigt liv. Enligt Winroth och Rydqvist (1995) kan fysiskt aktivitet bidra till en starkare kropp som i sin tur genererar i mer ork till aktiviteter utöver arbetet, så som familj eller vänner. Att träna tillsammans kan också var ett bra tillvägagångssätt att samverka med andra. Att ha roligt och uppmuntra varandra kan leda till att man skapar ett större förtroende och trygghet inom arbetsgruppen. Detta går att koppla till citatet nedan.
Jag går tillsammans med en kollega på spinningpass och sådär, det är roligt att man kan göra saker tillsammans. Det är alltid lättare att komma iväg om man är fler, man sporrar varandra och rör man på sig mår man ju bättre. – IP 2
På denna arbetsplats kan vi se att de flesta är fysiskt aktiva även på sin fritid och kanske är det detta som bidrar till att de utnyttjar friskvården så mycket som de gör. Det vi däremot kan konstatera utifrån våra intervjuer är att många inte skulle träna i samma utsträckning om de inte hade friskvården som en del i sitt arbete. På frågan om vad de anställda gör för att hålla sig friska svarar nästan alla de intervjuade att det är genom träning och motion. Om personer inte tränar kan kroppen anpassa sig efter dessa vanor och därmed förlora både styrka och rörlighet. Winroth och Rydqvist (1995) menar att genom att aktivt röra på sig genererar i mer ork vilket i sig bidrar till att känna glädje kring motion och aktiviteter. Denna glädje skulle
kunna vara en anledning till varför man bör aktivera sig. På grund av detta kan man se att friskvården är mycket viktigt och finns till för att främja de anställdas hälsa och de intervjuade säger också att friskvården bidrar till att de mår bättre.