Den här studien har undersökt vad SVA-lärare uppfattar är mest angeläget att fokusera på i undervisningen: på form eller på innehåll, hur pass stor vikt de lägger på språklig korrekthet vid bedömning samt vad i språket, relaterat till form och/eller innehåll, de anser är viktigast att eleverna behärskar när de lämnar skolan. Studien har också efter-frågat vilka motiv som ligger bakom lärarnas uppfattningar.
Studiens frågeställningar har besvarats med hjälp av ett frågeformulär som 40 SVA-lärare i högstadiet och gymnasiet har besvarat. Nedan redogörs ett sammanfattat resul-tat för varje frågeställning.
Resultatet visar att en liten majoritet av lärarna i denna studie ger uttryck för upp-fattningen att det är angeläget att fokusera mer på form än på innehåll i undervisningen.
Vanligare var denna uppfattning bland lärare som undervisade elever på nybörjarnivå.
Resultaten är dock inte entydiga och flera lärare angav att både form och innehåll är angeläget att fokusera på i undervisningen.
När det gäller vilken vikt lärarna lägger på språklig korrekthet vid bedömning är stor vikt en vanligare uppfattning än liten vikt. Flera lärare anger att det också beror samman-hang och på elevernas nivå.
När lärarna får ange vad specifikt i språket de anser är viktigast för eleverna att be-härska vid avslutad skolgång visar resultaten att korrekt språk, ordförråd och uttal, läsförstå-else är en uppfattning – vilket den här studien analyserar som kunskaper i form. En annan uppfattning är att det mest viktiga är att kunna variera språket, kommunicera och göra sig förstådd vilket motsvarar kunskaper i innehåll. Detta visar att det finns en variation av uppfattningar.
De motiv som lärarna anger till uppfattningarna är varierade men har gemensamt att lärarna, oavsett om de fokuserar på form eller innehåll, motiverar sin undervisning med att eleverna behöver språkkunskaper för att kunna klara sig i samhället – ett slags integrativt motiv således.
8.1 Resultatdiskussion
Intressant i studien är att det finns en mångfald av uppfattningar, och alltså inte en rådande eller dominerande uppfattning vilken skulle kunna härledas ur skolans styrdo-kument eller andraspråksteorier. Denna mångfald belyser vikten av att studera just lä-rares uppfattningar för att förstå hur undervisningen formas och faller ut, vilket också är den centrala utgångspunkten i forskningsfältet teacher cognition research som bygger på antagandet att en individs uppfattningar påverkar dess beteende (Borg 2006).
Det går att förstå lärarnas uppfattningar på flera sätt. Följande resultatdiskussion rela-terar uppfattningarna som framkommit i resultaten till dels skolans styrdokument och andraspråksforskning och till dels sociolingvistiska teorier, samt hur detta relaterar till den kommunikativ språksynen, vilken ligger till grund för denna studie. Diskussionen handlar inte om att hitta rätt eller fel, utan om att kunna hitta förståelse för varje upp-fattning.
Det tydligaste resultatet i den här studien är att den vanligaste uppfattning bland lärarna är att fokus på form är mest angeläget att fokusera på i undervisningen. I relation till skolans styrdokument (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b) är detta intressant ef-tersom dessa poängterar att det främst är innehåll som undervisningen ska fokusera på (även om språklig korrekthet också är av vikt) och att kraven på den språkliga korrekt-heten inte ska vara för tidigt ställda. Just det sista är intressant att ställa i relation till studiens resultat där fokus på form tycks vara mer angeläget i grupper på nybörjarnivå.
I resultatens fritextsvar framkommer att denna grupp lärare ser kunskaper i form som en grund i språket vilken måste utvecklas först.
Skolverkets styrdokument (Skolverket 2017) och dess antaganden bygger på andra-språksforskningen och specifikt på teorierna om ett interrimspråk (Hammarberg 2013).
Andraspråksforskningen är generellt överens om att den naturliga utvecklingen i inter-rimspråket inte går att påverka (Lindberg 2005) och att innehåll därför ska fokuseras på, i syfte att ge input och meningsfull undervisning till eleverna. Flera lärare i denna studie ger också uttryck för detta fokus på innehåll, att det handlar om att eleverna först och främst ska kunna förstå och bli förstådda, samt att de ska uppmuntras att kommu-nicera – en uppfattning som alltså finner stöd både i styrdokument och forskning. Vi-dare anger också en grupp lärare att kraven på språklig korrekthet, i enlighet med kurs-planen (Skolverket 2011a), är låga till en början för att höjas senare vilket också motiv-eras av de forskningsteorier som menar att andraspråkseleverna måste få ge avkall på korrekthet vid tankemässigt krävande uppgifter (Olofsson & Sjöqvist 2013) i syfte att utveckla språket, särskilt på tidigt stadium.
Men det resultat som alltså är intressant i förhållande till kursplan och forskning är den uppfattning som ger uttryck för att formen i språket som ska fokuseras på, samt att det är av stor vikt att ställa krav på språklig korrekthet även i tidigt skede. Att foku-sera på form och korrekthet i undervisningen har också stöd av forskningen. Forsk-ningen visar att det kan finnas skäl att undervisa till exempel grammatik explicit när den implicita inlärningen inte räcker till (Lindberg 2005), i syfte att så att säga snabba på den naturliga inlärningen i interrimspråket. Forskningen visar att detta är fullt möjligt men att det inte tycks gå att ändra ordningen på inlärningen, i till exempel processbarhetste-orins stegvisa progression (Hammarberg 2013, Lindberg 2005). Att det finns en ord-ning i inlärord-ningen betyder ju också att det finns en grund, vilket också lärarna i denna studie relaterar till.
Vidare uttrycker lärarna som fokuserar på form och korrekthet att eleverna själva efterfrågar felrättning, vilket också forskningen ger stöd för. Ferris (2004) menar att elevernas önskemål till exempel handlar om att dämpa deras ängslan om något är rätt eller fel, i syfte att stärka tilltro till språklig förmåga, samt att undvika fossilisering (Ham-marberg 2013; Ferris 2004) vilka är motiv som alla återfinns i resultaten. Å andra sidan uttrycks det i studiens resultat att för mycket fokus på form och språklig korrekthet förstår ”det lilla självförtroende eleverna har” vilket också är en uppfattning som har stöd i tidigare forskning där felrättning ses som en typ skadlig process under interrim-språkets utveckling (Ferris 2004). Återigen, det finns en mångfald av uppfattningar och ingen är rätt eller fel i denna studies synsätt.
Flera lärare i studien uttrycker att form och innehåll inte står emot varandra, vilket också har stöd i forskningen. Till exempel menar Lindberg (2005) att den ideala ut-vecklingen av språket sker med en parallell av både innehåll och form, men att det beror på individens egna förutsättningar och behov. Bachman och Palmer (2010) menar i linje med detta att alla delar av den kommunikativa kompetensen i deras modell behövs för framgångsrik kommunikation.
Resultaten kan även diskuteras utifrån ett kommunikativt perspektiv, kopplat till ett sociolingvistiskt perspektiv. Syftet med språk ur ett kommunikativt perspektiv är att använda det. Det används alltid i en kontext, i en sociokultur, och kommunikationens framgång bedöms på grundval av vilken effekt den får i förhållande till syfte (Canale 1983 genom Hammarberg 2013). Viktigt att påpeka är att framgången alltså inte behö-ver vara avhängig språklig korrekthet.
En vanlig uppfattning i den här studien är dock som sagt fokus på form och kor-rekthet. Motiven bakom detta, vilket resultaten visar, är integrativa i den mening att
lärarna uppger att eleverna behöver kunna uttrycka sig korrekt för att klara sig i sam-hället, vare sig det handlar om vidare studier eller jobb och att de ”skoningslöst kommer dömas utefter sin språkliga korrekthet.” Ur ett kommunikativt perspektiv går detta att förstå som att lärarna vill förbereda eleverna för framgång i den svenska sociokulturen där språkriktighet, enligt lärarnas fritextsvar, värderas högt. Forskningen ger också stöd för detta, att standardspråket med dess normer och konventioner har en stark ställning i den svenska sociokulturen (Josephson 2018; Språklagen 2009:600). Skolans uppdrag sägs vara att ge eleverna tillgång till standardspråket i demokratiskt inkluderande syfte (Josephson 2018) vilket även skolans styrdokument uttrycker som att uppdraget är att förbereda eleverna för vidare studier, arbete samt deltagande i samhället (Skolverket 2011a, Skolverket 2011b). Normer och konventioner har vidare funktionen, enligt Språkrådet (2016) att underlätta kommunikationen mellan människor. Det går alltså att förstår lärarnas uppfattningar på form och korrekthet som att de vill förbereda eleverna, och bidra till framgångsrik kommunikation, för den svenska språkliga sociokulturen, vilket alltså även kan härledas till skolans styrdokument.
Att lärarna även uttrycker att eleverna kommer bli dömda för sin korrekthet i språket går att relatera till teorierna kring språklig stigmatisering och begreppet halvspråkighet (Stroud 2013). Ur detta perspektiv förstås lärarnas uppfattningar av fokus på form som att de vill undvika konsekvenserna av halvspråkighet, nämligen stigmatisering.
Uppfattningarna i studien är dock varierade, som sagt, och en uppfattning som också pekar på hur eleverna kommer bli dömda av samhället menar att detta kommer ske på grund av hur väl eleverna förmedla innehåll – att eleverna måste kunna ”variera sitt språk efter mottagare, syfte och situation är ganska centralt om man någonsin ska kunna bli tagen på allvar”.
Generellt kan man ur ett kommunikativt perspektiv analysera alla lärares uppfatt-ningar, oavsett om de fokuserar på form eller innehåll, som att de på bästa sätt vill hjälpa eleverna till språklig framgång i den svenska sociokulturen. Alla lärare är i det perspektivet kommunikativt lagda.
Den här studien har inte efterfrågat hur lärarna själva resonerar kring språkideologier kopplade till standardspråk, enspråkighet/flerspråkighet etcetera men sannolikt hade även uppfattningar om detta gett ökad förståelse för lärarnas uppfattningar rörande form–innehåll.
Slutligen visar tidigare studier (Uysal & Bardakci 2014; Rahman, Singh, & Pandian 2018), visar att de lärarna i dessa studier, trots kommunikativa intentioner i kurspla-nerna, faller tillbaka till att i traditionell mening fokusera på form. Anledningarna var flera: stora elevgrupper, stök i klassrummet, icke-anpassat kursmaterial samt att tradit-ionell undervisning med fokus på form faktiskt var det som lärarna själva menade gyn-nar elevernas utveckling mest. Denna forskning kan dock inte jämföras fullt ut med den här studien, eftersom de studierna befinner sig i en främmandespråkskontext där helt andra sociolingvistiska förutsättningar råder. Vissa paralleller kan ändock dras. En sådan är resultatens övervikt av uppfattningar att fokus bör ligga på form och gramma-tik i traditionell bemärkelse. En annan är att dessa uppfattningar även i de studierna står i kontrast med intentionerna i kursplanerna.
Jakobson (2019) visar dock att SFI-lärarna i hennes studie, i andraspråksmiljö, anser att alla fokusområden är lika viktiga, vilket är överensstämmande med många uppfatt-ningar i den här studien – att hela den kommunikativa kompetensen behövs och att uppfattningar inte är svartvita.
Sammanfattande diskussion
Syftet med resultatdiskussionens olika spår har varit att visa att lärarnas uppfattningar går att förstå ur flera olika perspektiv vilket motiveras av att studiens syfte även är att undersöka varför och vad som ligger bakom lärarnas uppfattningar.
Diskussionen visar att lärare som fokuserar på form stöds av både andraspråksforsk-ning, till exempel att det finns fog för att ägna sig åt explicit grammatikundervisandraspråksforsk-ning, samt sociolingvistisk forskning i den mening att det ligger i skolans uppdrag att tillägna eleverna standardspråket med dess normer och konventioner vilka har hög status i Sve-rige – det vill säga sociokulturen som eleverna ska förberedas för.
De lärare som fokuserar på innehåll stöds även de av forskning, samt av skolans styr-dokument i den mening att man ser utvecklingen av interrimspråket som en naturlig inlärningsprocess som kräver mycket input, där vilken eleverna lär sig förmedla me-ningsfullt innehåll, ur vilket eleverna implicit tillägnar sig språkets form. Att förmedla innehåll, att göra sig förstådd, ses även som centralt i synen på språket ur ett kommu-nikativt perspektiv.
Ur ett kommunikativt perspektiv är det tydligt att de flesta lärare i och med sina integrativa motiv, oavsett fokus på form eller innehåll, med sin undervisning vill bidra till kommunikativ framgång i den svenska sociokulturen – men att uppfattningarna skiljer sig åt om denna framgång kräver just kunskaper i form eller innehåll. Diskuss-ionen visar att det inte finns något fel eller rätt.
Resultaten hade givetvis kunnat se annorlunda ut beroende på vilka 40 lärare som besvarat studiens frågeformulär. Men studien syftar inte till att vara generaliserbar, utan att samla in och ge en bild av vilka uppfattningar som finns, samt vad som ligger bakom dem.
8.2 Metoddiskussion
Den här studiens övergripande resultatbild är att lärarnas uppfattningar varierar gäl-lande både var fokus i undervisningen ska ligga samt vad som motiverar detta. Denna variation tyder på att metoden och urvalet har varit tillförlitligt utifrån metodens syfte att samla in en mångfald av uppfattningar. Givetvis kan det finnas uppfattningar och attityder som inte har fångats av studien, men relaterar man studiens resultat till den teoretiska bakgrunden samt till tidigare forskning ligger uppfattningarna i linje med det forskningen egentligen redan vet. Studien har använt ett bekvämlighets- kombinerat med ett snöbollsurval. Om snöbollen så att säga har satts i rullning går inte att avgöra, men det är inte heller något som påverkar studiens resultat.
I metodavsnittet har för- och nackdelar redan tagits upp. En nackdel med metoden är att inga intervjuer har genomförts där det funnits möjlighet till följdfrågor som kan förklara och fördjupa svaren. I den här studien har till exempel ”läsförståelse” angetts av flera respondenter som viktigast för eleverna att behärska när de slutar skolan. Med möjlighet till följdfrågor hade studien i detta fall kunnat få en djupare förståelse för vad respondenterna faktiskt menar med det korthuggna svaret ”läsförståelse”. Således hade en metod bestående av forskningsintervjuer sannolikt gett djupare förståelse.
Det är också relevant att resonera kring metodens urvalsförfarande. Det går nämli-gen inte med 100 % säkerhet hävda att det faktiskt är lärare ur målgruppen som besvarat studien, i och med att den är anonym och har spridits i sociala medier. Av resultaten att döma, främst av fritextsvaren, tycks det ändå som att respondenterna är lärare eftersom svaren är relevanta och ger uttryck för uppfattningar och attityder som är sprungna ur en lärares verklighet och vardag. Det har också funnits en konsekvens i svaren vilket höjer trovärdigheten. Av den anledningen bedöms anonymiteten inte påverka studiens validitet. Men med en insamlingsmetod baserad på intervjuer, där forskaren kommer
närmare respondenten, hade det dock varit lättare att avgöra sanningshalten i respon-denternas utsagor (Denscombe 2019, s 265).
En nackdel med att sprida frågeformulär via sociala medier är att endast de som är intresserade och kanske engagerade i ämnet sannolikt väljer att besvara frågorna, det är också kanske dessa lärare som väljer att ingå i de facebookgrupper som formuläret har distribuerats i, vilket inte ger ett tvärsnitt av hela populationen (Denscombe 2019, s 37).
Å andra sidan har det inte heller varit syftet med studiens explorativa urval. Givetvis hade resultatet därför dock kunnat bli ett helt annat, beroende på typ av urval och me-tod etcetera. Till exempel hade ett frågeformulär med frågor formulerade på annat vis kunnat ge andra svar.
8.3 Slutsatser och vidare forskning
Studien visar att det finns en mångfald av attityder och uppfattningar kring vilka språk-liga kompetenser som är viktiga att fokusera på i SVA-klassrummet och resultatdiskuss-ionen har visat att det går att hitta forskningsstöd för alla uppfattningar. Det som är intressant i studien är att en majoritet av lärarna uppfattar fokus på form som mest angeläget att fokusera på i undervisningen, vilket delvis går emot inriktningen i SVA-ämnets kursplan. Det tycks vara så att lärarna med denna uppfattning anser att språklig korrekthet är en nyckelkompetens för att eleverna ska klara och kunna hävda sig i sam-hället, medan den andra vanliga uppfattningen är att det är förmågan att kunna anpassa språket och förmedla ett innehåll som är bland det viktigaste eleverna behöver tillägna sig i SVA-undervisningen. Oavsett fokus visar studien att uppfattningarna generellt grundas på en vilja av att integrera eleverna med hjälp av språket, oavsett om uppfatt-ningen är att fokus ska ligga på form eller innehåll – ett integrativt motiv.
Studien visar en variation av uppfattningar, och i med att dessa inte alltid står i linje med styrdokumenten, är en viktig slutsats att inte bara studien, utan även forsknings-fältet teacher cognition, är relevant.
Studien har inte letat efter rätt eller fel i lärarnas uppfattningar utan utgår från att lärarna med all den erfarenhet de besitter är de som känner sina elever och deras behov bäst. Studien visar att det finns forskning som kan motivera alla uppfattningar.
Lärarnas uppfattningar måste vidare förstås, vilket studien visar, genom att se på dem ur flera perspektiv, inte bara språkvetenskapliga utan även samhälleliga och socio-lingvistiska.
Resultaten kan om man så vill användas i syfte att få en tydligare bild av hur SVA-lärarna resonerar och uppfattar undervisningen, vilka är viktiga hänsyn att ta när skol-undervisning på olika nivåer ska utformas, kanske i form av styrdokument och kurspla-ner men kanske också för den enskilda läraren. Detta är dock en liten studie på kandi-datnivå och resultaten och dess slutsatser ska inte generaliseras, vilket heller inte har varit studiens syfte. Det behövs mer forskning med andra metoder som ger fördjupade insikter i lärarnas uppfattningar. Det är också relevant att undersöka lärarnas språkide-ologiska uppfattningar. I den vidare forskningen kan SVA-lärarnas uppfattningar även ställas mot faktiskt klassrumspraktik i syfte undersöka hur mycket uppfattningarna fak-tiskt påverkar undervisningen.