Studiens syfte är att undersöka vilka uppfattningar som finns hos lärare huruvida form eller innehåll ska fokuseras på i undervisningen samt hur stor vikt som lägga på kor-rekthet i språket. Studien undersöker även varför de resonerar som de gör. Studien har en fenomenografisk ansats vilket är en metod för studier som undersöker just ningar eller attityder (Patel och Davidsson 2019). Inom fenomenografin ses uppfatt-ningar som centrala för att förklara hur vi handlar och resonerar (Patel & Davidsson 2019, s 37–38). Metoden ger förutsättningar till att återge, beskriva och kategorisera lärarnas uppfattningar.
6.1 Val av metod
Studien använder sig av ett digitalt frågeformulär som analyseras kvantitativt och kva-litativt där lärarna får ge uttryck för sina uppfattningar. Frågeformuläret sprids till ett explorativt urval av SVA-lärare i syfte att samla in en mångfald av uppfattningar. Det explorativa urvalets syfte är att utforska relativt outforskade ämnen och att upptäcka nya idéer eller teorier (Denscombe 2019, s 58), i detta fall lärarnas attityder och upp-fattningar. Syftet är inte att urvalet ska vara representativt för hela populationen i den mening att det ska gå att generalisera; studiens primära syfte är att undersöka vilka upp-fattningar som finns, inte att mäta hur vanliga uppupp-fattningarna är i populationen. Av den anledningen använder sig studien av ett formulär eftersom insamlingsmetoden är ekonomisk och kan ge ”en avsevärd mängd forskningsdata” (Denscombe 2019 s. 264) samtidigt som de är lätta att arrangera och besvara.
Studiens frågeformulär är digitalt och respondenterna fyllde i detta anonymt. Resul-taten kategoriseras, beskrivs och analyseras utifrån vilka mönster som blir tydliga.
Formulärets frågor är både fasta (med givna svarsalternativ) och öppna där respon-denterna själva kan formulera sina svar vilket motiveras av att det ger responrespon-denterna möjlighet att uttrycka sig på djupet (Denscombe 2019) vilket också bidrar till en bättre förståelse för deras uppfattningar. Eftersom formuläret sprids brett finns förutsätt-ningar för en större datamängd vilket motiverar de fasta frågorna i formuläret i och med att dessa bidrar till tydligare mönster i det undersökta urvalet.
Formulärets frågor är konstruerade utifrån att efterfråga uppfattningar och attityder som kan härledas till, och kategoriseras efter analyskategorierna form/innehåll, (se 6.4).
Formuläret består också av ett antal bakgrundsfrågor som syftar till att ge studien en bild av vilka det är som deltar.
Frågeformuläret är anonymt vilket medför att det kan finnas problem med att avgöra trovärdigheten i respondenternas svar. Å andra sidan ger anonymiteten förutsättningar till svar som inte är tillrättalagda (Denscombe 2018). I frågeformuläret finns frågor som mer eller mindre efterfrågar samma typ av problematik, en typ av upprepande frågor.
Ett syfte med detta, förutom att efterfråga djupare svar, är att avgöra om responden-ternas svar är konsekventa (Denscombe 2019, s 256) och därmed kunna avgöra trovär-digheten.
6.2 Urval och avgränsningar
Det explorativa urvalet utfördes genom ett så kallat bekvämlighetsurval kombinerat med ett snöbollsurval, eftersom detta är en ekonomisk väg att gå relaterat till studiens begränsade omfattning. Den explorativa urvalsmodellen passar studier som inte avser
vara generaliserbara utan som istället syftar till att hitta nya idéer och bidra till ny in-formation och insikt (Denscombe 2019, s. 58). Urvalsmodellen är också en lämplig metod för att göra enkla surveyundersökningar i sociala medier i explorativt syfte (Denscombe 2019, s. 37, 81) där studiens formulär tillåter sig att löpa från person till person.
Studiens respondenter består av SVA-lärare på högstadie- och gymnasieskola. Skol-nivån motiveras av att lärarna i sina klassrum har elever som alla mer eller mindre (be-roende på årskurs och framtidsplaner) har nära att gå vidare till studier, arbete och sam-hällsliv och behöver använda språket skarpt för att kommunicera vilket gör dessa lära-res uppfattningar intlära-ressanta. Alla läralära-res uppfattningar, även obehöriga läralära-res, är in-tressanta eftersom verkligheten visar att en stor andel av SVA-lärarna, cirka 50 % i högstadiet och nästan 60 % i gymnasiet, saknar ämnesbehörighet i SVA (Skolverket 2020). Kravet är att respondenterna jobbar med SVA-undervisning i någon form.
6.3 Genomförande
Frågeformuläret (se bilaga 2) spreds i tre olika facebookgrupper: ”Svenska som andra-språk”, ”Svensklärarna” och ”Svenska i åk 6–9” under ett dygn i slutet av april 2020.
Formuläret spreds med uppmaningen att fylla i det, men även att sprida det vidare till arbetskamrater (snöbollseffekten). Den först nämnda facebookgruppen sägs av be-skrivningen bestå av lärare som undervisar i SVA. De två andra sägs bestå av lärare som undervisar i ordinarie svenskämne; att formuläret sprids här motiveras av att dessa lä-rare ofta också undervisar SVA oavsett om de är behöriga i det ämnet eller ej.
Under dygnet inkom 41 svar, varav ett kom från en respondent som i fritext angav att hen undervisade vuxenelever vilket fick följden att detta ströks. Således är studien begränsad till 40 svar vilket är fullt tillräckligt utifrån studiens omfattning.
Formulärets avsikt var i ett tidigt skede av processen att samla in uppfattningar om kommunikativ kompetens varför även en fråga kopplat till kommunikativ kompetens ställdes (se bilaga 2). I ett senare skede har studiens syfte preciserats till att undersöka form–innehåll vilket fick följden att studiens syfte justerades. Ur svaren relaterade till kommunikativ kompetens har ändock svar som relaterar till form–innehåll kunnat ana-lyseras, eftersom det i den kommunikativa kompetensen, specifikt i Bachman och Pal-mers modell (2010) finns en inneboende uppdelning av form och innehåll, se avsnitt 4.1.
6.4 Databearbetning och analysmetod
Data samlas in genom frågeformuläret där respondenterna både ger fasta och öppna svar. Alla svar kopplas och kategoriseras till form och/eller innehåll och är konstruerade efter att efterfråga hur lärarna ställer sig till dessa två fokus. Dessa två kategorier mots-varar och definieras utifrån Bachman och Palmers modell (2010) för kommunikativ kompetens. Se avsnitt 4.1.
• Kunskaper i form, i denna studie, är således synonymt med organisatorisk kom-petens (Bachman & Palmer 2010), det vill säga kunskaper i språksystemet, till exempel i stavning, grammatik, uttal etcetera.
• Kunskaper i innehåll, i denna studien, är synonymt med pragmatisk kompetens (Bachman & Palmer 2010), det vill säga kunskaper i hur språket används, till exempel hur språket anpassas efter syfte, sammanhang etcetera för att förmedla innehåll.
Studien undersöker också vilken vikt lärarna lägger på språklig korrekthet. Korrekthet i denna studie relaterar till korrekthet i språkets form, det vill säga korrekthet i den organisatoriska kompentensen.
De öppna svaren i formuläret analyseras kvalitativt i fyra steg anpassade till fenome-nografisk metod (Patel och Davidsson 2019, s 38). Stegen är: 1) att bekanta sig med data och etablera ett helhetsintryck; 2) uppmärksamma likheter och skillnader i utsa-gorna; 3) kategorisera uppfattningar i beskrivningskategorier; 4) studera den underlig-gande strukturen i kategorisystemet.
Dessa kategorier som alltså uppstår under analysen och redogörs för i resultaten kopplas sedan till antingen form eller innehåll.
6.5 Material
Studiens empiri, som ligger till grund för analysen, består av svaren i frågeformuläret.
Frågeformuläret är besvarat av 40 lärare. Av dessa undervisade 22 i högstadiet och 18 i gymnasiet. Alla förutom en uppgav att de har lärarlegitimation. 29 av 40 angav att de har ämnesbehörighet i SVA, vilket alltså är en större andel ämnesbehöriga än vad po-pulationen i stort består av (Skolverket 2020). Se 6.2.
I frågeformuläret fick lärarna själva definiera språknivån i sin primära elevgrupp. 28 lärare definierade nivån som ”medel”; 11 som ”nybörjare”; och 1 som ”mycket god”.
6.6 Forskningsetiska överväganden
Studiens respondenter har deltagit helt anonymt och frivilligt. Svaren i studien går inte att spåra till enskilda individer. De svar som har samlats in räknas som personuppgifter även om de är anonyma och inte går att sammankoppla till respektive respondent. Re-spondenterna är informerade (se bilaga 1) om syftet med studien, hur deras svar be-handlas, och har baserat på denna information aktivt samtyckt till att delta genom att bocka i en ruta i det digitala formuläret. I och med detta är det som tidigare benämnts som samtyckes- och informationskravet enligt Vetenskapsrådet (2017) uppfyllt. Re-spondenternas samtycken är dokumenterade i en databas. I samma databas återfinns även respondenternas anonyma svar. Endast uppsatsförfattaren har åtkomst till data-basen.
Studiens handledare har tagit del av och godkänt informationsbrevet innan detta skickats till respondenterna. Tillsammans har student och handledare gått igenom Hög-skolan Dalarnas blankett för etisk egengranskning med resultatet att ansökan till Forsk-ningsetiska nämnden vid Högskolan Dalarna inte har behövts.