Resultaten i detta avsnitt presenteras utifrån frågeställningarnas ordning, det vill säga:
• Vad anser lärarna är mest angeläget att fokusera på, på form eller innehåll?
• Hur resonerar lärarna kring vikten av språklig korrekthet vid bedömning?
• Vilka delar i språket, relaterat till form och/eller innehåll, anser lärarna är viktigast att eleverna behärskar när de lämnar skolan för vidare studier, ar-bete och samhällsliv?
Resultatens har analyserats och kategoriserats utefter hur de relaterar till form eller inne-håll. Se 4.1 och 6.4 för hur kategorierna är definierade.
I slutet av avsnittet sammanställs de motiv som finns bakom lärarnas uppfattningar, vilket också är en del av studiens syfte.
7.1 Vad anser lärarna är mest angeläget att fokusera på, på form eller innehåll?
I frågeformuläret ställdes frågan vad som var mest angeläget att fokusera på i lärarens primära undervisningsgrupp. Lärarna tvingades att välja mellan två alternativ, se tabell nedan, vilka matchar innehåll (svarsalternativ 1) och form (svarsalternativ 2). Frågan som ställdes var:
Om du måste välja: Vad är mest angeläget att fokusera på just nu i din primära elevgrupp?
svarsalternativ: antal svar (tot 40 lärare)
1. att utveckla förmåga att förmedla och anpassa
innehåll efter syfta/situation 17
2. att jobba med form, grammatik, strukturer, ord,
uttal, stavning etc 23
23 lärare angav att form var viktigare att prioritera (svarsalternativ 2), medan 17 angav att innehåll var mer angeläget (svarsalternativ 1). När svaren skiktas efter vilken språknivå lärarna själva definierat sina elevgrupper som, blir resultatet att form är mer angeläget i nybörjargrupper än i grupper där eleverna kommit längre i sin utveckling.
15 lärare uppgav, när de ombads att rangordna kompetenser kopplade till form och innehåll, att både form och innehåll generellt var lika angelägna att prioritera vilket visar att dessa lärare är av uppfattningen att form och innehåll inte behöver stå emot varandra. Övriga valde att antingen prioritera antingen form eller innehåll där kun-skaper mot form övervägde.
Respondenterna gavs i fritext möjlighet att motivera sina svar. Några representativa uppfattningar återges nedan vilka är kategoriserade efter om de motiverar form eller innehåll.
De lärare som anger form som mest angeläget menar genom följande citat att:
• Kommunikation är a och o. Språkliga strategier, vokabulär och uttal är grun-derna.
• Det är grunden i språket. Grammatik och uttal är något som de har nytta av för att göra sig förstådd. Olika textgenrer är något som går att läsa in senare om de skulle behöva.
• Mina elever behöver utveckla mer grundläggande färdigheter innan de kan börja fördjupa sig språk-kunskapsmässigt
• Uttal, meningsbyggnad och grammatik är vad samhället efter gymnasiet kommer att döma de för absolut hårdast vid första intryck.
De lärare som anger innehåll som mest angeläget menar genom följande citat att:
• De ska kunna använda språket på det sätt att de kan anpassa för varje situation.
• Därför att det jag upplever att mina elever har störst problem med är att ut-trycka sig på olika sätt i olika situationer och i olika texttyper. De har problem med att anpassa sin vokabulär och sitt sätt att skriva efter situation och texttyp, vilken kommer ge dem stora svårigheter i samhället när de hamnar i olika situat-ioner.
• För att eleverna ska kunna klara sig i svenska samhället. Kunna kommunicera med tex butiksbiträde, på restaurang, om de går vilse, polis, sjukvård osv.
Det går sammanfattningsvis att konstatera att en liten majoritet av lärarna i studien anger att form är mer angeläget att fokusera på i undervisningen än innehåll, vilket tycks vara viktigare på lägre nivåer i elevgrupper som av lärarna definierats som ”nybörjare”.
Resultatet är inte svartvitt där form ställs mot innehåll i och med att flera lärare uppgivit att både form och innehåll är angelägna att fokusera på. Men när de tvingas välja, väljer en majoritet av lärarna alltså form. Kunskaper i form tycks utifrån kommentarerna ses som en grund i språket vilken ska eleverna ska tillägna sig tidigt. Kunskaper i innehåll tycks i kommentarerna ses som nödvändiga för att kunna kommunicera i olika situat-ioner.
7.2 Hur stor vikt lägger lärarna på språklig korrekthet vid be-dömning?
Studien undersöker även hur stor vikt lärarna lägger på språklig korrekthet. Korrekt-heten avser korrekthet i till exempel stavning, grammatik, strukturer och uttal – det vill säga i form. För att få fylliga och breda svar fick lärarna ge öppna svar i fritext. De öppna svaren kategoriserades kvalitativt till fyra kategorier (se nedan). Frågan som ställdes var:
Hur stor vikt lägger du vid språklig korrekthet när du bedömer dina elevers tex-ter/produktioner? Motivera gärna
antal lärare (tot 40):
1. stor vikt 16
2. delvis, både och, beror på uppgiften 11 3. beror på elevernas kunskapsnivå 5
4. liten vikt 8
Ur detta resultat utläses att 16 av 40 lärare anger att de lägger stor vikt vid språklig korrekthet, medan 8 anger att liten vikt läggs. Övriga placerar sig däremellan. Det går
att konstatera att ”stor vikt” vid språklig korrekthet är den vanligare uppfattningen bland lärarna men att det också beror på uppgift och nivå.
Nedan följer några representativa svar i fritext från varje kategori som valts ut för att tydliggöra och fördjupa varje kategori.
1. Stor vikt
Några representativa kommentarer ur första gruppen är:
• Stor vikt eftersom jag ser det som ett undervisningstillfälle och för att ele-verna vill ha det korrekt. Däremot kanske jag inte fokuserar på allt på en gång, det beror på.
• Stor, när de skickar mejl med arbetsansökning eller skriver till kollegor och chefer efter studenten kommer de att skoningslöst dömas efter sin språkliga korrekthet.
• Stor vikt då eleverna studerar på högskoleförberedande program och ska söka in på högskola/universitet.
• Jag lägger stor vikt vid språklig korrekthet och ger dem direkt muntlig och skriftlig respons så de lär rätt från början. Jag tänker att annars finns risken att de fortsätter göra samma fel.
Sammanfattningsvis handlar det om att språket måste byggas upp avseende form vilket bland annat motiveras av att eleverna behöver detta för att klara sig i olika sammanhang.
2. delvis, både och, beror på uppgiften Några representativa svar är:
• Beror på vad. Betydelseskiljande och förstärkande ord är viktiga iochmed att de förändrar satsens innehåll.
• Jag delar upp bedömningen i innehåll och språk, detta för att eleverna ska se att de kan vara godkända på texttyp även om den språkliga nivån inte räcker till för betyg i åk 9.
• Inte så mycket i bedömning, men ger alltid feedback på upprepade ’missar’
och denna feedback ska de ta med till nästa uppgift.
• Det beror på vad det är för sorts text. Jag rättar mycket, men inte allt och jag rättar definitivt bara ett fel av varje ’sort’.
Lärarna i denna grupp anger att både innehåll och språk är viktigt i bedömningen och att de delar upp det i olika etapper, att det beror på vilken sorts text, att det handlar om betydelseskiljande ord och att det rättningen sker som feedback, inte i bedömningen.
3. beror på elevernas kunskapsnivå Några representativa svar är:
• Inte alls till en början och mer ju längre de kommit i sin språkutveckling.
• Det beror helt på elevens kunskapsnivå. Nr 1 är att göra sig förstådd. Men för att nå målen i ämnet och få ett godkänt betyg krävs förstås en viss korrekthet, även om innehållet och förmågan att göra sig förstådd alltid är viktigare.
• I början inte så mycket, men mer och mer ju längre eleverna kommit i språket.
De vill skriva rätt och grammatiskt korrekt. Det vore fel att inte kommentera.
Men fokus är ändå på innehåll och förmågan att kommunicera.
Lärarna i denna grupp resonerar att de ställer högre krav på språkriktighet ju längre de kommit i sin språkutveckling.
4. Liten vikt
Ur den fjärde gruppen:
• Vid bedömning lägger jag stor vikt vid att de ska göra sig förstådda och att de utmanar sig själva genom att variera ordval, meningsbyggnad, meningslängd.
Korrektheten är självklart viktig men jag friar hellre än fäller.
• Letar rätt snarare än fel, grunden är att det ska gå att förstå.
• Jag lägger såklart störst vikt vid att texten ska vara kommunikativ och förståe-lig, men det går ofta hand i hand med språklig korrekthet. Ett stort antal språkliga fel drar självklart ner bedömningen eftersom det stör läsningen/lyss-ningen.
• Ingen alls, då det alltid får F med detta system. Jag poängterar kanske någon enskild detalj, men vill inte förstöra det lilla självförtroende de har.
• Markerar några enstaka misstag i deras texter. Rättar jag allt tar det död på skrivarglädjen.
Lärarna i denna grupp letar rätt snarare än fel och fokuserar på att eleverna ska göra sig förstådda och att elevens text ska vara kommunikativ. Det handlar således om att förmedla ett innehåll. Att lägga för stor vikt på korrekthet kan resultera i att det tar död på skrivar-glädjen och att det förstör det lilla självförtroende de har.
Sammanfattningsvis ger lärarna uttryck för uppfattningen att det är av relativt angeläget att lägga vikt på språklig korrekthet, vilket är den vanligaste uppfattningen. Fritextsva-ren visar att lärarna relaterar begreppet ”språklig korrekthet” till analyskategorin form.
Men lärarna betonar också att det också beror på elevernas nivå, uppgift och samman-hang. Vissa lärare, som lägger liten vikt vid korrekthet, menar att analyskategorin innehåll (vilket fritextsvaren tydliggör) är viktigare.
7.3 Vilka delar i språket, relaterat till form och/eller innehåll, anser lärarna är viktigast att eleverna behärskar när de lämnar skolan för vidare studier, arbete och samhällsliv?
I frågeformulärets avslutande fråga fick respondenterna formulera sig fritt utifrån frå-gan:
Vad i språket anser du är viktigast att dina elever behärskar för att klara sig när de lämnar skolan för vidare studier och arbete? Motivera också varför du tycker som du tycker!
Efter analys av svaren där kategorierna på förhand inte var givna framkom följande kategorier: 1) att språket ska vara korrekt; 2) ordförråd; 3) uttal; 4) läsförståelse; 5) att kunna variera språket; 6) att förstå och blir förstådd/kommunicera/våga
Kategorierna utesluter inte helt varandra eftersom många av respondenterna har svarat att det finns flera delar i språket som är viktiga. Resultatet på denna fråga har inte ana-lyserats i syfte att kvantifiera de olika svarskategorierna, utan i syfte att återge och be-skriva lärarnas uppfattningar. Vissa kännetecken finns för varje kategori vilka redogörs för nedan. Kategorierna relateras även till antingen form och/eller innehåll vilket redo-görs för nedan.
Kategori 1 – Korrekt språk
Kännetecknas av kommentarer där lärarna betonar:
• korrekt språk och kunna använda språket rätt
• Att ha med sig ett bra språk. Då kan eleven utveckla andra kunskaper ganska fort.
Utan ett bra språk blir det svårt att utveckla andra förmågor. Bäst är att arbeta parallellt med att träna olika förmågor.
Kategori 2 – Ordförråd Kännetecknas av:
• Ordförråd. Att uttrycka sig i tal o skrift så man förstår
• Stort ordförråd, förståelse för olika texttyper
• För vidare studier är det viktigt med ämnesspråk, de bör ha byggt ett ordförråd så de kan förstå ämnesinnehåll i olika ämnen. De behöver även ha ett svenskt bas-förråd så de kan kommunicera med klasskamrater. De ska även kunna skriva olika typer av texter tex cv.
Kategori 3 – Uttal Kännetecknas av:
• Definitivt uttal, ordförråd, skrivet språk. Det finns så mycket fördomar ute i sam-hället och har de en bra grund med ett bra tal och ett felfritt skrivande så kan de komma långt
• Uttal och ordföljd. Mina elever kommer antagligen inte att studera vidare så de behöver klara ett yrke och vara en del i ett arbetslag. Där är det viktigt att kom-munikationen störs så lite som möjligt.
Kategori 1–3 har gemensamt att de generellt fokuserar på delar i språket som den här studien analyserar som form enligt Bachman och Palmers modell för kommunikativ kompetens (2010).
Kategori 4 – Läsförståelse Kännetecknas av:
• Läsförståelse och ordförråd. Genom läsning ökar eleven själv sitt ordförråd
• God läsförståelse vilket innebär ett rikt ordförråd och kunskap om textstrukturer (genrer)
• Läsförståelse och varför det är viktigt att läsa olika typer av text, för att eleverna ska klara det vardagliga livet och ta till sig nyheter, samhällsinformation osv
• Läsförståelse, i alla fall om eleverna vill fortsätta sina studier. Annars har de ingen bra chans att klara sig på svårare nivåer
• Det är viktigt med att kunna samtala och resonera gällande text.
Kategori 4 kan sägas har två fokus: dels på läsförståelse i avseende av språkets formella delar i den mening att det handlar om inlärning av ord, textstrukturer och texttyper, och dels i avseende att det handlar om innehåll i att använda text vilket beskrivs som att ”ta till sig nyheter, samhällsinformation, i syfte för vidare studier, kunna samtala och resonera gällande text”.
Kategori 5 – Variera språket efter syfte/situation Kännetecknas av:
• Kunna använda ”rätt” språk i rätt sammanhang.
• Att variera sitt språk efter mottagare, syfte och situation är ganska centralt om man någonsin ska kunna bli tagen på allvar eller kunna syssla med ändamålsenlig kommunikation på någon högre nivå.
Kategori 6 – Förstå/göra sig förstådd/kommunicera/våga Kännetecknas av:
• Att kommunicera begripligt så att de kan göra sig förstådda
• Det är att göra sig förstådda med det de vill förmedla och att kunna uttrycka sitt budskap i alla situationer och för att få arbete och bli självförsörjande.
• Att våga tala trots brister i språket
Kategori 5–6 ger uttryck för kunskaper i innehåll som att kunna variera och anpassa språ-ket efter situation och att kunna kommunicera och uttrycka sitt budskap i olika situationer trots brister.
Sammanfattningsvis ger lärarna uttryck för att det finns flera olika delar i språket som är viktiga, vilka relateras till form eller innehåll. En stor variation finns. Resultaten och analysen visar inte vilka kategorier som var vanligast utan endast vilka uppfattningar som finns – det vill säga att det finns uppfattningar som både ger stöd för form och innehåll, eller bådadera.
7.4 Hur motiverar lärarna sina fokusområden?
I resultaten har flera olika motiv till undervisningsfokus redan angetts. Dessa samman-ställs nu och kategoriseras utefter om de motiverar form eller innehåll.
Generella motiv för form
De motiv som finns för fokus på form menar att detta är ”grunden i språket” och att
”först måste språket byggas upp”. Denna grund behövs eftersom ”eleverna ska söka in på högskola/universitet”. Det handlar också om att denna grund är den eleverna kom-mer bli bedömda för i samhället och därför behöver utveckla vilket speglas i kommen-taren att ”Uttal, meningsbyggnad och grammatik är vad samhället efter gymnasiet kom-mer att döma de för absolut hårdast vid första intryck.”
Ett annat motiv är att det anges att eleverna själva vill bli rättade: ”Det vore fel att inte kommentera”. Respondenterna ger också uttryck för rädslan av fossilisering: När felen inte rättas ”finns risken att de fortsätter göra samma fel”.
Generella motiv för innehåll
De motiv som finns för fokus på innehåll handlar om att ett för strikt fokus på fel och rätt i den organisatoriska kompetensen ”tar död på skrivglädjen” eller ”förstör det lilla självförtroende de har”. En respondent menar även att förmågan att använda språket och förmedla innehåll är ”grundläggande för modersmålsinlärare och naturligtvis även för andraspråksinlärare”. Det ges också uttryck för förmågan av anpassning av språk och språkbruk kopplat till samhällets normer, vilket beskrivs som att förmågan att ”va-riera sitt språk efter mottagare, syfte och situation är ganska centralt om man någonsin ska kunna bli tagen på allvar”.
På samma tema handlar det om att kunna tillgodogöra sig både vidare studier och arbete genom att förstå text (läsförståelse) och göra sig förstådd: ”i alla fall om eleverna vill fortsätta sina studier. Annars har de ingen bra chans att klara sig på svårare nivåer.
Ska de däremot vidare till jobb anser jag att den muntliga biten är viktigare, arbetsgivare bedömer ofta enligt hur bra arbetstagaren förstår och kan göra sig förstådd.”
Sammanfattningsvis är motiven för de olika kompetenserna är flera men det tycks fin-nas ett gemensamt som återkommer vilket handlar om att språkundervisningen ska bi-dra till att elevernas fortsatta framgång i samhället, ett slags integrativt motiv om man så vill – oavsett om det handlar om fokus på form eller innehåll i undervisningen. En repre-sentativ kommentar är: ”Därför att eleverna ska vara fullvärdiga samhällsmedborgare och språket är nyckeln till detta i både tal och skrift.”