Syftet med studien har varit att undersöka vilka krav och förväntningar som finns på dagens interaktiva läromedel utifrån ett användar -och utvecklarperspektiv. Och därigenom belysa de eventuella skillnader om sådana finns i förväntan på läromedlets användbarhet, samt kartlägga vad som krävs för att öka det interaktiva läromedlets användbarhet i form av teknik, design och funktioner hos användare och utvecklare.
Det primära problemet som dykt upp under studiens gång har varit hur krav formuleras och tydliggörs för att både intressenter och producenter av interaktiva läromedel ska förstå varandra. Det som uppdagats under intervjuerna är att läromedelsförlagen gärna lägger större vikt vid är den tekniska användbarheten och vill lägga mer tid på att utveckla alla läromedlets alla ”funktioner”. Detta då de båda Förlagsrepresentanterna gärna pratar om
användbarhetsperspektivet från systemets tekniska funktioner som ska fungera som förväntat. Om den tekniska användbarheten inte uppfyller användarens önskemål eller förväntningar tappar systemet sin användbarhet gentemot brukaren. Medan pedagogerna (2016) tar detta som självklarheter och något som de räknar med ska fungera utan problem. Som resultatet påvisar är förlagen (2016) allmänt nöjda med de interaktiva läromedlen och hur långt de har kommit i utvecklingen med multimedia centrerade produkter, samtidigt som de har kunnat mäta sig med en solid utbildningskvalitet och pedagogiskt innehåll. Liktidigt kan inte någon av
förlagsrepresentanterna ge svar på varför de interaktiva produkterna inte har gått så bra som de har önskat.
Pedagogerna som använt sig av de interaktiva läromedlen är överlag mycket nöjda med tekniken och anser att det är både ett smidigare och roligare sätt att använda sig av de pedagogiska verktyg som är möjliga idag. Därför har det varit intressant att se hur syftet med undersökningen har bemöts. Det vill säga hur de krav som utvecklarna utgår ifrån – har
överensstämt med de från beställarna, det vill säga pedagogernas självklara val. Vilket leder oss till studiens centrala problematik, hur väl dagens interaktiva läromedel möter pedagogens krav på ett effektivt och tillfredsställande sätt? Och vad krävs för att öka det interaktiva läromedlets användbarhet. Hur kraven ställs på de interaktiva läromedlen är inte bara en högst subjektiv fråga, då det ännu inte har kommit ut några raka direktiv eller vägledning på hur dessa ska behandlas från skolverket. Utan det som fastställts i läroplanen att ”eleven efter avslutad grundskola ska ha kunskaper om medier och deras roll samt förmåga använda
informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande” (Lpo, 94.10). Vilket gör frågan kontextbunden och resulterar i att intressenten – det vill säga pedagogen egenhändigt har ett ansvar att läroplanen följs. Likaså hålls för hur användningen av interaktiva läromedel ska ske i undervisningen. Något som också genererar att det är pedagogen som själv ska ”utvärdera” produkterna och utforma det pedagogiska sammanhang som programmet ska ingå i. (Johansson, 2000)
I studie definieras två grupper av användare, dels eleverna som är den så kallade
”slutanvändaren” av produkten. Men också pedagogerna som dagligen använder det interaktiva läromedlet i sin undervisning, och besitter därför en mycket central funktion, då det är
pedagogerna som enhälligt väljer att använda det interaktiva läromedlet i sin undervisning. Det är också pedagogerna som hjälper läromedelsförlagen att möta kraven på produkterna och därmed vara med och utveckla läromedlet till bättre. Dock är det nödvändigt att både pedagoger och elever är tillfredsställda med vad läromedlet erbjuder för att deras gemensamma krav ska tillgodoses av läromedelsutvecklarna. Men finns det då kriterier på vad som anses vara användbart och samtidigt erhålla en god kvalitet? Och kan detta leda till enklare och mer effektiva bedömningsgrunder som både förlag och pedagoger kan mötas vid?
För att kunna besvara frågeställningen, huruvida de interaktiva läromedlen bemöter
pedagogernas krav på ett effektivt och tillfredsställande sätt. Är det primära att utreda vad som kännetecknar interaktivitet och hur de tillfrågade lärarna upplevde läromedlens interaktivitet. Ulfhake (1999 i Birnik & Eliasson, s.39) definierar ett interaktivt läromedel som ”ett
specialtillverkat program som utnyttjar flera medier samtidigt. Vars primära syfte är att ge stöd åt inlärningsprocessen och ge stöd åt den traditionella undervisningen.” Detta är något som samtliga intervjuade pedagoger (2016) lyfter fram som en viktig del i val av läromedel, då den typen av interaktion ger stora möjligheter att anpassa och omforma läromedlet. Både utifrån den enskilde individens behov men också vad pedagogen anser vara bäst lämpad för den specifika övningen eller kapitlet.
I dagsläget finns det inte några fastställda riktlinjer eller krav beträffande vad ett interaktivt läromedel ska innehålla, (förutom interaktivitet), vilket gör det svårt att fastställa exakt vad pedagogerna efterfrågar. De tillfrågade pedagogerna i undersökningen ansåg att tekniken och dess funktioner i läromedlet främst skulle skapa en hög interaktivitet med hjälp av multimedia. Det skulle dessutom vara informativt och lättnavigerat samt vara användarvänligt och
individanpassat. Dessa krav kan framstå som enhälliga och relativt lätta att uppfylla från producenterna, men dessa funktioner är bara grundbegrepp och kan tolkas och menas högst
subjektivt. Molin (2005) menar att stor del av problematiken med att erhålla en tydlig standard på interaktiva läromedelsprodukter är att läromedelsförlagen ständigt får överlägga om
kvaliteten på de bilder, ljud och animationer som de har i sina programvaror. Samtidigt som de ska försöka uppfylla de både de uttalade och outtalade ”kraven” från de olika läromedlens användare och intressenter. Vilket något båda Förlagsrepresentanterna (2016) tog upp under intervjun, då de menade på att det var svårt att hitta en bra balans mellan vad användarna vill ha i läromedlen och vad de indirekt förutsätter ska finnas med. Denna problematik är också något som (Bergman & Klefsjö 1991) behandlar när de diskuterar vilka förväntningar som finns och skapats av både läromedelsproducenter och intressenterna. Det är därför viktigt att utvecklarna vet vilka förväntningar som finns från användarna, och genom att ha en god dialog med dem kunnat utveckla och göra läromedlet intressant för dem.
Följaktligen är av största vikt att tydliggöra och klarlägga vad som är viktigast för pedagogerna när dem väljer och använder ett interaktivt läromedel. Då det är dem som investerar tid och pengar för att sätta sig in i produkten och den tekniken. (Molin 2005) Önskan om det interaktiva läromedel som både pedagogerna och förlagsrepresentanterna beskrev där alla de så mycket multimodala egenskaper ska integreras med läromedlet i undervisningen. Där text, film, musik, aktuella uppdateringar osv. skulle finnas med, men mer precisa än så är inte de intervjuade pedagogerna (2016). Under intervjun gavs stället uppfattningen om att det som pedagogerna refererade och gärna pratar om, var den pedagogiska användbarheten och läromedelsförlagen (2016) hellre riktar in sig mot den tekniska användbarheten. Detta gör att det lätt ”pratar förbi varandra” i vad de tror att det menar i form av allt för generaliserande termer.
Hadjerrouit (2010) beskriver skillnaden mellan den tekniska och pedagogiska användbarheten med att den tekniska aspekten fokuserar på att säkra en problemfri användning. Vilket avser att systemets tekniska funktioner ska fungera som förväntat. Om den tekniska användbarheten inte uppfyller användarens önskemål eller förväntningar tappar systemet sin användbarhet gentemot brukaren. Något som kan resulterar i buggar, låsningar, och andra tekniska förtretligheter – vilket påverkar systemets användbarhet – som därmed blir en blir en direkt påverkan på användarupplevelsen. Detta var något som pedagogerna under intervjuerna och fokussamtalen direkt förutsatte att det var något som skulle fungera, det vill säga ett förväntat kvalitetskrav från deras sida och som också beskrivs av (Sjölund, 2006). Istället tryckte pedagogerna på vikten av den pedagogiska användbarheten i ett interaktivt läromedel för att ge ett stöd i inlärningsprocessen. Vilket är något som får stöd hos Benyon (2010) som redogör att informationen och övningarna i ett interaktivt läromedel ska vara användarvänligt, individanpassat och pedagogiskt brukbart som möjligt. Detta för att kunna få en djupare kännedom till systemintegrationen med stöd i inlärningsprocessen. Något som
förlagsrepresentanterna menar att de har fokuserat mycket på. Då de menar att förlagen lägger stor vikt vid individualitet så att elevernas olika behov kan bli tillgodosedda. Detta kan
exempelvis vara möjligheten att få texterna förstorade, själv välja layout, tillgången till ordlista mm. Vidare ansåg samtliga medverkande pedagogerna att en stor del av varför de blivit intresserade av interaktiva läromedel var dels på grund av interaktiviteten men också på grund av de multimodala inslagen. Detta då pedagogerna ansåg att multimodaltitet i ett läromedel ser till individens personliga inlärningsförmåga, vilket även är något som kognitionsforskaren Olsson (2011) anser vara positivt, då en elev som står inför en ny uppgift och utsätts för multimodal inlärningsfunktion – generellt sett har större chanser till att hitta ett sätt som underlättar för just hens lärande.
VARK modellen, vilken framförallt är avsedd för att verka som en startpunkt för ett delaktigt lärande och värderande genom användandet av multimodal inlärningsstil, vilket är strategisk komponent för att utveckla och tillvara ta individen och elevens egen lärostil. Att utgå från denna modell – kan framlägga en stor flexibilitet vid inlärning och ser till individens
förutsättningar. (Fleming & Baume, 2006) Mycket multimedia i läromedlet är i sig själv ingen kvalitetssäkring, dock är det ett stort krav från samtliga lärare. Detta är också något som de båda intervjuade förlagen tagit fasta på och utformat läromedlet med avsikt på multimodalt lärande och VARK modellens fyra sensoriska undergrupper. Visuellt, auditivt, läs/skriv och kinetiskt.
Det som också uppmärksammats under denna studie är avsaknaden av materialbank, då pedagogerna hävdar att de känner sig för låsta i mediet och hade önskat fler alternativ till övningar, texter, videos, länkar mm. Dock finns det möjligheten från båda förlagens interaktiva läromedel att som pedagog själv utöka med eget material. Pedagogen får genom de studiens interaktiva läromedel, nästan helt fria tyglar att kunna skapa sitt egna läromedel och själv välja i vilken utsträckning de vill nyttja materialen. Men kanske är det här problematiken ligger, det tenderar att bli för mycket ansvar på den enskilde pedagogen - som redan upplever sig ha ont om tid. Enligt de båda Förlagsrepresentanterna (2016) är förlagen medvetna om pedagogernas arbetssituation men båda Förlagsrepresentanterna menar på att det skulle bli mycket mer kostsamt och problematiskt ifall de skulle tillmötesgå pedagogerna på den punkten. Dessutom anser de att det skulle bli svårt att ta fram material som skulle vara så omfattande som
pedagogerna önskar.
Återigen kommer den ekonomiska aspekten på vad som intressenterna önskar och vad som faktiskt är möjligt att leverera till motsvarande pris. Intrycket från intervjuerna är att
teknikaliteter, än vad läromedelsförlagen gör. Lind (1997) identifierar en rad komponenter om hur interaktiva läromedel ska uppfylla specifika grundkrav. Pedagogerna anser att de interaktiva läromedlen uppfyller de krav som Lind (1997) har satt i integrering med andra
mjukvaruprogram och hög interaktionsmöjlighet. Dock upplever de intervjuade pedagogerna att det i viss mån brister övningarnas svårighetsgrader och hade önskat att få eleven skulle få en större individualiseringensmöjlighet med högre personlig läroutveckling. Vilket tycks förefalla att bli den frågan som är avgörande vid integrationen av interaktiva läromedel i
högstadieklasserna, som i viss mån hänger samman med den utökade materialbank som lärarna önskar. Det är tydligt att pedagogerna inte alls påvisar en vilja av att vidareutveckla de tekniska aspekterna av läromedlet som förlagen hade önskat. Det framstår istället som att pedagogernas primära krav är att nå en användbarhet utifrån individualitet och flexibilitet i läromedlet – något som förlagen uppmärksammat och arbetar för. En satsning på̊ en utveckling av läromedlet utifrån allt för tekniskt centrerade eller nytankande funktioner riskerar istället att tappa pedagogernas intresse. Kanske är lösningen mer information genom seminarium och interna utbildningar, vilket kan erbjuda en ökad kunskap om användningen av de interaktiva läromedlen.