Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Vad krävs av interaktiva läromedel?
En studie av de interaktiva läromedlens
användbarhet och krav ur ett intressent
–och producent perspektiv
What is required of interactive learning tools?
A study of the interactive learning tools usability from a producer and educators perspective
Författare: Sandra Andersson Examinator: Maria Engberg
Förord
Tack till mina väl förtrogna för ert bergfasta stöd, hjälp, synpunkter och engagemang i mina universitetsstudier och färdigställandet av uppsats.
Ett stort tack riktas också till Nils Ehrenberg för handledning i samband med framställandet av denna studie. Även tack till de pedagoger, lärarstudenter och förlagsrepresentanter som avsatt tid för att bidra med sina erfarenheter och synpunkter på dagens interaktiva läromedel.
Sammanfattning
E-learning är en undervisningsmetodik som blir allt vanligare att i utbildningssammanhang. Detta då datorer och interaktiva läromedel successivt integrerats i skolmiljön, både som ett pedagogiskt verktyg men också som komplement till den traditionella undervisningen. Denna studie undersöker hur dagens interaktiva läromedel möter pedagogernas krav på ett
tillfredsställande sätt. Samt vad som krävs för att öka det interaktiva läromedlets användbarhet utifrån ett förlags – och pedagogperspektiv. Studien baseras på observationer och intervjuer, där författare utgått från en kvalitativ forskningsansats. All data som samlats in under studien har tolkats och bearbetats under rubriken diskussion. Genom dessa metoder kan det konstateras att interaktiviteten och de multimodala funktionerna i ett läromedel, är vad de tillfrågade
pedagogerna och representanterna från läromedelsförlagen anser vara viktigast. Likväl finns problematiken med att ej kunna tillfredsställa pedagogernas alla önskemål. Då det förefaller att lärarnas primära krav att nå en användbarhet baserat på individualitet och flexibilitet, istället för vad läromedelsförlagen tror, en större teknik och funktionsutveckling
Nyckelord
Abstract
E-learning is an education methodology that is increasing its use in educational contexts. This due to computer and interactive learning tools successively is integrated in the educational environment as teaching tool as well as complement to the traditional education methods. This study aims to investigate how the interactive learning tools can meet the educator’s demands. This study also focuses on how to increase the interactive learning tool´s usability from a producer and educator perspective. The study is founded on observations and interviews, which is based on a qualitative research method. Through above mentioned research method it could be stated that interactive functions in a educational tool is what the interviewed educators finds most relevant. It is worth mentioning that the problems with the demands from educator’s contra producer’s are difference in a way that leaves some of the educator’s demands unsatisfied. It was clear from the study that the educators primary requirements of usability should be based on individuality and flexibility rather than what the producers think; technological development and a wide range of functions.
Keywords
Usability, learning tools, e-learning, interactive learning, multimedia
Innehållsförteckning
Nyckelord ... 2
Keywords ... 31 Inledning ... 1
1.1 Syfte ... 2 1.1.1 Frågeställning ... 2 1.2 Avgränsningar ... 2 1.3 Målgrupp ... 3 1.4 Disposition ... 32 Metod ... 2
2.1 Metodval ... 2 2.1.1 Kvalitativ undersökningsmetod ... 3 2.2 Urval ... 4 2.2.1 Urval – Högskolestudenterna ... 4 2.2.2 Urval – Läromedelsförlagen ... 4 2.2.3 Urval – Pedagogerna ... 5 2.3 Genomförande ... 5 2.3.1 Observation ... 6 2.3.2 Kvalitativ innehållsanalys ... 6 2.3.3 Intervjuer ... 7 2.3.4 Fokusgrupper ... 82.4 Validitet och reliabilitet ... 8
2.5 Metoddiskussion ... 9
2.6 Etiska överväganden ... 10
3 Teori ... 12
3.1 Definition av begreppet e-learning ... 12
3.1.1 Olika varianter av e-learning ... 12
3.1.2 Multimedia ... 13
3.2 Interaktivitet i läromedel ... 13
3.3 Användbarhet och dess principer ... 15
3.3.1 Teknisk kontra pedagogisk användbarhet ... 17
3.4 Krav på kvalitet hos ett interaktivt läromedel ... 18
3.5 Inlärningsstilar – hur vi lär oss ... 20
4 Resultat ... 22
4.1 Observation och innehållsanalys med högskolestudenter ... 22
4.2 Förlag ... 24
4.2.1 Förlagsrepresentant 1 ... 24
4.2.2 Förlagsrepresentant 2 ... 27
4.2.3 Förlagens gemensamma syn ... 29
4.3 Pedagogerna ... 30
4.3.2 Fokusgrupp 2 ... 31
4.3.3 Fokusgrupp 3 ... 32
4.3.4 Fokusgruppgrupp 4 ... 33
4.3.5 Pedagogernas gemensamma syn ... 34
5 Diskussion ... 36
6 Slutsats ... 41
6.1 Förslag till vidare forskning ... 41
Litteraturförteckning ... 43
Bilaga 1 – Intervjumall Förlagsrepresentanter………..……….48
Bilaga 2 – Intervjumall Pedagoger ……….……….………..49
Bilaga 3 – Metodanskaffning………..………..………..50
Bilaga 4 – Gemensamma krav………...………..51
1
Inledning
I följande kapitel framställs studiens bakgrund och syfte, avgränsningar redogörs och problemformulering presenteras. Vidare klargöres studiens struktur, uppbyggnad och disposition.
De senaste decennierna har det skett stora mediala förändringar i samhället, vilket medföljt att den moderna informationsteknologin till stor del har blivit en del av barns vardag med internet, datorspel, musik, film, tv etc. (Johansson, 2005). Näringslivsdepartementet och IT minister Anna Karin Hatt deklarerar i ett pressmeddelande (Näringsdepartementet, 6 oktober 2011) att ”Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter i skolan”. Detta kan ses som en respons då det på senare år skett en stor satsning på datorer och surfplattor i den dagliga undervisningen. Dock är användningen av dessa digitala medel i klassrummet tämligen varierande mellan olika skolor. Där fokus till stor del legat på̊ administrationen, att få ut datorer i skolorna och att installera läroplattformar – inte sällan under parollen ”en dator per elev”. Under det att mediets innehåll, funktioner och kvalitetsaspekter hamnat i bakgrunden. (Skolverket 2011)
Samma år skrev Johanna Westlund (2011) i Svensk bokhandel att de största
läromedelsproducenterna redan då erbjöd någon form av interaktiv bok, och att de arbetat intensivt för att utveckla sina digitala läromedel. Reaktion på hennes uttalande har lett till en närmare explosion av digitala och interaktiva plattformar och programvaror att välja mellan. Något som har öppnat upp för möjligheterna med digitala läromedel som både ett oberoende pedagogiskt verktyg men också som ett komplement till den mer traditionella undervisningen som tidigare främst har bestått av pappersburna medier (Alexandersson, Linderoth & Lindö 2001). Men detta gör att pedagogen ställs inför ett konkret problem: Hur går man tillväga för att bedöma läromedlets användarvänlighet? I läroplanen finns explicita riktlinjer för att IT ska integreras som en del i undervisningen för att få kunskap om medierna och deras roll i samhället. Ett allomfattande mål som ska uppnås i grundskolan också som förklaras enligt läroplanen: Skolan ansvarar för att ”eleven efter avslutad grundskola ska ha kunskaper om medier och deras roll samt förmåga använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande” (Lpo94:10).
Eftersom det är den enskilde läraren som har ansvar för att läroplanen följs och likaså är ansvarig för hur interaktiva läromedel integreras i undervisningen. Medföljer det att det är pedagogen som själv ska ”utvärdera” och ställa krav på produkterna (Johansson, 2000). Frågan
är då hur detta ska göras, var kan feedbacken och kvalitetssäkringen kring användare vid de interaktiva läromedlen hämtas? Och hur kan dess användarvänlighet mätas?
För att undersöka dessa problemområden kommer både läromedelsförlag, som verkar som producenter av interaktiva läromedel samt de pedagoger som kan ses som beställare/inköpare av läromedel att intervjuas. Därtill kommer jag att utföra en observation och kvantitativ
innehållsanalys av de medverkande förlagens interaktiva läromedel med lärarstudenter - allt för att få deras syn på utformningen av interaktiva läromedlen. Vilket jag tror mig kunna hjälpa mig att få fram en tydligare bild över vad som förväntas av ett interaktivt läromedel.
1.1
Syfte
Studiens syfte är att undersöka vilka krav och förväntningar som finns på dagens interaktiva läromedel utifrån ett användar –och utvecklarperspektiv och därmed belysa de eventuella skillnader i förväntan på läromedlets användbarhet. Samt kartlägga vad som krävs för att öka det interaktiva läromedlets användbarhet i form av teknik, design och funktion hos användare och utvecklare.
1.1.1
Frågeställning
• Hur möter dagens interaktiva läromedel pedagogens krav på ett effektivt och tillfredsställande sätt?
• Vad krävs/behövs för att öka det interaktiva läromedlet användbarhet? (från pedagog -och producentperspektiv).
1.2
Avgränsningar
Rapporten behandlar endast kraven för digitala läromedel ur ett funktions -och
användbarhetsperspektiv. Därför riktas inte studiens fokus mot varken det pedagogiska innehållets kapacitet eller hur de används i undervisning. Den utgör heller inte en fullständig förteckning över alla användbarhetsaspekter som finns, utan fokuserar på vad som påverkar pedagogerna i val av läromedel. Det finns också en medvetenhet om att resultatet och uppsatsens utformning hade kunnat ta en annan riktning, då elevernas och de direkta
användarnas åsikter och användarupplevelser hade behandlats. Med hänsyn till studiens tidsram har således en smalare avgränsning valts.
1.3
Målgrupp
Denna studie vänder sig främst till läromedelsproducenter och utvecklare av interaktiva läromedel. Studien riktar sig även till det interaktiva läromedlets användare: pedagogerna. Studien kan även vara till gagn för studenter inom fältet för medieteknologi, interaktionsdesign samt pedagogik.
1.4
Disposition
För att få en tydlig struktur, och en behagligare läsupplevelse är rapporten indelad i
huvudrubriker. I avsnittet Metod redovisas de tillvägagångssätt som har brukats under studien för att på ett tydligt sätt besvara uppsatsens syfte och frågeställning. Under rubriken
Metoddiskussion framläggs och diskuteras de metoder som används under studiens gång, samt uppsatsens trovärdighet och pålitlighet. I det tredje avsnittet, Teori beläggs de teorier som är betydelsefulla och relevanta för att få en gedigen kunskap inom ämnet samt erhålla en större förståelse inför frågeställningen och syftet med studien. Under avsnitt fyra, Resultat, redogörs de fakta från observationerna, de kvalitativa intervjuerna och fokusgrupperna. I det
nästkommande femte avsnittet, Diskussion sammanställs den data som insamlats under arbetets gång och diskuteras med förankring i de teoretiska aspekter som presenterats i den tidigare nämnda teoridel. Resultatdelen följs därefter av det sista avsnittet Slutsats där det kort
presenteras en sammanfattning över uppsatsens slutsatser i förhållande till dess frågeställning. Här presenteras även förslag på vidare forskning.
2
Metod
Detta kapitel behandlar den metodik som tagits i bruk vid genomförandet av studien samt framställningen av rapporten
I kapitlet metod beskrivs undersökningens tillvägagångssätt samt motivering till vald metodstrategi. Syftet med en detaljerad redovisning av tillvägagångssättet är dels replikation och dels evaluering av det empiriska förfarandet. Med begreppet replikation menas att en utomstående läsare skall kunna genomföra exakt samma undersökning med denna forskningsrapport som referens. Med evaluering menas en värdering av det empiriska förfarandet. (Bryman, 2011)
2.1
Metodval
Den valda metodstrategin i denna undersökning har tagit sin utgångspunkt från en kvalitativ undersökningsmetod. Detta då syftet med denna strategi är att bringa klarhet, djupare kunskap och förståelse om människors idéer, tankar, uppfattningar eller beteende bakom en
forskningsfråga (Bryman, 2011).
Enligt Bryman (2011) utgörs grunden till kvalitativ metod från verkligheten och praktiken och har sin grund i en hermeneutisk ansats. Vilket Bryman (2011) vidare anser vara särskild användbar då forskaren utgår från att skapa en uppfattning inom det givna forskningsområdet genom att studera människans agerande och att vidare tolka dess handlingar. Den hermeneutiska ansatsen har valts till stor del på grund av att den har setts som mest lämplig vid bearbetning och analys av det insamlade materialet, då detta är karakteriserat av intervjuer och samtal. Den typ av problemformulering och frågeställningar som utgör studien grundar sig i stor del i subjektivitet och kan därför nås bäst genom att belysa hur den intervjurespondenten upplever, tycker och tänker. Den valda metodstrategin i denna undersökning har tagit sin utgångspunkt från en kvalitativ undersökningsmetod. Där det empiriska materialet innefattar en kombination av öppna observationer, innehållsanalys och semistrukturerade intervjuer. Patel och Davidsson (2011) beskriver den kvalitativa undersökningsmetoden som att dra ett stickprov som sedan generaliseras på det övriga forskningsunderlaget.
Metoden har gjorts i fem steg, där studien inleddes med en litteraturöversikt över relevant information i böcker, för att skapa en god förståelse för ämnet. Där kompletterande teori kontinuerligt har införskaffats genom studiens hela framställningsprocess. (se bilaga 3)
För att vara i stånd att definiera vilka område inom interaktiva läromedel som var av särskilt intresse att undersöka, med utgångspunkt i de valda frågeställningarna. Anordnades fyra observationstillfällen under studiens inledande fas. Dessa observationer ägde rum under samma dag men vid fyra olika tidpunkter och med fyra olika lärarstudenter från en högskola i södra Sverige. Genom observationerna kunde vissa ämnen mer specifikt utpekas och vidare undersökas och analyseras i den gemensamma innehållsanalys som gjordes med de fyra lärarstudenterna. Vilket sedan kom att tjäna som underlag för vidare intervjuer med förlagsrepresentanterna samt pedagogerna.
Efter observationen med lärarstudenterna gjordes intervjuer med representanter hos de två läromedelsförlag (Förlag A och Förlag B), vars digitala helhetslösningar hos högstadieelever åk 6-9 jag valt att granska. Från dessa samtal fick undertecknad reda på produkternas tekniska funktioner och dess användarvänlighet - till förlagets syn på kvalitet och vilka förväntningar och krav som fanns på dem från både pedagoger och elever. Därefter samlades ytterligare
information in, främst utifrån tidigare studier, relevanta vetenskapliga artiklar och metoder för att mäta användarvänlighet av olika slag. För att kunna besvara studiens frågeställning
beträffande det interaktiva läromedlets användbarhet gjordes intervjuer med de båda läromedelsproducenter, (som de två förlagsrepresentanter företrädde). Men också med läromedels användare och beställare (det vill säga pedagogerna som brukar interaktiva läromedel) - detta för att få en objektiv bild på vilka krav och förväntningar de hade på det interaktiva läromedlet. Följaktligen intervjuades fyra fokusgrupper bestående av pedagoger från olika högstadieskolor i västskåne som ett sista steg i insamling av data, detta för att erhålla ett bredare perspektiv till det givna problemområdet. Inom forskningsvärlden förekommer det ett flertal metoder för att genomföra kvalitativa intervjuer. Men för att bibehålla en nära och förtroendegivande relation till både förlagsrepresentanter och lärargruppernas upplevelser och attityder till de interaktiva läromedlen användes semistrukturerade intervjuer (se avsnittet 2.3.3 Intervjuer).
2.1.1
Kvalitativ undersökningsmetod
Den valda metodstrategin i denna undersökning har tagit utgångspunkt ur en kvalitativ undersökningsmetod, där det empiriska materialet innefattar en kombination av öppna observationer, innehållsanalys, fokus och semistrukturerade intervjuer. Den kvalitativa
forskningsprocessen innebär inte enbart närhet till sina respondenter utan också stor flexibilitet i empiriinsamlingen. (Bryrman, 2011) Undersökningens primära metoddel innefattar två
resterande fyra fokusgrupper omfattande pedagoggupper från respektive skola. Som studiens sekundära metoddel genomfördes även iakttagande observationer, vilket ledde vidare på en enklare kvalitativ innehållsanalys för att kunna ge en tydligare inblick i de interaktiva läromedlens funktioner. Som sedan mynnade ut i intervjuunderlaget som framställdes.
2.2
Urval
Begreppet urvalsmetoder beskriver de metoder som är lämpliga att använda då deltagarna för en undersökning väljs ut. Den kvalitativa undersökningsmetoden kan beskrivas som att dra ett stickprov som sedan generaliseras på den övriga forskningsunderlaget. Dock krävs det att urvalet sker med största noggrannhet, då undersökningen annars kan bli opålitlig och kan tvingas att göras om. (Patel & Davidson, 2011) Då undersökningen gjorts i flera steg har också urvalsmetoderna varit olika. Att högskolestudenterna läser olika ämnesinriktningar och att lärarna undervisade i olika ämnen ansågs vara en fördel då deras erfarenheter är olika och ämnar istället att ge undersökningen en bredare bild utifrån studiens frågeställningar.
2.2.1
Urval – Högskolestudenterna
Observationerna utgjordes av högskolestudenter på lärarprogrammet, och grundades främst på tillgänglighet från deras sida, men även ett bekvämlighetsurval valdes då en förfrågan gick ut till 22 studerande vid ett läroverk i södra Sverige via en bekant lärarstudent till undertecknad. Observationerna utgjordes av fyra lärarstudenter och valdes för att få en god förståelse till de interaktiva läromedlen. Vilket utmynnade till en mindre kartläggning och kvalitativ
innehållsanalys som därefter nyttjades som utformning av en intervjumall.
2.2.2
Urval – Läromedelsförlagen
Intervjuerna med de två läromedelsförlagen gjordes med en målinriktad urvalsmetod. Då författaren efter lite rekognoscerande kunde konstatera att de berörda läromedelsförlagen tillhörde bland de topp tio största i Sverige föll valet således på dem. Följaktligen sändes ett mail ut till de berörda läromedelsförlagen och utifrån den positiva respons som åtogs, gjordes kvalitativt semistrukturerade intervjuer på respektive förlag med varsin förlagsrepresentant. Detta för att lättare besvara de givna frågeställningarna och få en större insikt i förlagens arbetsprocess.
Det kan tämligen lätt antas vilka de berörda förlagen är, men då anonymisering av både lärarstudenterna och pedagogerna gjordes (på respondenternas önskan), valde även författaren att anonymisera läromedelsförlagen. Förlagen verkar därtill endast som en del i studien och författaren var således inte bunden till att presentera vilka förlag eller produkter de
representerar, då detta syntes oviktigt för studien.
2.2.3
Urval – Pedagogerna
De fyra pedagogbaserade fokusgrupperna på respektive fyra skolor, bestod av två till tre pedagoger i varje fokusgrupp och var verksamma med elever i årskurs 7-9. Erfarenheten av interaktiva läromedel var dock blandad – några skolor hade endast brukat digitala
helhetslösningar i ett år – andra hade varit verksamma under längre tid. Valet av skolor
grundades på författarens krav på att de medverkande pedagogerna skulle ha erfarenhet av olika digitala -och interaktiva läromedel, samt dagligen bruka de digitala helhetslösningarna som något av de medverkande förlagen erbjuder. Vilket skulle resultera i en enklare jämförelse mellan respondenternas syn på användarvänligheten i digitala -och interaktiva läromedel. Beträffande de fokusgrupper med pedagoger som valdes, gjordes detta utifrån tre metoder, snöbollsurval, tillfällighetsurval och bekvämlighetsurval. Dessa fokusgrupper tar utgångspunkt i att de är användare av interaktiva läromedelsresurser från något av de två intervjuade förlagen. Därför användes ett bekvämlighetsurval, då undertecknad fick kontaktuppgifter till respektive skola och pedagogrespondenter genom förlagens register. Bekvämlighetsurval innebär att individer som fanns nära till hands togs till användning, vilket skedde då undertecknad gjorde en geografisk avgränsning och valde att skicka intervjuförfrågningar till skolor i Skåne. Intervjuförfrågan gick ut till åtta olika skolor, varav fyra responderade med positivt svar. Följaktligen blev det slutliga utfallet av urvalsmetoden att de deltagande pedagogerna (och således de fokusgrupper som utgör underlaget för studien) valdes genom tillfällighets urval. Och då andelen pedagoger som ville ställa upp i studien var relativt låg (fyra av åtta), användes samtliga respondenter till datainsamlingen.
2.3
Genomförande
Studiens primära fokus ligger i att skapa en djupare förståelse om och hur användarcentrerade digitalt baserade läromedel, kan tilltala dagens pedagoger. Samt hur användarvänligheter kan öka genom anpassning av digitala läromedel passade semistrukturerade intervjuer bra.
2.3.1
Observation
Den kvalitativa undersökningen inleddes med fyra iakttagande observationer, där
fältanteckningar togs under tiden som observationerna genomfördes. Observationsstudierna utfördes på de högskolestudenter på lärarprogrammet som kontaktades vid denna studie. Observationen gick, i detta fall, ut på̊ att iakttaga en användare då hen använde ett förutbestämt interaktivt läromedel. Inga samtal under testets gång skedde med användaren, utan en objektiv hållning intogs från testledaren under observationens gång. Vilket också är något som beskrivs i Metodpraktikan (2004) där det förklaras att ”observationen kan ses som ett iakttagande test med betoning på̊ icke-verbal data” (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud 2004).
Innan observationen gjordes, hade lärarstudenten det vill säga observationens testdeltagare fått klara instruktioner över vad personen skulle titta efter och uppmärksamma vid användandet av de interaktiva läromedlen. Undertecknad som agerade som testledare uppförde fältanteckningar både från testpersonerna och testledarens sida, som senare fick komma till hjälp vid
innehållsanalysen. Men också för att undertecknad skulle få en bättre förståelse till hur systemet fungerar och interagerar med användaren. Testet genomfördes var för sig med fyra deltagare, varav alla testade båda förlagens interaktiva läromedel. Deltagare A och B började med förlag 1:s läromedel och deltagare C och D började med förlag 2:s läromedel. Efter första
observationstestet alternerade därefter deltagarna läromedel, allt för att få en så rättvis och tydlig bild av de interaktiva läromedels funktioner, struktur och hjälpmedel som möjligt. Efter testet diskuterades synpunkter vidare in i en kvalitativ innehållsanalys där konstruktiv kritik från deltagarna lades fram. Detta för att få en så tydlig bild över målgruppens ”förväntningar” och krav på̊ de interaktiva läromedlen som testades. Förväntningar analyserades som ovan nämnt med hjälp av målgruppens åsikter och reaktioner i den kvalitativa innehållsanalysen.
2.3.2
Kvalitativ innehållsanalys
För att kunna skapa en större förståelse till ämnet som helhet men också för att få en bredare ansats till de intervjuer som skulle ske med pedagogerna och förlagsrepresentanterna, var steg två i min metodstrategi att göra en kvalitativ innehållsanalys av de båda interaktiv läromedlen som observerades. Iakttagelserna från observationen fördes således vidare till den kvalitativa
innehållsanalysen, och som tidigare nämnt stod till grund för de två intervjumallarna som användes för intervjuer med förlagsrepresentanterna och pedagogerna.
Innehållsanalys är något (Esaiasson et al, 2004) anser kan vara användbart för att granska ett innehåll i en produkt eller system. Vilket det i detta fall gjordes, då det först skedde en
observation med högskolestudenterna av de interaktiva läromedlen, som senare kom att mynna ut i en kvalitativ innehållsanalys. Vilket Bryman (2011) anser vara ett bra komplement till den öppna observationen då observationsdeltagarna och testledaren kan diskutera och strukturera relevant empiri. I den kvalitativa innehållsanalysen genomfördes också en överskådlig
jämförelse mellan de aktuella läromedlen, där dess navigation, användbarhet och överskådlighet presenterades. Samt betraktelse hur lärarstudenterna upplevde att de kunde tillämpa personliga inställningar och förstå och använda de övningar som fanns i läromedlet. Något som senare kunde tas vidare för en konstruktion av den mall som utgjorde de semistrukturerade intervjuerna.
2.3.3
Intervjuer
De intervjuer som brukats är hämtade från kvalitativt semistrukturerade intervjuer, vilket är en av de mest förekommande intervjumetoderna inom samhällsvetenskapliga ämnen. Detta då frågan ej är styrd, utan respondenten erhåller större frihet till att besvara frågorna såsom denne önskar. (Bryman, 2011) I tidigare studier och forskningslägen har det visats sig att intervjuer är ett välfungerande verktyg att tillämpa vid en kvalitativ undersökning. Där varje intervjuobjekt kan få full uppmärksamhet under intervjutiden och kan således få utveckla sina svar och få fram en dialog och förtrogenhet som inte annars hade varit möjlig. Något som därigenom leder till att datainsamlingen blir en bredare datainsamling med djupare förståelse inför intervjuobjektet och frågeställningen. (Ahrne & Svensson, 2011)
I denna undersökning har två semistrukturerade intervjuer bedrivits, med målsättningen att låta respondenten tala fritt och ledigt. Vid semistrukturerade intervjuer utgår intervjuledaren istället från en intervjumall med förutbestämda ämnesrelaterade frågor som forskaren finner särskilt relevanta. Frågorna är vanligtvis av öppen och allmän karaktär för att inte låsa respondenten, utan istället låta hen tala fritt om sin kännedom kring ämnet. Ahrne & Svensson (2011) rekommenderar vidare att intervjuerna spelas in och omgående efter intervjutillfället transkriberas, vilket även skedde. Allt i syfte till att behålla en nära relation till materialet.
2.3.4
Fokusgrupper
Likaså valdes de pedagogriktade fokusgrupperna då fokussamtalsmetoden innebär att minska intervjuarens styrande roll. Denna intervjuform beskrivs som lämplig då det är pedagogernas tankar kring studiens frågeställningar och forskningsfält som ska komma fram utan att samtalet för den del styrs allt för mycket av intervjuledaren. Vilket är samma mål som i de enskilda semistrukturerade samtalen med förlagsrepresentanterna. Enligt Wibeck (2000) passar därför en metod som denna bra, för att samla information kring ett specifikt ämne. I det här fallet används studiens problemområde, användbarheten och krav i interaktiva läromedel som ett övergripande samtalsämne. Wibeck (2000) redogör vidare att fokussamtal är en typ av ”fokuserad
gruppintervju”. I ett fokussamtal samtalar en grupp individer kring ett ämne som är valt på̊ förhand och centrerar frågorna kring det givna ämnet.
Innan fokussamtalen påbörjades framlades ett förberett stimulusmaterial. Vilket helt enkelt ett sätt att förbereda deltagarna i fokusgruppen på̊ det givna ämnet med hjälp av en metod. I detta fall förberedes deltagarna med att få en intervjumall – där lärarna innan gruppintervjun kunde sätta sig in i ämnesområdena som skulle diskuteras. Och därigenom känna sig säkra och förberedda inför den intervjun de skulle delta i. Dock fanns möjligheten till frihet och
anpassningsförmåga genom intervjuprocessen, något som resulterar i att både intervjuledaren och samtliga respondenterna fick en större frihet, samt möjligheten att gå in djupare på de frågor som ansågs särskilt intressanta. De intervjuer som genomfördes transkriberades ner av
undertecknad direkt efter intervjun var gjord, detta för att behålla en nära relation till materialet. Samt sortera ut relevant material för författarens huvudområde och frågeställning. Detta är även en metod som Ahrne och Svensson anser vara god, då det omnämns i boken Handbok i
kvalitativa metoder (2011).
2.4
Validitet och reliabilitet
För att säkerställa att studiens tillförlitlighet är av önskvärd grad, anser Bell (2005) att man bör gå efter två faktorer: validitet och reliabilitet. Validitet innebär att forskaren i så stor
utsträckning som möjligt uppnår det syfte som önskas med undersökningen. Genom att bedöma hur väl de valda metoderna applicerats i studien lämpar sig för det problemområde som ska mätas. (Bell, 2005) För att frambringa väsentligt material till resultatet och studien gjordes en analys av hur intervjuerna, med både pedagogerna och förlagsrepresentanterna. Detta för att få en större begreppsbild av det insamlade materialet. Denna reducering av material beskriver Ahrne och Svensson (2011) som den process där forskaren selektivt väljer ut det material som
hen vill framlägga i studien. Då denna studie är på mikronivå med förhållandevis få respondenter bör studiens validitet tas i beaktan.
Reliabilitet betyder att all insamlad data ska vara tillförlitlig, vare sig den kommer från enkäter, observationer eller intervjuer. Den mäts enklast genom att studera förekomsten av liknande resultat vid olika tillfällen eller under olika omständigheter. (Bell, 2005) I denna undersökning ökades reliabiliteten eftersom respondenterna själva fick bestämma när och var intervjuerna och observationerna skulle genomföras. De var då väl förberedda och kunde då anpassa sig lättare till det undersökta ämnet. Samtidigt så spelades intervjuerna in och alla deltagarna fick frågor utifrån samma intervjumall, vilket också var något som bidrog till en hög reliabilitet.
2.5
Metoddiskussion
Nackdelen med att genomföra intervjuer fullgörs av svårigheten att tolka materialet, då personliga åsikter och hållningar kan komma att reflekteras i intervjun. Således är det omöjligt att med säkerhet fastställa att det som sägs är korrekt. Forskarens inställning och vetskap om detta är av största vikt för att intervjuerna ska vara brukbara i studien. Intervjun är en produkt av ett möte mellan två människor vilket kan medföra tolkningssvårigheter och subjektiva
interpretationer. (Ahrne & Svensson, 2011) Därför har det varit av största relevans, att behålla objektivitet i så stor mån som möjligt för det givna problemområdet och vid intervjutillfällena. Där fokusgrupper har hjälpt till att återge ett mångfacetterat perspektiv på krav och
användarcentrerade frågor. Och med djupgående spörsmål kring det givna ämnet i ett försök att avlägsna all form av personlig värdering och nyansering som kan försvåra tolkningsprocessen. Men det tillstöter ett dilemma, då studiens uppbyggnad är på en mikronivå är detta något som gör den generaliserbar. Dock finns det möjlighet att applicera och dra paralleller till liknande utformning av användarcentrerad digitala läromedel, som också kan tillämpas på andra läromedelsprogram, system och få slutanvändare att erhålla liknande resultat.
Men hur säkert är det att det en pedagog säger gäller för alla pedagoger? Och hur påverkas deras åsikter vid fallstudiegrupper? Syftet med studien är inte att få enskilda personliga åsikter, utan istället undersöka vilka krav och förväntningar, som finns på det interaktiva läromedlets användbarhet i form av teknik, design och funktioner. Detta genom att belysa vilka
användbarhetsprinciper som krävs av den ”nya mjukvaruutvecklingen” för att pedagogerna ska tilltalas av interaktiva läromedel. Möjlighet att styrka och konfirmera betyder att forskaren är medveten att en helt objektiv bild inte kan skapas men i alla fall att forskaren inte sätter sina personliga åsikter och tankar som kan påverka utfallet (Ahrne & Svensson, 2011). Därför
gjordes en ordagrann transkribering av varje intervju och svaren har inte ändrats för att passa studien. Frågor i intervjuguiden har jag därför högst medvetet låtit vara öppna för att
förlagsrepresentanter, pedagoger och lärarstudenter skulle kunna tydliggöra sina tankar och betraktelser kring problemområdet. Att göra fler intervjuer och observationer skulle givit uppsatsen än mer reliabilitet men då tidsramen är förhållande vis snäv fick därför antalet respondenter avgränsas. Att göra både individuella intervjuer och gruppintervjuer var ett medvetet val med tanke på att svaren i individuella intervjuer kan vara mer ärliga. Samtidigt låg en önskan om att lyfta fram en öppnare diskussion i fokusgrupperna. Som tidigare nämnt finns också en medvetenhet om att intervjuerna skedde under en begränsad observationstid så föreföll även kvalitén att bli något begränsad. Därför valdes intervjuerna att göras med
förlagsrepresentanterna då de besitter god inblick i företagets digitala arbetsprocess, samt har erfarenhet och kompetens inom det område studiens fokus ligger på.
2.6
Etiska överväganden
Vid genomförandet av en studie måste alltid etiska aspekter tas i beaktande vid alla situationer som medverkande i studien kan ta fysisk, psykisk eller finansiell skada av att delta i
undersökningen. Därför är det av högsta relevans att respondenterna är underrättade och ense på vilka premisser de medverkar och hur det insamlade materialet är tänkt att brukas (Holme & Krohn, 1997).
Något som det humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsrådet tagit fasta på och därför framtagit fyra policys med syfte till att skydda studiens respondenter medverkandes integritet (Nyberg, 2000). Dessa policyers vars uppgift är att skydda individen mot övertramp och skada innefattar fyra allmänna krav som kan användas som vägledning under studier. Och är något som uppsatsens författare noga är införstådd med.
Informationskravet, går ut på att forskaren i preventivt syfte måste informera respondenterna med intentionen av undersökningen.
Samtyckeskravet omfattar att deltagarna egenhändigt och utan inrådan av utomstående har rätt att själva besluta huruvida de vill medverka eller ej i en undersökning.
Konfidentialitetskravet innefattar att de medverkande aktörerna i studien kan förlita sig på att forskaren har tystnadsplikt samt att respondenterna har möjlighet att delta i studien under total anonymitet. Detta krav innefattar även att forskaren klarlägger hur och var resultatet kommer att presenteras, och att resultatet presenteras på ett sådant vis att det blir omöjligt att härleda svaren tillbaka till respondenterna av utomstående part.
Nyttjandekravet avser att insamlandet av den givna studiens data endast får brukas till forskning och vidare studier. (Nyberg, 2000)
Strävan var att upplysa samtliga respondent om deras anonymitet i studien. På grund av detta och för ökad tydlighet valdes även att kategorisera respondenterna efter roll i sammanhanget (förlagsrepresentant, pedagoger, eller lärarstudent). Och för att undvika en eventuell spekulation beträffande respondenternas identitet valde författaren för undersökningen att hemlighålla kön samt vilka skolor och förlag respektive pedagoger, studenter och förlagsrepresentanter
3
Teori
I denna del ges en förklaring till vad begreppet användarvänlighet är, hur man kan mäta det och varför det anses viktigt vid ett interaktivt läromedel. Det redogörs även för olika författares syn på inlärning och interaktivitet i ett digitalt läromedel.
3.1
Definition av begreppet e-learning
E-learning är en förkortning på Electronic Learning, vilket kan användas på̊ olika sätt – beroende i vilket sammanhang begreppet redogörs eller skildras i. Därför finns det inga etablerade och allmänt vedertagna definitioner eller termer av e-learning eller digitalt lärande. Istället kan det ses som en samlingsbeteckning för IT-baserade, digitala -och interaktiva läromedel. (Svensson & Åberg, 2001) Författarna menar att e-learning eller digitalt lärande är ett samlingsnamn och kan definieras som ”webbaserat lärande som sker interaktivt”. (Svensson & Åberg, 2001, s.21) Med interaktivitet menar Svensson och Åberg (2001) att användaren kan påverka den information som samlas och visas på en webbplats. Det digitala läromedlet kan även vara av helt interaktiv typ, helt enkelt inbjuda användaren till interaktion och sedan ge feedback på de handlingar som användaren utfört.
Fördelar med e-learning är enligt Svensson och Åberg (2001), är att det är tidsbesparande och att kostnaderna för kursmaterial är mindre. E-learning ska vara användbart, tillgängligt och det ska alltid finnas möjlighet till dialog med de andra pedagogerna och deltagarna. Förutom att e-learning är kostnadseffektivt, är en av de största fördelarna att utbildningen, resultaten och progressionen dokumenteras automatiskt (Cark & Mayer 2008).
3.1.1
Olika varianter av e-learning
Då kunskapshämtning behandlar information och anvisningar kring lärande och pedagogik kan det klassas som e-learning. Detta oaktat i vilken format informationen redogörs i, vilket exempelvis kan vara ljudfiler, i form av video eller bilder. (Clark & Mayer, 2008) Digitala hjälpmedel och lärarresurser kan vara, videor, quizes eller andra typer av medium som tvingar studenten att vara interaktivt deltagande med programmet (Welsh et al, 2003). Dessutom omnämner Anaraki (2004) att instruktioner och inlärning via multimedia baserade plattformar och e-learning kan ses som lämpligt då de aktiverar och stimulerar eleven via olika lärostilar. Fördelar med e- learning är enligt Svensson och Åberg (2001) är att det kan vara tidsbesparande
och att kostnaderna för kursmaterial vanligtvis är mindre. Syftet med e-learning är att det ska vara användbart, tillgängligt och användarcentrerat. Förutom att e-learning är kostnadseffektivt, är en av de största fördelarna att utbildningen dokumenteras automatiskt. Där det blir en lättare individanpassning, då uppföljning och en bredare överblick över studieresultat kan nås. (Clark & Mayer 2008)
3.1.2
Multimedia
Clarke (2004) beskriver multimedia som ”kanaler för informationsspridning” (Clarke, 2004. s. 43). Dock är termen omtvistad då det har uppstått olika definitioner av begreppet. Vidare beskriver han multimedia som presentationer vilket omfattar minst två aktiva element som exempelvis, ljud, videos, bilder, animationer och text. Molin (2005) vidareutvecklar sin syn på multimedia med att dess egenskaper gör att informationen i programmen mer tillgängligt och fattbart för dess användare. Detta genom att använda olika multimodala element, med syftet att få användaren att lättare förstå det innehåll som avsändaren vill att hen ska ta del av. Molin (2005) menar också att en stor favör med nyttjandet av multimedia är att en enkelt kan välja medium anpassat efter både situation och det uppstådda behovet. Han tar även upp att
interaktiviteten i mediet är av stor betydelse för användaren, då brukaren själv kan välja hur hen vill tillgodose sig informationen.
Men Molin (2005) menar också att negativa aspekterna av att använda sig av multimedia, är att det både kan tidskrävande och svårt att sätta sig in i, särskilt om användaren saknar tidigare datorvana. Vidare anser han att det är en kostnadsfråga, då det kan vara kostsamt att producera de element som ett välutvecklat interaktivt läromedel ska vara. Johansson (2000) tydliggör att även om interaktiva läromedel är en multimediaprodukt är det inte någon markör för att det skulle vara förenligt med synnerligt god kvalitet. Istället poängterar hon att ”multimedia” endast är ett sätt att presentera innehållet och inte kan användas som tillämpning på huruvida bra en produkt eller ett system är. Inte heller god interaktivitet behöver vara sammankopplat med multimodalitet.
3.2
Interaktivitet i läromedel
Enligt Nationalencyklopedi (2016) avser interaktivitet det växelvisa samspelet som sker mellan dator och människa. Tannenbaum (1998 i Molin, 2005) åsyftar till att användaren kommer till
en ny roll där, vilket hen kan styra flödet av information med att i viss mån styra hur informationen ska visas. Ulfhake (1999 i Birnik & Eliasson, 2000) menar att det är högst väsentligt att ett interaktivt läromedel innehåller element som multimedia och interaktivitet för att få kalla sig just ”interaktivt läromedel”. Ulfhake (1999) tydliggör detta genom att vidare förklara att den mest primära avsikten med programvaran således är att bruka flera medier samtidigt som exempelvis ljud, bilder och text. Genom ett växelvis samspel (interaktion) med användaren, vilket kan ske genom att ge stöd eller rent av helt ersätta den traditionella
klassrumsredovisningen med digitala helhetslösningar. Feldman (1994) menar att för hög interaktivitet hos ett läromedel kräver större engagemang hos användaren som behöver tänka och integrera i en mycket större skala än vid ett icke interaktivt läromedel. Vidare förklarar Heter (1998 i Molin 2005) att graden av interaktivitet styrs av sex riktningar, vilka är:
Val
Den första riktningen val, menas med att desto fler valmöjligheter ett interaktivt läromedel har för användaren desto högre interaktivitet finns i programmet.
Ansträngning
Vid aktiva val och samspel vid programmet ökar användarens integration och dess således också dess interaktivitet.
Svarsförmåga
Att programmet eller mjukvaran svarar dess användaren på ett snabbt och önskvärt sätt.
Kontroll och spårning
Att det finns en möjlighet att mäta användarens sätt att integrera, navigerar och hantera programmet. Allt för att uppnå ett visst syfte eller använda dess data till framtida förbättringar eller utvecklingsprojekt.
Tillägg av information
Om användaren kan bidra och själv lägga till information eller utforma programmet blir också interaktiviteten högre,
Systemets förmåga att stödja interpersonell kommunikation
Att ju mer kommunikation som sker interpersonellt, det vill säga ”ansikte mot ansikte” i programmet desto högre interaktivitet. Vilket exempelvis kan vara videolänkar, chatt och e-post.
Molin (2005) har valt att utveckla Heeters (1998) teori med ytterligare element för att tydliggöra för vilken typ av interaktivitet som behandlas i programmet.
Svarstid rätta
Om programmet responderar långsamt på användarens kommandon minskar också systemets interaktivitet.
Icke-sekventiell tillgång till information
En hög interaktivitet kan visas genom att användaren av systemet exempelvis kan navigera runt mellan olika delar i programmet, det vill säga inneha en förmåga att inverka på ordningen i systemet eller hur uppgifter ska integreras.
Anpassningsförmåga
Att systemets användare själv ska kunna välja hur hen vill att programmet ska samverka och respondera. Detta kan till exempelvis ske genom övningar, länkar och quizzes. Ju högre valbarhet programmet ger användaren desto högre interaktivitet finns i läromedlet.
Återkoppling Användaren förväntas att kunna ge direkt svar till ett system genom använda
olika inmatningsalternativ. Något som vanligtvis sker via ett tangentbord, en webbkamera eller en datormus.
3.3
Användbarhet och dess principer
Människa-datorinteraktion (MDI) handlar om att utforma datorsystem som ger stöd åt
användare så att de kan utföra sina uppgifter effektivt och säkert (Preece et.al 1994). Ett vanligt förekommande begrepp inom MDI-området när det gäller utformning av användargränssnitt är användbarhet som på engelska benämns Usability.
Sundström (2005) har sammanfattat begreppet användbarhet med att belysa de viktigaste elementen i ett användbart läromedel – vilket innebär att det är användarvänligt i sin typografi, navigering, layout, funktioner etc. Men för att systemet ska ha en användbarhet måste produkt eller system anses användbar när användaren kan uträtta det hen vill, på det sätt användaren förväntar sig att uppgiften kan lösas (Chisnell & Rubin, 2008). Om systemet eller programmet inte är instinktivt lätt att använda så kommer inte den ämnade målgruppen att lägga ner tid för inlärning, vilket leder till att resursen därmed blir obehövlig (Hadjerrouit, 2010). Ett
närbesläktat ord till användbarhet är termen ”användarvänlighet” som kan ses som ett
användarvänligt system som inte vållar användaren onödiga problem eller hinder (Sundström, 2005). Forskaren Norman (2002) anser att begreppsdefinitionen av användarvänlighet har gett upphov till vaga och subjektiva tolkningar. Därför anser han att endast begreppet användbarhet ska nyttjas vid användbarhetsfrågor, allt för att förtydliga innebörden och eliminera diverse utrymme för tolkningar.
En definition som görs av Ottersten och Berndtsson (2002) är att användbarhet ska ses som en kvalitetsegenskap hos interaktiva produkter. På det sättet har en produkt hög användbarhet om den uppfyller målgruppens syfte med användningsområdet, något som kan framgå av
användning över en tidsperiod. ”För att uppnå̊ en god användbarhet krävs ett arbete som är användarcentrerat, där utvärdering av arbetet är centralt och sker kontinuerligt” (Benyon, 2010, s.84). Utvecklingen sker ofta utifrån hur man själv vill att produkten ska upplevas, vilket ofta inte stämmer överens med målgruppens syfte. Därför är det av största vikt att som producent först kartlägga målgruppen, sedan studera denna noga och, framförallt ha en tydlig dialog med användaren för att nå ett så optimalt resultat med utvecklingen av webbplatsen som möjligt. (Nielsen, 2010)
För att få en tydligt, lättmanövrerat och tillförlitlig plattform är det viktigt att systemet har en hög användarvänlighet för den som ska bruka systemet. Definitionen av hur användarvänligt ett system är således helt beroende över vem som tillfrågas och i vilket sammanhang det
förekommer i. (Molich 2002) Vid utvecklingen av ett system tar kunden och slutanvändaren ofta för givet att systemet är användbart för just dem och deras behov. Utvecklaren får därför sällan direktiv på just användbarheten hos systemet mot kunden då detta är något som tas för givet av den tilltänkta beställaren och slutanvändaren. Därför är det bra om slutanvändaren kan uttrycka sina förväntade krav eller användarfeedback för att utvecklaren ska arbeta efter detta. Plattformen och systemet måste vara effektivt och tillfredsställande för användaren och dess behov, det vill säga något som kan stödja sitt arbete. (Gulliksen & Göransson 2002)
Nielsen skriver i sin artikel Usability 101: Introduction to Usability (2012) att begreppet användbarhet (kallat usability på engelska) inte kan definieras som en avskild del i ett gränssnitt utan ska ses som en del i en större enhet eller sammanhang. Begreppet började redan utvecklas i slutet av 1980-talet och består i huvudsak av fem kvalitativa komponenter:
1. Inlärningskapacitet – Det ska vara enkelt för användarna att lära sig att använda ett system.
2. Effektivitet – Efter inlärningsperioden så ska systemet vara effektivt så att användaren kan utföra uppgifter så enkelt och snabbt som möjligt.
3. Minneshantering – Även om användaren inte brukar systemet regelbundet ska det vara enkelt att komma ihåg hur systemet fungerar.
4. Felhantering – Ett system ska kunna användas på en sådan sätt att användaren gör så få fel som möjligt. Fel kan få katastrofala följder. Sådana som exempelvis kan förstora en användares arbete, ska överhuvudtaget inte få förekomma.
5. Tillfredsställelse – Ett system ska vara tilltalande för användaren att använda. Användaren ska uppleva systemet som behaglig och enkelt att använda.
3.3.1
Teknisk kontra pedagogisk användbarhet
För att få en enklare begreppsbild kan användbarhet därför delas upp i två kategorier, teknisk och pedagogisk användbarhet (Hadjerrouit, 2010). Vid teknisk användbarhet ligger fokus på att säkra en problemfri användning, vilket anbelangar att systemets tekniska funktioner ska fungera utan problematik. Användare till en produkt eller system fordrar att resursen teknik ska fungera som förväntat. Om den tekniska användbarheten inte uppfyller användarens önskemål eller förväntningar tappar systemet sin användbarhet gentemot brukaren. Detta resulterar i att buggar, låsningar och andra tekniska förtretligheter – som påverkar systemets användbarhet blir en direkt påverkan på användarupplevelsen. (Hadjerrouit, 2010)
Till skillnad mot teknisk användbarhet lägger pedagogisk användbarhet fokus på att vara ett stöd för inlärningsprocessen och den kognitiva kunskapen. Vilket leder till att det blir enklare att identifiera den bakomliggande problematiken och därmed uppmärksamma möjliga lösningar. Det vill säga att lättare möjliggöra den mentala modell som hjälper användaren att erhålla en djupare kännedom inom området och därmed dra egna slutsatser kring interaktionen med systemet. (Benyon, 2010)
Utgångspunkten för att systemet skall fungera är att det ska vara applicerbart för användaren, samt att det ska finnas en tydlig struktur och där språket är enkelt och fattbart (Hadjerrouit, 2010). En central del i den pedagogiska ansatsen är att det är angeläget att alla användare kan tolka den information som erbjuds av resursen. Vilket innebär att layout, format och
system. (Hadjerrouit, 2010) Resursen ska vara ett hjälpmedel och underlätta för användaren istället för att vara tvungen att bruka andra verktyg för att hantera resursen.
3.4
Krav på kvalitet hos ett interaktivt läromedel
För att klargöra över vad som förväntas av ett interaktivt läromedel är det bra att kunna dela upp vad det förväntade kravet hos läromedlet är samt tydliggöra vad kvalitet menas i denna kontext. I Nationalencyklopedin (2016) beskrivs termen krav som ”ofrivilligt eller frivilligt önskemål som ofta ställs som villkor för att utföra el. godta ngt”. Termen kvalitet som kan ses som produktens beskaffenhet eller egenskap, Bergman och Klefsjö (1991,s. 43) menar företrädesvis att kvalitet kan ses som ”produktens eller tjänstens förmåga att tillfredsställa kundernas behov och förväntningar.” Vilket också överensstämmer med ISO 9000 där kvaliteten fungerar som ett verktyg för att säkerhetsställa att produkterna och tjänster uppfyller intressenternas krav och konsekvent förbättras. (ISO, 2016) Molin (2005) menar att utvecklare och producenter av multimediaprodukter ständigt får överlägga om kvaliteten på de bilder, ljud och animationer som de har i sina programvaror. Där de interaktiva multimediaprodukter har som mål att förmedla upplevelser, pedagogiskt och utbildande syfte samt hög interaktivitet till användarna. Vilket gör att produkten ska uppfylla flera ”krav” från olika intressenter och kravställare samtidigt. Det blir därför svårt att definiera och säkerställa samtliga krav samt utreda en så hög kvalitet på den multimodala läromedlesresursen. Då alla dess olika delar ska vara väl
fungerande och tillfredsställande för intressenten och användaren av produkten. Molin (2005) menar att detta leder till att läromedelsproducenterna ofta får överlägga de olika kraven för att komma fram till en så kvalitativ produkt som möjligt. Vilket både är en ekonomiskt betingad fråga då kvalitén styr kostnaden för läromedlet. Men det också blir en fråga om att kunden vanligtvis inte är särdeles insatt i tekniken utan det är mer det kvalitativa innehållet samt en ekonomisk fråga som avgör deras kundtillfredsställelse. Därför är det av yttersta betydelse för utvecklarna att lyssna på sina intressenter om vad de anser vara viktigast för just det läromedlet. I artikeln Vad styr kvalitet? framlägger Sjölund (2006) att kvalitet kan delas in i fyra skilda komponenter, vilka är:
Förväntad kvalitet
Den förväntade kvaliteten kan ses som den kvaliteten som kunden eller intressenten har på varan eller tjänsten. Denna förväntade kvalitet kan både vara uttalad mot producenten och outtalad, vilket är det som kan ses som en självklarhet från kund. Detta kan även vara både internt och externt.
Specificerad kvalitet
Den specificerade kvaliteten är hur producenten har uppfattat och tolkat intressenten eller kundens förväntningar. Vilket sedan omvandlas till krav hos leverantören för att tillgodose deras förmodande till produkten eller tjänsten.
Genomförd kvalitet
Den genomförda kvaliteten är hur producenter verkar gentemot kunden då tjänsten utfors. (Både externt som internt). Vid en tjänst eller en produkt som har en längre avtalsfrist som en
prenumerationstjänst
Upplevd kvalitet
Den upplevda kvaliteten syftar till hur kunden uppfattar hur producentens/leverantörens produkt eller tjänst – vilket också kan återspegla sig på den förväntade kvaliteten.
För att ett interaktivt läromedel ska kunna nyttjas effektivt i undervisningen menar Lindh (1997) att läromedlet måste motsvara följande grundkrav:
- Det bör kunna integreras med andra mjukvaruprogram
- Det bör ha en hög interaktion i form av att användaren kan få direkt feedback på handling av systemet som exempelvis ställa frågor, få svar, ändra och komplettera datorprogrammet.
- Det bör också ha en hög individualiseringsmöjlighet, med olika svårighetsgrader vilket möjliggör en personlig läroutveckling.
Lind (1997) anser ett bra interaktivt läromedel kännetecknas av hur systemet interagerar användaren med systemet genom en växelvis informationsförflyttning istället för enbart data- och informationsbearbetning (som finns i tidiga versioner av e-läromedel). Även i Skolverkets referensmaterial ”Multimedia i utbildning” (1996) påvisas det att höga krav bör ställas på e-learning och olika former av interaktiva och digitala läromedelsprogram. Både från en
pedagogisk vinkel men också från en teknisk och innovativ aspekt, där Skolverket (1996) menar att det är viktigt att programmet att det ska tillföra något nytt till undervisningen. Detta kan vara multimodala färdigheter som att förstå den egna upplevelsen, genom att reflektera, producera eller skapa något. Vilket kan ske i en språkbunden kontext men också genom användandet av ljud, ljus, rytm, rörelse, färg och form. Men det kan också vara individskapande, bättre brukbarhet hos användarna och en ny typ av interaktion som inte finns mellan de tidigare medierna. Både Lind (1997) och Skolverket (1996) anser att nyckeln till att skapa ett kvalitativt
och genomarbetat e-learning program är att hela tiden förse användaren med olika nivåer av svårighetsgrader. Vilket ger ett mer dynamiskt innehåll både ur en inlärningsvinkel men också från ett individualistiskt perspektiv där man hela tiden kan se från elevens egen prestation och utvecklingsmöjligheter.
3.5
Inlärningsstilar – hur vi lär oss
OECDs1 rapport Beyond textbooks – digital learning resources as systemic innovation in the
nordic countries (2009) menar att det ligger stor vinst vid att integrera datorn och e-
learningsystem i skolan. Det ökar inte bara elevernas förmåga att använda systeminformatik, utan teknik har också visat sig förstärka lärandet (technology enhanced learning).
Inlärningsmodeller och det multimodala perspektivet ser individen som aktiv varelse placerad i ett socialt sammanhang. Genom att förstå den egna upplevelsen och erfarenheten kring denna blir reflektionerna tillgängliga både den enskilde individen och för andra, genom att producera eller skapa något. Detta kan vara i en språkbunden kontext men också genom användandet av ljud, ljus, rytm, rörelse, färg och form. Intresset har växt fram genom att jämföra hur olika kommunikativa förutsättningar. I en allt mer globaliserad och digitaliserad omvärld, påverkar villkoren för lärande och kunskapsinhämtning. (Selander, 2008) Något som även Skolverket (2013) tagit fasta i rapporten Skolans bortglömda fråga. Där uppmärksammar de hur skolorna investerar i ny digital teknik till eleverna och pedagogerna, samtidigt som kunskapsklyftan för att nyttja dessa hjälpmedel ökar.
Denna utveckling har gjort att både forskare och pedagoger har observerat att kommunikation och lärande sker genom flera uttrycksformer som har blivit tillämpade i flera
undervisningsmetodiker. (Kress, Charalampos & Ogborn 2006). Kognitionsforskaren Stellan Ohlsson (2011) menar att människan kan uppnå en lättare väg till ”djupinlärning” genom att bearbeta olika typer av information, och därför är det optimalt att använda olika
inlärningskomponenter för att applicera och bearbeta information och kunskapsinhämtning. Ohlsson menar att en elev som står inför en ny uppgift och utsätts för multimodal
inlärningsfunktion, har större chanser till att hitta ett sätt som underlättar för just deras lärande. Neil Flemnings VARK modellen är framförallt avsedd för att vara som en startpunkt för ett delaktigt lärande och värderande. En strategisk komponent för att utveckla och tillvara ta individen och elevens egna lärostil. Att utgå från denna modell kan framlägga en stor flexibilitet vid inlärning, och ser till individens förutsättningar. (Fleming &Baume, 2006)
VARK modellen består av fyra sensoriska undergrupper, utifrån dessa modaliteter antas att:
Visuellt (eng: Visual)
Denna grupp skildrar hur individer med en stark visuell preferens föredrar information som kan förmedlas genom till exempel kartor, tabeller symboler, foton eller film. Något som kan dras till design och användas där olika grafiska element kan hjälpa till att lyfta fram och förmedla information till användaren.
Auditativt (eng: Auditory)
Individer med auditativ preferens föredrar information som de uppfattar genom ”hörsel eller tal”. Detta uttrycks vanligen i föreläsningar, gruppdiskussioner, ljudelement som radio eller uppläsning av text. Men kan också mailkorrespondens, chattforum, sms – och mobiltelefoner. De sistnämnda kan även inkluderas i läs/skriv kategori (nedan), då den vanligtvis är skriven i chatt stil med förkortningar, talspråk och slang. Emedan den auditiva preferens också innefattar, att föra digitaliserade samtal med en mottagare - likväl som att ”prata med sig själv”. Genom att reflektera över information och upprepa eller filtrera det med någon annan.
Läs/skriv (eng: Read/write)
De personer som har lättare för att filtrera information genom att läsa eller skriva den i ord. Denna preferens kan uppkomma i uppsatser, böcker, inlämningsuppgifter.
Forskning påvisar att individer som föredrar detta lärande ofta använder sig av listor, dagböcker, internetsökningar, och Powerpoint presentationer.
Kinetiskt (eng: Kinesthetic)
Denna modalitet är inte lika tydligt gränstagande som de övrigt berörda. Flemming (2006) menar att denna gren kan brukas i samband med ett praktiskt angreppssätt, där med erfarenhet och praktik (simulerade eller verkliga). Individer som dras åt kinetiskt preferens vill ofta dra paralleller med den information de mottar genom att basera de på erfarenheter eller egna reflektionen.
4
Resultat
I följande kapitel redogörs de undersökningar och resultat som genomfördes under datainsamlingen.
4.1
Observation och innehållsanalys med
högskolestudenter
För att vara i stånd att definiera vilka område som var av särskilt intresse att undersöka, med utgångspunkt i de valda frågeställningarna, anordnades fyra observationstillfälle under samma dag i studiens inledande fas (observation och innehållsanalys 2016-01-29). Detta gjordes genom att observera högskolestuderande på lärarprogrammet när hen använde ett förutbestämt interaktivt läromedel. Inga samtal under testets gång skedde med användaren, utan en neutral hållning intogs. Innan testet gjordes fick medverkande högskolestudenter instruktioner över vad de skulle uppmärksamma vid användandet av de interaktiva läromedlen. Något som gjordes för att erhålla en så tydlig bild som möjligt över målgruppens ”förväntningar” på̊ det interaktiva läromedlet. Helt enkelt vad de ansåg vara bra och mindre bra med det interaktiva läromedlet. Observationsdeltagarnas åsikter och reaktioner var således något som sedan kom till att utgöra grunden för den intervjumall som brukades för kommande intervjuer med förlagsrepresentanter och pedagoger (se bilaga 1 och 2).
Observationens första del bestod av observationsdeltagarna skulle hitta olika förutbestämda element, texter och övningsuppgifter i läromedlet. Detta för att kunna kartlägga hur lättnavigerat läromedlet var för en helt ny användare. Samt hur väl sökfunktionen, uppslagsverk och
”informationsavsnitten” hjälpte användaren för att hitta ett specifikt ämne eller förstå en uppgift. Den andra delen i observationen var ämnad till att enkelt gradera och senare även utvärdera de element, funktioner och feedback som användaren (i detta fall
högskolestudenterna) fick av användandet av det interaktiva läromedlet. I denna observationsdel framlades helt enkelt vad lärarstudenterna såg som positivt och negativt med läromedlet. Den tredje och sista delen av observationen lade fokus på om det fanns något som
högskolestudenterna saknade i det interaktiva läromedlet som de testade. Det övergripande resultatet av interagerandet med de interaktiva läromedlen, framlades i den gemensamma innehållsanalysen som gjordes direkt efter de fyra observationerna. Där framkom det att alla de medverkande högskolestudenterna var överlag positiva till båda de interaktiva läromedlen som de hade fått prova. Detta då de upplevde det enkelt att navigera runt i systemet, tillämpa
personliga inställningar och utan problem förstå samt använda de övningar som fanns i läromedlet. I innehållsanalysen framgick det framförallt att samtliga lärarstudenter önskade att veta hur kvalitetssäkringen av det interaktiva läromedlet sattes. Både ur ett design och
användarperspektiv men också ur en kvalitetssynpunkt genom att säkra läromedlets pedagogiska innehåll - vilket också var det som utgjorde grunden till intervjumallarna.
Under observationstillfället uppmärksammade lärarstudenterna att samtliga övningar, texter och uppgifter som de kom i kontakt med syntes vara genomarbetade, både ur design och kvalitativt pedagogisk vinkel. Lärarstudenterna lyfte också fram att de gärna ville veta, hur
utvecklingsprocessen av det interaktiva läromedel ser ut och hur involverade pedagogerna var i arbetet. Det som lärarstudenterna ansåg vara det absolut viktigaste i skillnad mellan ett
interaktivt läromedel och den traditionella klassrumsundervisningen, är graden av
individanpassning. De framlägger att de traditionella pappersburna läromedlen ”bevisligen har fungerat innan” (Lärarstudent C,2016-01-29). Men enligt samtliga lärarstudenter krävs det nya grepp i undervisningen, och då kan de interaktiva läromedlen bidra med stor flexibilitet och individualitet - genom att använda sig av multimodala principer som videos, livechattar, spel, textuppläsning med mera.
Det som de fyra högskolestudenterna lyfte fram som negativ kritik riktade sig främst till en önskan om en större valbarhet i de redan välfungerande övningarna. Exempelvis hade lärarstudenterna gärna sett ett större materialomfång, och istället för att endast kunna välja mellan två skönlitterära texter - hade lärarstudenterna önskat att det hade handlat om fem eller sex olika valmöjligheter. Dock anser Lärarstudent A, B och C att det finns stora
utvecklingsmöjligheter som lärare själva kan vara med och förbättra, då de anser att det finns stor potential med ett interaktivt läromedel. Lärarstudent A framlägger detta genom:
Det är som verkar så bra med interaktiva läromedel är att man själv kan pussla ihop det som du som lärare tycker är allra viktigast i undervisningen (kopplat till läroplanen förstås). Och sedan genom att använda olika typer av hjälpmedel och nå fram till varje enskild elev på just deras sätt.
(Lärarstudent A, 2016-01-29)
Lärarstudent A får medhåll av Lärarstudent B och C medan Lärarstudent D ställer sig mer kritisk till en så pass snäv läromedelsresurs, som hen anser att de interaktiva läromedlen i dagsläget är.
Jag har jobbat en del inom skolan och jag upplever att det varken finns tid eller lust att engagera sig mer än vad lärarna gör just nu. Jag vet inte en enda lärare som inte tar med sig sitt arbete hem under helgen, och jag skulle iallafall inte vilja ha mer jobb i form av att själv behöva konstruera ett läromedel.
(Lärarstudent D, 2016-01-29)
4.2
Förlag
Nedan presenteras de intervjuer gjorda med representanter från två olika förlag, som har gemensamt att de båda är producenter av interaktiva läromedel.
4.2.1
Förlagsrepresentant 1
Under en intervju som gjordes 2016-02-16 med Förlagsrepresentant 1 beskriver hen, hens arbetsplats som ett av Sveriges mest framgångsrika läromedelsförlag. Tidigare har deras läromedelsfokus varit på områdena grundskola och gymnasieskola men under de senaste åren har de liksom flertalet andra förlag i branschen breddat sin utgivning och även satsat på att tillhandahålla hjälpmedel för högskola och universitet.
Förlag 1 erbjuder vid intervjutillfället två olika digitala lösningar för högstadieelever åk 7-9. Det första är att arbeta med tryckta böcker och köpa till en så kallad webb med multimodala
övningar som verkar som ett digitalt komplement till den traditionella undervisningen. Det andra digitala alternativet vilket denna studie riktat sig till den ”interaktiva boken” som verkar som en helhetslösning. Något som ger ett komplett digitalt och interaktivt läromedel som kräver att skolan har en en-till-en-lösning, så att alla elever i klassrummet kan tillhandahålla en egen dator eller surfplatta.
I den interaktiva boken finns allt som även finns i den tryckta boken, samt extra funktioner samlat på samma ställe. Dessa extrafunktioner är exempelvis texter med uppläsningsfunktioner och färgöverstrykningar, bilder, filmer, förklarande animationer, övningar, fördjupningar, möjlighet att kommunicera och plats för egna anteckningar. Både elever och pedagoger har också möjlighet att exempelvis lägga till eget material, göra anteckningar och stryka under i
boken. Något som möjliggör större individualisering där eleverna kan arbeta efter egna förutsättningar, allt för att gynna den egna individen. Detta görs genom att Förlag 1:s e-läromedel är baserade på olika lärstilar, där eleverna kan få tillgång till sitt personliga material genom hörövningar, snabbrättande prov, spel mm. Många av dessa övningar är också
självrättande, vilket betyder att eleven direkt kan få feedback på ett svar. De interaktiva böckerna kan även byggas ut med eget material som kan delas med andra. I versionen som pedagogerna innehar finns elevernas interaktiva bok samt valbart material som extra fördjupningsövningar och diskussionstrådar, vilket kan användas vid fördjupning, materialutbyggning eller som extra stöd hos enskilda individer.
Förlagsrepresentant 1 (2016) menar att den nya teknologin och utvecklingen av digitala produkter innebär nästintill obegränsade möjligheter att utveckla tekniken och lägga till extra funktioner. Men det är en svår gräns att dra för att kunna hålla nere kostnaderna på produkten då läromedelsutvecklarna måste tänka på skolornas budget och att produkten inte blir för dyr. Samtidigt som den inte får vara för tekniskt avancerad måste den ändå vara innovativ, användarvänlig och upprätthålla god kvalitet. En annan stor fördel med att ha allt digitalt är enligt Förlagsrepresentant 1:
Vi kan hela tiden gå in och göra små justeringar om det skulle upptäckas buggar i systemet eller någon information inte stämmer. Det går ibland så snabbt när ny fakta blir gammal över bara en natt. Därför kan uppdateringar göras centralt och gå ut till alla som har produkten på bara några timmar.
(Förlagsrepresentant 1, 2016-02-16)
Förlagsrepresentant 1 (2016) menar också att detta visar och avlägsnar alla möjliga problem mycket effektivt, då de kontinuerligt får feedback från både studenterna och pedagogerna. Vilket också är något som fungerar som en kvalitetssäkring, ” ett nära samarbete med kunden har gjort till vad vi är idag” (Förlagsrepresentant 1, 2016-02-16). Förlagsrepresentant 1 utvecklar vad hen menar med att vidare förklara att det är pedagoger som både författar böckerna och mestadels arbetar som läromedelsutvecklare för det pedagogiska innehållet. Men det förekommer även en god kompetens på det tekniska området med en stor
inhouseverksamhet av testare, utvecklare, redaktörer som gör att den tekniska säkerheten och användbarheten håller hög standard
