Diskussion kring resultat och analyskapitel

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning. Utifrån studiens syfte tycks vi fått fram ett rikt material som visar den utvecklingen som sket de senaste åren med begreppet undervisning i förskolan. Och hur det ser ut på två av landets förskolor. Resultatet visade en del likheter men även stora skillnader vilket gjorde oss fundersamma och ifrågasättande. Vi ifrågasatta hur och varför det kan skilja så mycket mellan förskolorna, trots att dessa två förskolor ligger väldigt nära varandra men i olika kommuner. Hur kommer detta påverka förskolan? Och hur påverkar det förskolläraryrkets likvärdighet?

Förskolorna hade många likheter till exempel när respondenterna lyfte hur de ”gör” undervisning samt hur det synliggörs. Här sågs svar som att undervisningen bör ske på ett lekfullt sätt, i

förskolan leks undervisningen fram var det många av respondenterna som svarade, även att undervisning ska utgå från barnens intresse. Det är förskollärarens ansvar att fånga barnen och utveckla ett lärande. Vi ser likheter mellan respondenternas svar och Lillemyrs (2013)

beskrivning om leken, det är i leken som bland annat de sociala färdigheterna utvecklas och barnen får större förståelse för sin omvärld. Resultatet visar hur förskollärarna anser att

undervisning bör bedrivas samt synliggöras. Alla respondenterna är överens om att det bör ske både spontant och planerat men oavsett vilken metod som använd så ska det alltid utgå från barnens intresse. Vilket vi menar kan kopplas till den didaktiska flerstämmiga modelleringen som Vallberg Roth, Holmberg, Löf, Palla och Stensson (2019) beskriver som en hjälp för att

42

förskollärarna ska kunna skapa modeller och redskap så att undervisningen ska passa alla barn och barngrupper.

Vi såg även stora likheter mellan respondenterna, när de belyser statusen i förskola. De är alla överens om att undervisningsbegreppet och den nya läroplanen för förskolan 18 gör att förskolan får en högre status. Vår tolkning är att det blir enklare för förskolan att bli en del av skolformen, efter att den nya läroplanen för förskolan 18 har tydliggjort flera begrepp såsom undervisning, förskollärarens roll och ansvar. Nilsson, Lecuasy och Alnervik (2018) synliggör i sin artikel att undervisning har omfattats i skollagen sedan 2011, detta i sig innebär inte att förskolans uppdrag eller arbetssätt förändras när undervisningsbegreppet lyfts in. Några av respondenterna ansåg att förskolan är den samma, det är bara begreppet som förändrats vilket även Nilsson med flera (2018) betonar. Resultatet visar genom att undervisning blivit en central del i läroplanen gör det även att utbildningen blir mer synlig för vårdnadshavare men även för samhället. Det som bedrivs i förskolan blir betydelsefullt, det är i förskolan man lägger grunden till framtidens medborgare. Vidare visar resultatet även att det fortfarande finns en oro kring begreppet. Vår tolkning är att rädsla beror på att förskollärarna är oroliga över att begreppet undervisning ska ta över i förskolan, vilket även Nilsson med flera (2018) betonar i sin artikel. Begreppet har inte problematiserats samt så har inte alla en förståelse för dess innebörd, vilket vi ser utifrån vår studie, där det finns förskollärare som har befäst begreppet undervisning kontra de som inte förstår dess innebörd.

I vår studie syntes den största skillnaden ligga i förutsättningarna, för att implementera de nya begreppen. I våra intervjuer tolkade vi att respondenterna ansåg att det borde vara en självklarhet att alla förskolor borde få förutsättningarna för att arbeta med begreppen. Det är även

betydelsefullt att alla pedagoger på förskolan har samma syn samt ett gemensamt yrkesspråk för att undervisning ska kunna bedrivas på förskolorna. Dock är det inte så enligt respondenterna. Olikheten är väldigt stor och med hjälp av olika artiklar och rapporter om begreppet undervisning samt de didaktiska frågorna, den didaktiska flerstämmighet och didaktiska kompetens har vi fått fram betydelsefulla kunskaper som behöver delges.

Vi kunde se flera likheter utifrån resultatet i de studier som Vallberg Roth med flera (2018; 2019) synliggjorts med de svar vi fått av våra respondenter och som vi sedan framhäver i vår studie. Likheter som vi såg var att de förskollärare som deltagit i Undif under tre års tid har getts

43

de startade projektet var de flesta motståndstagare då de ansåg att undervisning tillhörde skolan. Vidare uttrycker sig respondenterna att efter projektet avslutats så känns inte

undervisningsbegreppet lika svårt och det är nu ett begrepp som omfamnats av förskollärarna.

Vidare har även Jonsson, Williams och Pramling Samuelsson (2017) synliggjort i sin artikel att undervisning känns obekvämt och att det finns en osäkerhet kring hur begreppet ska användas i förskolan. Vilket framgår från respondenterna som inte deltagit i projektet. Vi kunde se likheter med studier som vi belyst i kapitel tidigare forskning som till exempel Doverborg, Pramling och Pramling Samuelsson (2013) att undervisning är hårt förknippat med skolan, i förskolan leks det och i skolan undervisas det. Författarna belyser även att vi är i en tid av förändring och att vi måste arbete med begreppet och synliggöra hur och att vi undervisar i förskolan. Vår tolkning utifrån respondenterna svar, är att det är betydelsefull att förskolan benämner undervisning för barn, vårdnadshavare samt samhället. Att synliggöra undervisning i förskolan utifrån förskolans verksamhet som bygger på omsorg, lek, lärande och utveckling som en helhet. Några

förskollärare belyser även att de har börjat använda sig av begreppet undervisning mer sedan de var med i vår studie. “Jag märker att efter jag var med i denna studie, har jag börjat använda mig betydligt mer av begreppet undervisning bland barnen”.

När vi nu gör vår studie år 2019 och efter intervjuerna av de tolv förskollärarna så är deras svar väldigt lika Barnett´s (1973) beskrivning av begreppet undervisning. Förskolläraren måste anpassa sin undervisning till den som blir undervisad. Förskolläraren måste vara lyhörd och mottaglig för barnens intresse och deras signaler, för att undervisningen ska kunna förändras utifrån den som undervisas. I vår studie ser vi att förskollärarnas syn på undervisning inte är en katederundervisning utan en undervisning som bildar samspel och skapar dialoger mellan förskolläraren och barnen. Respondenterna benämner att undervisning i förskolan ska vara lustfylld och ske utifrån barnens intresse. Det handlar om en helhet där omsorg, lek och lärande går hand i hand med undersvingen.

Resultaten visar även på förskollärarnas syn av det gemensamma yrkesspråket och

praktikgemenskaper. Vilket vi kan se likheter i Palla och Vallbergs Roth (accepterad) artikel, som synliggör chefers och förskollärarens språkliga modellering, kunskaper och utprövning i

förskolan. Det innebär vilken förutsättning förskolorna har haft, inte bara i att diskutera begreppet undervisning utan även förutsättningarna kring personaltätheten. Vilket resultatet visade stora olikheter mellan förskolorna. Det var en markant skillnad på antalet förskollärare som var

44

verksamma på förskolan. Ena förskolan kände en otillräcklighet på grund av att de var för få förskollärare, den andra förskolan kände att de hade möjlighet att planera, samtala och utveckla på grund av den höga andelen förskollärare de har på förskolan.

Vi tolkade utifrån svaren från de båda förskolorna, för att nå målen som är uppsatta måste förutsättningarna finnas. Det är av stor vikt att alla ges samma möjligheter, det handlar även om barnens förutsättningar. Ska det ha en betydelse för barnens utveckling var de bor eller vilken förskola de går på, beroende om förskolan har förutsättningar eller inte, vad innebär egentligen en likvärdig förskola? Skall inte alla förskolor ges samma förutsättningar för att bedriva

undervisningen och kunna arbeta mot samma mål?