Hur undervisning synliggörs i förskolan

Att synliggöra undervisning för barn, vårdnadshavare samt för samhället är en viktig del i förskollärarens uppdrag enligt samtliga respondenterna. Undervisning blir tydlig utifrån förskolans perspektiv och den grund förskolan byggdes på. Enligt respondenterna synliggör förskollärarna undervisning genom dokumentation, reflektion samt återkoppling med barnen. Det

37

finns även underlag från båda kommunerna där man tydligt dokumenterar mål och syfte. Skillnader som framgick ur det empiriska materialet var, hur de uttrycker och använder begreppen, specifikt undervisningsbegreppet.

Respondenterna från ena förskolan menar att de använder ordet undervisning i vardagen som ett “ganska” självklart begrepp, men även som dokumentation på väggarna samt i kommunens underlag. De använder begreppet undervisning i samtal med vårdnadshavarna samt när de informerar om vad barnen gjort under dagen och vad barnen lär sig på förskolan.

Från andra förskolan är respondenterna överens om att begreppet används kollegor emellan samt i dokument till kommunen men att det inte är utskrivet på dokumentationer till vårdnadshavarna. Några av respondenterna använder begreppet vid utvecklingssamtal med vårdnadshavare men alla respondenterna från denna förskola är överens om att de aldrig benämner

undervisningsbegreppet med barnen.

En del respondenter svarade att de inte tycker att barnen behövde förståelse för begreppet

undervisning. Det viktigaste är att barnen får höra begreppen och att pedagogerna använder sig av dem. “Att gå i förskolan ska vara en balans mellan lek och undervisning och det känns alldeles för formellt att behöva förklara”. Till den didaktiska frågan vem synliggör respondenterna svar som att de anser att barnen måste bli medvetna om sitt eget lärande. Det är betydelsefullt att förskollärarna använder sig av begrepp som “lärt dig” eller idag ska vi “lära oss”.

Respondenterna från båda förskolorna menar att det samtalades om undervisning i förskolan, men det är endast förskollärarna från den ena förskolan som uttrycker att de har undervisningsgrupper och arbetar aktivt med undervisningsbegreppet som en självklarhet. Respondenterna framhäver tankar som, om förskollärarna synliggör begreppet undervisning för barnen samt

vårdnadshavarna och visar vad undervisning betyder i förskolan, växer kunskapen om begreppet och det ”skolifierade” arbetas bort. Men samtidigt menar några av respondenterna att

undervisning är ett abstrakt ord för barnen. “Vi vet ju knappt vad det betyder för förskolan, hur ska vi förklara för barnen då”. Respondenterna uttrycker sig i att det troligtvis beror på att pedagogerna inte är bekväma med begreppet än.

Olikheter mellan förskolorna framkommer beroende på om de haft förutsättningar att arbeta med begreppet undervisning eller inte. Resultatet visar att den förskolan som deltagit i projektet Undif använde begreppet undervisning på ett “enkelt” och självklart sätt, medan den andra förskolan inte vill använda undervisningsbegreppet eftersom det är ett för “hårt” ord. Utifrån den didaktiska

38

frågan varför syns resultat som handlar om huruvida förskolorna haft förutsättningar eller inte haft förutsättningar för att sätta sig in i begreppet. Förskollärarna är även beroende av en

didaktisk kompetens som handlar om att ha interagerande kunskaper samt en ämneskunskap för att lyckas synliggöra undervisningen till barn, vårdnadshavare samt ut till samhället.

6.5 Sammanfattning

Utifrån våra frågeställningar betonar förskollärarna tolkningen av undervisning i förskolan. Vidare synliggör förskollärarnas uppfattning av begreppet undervisning efter att det blivit en central del i läroplanen. Det för med sig både för - nackdelar vilket betonas utifrån deras tankar om ansvar, höga krav, oro, samt förutsättningar. Det följs ändå av en positiv inställning för förskollärarens roll samt förskolans utveckling som en egen skolform. Hur arbetet med

undervisning i förskolan synliggörs i resultatet utifrån vikten av lärande, undervisning samt lek i en helhet.

Förskollärarna som medverkar i studien belyser vid flera tillfällen att undervisningsbegrepp gör att förskolan får en högre status i skolvärlden. Alla respondenter framhäver att om förskolan ska få högre status måste undervisning synliggöras för vårdnadshavare samt för samhället.

Respondenterna benämner även att begreppet måste belysas på förskolan genom dokumentation på väggarna samt att barnen får höra ordet av alla vuxna på förskolan. Om begreppet används av personalen på förskolan blir barnen bekväma med ordet och därmed blir undervisning ett begrepp för förskolan. Förskolan som har deltagit i projektet Undif känner sig mer bekväma med

begreppet än förskolan som inte deltagit i projektet. Därmed framkommer det att vilka förutsättningar som ges har stor betydelse för förskollärarens didaktiska kompetens.

Respondenterna är överens om att det kan bli svårt att genomföra undervisning utifrån skollagen, det finns många förskolor som saknar förskollärare på sin avdelning eller att de är för få

förskollärare. Förskollärarna är även överens om att det ställs mer krav samt ett större ansvar på deras yrke sedan undervisningsbegreppet blivit centralt i läroplanen för förskolan 18. Men trots ökat krav och ansvar har respondenterna en positiv syn på undervisning i förskolan. Vi kan även utläsa av empirin att de förskollärare som är oroliga för undervisningsbegreppet är de som inte haft möjlighet att diskutera innebörden i begreppet. Det vill säga att den förskolan som inte arbetat intensivt med begreppet, utan där de fått skapa sin egen uppfattning om

39

undervisningsbegreppet har en större oro över undervisning i förskolan. Utifrån den didaktiska

kompetensen syns det att yrkeserfarenheten har stor betydelse, vilket framkom utifrån de

förskollärare som arbetat länge inom verksamheten. De såg på begreppet på ett positivt sätt och kände en positiv förändring genom åren de arbetat. Vilket var svårare för de “nyexaminerade” förskollärarna som såg på undervisningsbegreppet som mer “skolifierat”, vilket ur ett

fenomenografiskt perspektiv kan handla om respondenternas livserfarenheter. Utifrån de didaktiska frågorna var, när, hur, varför och vem, skapar förskollärarna den undervisningsform som passar för förskolan. Vidare syns vikten av att förskollärarna använder sig av didaktisk

modellering samt den flerstämmiga modelleringen för att skapa modeller som når ut till alla barn

40