Diskussion kring validitet och reliabilitet i undersökningen

Studien är genomförd i samma förhållanden som råder nu samt att det ska

fortsätta likadant i monteringslinan enligt ledningen. På grund av covid-19 har inte balanseringarna för fyra samt sex personer genomförts vilket nämns i kapitel 6.2, detta påverkar giltigheten vilket också nämns. Alla tidtagningar är gjorda sex gånger vilket ansågs som största rimliga antalet med den tidsram som getts. Ju fler tidtagningar som görs på processerna i denna studie, desto mer normalfördelat blir resultatet och kan anses mer giltigt och reliabelt, vilket gäller även i allmänhet. Däremot är processens totaltid cirka 51 minuter och är en relativt lång process, till skillnad mot andra processer. Vilket gör tidsstudien väldigt tidskrävande och gör att totaltiden kan variera ganska mycket. Dessa tider är tagna på de olika

montörerna som var i monteringslinan under tiden då det genomfördes, samt att vi provat en gång själva för att se att det var rimliga tider för en oerfaren montör. Dessutom har detta gjorts när arbetaren inte var medveten samt när dom sedan visste om att de blev klockade. Denna metod valdes för att säkerställa först att montörerna inte arbetade snabbare/långsammare när de blev klockade och sedan att ordningsföljden var likadan (när de var informerade om klockning). När dessa värden sedan jämfördes med varandra säkerställdes att rätt information hade samlats in.

Kurser på Jönköpings Tekniska Högskola använder flertalet studentlitteraturer som även används som referenser i denna studie, såsom Produktionsekonomi av Jan Olhager används i kurserna produktionsteknik 1 och 2 samt

produktionsekonomi. Likadant används Produktionsutveckling, M.bellgran och K.Säftsten som kurslitteratur i bland annat produktionsteknik 1 samt att

Minnestrimmaren 6 sigma. Brassard M, Finn L, Ginn D, Ritter D används

kvalitetsteknik-kursen. Logistik: Läran om effektiva materialflöden. P.Jonsson S-A. Mattsson användes även den kurser så som material och produktionsstyrning samt logistikkursen. Det faktum att böckerna har använts som kurslitteratur inom utbildningen gör att de är relevanta för studien vilken är gjort som en avslutning på utbildningen. Toyota production system: an integrated approach to just-in- time. Monden Yasuhiro. Vi blev tipsade om denna källa av vår handledare då vi hade svårt att hitta källor för SOP utöver föreläsningsunderlaget från

produktionsteknik 2. Därav går även den inom utbildningens ramar och blir relevant.

Modern produktionsteknik 1. L. Hågeryd, S. Björklund, M. Lenner samt

Production and operations mangagement. Joseph S. Martinich. Dessa är källor till information som har använts i diverse kurser under utbildningen.

Sergio Rattner, what is the TOC, how does it compare to Lean. Denna källa är den enda hemsidan som används. Anledningen att den används är för att vi anser att den motsvarar det som lärts ut i produktionsteknik 2.

Slutsatser

Vi har valt att hålla oss till få huvud-källor för att sedan hämta utebliven

information från resterande källor. Källorna är valda utefter relevans vilket medför att det är rätt information som används i arbetet. Därav används också vissa böcker till mer än en fakta/teori.

6.6 Implikationer

En stor anledning till att resultatet blev som det blev är på grund av Covid-19. Produktionsplaneringen och högsäsongen blev inte av i samma grad som

Brenderup hade i tanke. Därmed bemannades inte monteringslinan FS 5001 upp till sex personer under studiens gång, utan bara upp till tre personer. Vilket gjorde det omöjligt att få fram vissa resultat som var önskade i studien. Detta gällde främst frågeställning 1.2 där olika volymbehov har en direkt påverkan i hur många montörer som är bemannade på monteringslinan. Detta påverkade även

frågeställning två resultat när slutresultatet skulle ställas emot utgångspunkten i monteringslinan. Just på grund av att data saknades ifrån frågeställning 1.2. Det var enbart tre montörer vid tidsstudien där nådda förbättringar skulle mätas vilket i sin tur medfört att kontrollerna av balansering för fyra och sex personer i

bemanning ej blivit genomförda.

Det uppkom även implikationer med en montör på monteringslinan flertalet gånger när förändringar skulle införas. Montören i fråga sa emot och ville inte att majoriteten av dessa förändringar skulle införas, speciellt de som ändrade

montörens utförande av arbetet. Anledningen till detta tros vara att det aldrig funnits några högre krav än minimikravet att tillverka mer sex vagnar per dag per montör. Personen tycker då att två studenter inte behövs för att bestämma nya högre krav på monteringen genom att införa förbättringar eftersom personen når minimikraven nästan varje dag. Även fast vi under studiens gång hjälpte till med små ändringar inom till exempel ergonomi för att förbättra deras generella arbetsupplevelse på monteringslinan. Ansåg montören att vi var där för att försvåra arbetet. Vi försökte flera gånger att skapa ett förtroende hos denna montör, genom att vara trevliga och hjälpa till med saker utöver examensarbetet, för att underlätta studiens genomförande. Detta skapade flertalet gånger en kortsiktig lösning då montören var trevlig och verkade förstå syftet med studien i monteringslina men sedan visade motsatsen till ett förtroende när förbättringar skulle implementeras. När denna montör stretade emot påverkade hen de andra montörerna som arbetar i monteringslinan vilket i sin tur gav ett likartat beteende från de andra på monteringslinan.

Slutsatser

45

Vi fick i denna studie fria händer att ändra det vi ansåg behövde ändras i monteringslinan. Det går att argumentera för att produktionsledarna skulle ha framfört detta bättre till montörerna i monteringslinan innan vi själva förmedlade det till montörerna. Det har nämnts någon gång till montörerna men det

efterföljdes inte bra, förmodligen för montörerna inte litade på oss när vi försökte förklara att vi hade fria händer. En tydlig presentation av oss som personer, vårt syfte på företaget samt att ledningen förklarade montörer att de hade förtroende för oss hade underlättat för oss i studien. Efter studiens genomförande var detta något som produktionsledningen själva tyckte de kunde hjälpt oss mer med.

Det är alltså viktigt att teamroller identifieras. Meredith Belbin som forskat inom att förutsäga ledningsgruppers framtida prestationer, menar på att det finns nio vanligt förekommande roller i ett team. Med teamroller menas det hur man beter sig, medverkar och relaterar till andra i teamet. [11] Vissa personer såsom

montören denna implikation i stycket ovan handlar om, tog en roll som hen inte hade varken anställning för eller kompetens till att göra, det vill säga en ledande- och styrande roll, där hen skulle ha veto och alltid få sista ordet kring

förändringar. Här etablerades gruppen på fel sätt från början, där inga tydliga gränser fanns för vem som ska ha en viss roll och inte. Denna montör tyckte flera gånger att vi som var där och skulle utföra denna studie under relativt kort tid inte hade något att säga till om eftersom hen och de andra arbetat där i flera år. Hon gjorde en så kallad swift trust, en snabb kategorisering av oss examensarbetare, baserat på stereotyper och det första intrycket. Detta gör mer eller mindre alla personer enligt Debra Meyerson [12], och detta formade egentligen stora delar av studiens genomförande sett utifrån effektivitet. Hur denna montör agerade på åtgärder till effektivisering kan anses som ett konfliktbeteende som kallas ¨kämpa¨, där personer i fråga agerar snabbt och känslosamt för att få sin vilja igenom enligt. [13] Det hade med stor sannolikhet hjälpt montörerna att förstå allas teamroll runt monteringslinan och gjort ett bättre första intryck med hjälp av

produktionsledningen genom att sätta ut tydliga teamroller i början av denna studie, med hjälp av till exempel en introduktion inför montörerna på

Slutsatser

Något som påverkade första tidsstudien kvalité var att montörerna inte arbetade klart med alla moment inom en station när de väl började med den. Utan de hoppade mellan stationer och självbalanserade monteringslinan utefter behov. Detta gjorde att det var otydligt när de påbörjade en ny station eller när de avslutade. Det gjorde även att deras rörelsemönster var väldigt olika mellan varje producerad släpvagn. Det var även otydligt när de gick genom monteringslinan för att utföra moment som inte var värdeadderande till släpvagnen, så som

toalettbesök, dricka vatten eller liknande. Det finns argument för att detta är godkänt då cykeltiden för hela släpvagnen ligger över 50 minuter vilket är en lång tid att arbeta kontinuerligt, utan att utföra något av dessa moment som inte är värdeadderande. Dock är det inget som skall ingå i en tidsstudie utan de adderas vid tillägg av fördelningstid. Därav gjordes den andra tidsstudien där montörer var informerade om att de blev klockade, då gjordes inget av dessa icke

värdeadderande momenten. När dessa sedan jämfördes kunde slutsatsen dras att det noterade onödiga momentet rimligtvis skulle ta den tiden som skilde mellan tidtagningarna.

7

Slutsatser

Kapitlet ger en sammanfattande beskrivning av studiens slutsatser och

rekommendationer. Kapitlet avslutas med förslag på vidare arbete/forskning.