Vidare arbete eller forskning Vidare arbete:

• Fortsätta utveckla balanseringarna samt SOP • Analysera layouten i stationerna.

• Jobba med ständiga förbättringar utifrån denna studie • Utveckla design på ingående detaljer i släpvagnen • Standardisera nitar

Studien har utförts på deltid under cirka 4 månader och åstadkommit en ökning på 50 procent i output från monteringslinan. För att kunna hålla takten behövs fortsatt arbete med att engagera medarbetare samt utveckla materialet. Eftersom så pass kort tid resulterade i en stor förbättring bör mer tid kunna bidra med ytterligare förbättringar inom linan.

Dels skulle företaget kunna analysera och undersöka om förändring inom layouten i stationerna skulle ge ett bättre resultat för företaget. Speciellt i första stationen finns vissa moment som är mer komplicerade än de borde vara. Här nitas i dagsläget 16 st nitar per sida underifrån och måste stoppas i nittången för att kunna nitas, detta är ett moment som tar tid och precision samtidigt som nittången hålls i ena handen. En ide är att se över om det går att bygga en fixtur där alla komponenter kan läggas i för att sedan stoppa i nitarna uppifrån och i sista steget kunna nita alla nitar samtidigt. På så sätt kan montören lägga dit detaljer med båda händerna samtidigt för att sedan nita allt under ett snabbare skede. Eftersom detta kräver en ny fixtur och är på stationen med kortast cykeltid valde vi att avstå från detta. Sedan skulle även alla resultat som tagits fram av oss testas i produktionen under en längre tid för att säkerställa resultatet till hundra procent, då det inte fanns tid till detta nu.

2.5.2. PDCA-teorin kan användas för att ständigt förbättra monteringslinan utifrån denna studie, med syfte att göra resultatet i denna studie ännu bättre i framtiden. Ett ytterligare förslag är att utveckla designen på släpvagnen så den är enklare att montera med färre och enklare moment. Det har upptäckts under arbetet att vissa hål i ingående detaljer är onödiga, vissa delar är lätta att göra fel med. Sådant skapar en merkostnad både för detaljen i sig samt för eventuellt omarbete.

Det har under studiens gång upptäckts att det finns flertalet hål i de olika ingående komponenterna som inte används. Till exempel på axelbocken finns det 2 hål där en liten plåtbit som ska hålla uppe kablaget ska sitta i det främre, genom att enbart göra ett hål mellan dom 2 som finns i dagsläget och ta bort dessa skapas ingen förvirring kring vilket hål som ska användas samt att det blir billigare att producera detaljen. Likadant finns det för många hål på bakbalken samt sidoprofilen, dessa

Slutsatser

kan tas bort med samma fördelar som på axelbocken. Det har även upptäckts att krokarna som nitas fast vid station 1 vid ett flertal tillfällen har en för lång ände vilket resulterar i att niten inte fäster som den ska. Detta är ett leverantörsfel som medför att niten i vissa fall måste borras upp för att sedan kunna kasta kroken och återanvända resterande detaljer. Genom att ställa högre krav på leverantören kan man minska omarbete och kassation. Företaget är meddelade angående problemet med krokarna.

Det finns en uppsjö av popnitar som ingår till kärran som fyller har olika specifikationer. Det bör gå att ta bort åtminstone ett par nitar och ersätta med några av dom andra som redan används till kärran. Genom att få bort några varianter kan man minska lagerhållningskostnaderna genom att ha färre

artikelnummer men den största vinsten i detta hade varit att operatören slipper tveka på vilken nit som ska användas samt att det blir färre behållare vid

stationerna. Ett exempel är niten som fäster den lilla plåtbiten i axelbocken, den används enbart till det.

När det gäller vidare forskning så är flertalet metoder som används i studien anpassade utifrån merparten situationer, vilket betyder att de är förenklade så de kan tillämpas på många områden. I flera situationer kan inte metoden användas rakt av utan den måste modifieras och flera tillägg måste göras för att spegla den rådande verkligheten, för att få ett så korrekt resultat som möjligt. Det hade varit ett förslag att de bör forskas fram metoder för mer komplexa studier, eller med flera valmöjligheter. Detta kan gälla för till exempel för precedensdiagram och linjebalansering vilket i utbildningen var simpla uträkningar med max 10 processer medan precedensdiagrammet i denna studie innehöll det cirka 100.

Referenser

49

8

Referenser

Kapitlet ger detaljerad information, i listform, om i studiens använda referenser. [1] Brenderup (2019). Om varumärket Brenderup. Tillgänglig:

https://www.brenderup.com/sv/se/om-brenderup/ [2020-02-29]

[2] Lean Enterprise Institute, Sergio Rattner (2006). What is the Theory of Constraints, and How Does it Compare to Lean

Thinking? Tillgänglig: https://www.lean.org/common/display/?o=223 (2020-01- 28)

[3] Olhager J. Produktionsekonomi - principer och metoder för utformning, styrning och utveckling av industriell produktion. Upplaga 2.1. Lund:

Studentlitteratur; 2013.

[4] Bellgran M, Säfsten K. Produktionsutveckling - Utveckling och drift av produktionssystemet. Lund: Studentlitteratur AB; 2005.

[5] Hågeryd L, Björklund S och Lenner M. Modern produktionsteknik 1. Upplaga 3:1. Stockholm: Liber AB.; 2018.

[6] Martinich J. Production and operations management. Missouri: John Wiley and sons Inc; 1997.

[7] Jonsson P, Mattson SA. Logistik - läran om effektiva materialflöden. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2016.

[8] Thomopoulos N. Assembly Line Planning and Control. Chicago: Springer international publishing; 2014.

[9] Brassard M, Finn L, Ginn D, Ritter D. Minnestrimmaren 6 Sigma. Stockholm: Liber AB; 2003.

[10] Yasuhiro M. Toyota production system - an integrated approach to just-in- time. Fjärde upplagan. Boka Raton: CRC Press; 2012.

[11] Belbin M. Management teams så skapas framgångsrika teams. Lund: Studentlitteratur; 1993.

[12] Meyerson D, Weick KE, Kramer RM, Trust in organizations - Frontiers of Theory and Research. Thousands Oak CA: SAGE Publications Inc; 1996.

Referenser

[13] Glasl F. The process of conflict escalation and roles of third parties. The Hauge: Kluwer Nijhoff Publishing; 1982.

[14] Autodesk. (2020) Vad är AutoCAD? Tillgänglig:

https://www.autodesk.se/products/autocad/subscribe?mktvar002=3360535%7CSEM %7C90573544446306905566kwd-297275808151&plc=ACDIST&term=1- YEAR&support=ADVANCED&quantity=1&gclsrc=aw.ds&=&ef_id=CjwKCAjw_L L2BRAkEiwAv2Y3Sd9YHsYGgK5U0- j7WTqznlDsuU7yjfWN36MI6qdKrg9a7tdb0aqYPxoCSeMQAvD_BwE%3AG%3As &s_kwcid=AL!11172!3!429967142599!e!!g!!autocad!905735444!46306905566&mk wid=sn5eKNvvJ%7Cpcrid%7C429967142599%7Cpkw%7Cautocad%7Cpmt%7Ce% 7Cpdv%7Cc%7Cslid%7C%7Cpgrid%7C46306905566%7Cptaid%7Ckwd- 297275808151%7Cpid%7C&utm_medium=cpc&utm_source=google&utm_campaig n=GGL_DEC_AutoCAD_EMEA_SE_eComm_SEM_BR_NA_MIX_ADSK_336053 5_AutoCAD&utm_term=autocad&utm_content=sn5eKNvvJ%7Cpcrid%7C42996714 2599%7Cpkw%7Cautocad%7Cpmt%7Ce%7Cpdv%7Cc%7Cslid%7C%7Cpgrid%7C 46306905566%7Cptaid%7Ckwd- 297275808151%7C&gclid=CjwKCAjw_LL2BRAkEiwAv2Y3Sd9YHsYGgK5U0- j7WTqznlDsuU7yjfWN36MI6qdKrg9a7tdb0aqYPxoCSeMQAvD_BwE

[14] Mathiasen SE, Munck-Ulfsfält U, Nilsson B. Ergonomi för ett gott arbete. Stockholm: Prevent; 2014.

51

9

Bilagor