Här har vi först funderat på vad vi skulle kunna gjort annorlunda i intervjusituationerna och med urvalsgruppen.
6.1 Vad vi kunde ha gjort annorlunda med intervjuerna
I efterhand har vi kommit fram till att vi skulle ha lämnat ut intervjufrågorna till föräldrarna samtidigt som vi lämnade det första brevet. Detta hade besparat oss tid, påminnelser och vi hade kanske även fått in det sista svaret. Dessutom hade kanske den sjunde familjen ställt upp om de fått samtlig information samtidigt. ”Intervjuandet är i sig självt en konst men att planera och utforma ett frågeformulär för intervjun är något mer än en konst” (Kerlinger, 1970, s.469). Vi skulle kunna ha haft med en tolk iintervjuerna med föräldrarna men vi kände att detta inte skulle ge oss så bra information och inte blivit den dialog som vi eftersträvade. Valet av både skriftliga och direkta intervjuer var precis så positivt som vi hoppades på, framförallt att vi kunde få hjälp att översätta till arabiska och att vi ville använda oss av flera tillvägagångssätt i intervju situationerna.
Det vi borde ha gjort annorlunda med de skriftliga intervjufrågorna, var att ha använt en kontrollgrupp som hade besvarat våra frågor innan vi lämnade ut dem. Då hade vi nog formulerat om en del av frågorna och framför allt uteslutit den sista frågan. Reflektion på vår sista frivilliga fråga till föräldrarna om hur de sammanfört sina olika traditioner! Varför ställde vi den egentligen? Mimmis mamma svarade så här på den sista frågan: ”Det beror på olika traditioner från varje land och om båda föräldrarna är överens om sina barn blir det inga problem”. Detta är ju ett helt naturligt svar!
Vi fick medgivande av föräldrarna att spela in barnen, men efter första intervjun där flickan själv hade valt att inte bli bandad, ställde vi frågan direkt till barnen själva. Vi ville skapa en bra intervjusituation så barnen fick själva välja om de ville bli inspelade.
Den äldsta flickan valde att bli inspelad men det kändes att detta gjorde henne nervös, de intervjuerna utan diktafon var mer naturliga samtal.
6.2 Vad vi kunde ha gjort annorlunda med urvalsgruppen
Hade vår urvalsgrupp varit större kunde vi haft fler muslimska länder representerade för att få in fler kulturtraditioner och fler kulturmöten.Bortfallet av den sjunde familjen skulle ha gett oss ännu en muslimsk tradition att studera men om detta bortfall har påverkat vår studie kan vi inte se. Vi upplevde heller inte att bortfallet av förskolebarnen gjorde någon inverkan på vår studie. Det hade kanske varit svårt att intervjua de små barnen och tolka deras svar.Efter intervjuerna med de två äldsta flickorna vars svar var väldigt informativa, fick vi en tanke att intervjua de ännu äldre syskonen. Men det uteslöt vi på grund av tidsbrist. Med tanke på tiden vi har haft till förfogande kändes det som att urvalsgruppen var relevant och representativ för vår studie.Det som var positivt med en grupp som inte var för stor, var att vi fick en närhet till de deltagande familjerna. Det har varit en otroligt spännande resa genom hela arbetet som gett oss mängder av kunskap, insikt och kompetens. Med vår nya insikt kan vi nu närma oss de muslimska föräldrarna med ett genuint intresse av att lära ännu mer, vilket känns bra då Ramadan pågår just nu när vi är i slutskedet av studien.Insikten om det muslimska årets tidräkning gav mig (Lena) som ägare av en skotträdd hund en aha-upplevelse = ”Det är ju därför som det avfyras raketer på andra tider på året”.
Vi kommer att föra en dialog redan vid inskolningen av barnen på förskola/skola. Om skolan har en öppen kommunikation med barn och föräldrar redan från början får den vetskap om barnets bakgrund och kan bemöta dess funderingar på rätt sätt i olika situationer. Att fira varandras högtider tillsammans, i samverkan med föräldrarna, är en bra idé för att få mer kunskap och förståelse för varandras traditioner och kulturer. Bourdieu menar ju att alla människor har viljan och förmågan att skapa nya traditioner i möte med andra kulturer och detta kan vi se att så har skett i samtliga deltagande
familjer, oavsett ursprungsland och vistelsetid i Sverige. Informanternas firande av muslimska och svenska morsdag, samt flera andra kvinnodagar gav mig (Ida) en
funderare, jag har fått bilden från media att den muslimska kulturen är en
kvinnoförtryckande religion. Men jag har fått uppleva nya kulturmöten med hjälp av de arabiska informanterna då de tydligt beskriver att de firar och respekterar kvinnan. Skolan och förskolans läroplaner påpekar att vuxna måste vara föredömen, våga vara öppna och nyfikna på de kulturella likheter och olikheter som finns i verksamheterna.
7 Referenslista
Befring Edvard (1994) Forskningsmetodikens och statistik, Lund, Studentlitteratur
Berg Magnus (1994) Seldas andra bröllop, Göteborg, Etnologiska föreningen i Västsverige
Bourdieu Pierre (1984, 1991) Kultur och kritik, Göteborg, Daidalos AB
Bourdieu Pierre (1995) Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori, Göteborg, Daidalos
Broady Donald (1990) Sociologi och Epistemologi, Stockholm, HLS Förlag Dewey John (1995) Individ, skola och samhälle, Stockholm, Natur och kultur Ehn Billy (1986) Det otydliga mötet, Lund, Liber förlag
Gullveig Alver Bente & Öyen Örjar (1997) Etik och praktik i forskarens vardag, Lund, Studentlitteratur
Herlitz Gillis (1989) Kulturgrammatik, Uppsala, Publishing House
Heyman Anna-Greta (1988) Invandrarbarn (3:e uppl.) Stockholm, Carlsson bokförlag Heyman, Anna-Greta (1992), Invandrar kulturer och invandrarkulturer, Arlöv, Almqvist & Wiksell Förlag AB
Hjärpe Jan (2004) 99 Frågor om Islam, Stockholm, Leopard förlag
Hwang Philip & Nilsson Björn (2003) Utvecklingspsykologi, Stockholm, Natur och kultur
Johansson Bo och Svedner Per Olov (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen, Uppsala, Författarna och Kunskapsföretaget
Kerlinger F.N (1970) Foundations of behavioral research I LØkken Gunvor och SØbstad Frode, Observationer och intervjuer i förskolan, Lund, Studentlitteratur
Kvale Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund, Studentlitteratur Lind Ulla (2001) Positioner i svensk barnpedagogisk forskning, Kalmar, Liber AB Lpfö 98 (1998) Läroplan för förskolan, Stockholm, CE Fritzes AB
Lpo 94 (2006) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
LØkken Gunvor och SØbstad Frode (1995) Observationer och intervjuer i förskolan, Lund, Studentlitteratur
Norman Karin (1996) Kulturella föreställningar om barn, Köping, Rädda barnen Olesen Sören Gytz & Pedersen Peter Möller (red.) (2004) Pedagogik i ett sociologiskt
perspektiv, Lund, Studentlitteratur
Otterbeck Jonas (2000) Islam, muslimer och den svenska skolan. Lund, Studentlitteratur Patel Runa och Davidson Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder, Linköping,
Studentlitteratur
Samuelsson Jan (1999) Muslimers möte med svensk sjukvård och skola, Lund, Studentlitteratur
Sjöwall Anna (1994) Kulturmöten i barnomsorg och skola, Lund, Studentlitteratur Tallberg Broman Ingegerd & Rubinstein Reich Lena, Hägerström Jeanette (2002)
Likvärdighet i en skola för alla, Stockholm, Fritzes AB/Skolverket.
Trost Jan (2001) Enkätboken, Lund, Studentlitteratur
Wallin Karin (1982) Att vara invandrarbarn i Sverige, Stockholm, Wahlström och Widstrand
Vramming, Ylva (1994) Fakta om högtider i olika religioner,Arlöv, Almqvist & Wiksell
förlag AB Internetadresser:
www.ramadan.se hämtades den 2009-06-01