Slutsats

De tolkningar och slutsatser som vi gör av vår undersökning är uppdelade i åtta underrubriker.

5.4.1 Högtiderna och informanternas vistelsetid i Sverige

De familjer vars barn har varit på förskola i Sverige har kommit i kontakt med det kristna firande på ett naturligt sätt genom sina barn. Julen, med Lucia, och påsken på förskolan förbereds med pyssel, berättelser, träning av julspel och uppträden för

föräldrarna som avslutning. Familjerna som inte har haft barn på förskolan och inte varit i Sverige så länge har inte samma erfarenhet av det svenska firandet. De kan ibland ha betänkligheter att låta barnen delta i skolans firanden exempelvis Lucia. Här har skolan en stor uppgift att förklara och tydliggöra sina traditioner för nyanlända familjer. I inledningen beskrev vi att de muslimska barnen i skolan säger att de inte firar jul, men vi har nu sett i våra intervjuer att de firar jul på olika sätt men olika mycket.

De svenska barnen berättar gärna om sin jul i skolan. Hade läraren vågat vara nyfiken så hade de muslimska barnen inte jämfört sig med de svenska barnen och alltså inte svarat att de inte firar jul. Kopplar man till den kristna religiösa julen så vet inte de svenska barnen heller varför julen firas.

5.4.2 Advent och Ramadan

Det kristna firandet till minne av och i väntan på Jesu födelse, då firas advent. Under december månad förbereder vi svenskar oss inför julhelgen, vi bakar, lagar mat, städar, pyntar och skriver julkort till nära och kära. Så är det även för muslimerna under

Ramadan, man förbereder sig för avslutningsfesten, skriver egna kort, lagar mat och ser till att hemmet är fint inför alla gäster som kommer. Muharram, muslimernas nyår avslutas på samma sätt som det svenska med raketer och så är det i hela världen oavsett religion.

5.4.3 Vid högtider blir längtan till släkten stor

Släkten är viktig i samband med högtiderna och både barnen och föräldrarna beskriver en längtan efter släkt och vänner som de inte kan träffa vid alla högtider, då de bor långt bort. Firandet vid stora högtider är väldigt likt mellan de muslimska kulturerna och även likt det svenska firandet. Barnen uppmärksammas med nya kläder, och roliga saker att göra som att gå på tivoli, släkten och vännerna har stor betydelse för familjerna. Bourdieu anser att människor med liknande uppväxtmiljö och därmed liknande upplevelser får ofta liknande habitus. Detta habitus innebär att vårt beteende inte är genetiskt utan att vi lär genom härmning, alltså spelar det sociala nätverket in vid

inlärning och kunskapssökande. När vi fostrar ett barn kan det, i ett Bourdieuperspektiv, ses som att vi överför vår habitus (Olesen 2004).

5.4.4 Kultur i förändring

Målet med arbetet var att få kunskap om de religiösa kulturtraditioner som muslimska föräldrar och barn har samt hur och om de har tagit till sig av de svenska högtiderna.

Informanterna upplever inte att de har förändrat sitt firande av högtiderna sen de flyttade till Sverige. Men av deras svar kunde vi få fram att några av dem hade börjat fira vissa kristna högtider som jul, påsk och det kristna nyåret. Socialisationsprocessen och strukturalismen som vi har kopplat till vårt arbete styrs av kommunikation mellan människor, det vi kan se är att människan måste kommunicera med varandra för att traditionerna ska kunna föras vidare. Vi kan hålla med Samuelsson (1999) att det finns en stor klyfta mellan kristna och araber att överbrygga för att förstå varandra med öppna och ärliga dialoger som ger kunskap, erfarenhet och förståelse. Vi människor är bärare av olika kulturers budskap som påverkas av varandra och tillsammans skapar och omskapar vi kulturen.

5.4.5 Skolskolk eller högtidsfirande

I skolan möts människor från olika kulturer och det uppstår ofta diskussioner och funderingar om olika sätt att leva och tänka. Lollo berättade att läraren uttryckte sig så här: ”Tyst det är lektion nu, så snacka inte om det i skolan”, en generell känsla från informanterna var att lärarna undrar hur många dagar barnen ska vara lediga vid de arabiska högtiderna. Det finns ingen nyfikenhet om varför barnen ska vara lediga, skolan vill bara veta hur många dagar och när barnen ska vara lediga, kanske för att lärarna misstänker att barnen skolkar. En förälder uttryckte det så här:

Lärarna frågar inte vad barnen gjort under ledigheten eller hur deras firande går till. Skolan inte har så stor vetskap om hur våra högtider firas och de saknar framför allt vetskap om vår högtidsstämning, få lärare i skolan tar hänsyn till barnens bakgrund.

Vi upplevde båda innan vi påbörjade vår studie att pedagoger och lärare ofta förbiser barnen då de inte känner till hur deras högtider firas och inte bekräftar barnens tankar om högtiderna. Våra funderingar på att vi vuxna inte har tillräcklig kunskap och använder fel ordval när vi samtalar med barnen i samband med våra svenska högtider, har våra informanter bekräftat i sina berättelser. Enligt Lpo 94 är ett av uppnåendemålen för grundskolan att ”varje elev ska ha utvecklat förståelse för andra kulturer” (s.12) och

”läraren ska hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet” (Lpo 94, s.16). Här har skolan ett stort och viktigt uppdrag för att skapa ett sammanhang och en dialog om olika kulturer och traditioner.

5.4.6 Maten i skolan skapar diskussioner

Skolan skapar ofta förvirring bland muslimerna då den inte är tillräckligt tydlig med vad som serveras i matsalen. Mimmi äter vegetarisk mat i skolan precis som Sabrina, men vet inte helt säkert vad hon äter hemma. Mamman berättar att de inte är vegetarianer utan äter halâlslaktat kött. Sabrina har full vetskap om att de äter halâlkött hemma. Flickorna har haft många diskussioner om detta, vilket var en av anledningarna till vårt intresse för vår studie. Maten är en viktig del av allas traditioner, både de svenska och de muslimska såväl till vardags som vid högtider.

5.4.7 Förskolans bemötande

De muslimska högtiderna uppmärksammas inte speciellt på förskolan, Mimmis mamma uttrycker det så klart: ”inte så tydligt och inte tillräckligt”. Informanterna berättar att de meddelar att barnen ska vara lediga och då tar pedagogerna hänsyn till det, men

föräldrarna upplever avsaknaden av nyfikenhet från pedagogerna. I svaren kan vi se att föräldrarna anser att pedagogerna på förskolan har en mer positiv inställning och bemötandet är mer hänsynsfullt än i skolan.

5.4.8 Övriga högtider

”Ha, jag vet en högtid som inte finns i Sverige, man ger presenter till mamma fast att det inte är hennes födelsedag - så gör vi araber”

Vi har i vår studie fokuserat på de svenska och muslimska religiösa högtiderna, men barnen och föräldrarna tar även upp att de firar Mors dag och Fars dag, dessa två dagar infaller inte på samma dag i Sverige som i de muslimska länderna. Alla hjärtans dag och Internationella kvinnodagen är också dagar som våra informanter tar upp. När vi frågade Rosa, 6 år, om hon visste vad högtider var svarade hon med ett skratt ”Ha, jag vet en

högtid som inte finns i Sverige, man ger presenter till mamma fast att det inte är hennes födelsedag - så gör vi araber” och berättade att den har de nyss firat. Den kristna mors dag ligger tre veckor framåt i tiden från intervjutillfället så Rosa har klart för sig att de firar kvinnorna på flera sätt.

Så här många av informanterna firar de olika högtiderna!

0 4 8 12 16 20 Ra_m ad an Eid _a l-F itr Ny år kris_te t o ch _a ra bis_kt Ju_l På sk Alla _h jä rta ns _d ag De n M us_lim sk a M ors da_g De n M us_lim sk a F ars da_g In ter_na tio ne_lla kv_in no ...