I detta kapitel går vi igenom hur vår undersökning har sett ut och vad som hade kunnats göra annorlunda. Vår avsikt med detta kapitel är att förhålla oss kritiskt till vårt insamlande material och vår egen arbetsprocess. Nya frågor och undersökningsområde har fötts och även dessa presenteras.
5.1 Diskussion och reflektion om genomförandet
När vi skrev vår projektplan inför denna undersökning, hade vi för avsikt att intervjua Hanz klasslärare för att få en så tydlig, rättvis och trovärdig undersökning som möjligt. Snart stod det klart att ingen av klasslärarna ville eller kunde deltaga. Varför klasslärarna valde att inte ställa upp, har vi diskuterat mycket och vi har även frågat våra respondenter om de vet varför. De svar vi fått från våra respondenter är olika. Det kan bero på tidsbrist, tråkiga minne från den undersökta tiden eller rädsla för vad undersökningen skall användas till. Vi känner att vi hade kunnat vara ännu tydligare vid telefonsamtalen med klasslärarna angående vårt syfte och framföra att det var vi som tog kontakt med Hanz och inte tvärtom. Ett tänkbart sätt att hanterat informationen till klasslärarna kan vara att skicka ut ett brev där det tydligt framgått vad vår undersökning gått ut på och att den information vi fått enbart skall användas till denna undersökning. För att skapa en ännu tryggare situation för lärarna hade ett kontrakt på att det enbart var till denna undersökning informationen skall användas kunnat ha upprättats. Vi har spekulerat i att det kan finnas en risk i att lärarna eventuellt trodde att det var Hanz som kontaktas oss och att han hade för avsikt att senare anmäla skolan och lärarna för att det inte gjort tillräckligt för att hjälpa honom i hans komplicerade skolsituation.
5.2 Diskussion och reflektion om metoden
Att använda oss av en annan metod än den vi gjort ser vi som svårt, då vi gjort en fallstudie. Frågorna hade kunnat vara uppbyggda på annat sätt, genom att vara mer eller mindre strukturerade. Svårigheten med att välja en annan struktur än den vi har är att frågorna inte är lika öppna och svaren således blir mindre innehållsrika. För oss var det optimalt att använda semistrukturerade frågor.
Att spela in intervjuerna menar vi är av betydelse då minnet är begränsat. Vid användning av bandspelare ges större möjlighet till att använda sig av citat. Brymans (2006) bok,
Samhällsvetenskapliga metoder har ett stort utbud av tydliga exempel. Boken är relativt
nyutgiven och modern, samt är skriven på ett vis som är lätt att ta till sig, vilket gjorde att vi i metodkapitlet nästan enbart har refererat till Bryman.
Beroende på respondenten har vi följt upp våra intervjufrågor på olika sätt. Vilken typ av frågor vi valt att ställa är en svår balansgång och medför ett etiskt övervägande. Hanz har haft en tendens att gå utanför vårt undersökningsområde under intervjuerna och då vi har känt oss tvungna att leda in honom på undersökningsområdet igen. Rektorn har vid intervjun valt att ge oss information som vi inte får använda oss av, vilket vi har försökt att balansera och därför blir vår text på vissa ställen tunn och otydlig. Vi tyckte först att det var beklagligt att vi inte fick spela in intervjun med rektorn, men när vi istället fick mer information av rektorn omvärderande vi vår uppfattning. Det har varit svårt att inte använda all den information vi fått av rektorn, då det i delar av undersökningen hade styrkt trovärdigheten.
Klasslärarna ville inte deltaga i undersökningen och om vi hade valt att ha ett större antal respondenter hade intervjuerna inte blivit meningsfulla då dessa respondenter inte haft något nära samarbete med Hanz. Våra fyra respondenter känns alla meningsfulla för undersökningen då de tre från skolan haft ett relativt nära arbete med Hanz. Att intervjua Hanz föräldrar hade varit intressant, men detta ligger utanför undersökningsområdet. Med ett annat syfte och andra frågeställningar hade det varit relevant.
Vår avsikt var att inte ställa flera frågor i en, samt att undvika ledande frågor. Detta visade sig vara mycket svårare i praktiken. När vi såg att respondenten inte förstod frågan eller drog på svaret, formulerade vi om frågan, vilket leder till att vi fick flera frågor i en. Vi har försökt att undvika ledande frågor, men när vi i efterhand läste den transkriberade texten fann vi att några frågor kan uppfattas som ledande.
5.3 Diskussion och reflektion om vårt empiriska material och teorier,
modeller och tillvägagångssätt
Intervjuerna med Hanz och rektorn har varit mycket givande och avgörande för att vi har kunnat göra undersökningen med ett trovärdigt och rättvist genomförande och resultat. Pedagogernas intervjuer var bra för arbetet i den bemärkelsen att de kunde styrka bilderna Hanz och rektorn gett, men att det hade varit bättre om klasslärarna ställt upp då de hade en nära relation till vår elev.
Vårt försök att införskaffa dokumentationen från skolan om Hanz är fullt tillräcklig, då vi kontaktat lärare, rektor, biträdande rektor, statsarkivet, Hanz IV-skola och Hanz själv, men inte lyckats att få några handlingar. Trots uteblivna handlingar och intervjuer upplever vi att vi har skapat en undersökning som är möjlig för andra att återupprepa och få samma resultat. Vi har fått tillräcklig information för att kunna jämföra vårt insamlade material med teorier och modeller på ett tillförlitligt sätt.
Den litteratur vi valt att studera och förhålla oss till vid vår undersökning är mestadels litteratur som inte är mer än tio år gammal. Vi ville ha aktuella och moderna teoretiska tillvägagångssätt och metoder, för att vi anser att dagens elever skiljer sig avsevärt från exempelvis 80-talets elever. Hela samhället har förändrats, ansvarstagande, skolans och föräldrarnas roll är inte samma som förr och då är det inte relevant för oss att jämföra och försöka förstå Hanz skolgång utifrån omodern litteratur. Liljegren, Jönsson och Gunnarssons teorier och modeller är genomförbara för en elev i Hanz situation. Modellerna handlar om att samspela, hjälpas åt både inom och utanför skolan samt behandla varandra på ett värdigt och rättvist sätt. Ingen av dessa teorier är ogenomförbara eller tagna ur luften och vi anser att en skola har stora möjligheter att använda dessa modeller. Vi anser inte att man behöver följa modellerna stegvis, men att grundtankarna med att se det positiva med eleven bör bevaras i utformandet av handlingsplanerna.
Med de intervjuer vi har fått göra ser vi att skolans perspektiv på Hanz skolsituation är kategoriskt. Om vi hade fått samtala med klasslärarna hade deras sanning eventuellt gett oss information om att det togs hänsyn till att orsaker som kontext och miljö kunde vara orsaken till
Hanz komplicerade skolsituation. Även en bredare undersökning, med den sociala aspekten inräknade hade kunnat visa ett annat perspektiv.
5.4 Vidare forskning och frågor som uppstått
Vi är intresserade av att undersöka hur skolor generellt upprättar, bevarar och eventuellt förstör åtgärdsprogrammen. Vi vill undersöka hur kunskapen om åtgärdsprogram ser ut, hur dessa handlingar upprättas, när de upprättas, vilka som har tillgång till handlingarna samt hur utlämnandet av dessa oftast offentliga dokument ser ut. Har skolan i vår undersökning handlat på ett sätt som skiljer sig från andra skolor eller är detta tillvägagångssätt utbrett? Vad vi även hade velat undersöka är vad syftet med att kasta åtgärdsprogrammen är. Är det för att skydda eleven, lärarna, rektorn, skolan eller finns det någon annan tänkbar orsak?
Ytterligare undersökningsområde är de andra faktorer som påverkat Hanz skolgång som etniska frågor, samt frågor som berör elevens genus och den sociala situationen. Finns det skolor som handlar utifrån ett relationellt perspektiv och hur handläggs dessa elever? Finns denna typ av elev i alla samhällsklasser, inom båda könen och oavsett etnicitet och vilka är likheterna och skillnaderna? Hade man kunnat finna några generella drag hos alla dessa elever som har haft samma typ av komplicerad skolsituation som Hanz?
Både Hanz och skolan han gick IV-programmet på har enbart positiva saker att säga om den tiden. Vad var det som gjorde att hans skolsituation ändrades till något positivt? Vad gjorde denna skola för att förändra hans beteende? Gjorde skolorna någonting speciellt eller var det en mognad eller någon annan specifik händelse som inträffade i Hanz liv som gjorde att han ändrade sitt beteende?