• No results found

Forskningsetiska överväganden

3 Tillvägagångssätt och empirisk studie

3.4 Forskningsetiska överväganden

Kvale (1997) menar att den etiska aspekten skall finnas med under hela arbetet med undersökningen. Detta är något vi anammat och redan innan vi började undersökningen diskuterade vi vilka etiska problem som vi kunde ställas inför och hur vi skulle hantera dessa. Detta menar Kvale (1997) är en god förberedelse inför en undersökning. Hela denna undersökning är en ständig balansgång mellan vad som är etiskt korrekt och vad som inte är det. Vi måste ständigt väga den information vi fått och inte beskriva något som vi inte har fått tillstånd att belysa. Vi undersöker en persons skolgång, vilket för denna person är en väldigt personlig sak. Denna tid av elevens liv kommer för alltid att finnas med honom. Det är inte enbart en tung tid för Hanz, utan rektorn menade att anledningen till att Hanz klasslärare inte ville prata med oss, delvis kan bero på att tiden med Hanz var väldigt tung och jobbig även för dem. Vi måste undersöka och söka svaren på våra frågeställningar, men på ett ödmjukt vis så att vi inte förödmjukar eller kränker någon på vägen. Skriver vi att någon inte har gjort vad den borde riskerar vi att skada någon, elev eller lärare, men å andra sidan är en lärare eller en rektor en offentlig person som även har skyldigheter i sitt arbete.

Vetenskapsrådet (2008-11-19) presenter fyra huvudkrav, vilka alla inom forskning och undersökande arbete måste ta hänsyn till. De fyra huvudkraven är informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet. Vad dessa krav innebär och hur vi kopplar dem till vår undersökning kommer utförligt att redogöras för nedan.

Samtliga respondenter har blivit informerade om syftet med vår undersökning, både telefonledes när intervjun bokades och innan intervjun startade vid våra möten. De klassföreståndare som vi hade för avsikt att intervjua valde att inte deltaga i undersökningen då de blivit informerade om syftet. De fyra respondenter som tackade ja till intervjun delgavs information om vilka vi är, var vi studerar och hur de kan kontakta oss om så önskas. Vi känner att det är en viktig del i undersökningen att respondenterna får en tydlig bild över vårt syfte, så att de inte senare känner sig lurade eller påtvingade någonting. Denna del ingår i informationskravet. Även Kvale (1997) menar att det är viktigt att informera eleven och övriga intervjupersoner om vad undersökningen skall behandla.

Samtyckeskravet innebär att respondenterna lämnar sitt medgivande att deltaga i undersökningen. Eftersom vi gjort intervjuer har det varit ett aktivt val från respondenterna att medverka. Som vi nämnt tidigare har vi gjort valet att vår elev skall vara myndig, för att inte behöva ha målsmans tillstånd att intervjua honom. Vid intervjuerna har respondenterna informerats om att de enbart väljer att svara på de frågor de vill och känner sig bekväma med. Alla fyra har givits möjlighet att själva bestämma var och vilken tid de haft att lägga på intervjun. För att kunna genomföra intervjuerna med pedagogerna och rektorn har vi utformat ett dokument med Hanz medgivande till att skolpersonalen får bryta sin sekretess och tala öppet med oss om saker som rör Hanz grundskolegång. Den bilaga som finns med i detta dokument är förändrad för att skydda vår elevs identitet och för att skydda våra egna personnummer. Skyddandet av identitet regleras av konfidentialitetskravet, vilket innebär att allt material har avidentifierats, så att ingen mer än vi vet vilka våra respondenter är och var i södra Sverige eleven, pedagogerna och rektorn varit aktiva. Dock är pedagogernas och rektorns medverkan inte okänd för varandra av olika anledningar. Detta är inget som vi har organiserat, utan pedagogerna och rektorn har valt att diskutera detta sinsemellan. Vi har inte berättat för Hanz vilken skolpersonal, förutom rektorn, som vi har intervjuat. Vidare reglerar konfidentialitetskravet att de fyra intervjuade personerna är anonyma och att allt material som innehåller intervjuer förvaras oåtkomligt för utomstående. När transkriberingen var gjord raderades innehållet på banden med intervjuerna och anteckningarna förstördes. Konfidentialitetskravet styr även att en del uppgifter kan vara lämpliga att inte publicera, då de är av känslig natur för någon person. Med rektorn har vi gjort en muntlig överenskommelse att en del information rektorn givit oss är enbart för oss och inget som vi får

publicera. För att vara helt säkra på vad vi får skriva och vad vi inte får skriva frågade vi rektorn under intervjuns gång vad som ansågs som olämpligt att publicera.

Tidigt i vår undersökning ställdes vi inför ett stort etiskt dilemma då vår elev anser att han inte nödvändigtvis vill vara anonym. Detta medför att samtliga personer som involverade i undersökningen måste ge sitt medgivande till att deras namn publiceras. Om vi skulle följa Hanz önskan hade hans pedagoger och rektor vara mycket lätta att identifiera. Att samtliga berörda intervjupersoner vill godkänna att deras namn publiceras känner vi som föga troligt. Vi måste vara etiskt korrekta och tvingas därför att motsätta oss Hanz önskan om att inte vara anonym. Om vi inte hade valt att låta samtliga namn vara anonyma kan de som inte valt att ställa upp på intervjun ändå bli identifierade. De namn på platser och personer som förekommer i de transkriberade intervjuerna är alla fiktiva. Den information vi har införskaffat via intervjuerna kommer endast att användas i forskningssyfte och inte för kommersiellt eller annat bruk. Undersökningen kommer att utmynna i en undersökning, vårt examensarbete, vilket kommer att finnas tillgängligt för allmänheten på Malmö högskolas hemsida. Här visar vi genom nyttjandekravet att vi endast använder undersökningen för forskningsändamål.

Related documents