Vårt val av hermeneutik som metodansats var från början inte ett självklart val. Vi övervägde att välja grundad teori som metodansats men kom fram till att hermeneutik passar oss bättre. Vi valde bort grundad teori på grund av att vi hade en relativt tydlig frågeställning från början som skulle bli svår att se ifrån. Dessutom har vi en del kunskap och erfarenheter kring området och därför skulle det vara svårt att gå in i studien utan denna förförståelse som redan fanns. Vi valde därför hermeneutik då förförståelse är något som gynnar en hermeneutisk studie. Vi hade inte kunnat förhålla oss lika öppet i en studie med grundad teori som metod då vår förförståelse hade riskerat att bli ett problem. Enligt hermeneutiken kan vi människor inte gå utanför oss själva när vi studerar ett fenomen utan att vi tolkar utifrån vår egen position och våra egna föreställningar, därför blev hermeneutiken ett bättre val om vi utgår ifrån vår förförståelse. Vi känner att vi valde rätt metod på grund av att hermeneutiken med hjälp av tolkningen gett oss mycket ny kunskap och förståelse. Vi upplever att vår förförståelse har hjälpt oss att nå en högre abstraktionsnivå i vår förståelse. Om vi inte hade haft denna förförståelse tror vi att det hade blivit svårare att komma vidare i vår analysprocess. Då vi ville ta reda på hur vuxna barn till missbrukare upplevt sin barndom så passade det bra med semistrukturerade intervjuer och att ha möjlighet att tolka materialet för att nå en djupare förståelse. Genom att ha tolkat i tre olika steg, det vill säga inledande tolkningen, fördjupade tolkningen och huvudtolkningen, så har vi genom alla dessa nått ny kunskap steg för steg. Vi upplevde det som häftigt att från den väldigt översiktliga tolkningen tillslut nå ett helhetsperspektiv med hjälp av teorin.
Något vi upplevt problematiskt är att vi i ett par intervjuer inte uppnådde den dialog vi önskade, vilket blev ett problem eftersom en viktig del i hermeneutiken är att nå en dialog i samtalet. Detta gjorde att vi inte fick fram lika mycket information hos dessa intervjupersoner som vi fick av resterande. Dock anser vi inte att detta har påverkat resultatet i det stora hela, men vi kanske hade nått ett ännu bättre resultat ifall vi hade uppnått en bättre dialog med dessa. Ett annat problem med intervjuerna var att flera själva var öppna med att de hade svårt att minnas detaljer och känslor från barndomen. Vi kan se det som att materialet därmed inte blir helt ”färskt” och mycket av händelserna från deras barndom har de fått återberättade i vuxen ålder. Något som dock ligger nära i tid är hur de påverkats som vuxna och vi kan se att där har intervjupersonerna gett mer detaljerade och mer relevanta svar. Då intervjupersonerna frivilligt valt att ställa upp på intervjuer är vi medvetna om att dessa personer är de personer som övervunnit de svåra upplevelserna från deras uppväxter. Detta skulle kunna innebära att de idag är så pass starka att personerna förträngt hur svårt de faktiskt hade det, men å andra sidan kan det vara något positivt på så sätt att personerna bearbetat uppväxten och kan därmed återberätta erfarenheterna och upplevelserna på ett nyanserat sätt.
6.5 Reflektioner
Denna studie har varit mycket givande på så sätt att vi fått en fördjupad förståelse och större kunskap om ämnet. Vi har genom studien inte enbart bekräftat det vi redan visste utan även upptäckt nya aspekter av fenomenet. Detta tror vi varit möjligt på grund av den öppenhet vi
kunnat ha genom hermeneutik som metodansats. Förförståelsen har varit till hjälp genom hela processen. Utan förförståelsen tror vi att vi inte hade kunnat få till lika bra intervjuguide. Vi hade inte heller kunnat tolka materialet på samma sätt om vi inte hade haft någon kunskap överhuvudtaget om ämnet. Vår förförståelse har reviderats på så vis att ingen av oss hade en förståelse om att ansvaret var så pass stort som det faktiskt visade sig vara. Båda vi trodde att familjer som är slutna kring missbruket ”väljer” att vara det på grund av den tabu som finns kring missbruk. Det visade sig dock att slutenheten fanns på grund av rädsla att förlora varandra i familjen. Vi konstaterade även att det också beror på att inte bli stämplad men det är vad vi tolkade och inte vad intervjupersonerna berättade. Den ena av oss trodde att många barn skäms över att ha en missbrukande förälder och därför är slutna, dock har ingen av intervjupersonerna uttryckt att de skämts över detta och slutenheten har berott på andra anledningar. Vi hade en förförståelse att barn till missbrukare ofta blir missförstådda, detta är inte heller något som genomgående framkommit i intervjuerna, det är endast ett fåtal som uttryckt detta. Vi har därmed insett att det inte är så vanligt att känna sig missförstådd som vi först trodde. Den av oss som har en missbrukande pappa har inte fått en lika förändrad förförståelse som den andra. Detta tror vi beror på att hon redan hade en stor erfarenhet och insikt i hur det kan se ut, både genom sig själv och nära vänner som haft liknande familjeförhållanden.
Våra dilemman handlade framförallt om intervjuerna. På grund av rådande omständigheter gällande Covid-19 har inte alla intervjupersoner kunnat vara på plats fysiskt för att genomföra intervjuerna. Därför har vi fått genomföra några intervjuer via videosamtal. Vi hade önskat att träffa alla intervjupersoner men vi tror inte resultatet i sig har påverkats negativt. Vi hade även dilemman gällande metoden, något vi redogjort för i diskussion om metodansats.
Då studien tydligt visar på att ansvaret var en central och genomgående del anser vi att mer forskning bör göras kring hur ansvaret påverkar barnet och varför barnet tar främst ett så pass stort känslomässigt ansvar men även ett praktiskt ansvar.
Referenslista
Agneberg, M. (2018). Kidnappad hjärna: En bok om missbruk och beroende. Lund: Studentlitteratur AB.
Andersson, G., Bangura Arvisson, M., Rasmusson, B. & Trulsson, K. (2006). Missbrukande föräldrar, utsatta barn och socialt arbete. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift vol. 23. s. 45- 56.
Becker, Howard S. (2006). Utanför: Avvikandets sociologi. Lund: Arkiv förlag.
Bengtsson, A-B. & Gavelin, I. (2004). Familjer och missbruk: Om glömda barn och glömda föräldrar. Visby: Books-on-Demand.
Best, D., Beckwith, M., Haslam, C., Haslam, A., Jetten, J., Mawson, E. & Lubman, D. I. (2016). Overcoming alcohol and other drug addiction as a process of social identity transition: the social identity model of recovery (SIMOR). Addiction research and theory. Vol. 24. p. 111-123.
Binding, L.L. & Tapp, D,M. (2008) ”Human understanding in dialogue: Gadamers Recovery of the genuine.” Nursing Philosophy, 9, s. 121-130.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2007) Reflective Lifeworld Research. Lund: Studentlitteratur AB. s. 276-289.
Giddens, A. (1999). Modernitet och självidentitet. Göteborg: Bokförlaget Daidalos.
Hall, C. W., & Webster, R. E. (2007). Risk factors among adult children of
alcoholics. International Journal of Behavioral Consultation and Therapy, 3(4), p. 494-511.
Johansson, K. & Wirbing, P. (1999). Riskbruk och missbruk. Stockholm: Natur och kultur.
McKeganey, N., Barnard, M. & McIntosh, J. (2002). Paying the Price for their Parent’s Addiction: meeting the needs of the children of drug-using parents. Drugs: Education, Prevention and Policy, 9:3, p. 233-246.
Niska, J. & Olofsson, E. (2016). Barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld: Resultat och erfarenheter från ett utvecklingsarbete. Halmstad: ISY Information System AB. Folkhälsomyndigheten artikelnr: 16042.
Näsman, E. & Alexandersson, K. (2017). Föräldrar med missbruksproblem- möten mellan barnens och föräldrarnas perspektiv. Socialmedicinsk tidskrift. s. 447-456.
Olofsson, E. & Hansson, M. (2017). När föräldrarna inte mår bra påverkas barnen. Socialmedicinsk tidskrift. s. 400-405.
Patton, M. Q. (2002) Qualitative Research & Evaluation Methods. Thousand Oaks, London & New Delhi: Sage Publications. S.230-246.
Retzinger, S. (1991). Violent emotions. London: Sage Publications, Inc.
Scheff, T. & Retzinger, S. (2001). Emotions and Violence: Shame and Rage in Destructive Conflicts. Bloomington: iUniverse.
Scheff. T. (1990). Microsociology: Discourse, Emotion and Social Structure. Chicago: University Press.
Symom, G. & Cassell, C. (2012). “Assessing Qualitative Research” i Symom, G. & Cassell, C. (red.), Qualitative Organizational Research. Core Methods and Current Challenges. Thousand Oaks, London & New Delhi: Sage Publications. s. 204-221.
Vederhus. J-K., Kristensen, Ø. & Timko, C. (2019). How do psychological characteristics of family members affected by substance use influence quality of life? Quality of Life research. P. 2162- 2170.
Ödman, P-J. (2016). Tolkning, förståelse, vetande: Hermeneutik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB.
Öquist, A. & Hansson, M. (2009). Barn och unga i familjer med missbruk: Vägledning för socialtjänsten och andra aktörer. Västerås: Edita Västra Aros. Socialstyrelsen artikelnr: 2009- 12-15.
Elektroniska referenser
Bris. Missbruk i familjen. Hämtad: 2020-03-30 från: https://www.bris.se/for-vuxna-om- barn/vanliga-amnen/riskfaktorer-i-familjen/missbruk-i-familjen/
Can (2019). Drogutvecklingen i Sverige 2019. Stockholm: Centralförbundet för Alkohol- och narkotikaupplysning. Hämtad: 2020-04-09 från:
https://www.can.se/app/uploads/2020/01/can-rapport-180-drogutvecklingen-i-sverige-2019- sammanfattning.pdf
Can (2019). Hur många barn växer upp med föräldrar som har alkoholproblem? Stockholm: Centralförbundet för Alkohol- och narkotikaupplysning. Hämtad: 2020-03-30 från:
https://www.can.se/app/uploads/2020/01/can-rapport-185-hur-manga-barn-vaxer-upp-med- foraldrar-som-har-alkoholproblem.pdf
Socialstyrelsen. (2015). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende: stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad: 2020-04-09 från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19770/2015-4-2.pdf
Vetenskapsrådet (2012). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad: 2020-04-05 från:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapshälsa (2016). Läkemedelsmissbruk ett växande folkhälsoproblem. Hämtad: 2020- 04-09 från: https://www.vetenskaphalsa.se/lakemedelsmissbruk-ett-vaxande-