• No results found

Den kanske viktigaste frågan att diskutera i kölvattnet av denna studie är frågan  om nackdelar kontra fördelar. Inte förens vi har vägt konsekvenserna av filter  bubble‐fenomenet kan vi svara på frågan om vad som bör göras framöver.  En  sak som är säker är att Google är och verkar förbli en källkanal för blivande  journalisterna och att de är beroende av just Google.  

En blivande journalist skall bli en del av den så kallade tredje stadsmakten, de  ska vara opartiska och deras uppgift är att informera allmänheten med 

sanningen utan att styras via nyanser, och förmedla kunskap. Så då måste man  väga för‐ respektive nackdelarna i det här mot varandra. 

Nackdelar 

En klar nackdel är att det kan vara svårt för journalister att uppfylla sin  fundamentala roll i vår demokrati utan att förnya sig när det handlar om  källkritik.  

En till nackdel är det faktum att om en webbplats som Google, som styrs av en  elektronisk algoritm, blir en gatekeeper byts en traditionell figur som alltid haft  mänskliga tankesätt och styrts av sin egen moral ut mot en digitaliserad ny  modell. 

Problematiken med det är att individualiseringen kan ske utan journalistens  vetskap, vilket gör att denne då hamnar i det som, kommit att kallats en filter  bubble. Detta leder till problem för den oinsatte journalisten. Det finns ingen  varningstext på Google, utan det är upp till var och en att lära sig hur 

informationssökning bör gå till via sökmotorn för att på bästa sätt behålla den  objektivitet som är eftersträvansvärd.  

Fördelar  

Självklart finns det fördelar med den utveckling vi ser. En fördel är att det blir  lättare för en journalist att hitta den information denne söker för att skapa sin  målbild av ett ämne. De blir då lättare för denne att genomföra sitt arbete på ett  snabbt och effektivt sätt. Detta kan i sin tur leda till snabbare nyheter och bättre 

uppdaterade invånare i samhället även om detta kanske är en relativt godtycklig  tanke med hög grad av spekulation.  

En annan fördel är att en digital gatekeeper agerar helt utan mänskligt felande. 

Visst kan man tänka sig att den moraliska etiken är viktig, men den har ju sina  fallgropar också.  Tänk om Google skulle fungera helt felfritt som den ultimat  gatekeepern till slut via individualisering. Det som kan vara dålig med det kan  också var till dess fördel. 

En tanke som var uppenbar vid analysen var den, att journalisten till den största  delen förstod vilken problematik som fanns, vilket gör att deras möjlighet att  vara källkritisk ökar. 

Vilket då kanske gör så att nyheterna blir lättare för de att spridda och vara med  och skapa, och fortfarande vara objektiva för att de ställer sig just källkritiska  och är medvetna om vilken problematik som existera vid individualisering. 

Sist men inte minst ska vi komma ihåg effekten av individualiseringen hos  publiken och inte bara hos journalisten. Drar vi filter bubble‐teorin till sin spets,  där alla enbart får ta del av det som är relevant för dem, så lär vi också märka en  begränsning av antalet utomstående röster som finns i en enskilds individs filter  bubble. Det är lätt att tänka sig att bara en handfull journalister kommer att  rymmas i en filter bubble. Den journalistiska drivkraften att vara relevant  kommer ständigt att vara det absolut viktigaste. Detta skulle självklart vara en  utveckling på gott och ont.  

Sammanfattning  

Om man väger in för‐ och nackdelarna i dagsläget går det att sammanfatta det  som att just nu kanske oron inte behöver vara jättestor. Nackdelarna är absolut  störst dvs. att journalister tenderar att själva hamna i en omedveten saknad av  tendensfrihet.  Detta kan i kombination med bristande källkritik få konsekvenser  för det journalistiska hantverket och därigenom påverka publiken/allmänheten. 

En lösning med flera tidningar och journalister för olika grupper kan bli  problematiskt då världsbilden skulle bli så skild från person till person.  

En omedveten individualisering av journalisternas informationsintag är alltså  problematiskt eftersom deras journalistiska förpliktelser ger dem en plats i  samhället där de är en viktig kugge i vår demokrati. 

Nackdelarna väger så pass tungt att det inte går att ignorera. Effekterna bör  studeras i vidare studier och ett första steg skulle kunna vara att utbilda  journalistkåren tydligare inom detta område.  

Avsaknad av vetskap 

Kanske är det så att det är dags att revidera den traditionella modellen av  gatekeeping. 

Ett mer individualiserat kommunikationssamhälle verkar vara den nya vägen att  gå, då allt mer och mer information filtreras genom social medier, så filtreras  även vår informationsdiet efter våra egna tidigare val. Frågan är kanske inte om  det är något bra eller dåligt utan hur vi bäst anpassar oss till denna nya 

verklighet. 

Ett nytt medielandskap 

Detta behöver dock inte nödvändigtvis vara ett problem i sig. Om vi delar upp  media i sociala medier och traditionella medier kan vi se en skiljelinje mellan de  sociala och de traditionella i just det faktum att de traditionella medierna har en  redaktör som tar beslut kring vad som skall publiceras och inte för att skapa en  balanserad informationsdiet. 

Kanske är det en utopi att tro att de traditionella medierna inte kommer att bli  mer sociala framöver och överlåta redaktörskapet åt digitaliserade alternativ.  

Journalister kan hur som helst framöver tänkas få en något förändrad roll. 

Kanske finns inte objektiv journalistik utan alla journalister kommer att vara  öppet färgade av vilka de är som individer privat. En journalist kan vara just en  journalist för en viss typ av människor som befinner sig i samma sammanhang  som journalisten. De traditionella mediernas roll blir då att se till att ha så pass  många journalister knyta till sig att helheten i rapporteringen kan sägas vara  objektiv eller i alla fall flerdimensionell. Vi kan inte utesluta möjligheten att detta  kan skapa ett mer öppet och brett medielandskap med journalistik som är 

mindre objektiv och istället individualiserad, så man kan på så vis ta del av en  breddad bild, för valet av vyer blir möjligen större. På så vis kan då publiken  efter behag ta in den kunskap de vill för att bygga sin egna uppfattning.  

7.1 Förslag på vidare forskning 

En av de viktigaste slutsatserna är att det finns ett behov av ökad forskning inom  ämnet. Vi tror att det finns en rad studier som skulle kunna genomföras för att  tydligare påvisa effekterna av individualiseringsfenomenet hos såväl journalister  som den allmänna publiken. Några förslag till vidare forskning: 

 En jämförande studie på en journalist som arbetar traditionell 

informationsinhämtning mot en som använder sig enbart av Google som  informations samlingsverktyg. 

 En stor studie på hur utbrett individualiseringsfenomenet faktiskt är. Här  kan man tänka sig ett experiment med fler människor på olika platser  runt om i världen och med olika bakgrund för att se vilka resultat de får  upp då de googlar samma sak.  

 En studie av algoritmbaserade nyhetssajter kontra redaktionellt styrda  för att se vilken typ av nyheter som prioriteras och hur 

sammansättningen i nyhetsdieten ser ut.  

 

Related documents