Enkätstudie

Vi valde att genomföra en kvantitativ frågeundersökning i form av en enkät. 

Enkäten skickades ut till 50 journaliststudenter varav 32 svarade och 37  genomförde hela undersökningen. Den ägde rum mellan onsdagen den 21 och  fredagen den 30 november 2012. Enkäten bestod totalt av 16 frågor.  

Innan enkäten skickades ut så genomgick den fem kontroller genom att fem olika  personer fick prova enkäten tills den rätta blandningen och förståelsen av 

frågorna var nådd, vilket ledde till den slutprodukt som vi då valde att gå vidare  med. 

Undersökningsdesign 

Enkätundersökningen gjordes bland journaliststudenter vid Uppsala universitet,  JMK i Stockholm samt Kaggeholm på Lidingö och ägde rum mellan onsdagen den  21 och fredagen den 30 november 2012, med 32 svar. Enkäten bestod av två  olika delar, där det först var en inledande del med generella frågor kring  användandet av Google och sedan en mer djupdykande del som handlade om  inställningen till individualisering och Google. Enkäten bestod för det mesta av  standardiserade fasta frågor som hade fasta svarsalternativ, men några frågor på  andra hälften av enkäten var av mer öppen natur, här användes både fasta 

svarsalternativ samt möjligheten att lägga till en kommentar. En fråga var helt  öppen och därav helt utan fasta alternativ. Frågorna operationaliserades för att 

tydligt bidra till att besvara frågeställningen. En viktig del med enkäten var att  den skulle hålla hög validitet och realibitet och vi gjorde förtester för att  undersökningen skulle vara lätt att förstå och ej missuppfattas.   

Eftersom att detta bygger på en frågeundersökningsstudie baserad på en 

enkätstudie, kommer det att uppkomma flera olika analysenheter vilket gör det  så att de passar bäst för i det fallet att använda sig av en statiskdesign, för sedan  kunna jämföra de olika analysenheterna. Den statistiska designen passar bättre  då vi ska analysera och jämföra ett relativt stort antal analysenheter för att sedan  kunna få fram någon form av representativ bild. Det är också viktigt att tillägga  att det huvudsakliga materialet i undersökningen är just själva 

enkätundersökningen vilket gör att de känns relevant att använda sig av en  statistiskdesign för att utforma studien. 

Operationalisering 

Vi utförde en operationalisering av frågorna utifrån bakgrundsinformationen  och teorin för att på så sätt uppfylla vårt syfte samt besvara våra 

frågeställningar. Vissa frågor är mer direkt knutna till uppsatsens 

frågeställningar medans andra är gjorda för att sätta in frågan i ett större  sammanhang och bidra med mer information till analysen. Alla frågor syftar till  att ge ökad förståelse kring användningen av Google bland blivande journalister  samt deras inställning till individualiseringsfenomenet.  

Frågor:  

1. Jag är: 

Svarsalternativ: Man/Kvinna.  

Vi har valt att inte anlägga ett genusperspektiv på uppsatsen men tyckte  ändå att det kunde vara relevant att samla in information om 

könstillhörighet om det skulle visa sig att det var väldigt stora skillnader  mellan könen i något avseende.  

2. Hur gammal är du? 

Svarsalternativ: Under 20, 20‐25, 26‐30, 31‐40, Över 40.  

Frågan om ålder är relevant då vi utgår från tanken om att 

individualiseringen, enligt Pariser, hela tiden utvecklas. Om de yngres  svar skiljer sig från de äldres kan det påverka vad vi kan göra för  antaganden om utvecklingen framöver.  

3. När du söker information på internet vilken sökmotor använder du  dig av oftast? 

Svarsalternativ: Google, Annan (Ange vilken) 

Eftersom vårt arbete uteslutande handlar om informationssökning via  Google, hade vi denna fråga som en urskiljare för att veta att alla som  svarade på nästkommande frågor oftast använde Google och inte någon  annan sökmotor.  

4. Har du ett Google‐konto (Google+, Gmail eller liknande)  Svarsalternativ: Ja, Nej, Vet ej. 

I enlighet med vad som framkom om Google i avsnittet ”Google och  sökmotorernas utveckling” så var det relevant att samla in information  om huruvida de svarande hade ett googlekonto som sparar information  om dem och deras aktivitet. Som vi lärt oss så har det stor påverkan på  sökresultatet.  

5. Hur ofta använder du Google för privat bruk? (ej relaterat till  arbete/skola) 

Svarsalternativ: Varje dag, Varje vecka, Varje månad, Mer sällan eller  aldrig. 

Google gör ingen skillnad om man söker för privat bruk eller i arbetet. 

Med tanke på journalistens objektiva roll är det därför intressant att vet  hur mycket deras privata sökningar utgör deras individualisering på  nätet.   

6. Använder du Google när du gör ditt journalistiska researcharbete? 

Svarsalternativ: Alltid, Oftast, Ibland, Aldrig. 

Google gör ingen skillnad om man söker för privat bruk eller i arbetet. 

Med tanke på journalistens objektiva roll är det därför intressant att vet  hur mycket deras privata sökningar utgör deras individualisering på  nätet.   

7. Hittar du den information du söker på Google? 

Svarsalternativ: Alltid, Oftast, Sällan, Aldrig.  

Självklart är det viktigast att veta om Google faktiskt fungerar som 

verktyg för journalister i deras informationssökning. Denna fråga är även  intressant att studera baserad på tidigare svar. T.ex. om det skiljer sig  mellan personer som har ett Googlekonto och de som är utan. 

8. Hur många gånger måste du omformulera sökordet innan du hittar  det du söker? 

Svarsalternativ: Hittar oftast på första sökningen, 2‐3 gånger, 5‐9 gånger,  10 gånger eller mer, Vet ej. 

Hur effektivt fungerar Google enligt journalisterna? Denna fråga är även  intressant att studera baserad på tidigare svar. T.ex. om det skiljer sig  mellan personer som har ett Googlekonto och de som är utan. 

9. Jag använder Google för att hitta information inom dessa ämnen: 

Svarsalternativ: Aktuella händelser, Katastrofer, Politik,  Samhällsinformation, Historia, Kultur, Sport 

Denna fråga finns för att se om Google är mer populärt som verktyg för att  finna information inom något speciellt ämne.  

10. Är du medveten om att Google anpassar sökresultaten efter vad den  vet om dig? (Din nuvarande plats, dina tidigare sökningar, vilka  resultat du oftast klickar på m.m. Detta betyder alltså att det inte är  säkert att alla personer får samma träffar när de söker på samma  saker) 

Svarsalternativ: Ja, Till viss del, Nej, Möjlighet att lämna kommentar 

Denna fråga är viktig då den båda ska undersöka vetskapen om ett 

fenomen, samtidigt som den ska förklara samma fenomen för kommande  frågor. En av de viktigaste insikterna handlar om huruvida journalister  känner till denna typ av individualisering på nätet.  

11. Med kännedom om detta. Påverkar denna anpassning av  sökresultaten hur du använder/kommer att använda Google? 

Svarsalternativ: Ja, Till viss del, Nej, Möjlighet att lämna kommentar  12. Hur ställer du dig till att Google anpassar sökresultat efter vad den 

vet om dig? 

Svarsalternativ: Positivt inställd, Negativt inställd, Vet ej, Möjlighet att  lämna kommentar.   

Med denna fråga försöker vi förstå hur journalisterna ställer sig till denna  individualisering på nätet. Möjlighet att lämna kommentar finns då vi  hoppas få en djupare förståelse om varför man är negativt eller positivt  inställd.  

13. Hur tror du att denna anpassning av sökresultaten kan påverka ditt  researcharbete och i förlängningen ditt journalistiska verk? 

Svarsalternativ: Enbart kommentarsfält 

En av de mest centrala frågorna för att besvara syftet med uppsatsen. Här  ville vi inte ha alternativ utan vi ville tvinga fram mer utförliga svar från  de svarande.  

14. Kommer du göra något för att försöka gå runt detta? 

Svarsalternativ: Ja, Nej, Vet ej. Om ja, motivera. 

Denna fråga lades till för att veta om de svarande redan nu visste några  taktiker för att gå runt Googles individualiseringsalgoritm. Självklart  intressant om det visar sig att de de journalister som svara på enkäten  t.ex. väljer att använda en annan sökmotor.  

15. Skulle du försöka ta bort denna anpassning om du kunde? 

Svarsalternativ: Ja, Nej, Vet ej.  

Den sista frågan handlar helt enkelt om journalister i slutändan tycker att  funktionaliteten är så bra att de vill ha kvar den eller om den kränker den  journalistiska integriteten till den grad att man önskar ta bort den.  

Validitet och reabilitet 

Vid den här operationaliseringen så ställde vi självklart krav på att ha så god  validitet som möjlig, att den är ut av god begreppsvaliditet utan systematiska fel  och höll hög realibitet så de uppnås en hög resultatsvaliditet. 

För att uppnå en god begreppsvaliditet så valde vi att resonera oss fram till den  bästa möjliga operationaliseringen, resonemangsvaliditet. Vi valde där att väga  för‐ och nackdelar mot varandra i olika operationaliseringar tills vi hade en  operationalisering som vi ansåg bäst lämpad. Vi valde att prova olika former av  enkäter i tidigt stadium med olika operationell indikator på 5 olika 

försökspersoner för få fram den bästa, operationaliseringen. 

En hög reliabilitet, har försökts skapas genom att vara väldigt noggrann då det  kommer till datainsamling och bearbetningen av denna.  

Genom dessa insatser tycker vi att vi uppnår en resultatsvaliditet och att vi  faktiskt mäter det vi säger att vi mäter.