C‐Uppsats i Medie‐ och kommunikationsvetenskap Framlagd HT‐2012
Den nya IT‐bubblan
‐En studie om journaliststudenter och deras sökvanor på nätet
Författare: Olle Dahlqvist Gustav Dahlgren Handledare: Cecilia Strand
Sammanfattning
Syftet med den här uppsatsen var att bidra till forskningen kring individualiseringens påverkan. Vi ville försöka förstå vilken effekt individualiseringen på ett välanvänt researchverktyg kan påverka det journalistiska materialet och journalisternas arbetssätt samtidigt som vi vill skapa oss en uppfattning om vilken kännedom som finns kring
individualiseringsfenomenet. Genom en litteraturstudie kring individualisering på nätet, journalistens roll och teorin kring gatekeeping i kombination med en enkätstudie genomförd bland journaliststudenter har vi nått en ökad förståelse kring individualiseringens påverkan på journalisters informationsinhämtning.
Utvecklingen är i ett för tidigt stadium för att vi ska kunna dra några slutsatser om nuläget men vi har kunnat påvisa trender och analyserat effekterna av dem.
Individualiseringen visar sig skapa problem när det gäller journalistisk
objektivitet, tendensfrihet och källkritik och en ökad utbildningsinsats bör göras för att förhindra individualiseringens effekter.
Abstract
The web is getting more and more characterized by personalization. Big social networks like Facebook as well as the leading search engine Google increasingly use personalization algorithms to tailor the information that they present to users. All in order to make the information more relevant and engaging for the end consumer. How does this personalization affect journalists who increasingly search the web as a part of their journalistic research? In this essay we have looked at the effects that
personalization has on the journalists of tomorrow by conducting a survey among students of journalism. We have also done a study of literature and theories to try and determine what consequences personalization will have on the internet in the future.
We make an in depth study of the search engine Google as this is one of the main sources of information for journalists and we have tried to tie this to theories of filter- bubbles and gatekeeping. We find that the question is in need of further studies to really determine the threat that we face but conclude that information on
personalization should be far more evident when it occurs.
Number of pages: 64 + appendix
Course: Media and communication studies C
University: Department of informatics and media, Uppsala University Period: Fall 2012
Keywords: Filter bubble, personalization, digital gatekeeping, google search,
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 5
1.1 Problemformulering ... 6
1.2 Frågeställning och syfte ... 7
1.3 Forskningsområde och forskningslucka ... 8
1.4 Google och sökmotorernas utveckling ... 8
2 Teori ... 13
2.1 Filter Bubble ... 13
2.2 Journalism ... 15
2.3 Gatekeeping ... 20
3 Metod ... 27
3.1 Teori ... 28
3.2 Enkätstudie... 29
3.3 Analysmodell ... 34
4 Resultat ... 36
4.1 Tema A ... 36
4.2 Tema B ... 40
4.3 Tema C ... 43
5 Analys ... 51
5.1 Tema A ... 51
5.2 Tema B ... 52
5.3 Tema C ... 54
6 Slutsats ... 58
7 Diskussion ... 60
7.1 Förslag på vidare forskning ... 63
8 Källförteckning: ... 64
Bilaga: Författare ... 66
Appendix ... 67
1 Inledning
Vi har länge levt i en tid då informationskanalerna har varit beständiga och begränsade till antalet, där de största informationsaktörerna har varit
massmedia och där tv‐, radio‐ och tidningsredaktioner styrt informationsflödet.
Dessa medieinstitutioner har blivit kallade den tredje statsmakten och haft en viktigt demokratisk uppgift att kritiskt granska alla delar av samhället. I den uppkopplade världen går vi i större utsträckning mot ett informationsintag via nätet. Runt 88 procent av svenskarna har nu tillgång till internet i hemmet och 85 procent av dessa via bredband.1 Traditionella medier som dagspress, radio och tv flyttar ut på nätet och antar nya format som passar webben bättre. Även arbetskåren, journalisterna, flyttar ut på nätet och sköter mer och mer av sitt researcharbete online och med internetbaserade källor.
Internet erbjuder nästintill obegränsat informationsutrymme vilket skapar otroliga möjligheter men vilket också kan medföra problem. För att inte bli överväldigade av denna informationsmängd som finns på internet behöver vi sätt att filtrera informationen, likt information och nyheter tidigare har blivit filtrerade till oss via journalister eller en redaktion. I den digitaliserade världen styrs denna filtrering inte av journalister och redaktioner utan till stor del av olika algoritmer. Googles sökalgoritm är ett exempel, Facebook edgerank ett annat och Internets största nyhetssite Yahoo News bygger på liknande funktioner. Även rekommendationsfunktionen på tjänster som Spotify eller Netflix kan sägas representera en typ av informationsfilter. All information som dessa tjänster kan samla in om dig som användare bidrar till att göra din
internetupplevelse mer personligt anpassad. Ordet som har kommit att
representera detta fenomen är ”individualisering” (personalization på engelska).
I denna uppsats kommer vi att använda uttrycket individualisering som ett samlingsbegrepp för trenden av individanpassad information på nätet.
Individualisering har anammats av näst intill alla stora internetaktörer och
1
http://www.nordicom.gu.se/?portal=mt&main=sve_stats.php&menu=menu_sve
&me=7
används som en ursäkt för att samla in all typ av information om användare. Det är inte konstigt att utvecklingen gått åt det här hållet. Framförallt är det två saker som drivit utvecklingen, dels det vi redan varit inne på, att
informationsöverflödet kräver någon typ av filtrering och en individuellt
anpassad filtrering som sker automatiskt utan krav på aktivitet från användaren är den absolut effektivaste och mest användarvänliga filtreringen. Den andra anledningen är av ekonomisk natur. Med internetjättar som Google och Facebook nu introducerade på börsen ökar kraven på säkra intäktskällor. För dessa företag är annonsintäkter den absolut största inkomstkällan och
möjligheten att erbjuda det bästa annonsmöjligheterna är den största konkurrensfördelen.
Google är ett företag som kommit oerhört långt när det kommer till
individualisering. Googles mest populära tjänst är just sökmotorn Google där det 2011 gjordes i snitt nästan 5 miljarder sökningar varje dag.2 Google arbetar hårt med att utveckla sin sökmotor för att den fortsatt skall vara världens bästa.
Googles grundare Larry Page har sagt att individualiseringen är Internets framtid, och att den bästa sökmotorn kommer vara den som vet mest om användaren.3
För journalistkåren är internet en stor informationskälla i deras journalistiska arbete och vårt antagande är att många använder Google för att snabbt hitta den information de söker.4 Googles fantastiska filtreringsfunktioner överglänser de mesta sökfunktioner i tidigare informationssystem och har gjort mycket för att underlätta arbetet för alla i informationsbranschen.
1.1 Problemformulering
En del forskare hävdar dock att denna utveckling inte enbart är av godo. Vad händer egentligen när internet väljer att visa dig precis just det som du redan är intresserad av? Vad händer med de nya intrycken om du bara blir matad med information som du redan är intresserad av?
Eli Pariser har skrivit boken Filter Bubble: What the internet is hiding from you,
2 www.statisticbrain.com/google‐searches/
3 Pariser, s. 33
4 www.jajja.com/jajjapedia/nyheter/google‐basta‐verktyget‐att‐na‐journalister
och menar att alla dessa algoritmer skapar något som han kallar för en ”filter bubble” som omsluter användaren och på längre sikt skärmar av personen från nya intryck. Vi kommer att utveckla Eli Parisers tankar senare under avsnittet
”Teori” men grundtanken är att alla dessa individualiseringsalgoritmer effektivt sorterar bort sådant som vi inte är intresserade av och istället matar användaren med vad användaren själv anser vara relevant information. På så sätt stängs alternativa åsikter och nya insikter ute och användarnas informationsdiet blir enbart ett resultat av vad de tidigare gillat, läst eller delat.
I Sverige ligger vi långt fram i internetutvecklingen men vi är dock ännu långt ifrån ett samhälle där internet är den uteslutande informationskällan. Faktum är att fler svenskar tittar på TV varje dag än surfar på nätet och nästa 80 % av svenskarna kommer dagligen i kontakt med en dagstidning.5 I stor utsträckning sätter dock massmedia fortfarande nyhetsagendan. Men hur påverkar
individualiseringstrenden journalisterna?
1.2 Frågeställning och syfte
Syftet med uppsatsen är att bidra till forskningen kring individualiseringens påverkan. Vi har valt att begränsa vår studie till en internettjänst, nämligen sökmotorn Google, och vi har valt att studera en specifik målgrupp, nämligen blivande journalister. Vi vill försöka förstå vilken effekt individualiseringen på ett välanvänt researchverktyg kan påverka det journalistiska materialet och journalisternas arbetssätt samtidigt som vi vill skapa oss en uppfattning om vilken kännedom som finns kring individualiseringsfenomenet.
Primärt kommer vi att arbeta utifrån två huvudfrågeställningar.
Vilken kännedom finns om individualiseringen på nätet?
Vilka effekter kan det får för journalister i framtiden?
I tillägg till detta kommer vi att försöka skaffa oss en uppfattning om vilka konsekvenser detta kan få för journalistiken och det källkritiska tänkandet.
5
www.nordicom.gu.se/?portal=mt&main=sve_stats.php&menu=menu_sve&me=7
1.3 Forskningsområde och forskningslucka
Uppsatsens forskningsområde är medie‐ och kommunikationsvetenskap inriktat mot digitala villkor och IKT där IKT används som förkortning av informations‐
och kommunikationstekniksamhället6. Valet av detta område grundar sig på att den huvudsakliga byggstenen är hur information och kommunikation kan komma att förändra en yrkesroll i en allt mer digitaliserad värld, genom de nya former av villkor som skapas via ny teknik. Vi förbiser områden som
internetforskning för vi vill se på hur den teknologiska utvecklingen inom information och kommunikation kan komma att förändra villkoren för
journalister, vilket gör att vi inte fokuserar specifikt på fenomenet internet, utan hur en teknologisk utveckling, eventuellt förändrar en yrkesroll och dess
utövande av deras samhällsroll. Målet med den här uppsatsen är att koppla ihop detta för att studera individualiseringen effekter på blivande journalister för att fylla en forskningslucka som ingen tidigare valt att undersöka. Den tidigare forskningen inom ämnet kommer sedermera att fungera som teoretisk bas vid analyseringen av resultatet från enkäten.
1.4 Google och sökmotorernas utveckling
Innan vi går in mer specifikt på sökmotorn Google är det viktigt att förstå vad en sökmotor egentligen är och hur den fungerar.
En sökmotor är en tjänst som genom att skapa sig ett eget index snabbt kan hitta relevant information åt en användare som anger ett eller flera sökord i en
sökruta. Vanligtvis består en sökmotor av tre essentiella komponenter. En sökspindel som identifierar sidor och information på nätet. En indexerare som indexerar all den information som sökspindeln hittar samt en sökmodul som söker i indexet. 7
Sökmotorn Google som från början hette Backrub skapades av Larry Page och Sergey Brin under deras år vid Stanford University där de båda studerade datavetenskap. Namnet Google tog de från den matematiska termen gogol som är en etta följd av etthundra nollor och som skulle symbolisera den oändliga mängd information som utgjorde internet. I september 2008 startades företaget
6 Hård af Segerstatad, Peder. s14
7 Våge et al, s. 135
Google och lockade snabbt till sig investerare. Redan 1999 vann Google de flesta klasserna i NPD online research som undersökte vad folk tyckte om de största sökmotorerna. Vid den här tidpunkten slogs Google om uppmärksamheten med sökmotorer som AltaVista, Yahoo och Northern Light. Det som skiljde Google från andra sökmotorer på den tiden var den algoritm som Page och Brin skapat och som kallades PageRank. PageRank var revolutionerande på så sätt att den inte bara mätte antal gånger som ett sökord förekom på en webbsida utan även tittade på hur sidor länkade till varandra för att dra en slutsats om vilket innehåll som var mest relevant. Dessutom samlade Google in information om hur
användarna använde Google, vilka sökresultat användarna klickade på oftast samt hur länge man stannade på de olika sidor användaren klickat på.8
I maj 2010 lanserade Google tio nya språkversioner, bland annat den svenska, och expansionen tog fart på allvar. Det året blev Google den största sökmotorn på nätet med 1 miljard indexerade webbsidor, en position som man vidhållit sedan dess. 9
Google använder sig av så kallade proprietära algoritmer. Dessa algoritmer går inte att modifiera eller ens se utan är hemliga. Försök har gjorts på andra håll att skapa öppna, enkelt modifierbara sökmotorer där användarna själva kan
påverka sökresultaten. Det kanske mest omtalade projektet leddes av
Wikipedias grundare Jimmy Wales, och hette Wikia Search. Dessa projekt har dock inte nått någon större framgång ännu vilket därför inte heller lett till någon förändring i Googles affärsmodell. 10
På senare år har Google i högre och höge grad satsat på så kallat ”anpassat sök”.
Anpassat sök utgår från användaren snarare än sökorden för att skapa mer relevanta sökresultat. Ju mer information Google har om användaren desto bättre kan de skräddarsy resultaten. Därför är det kanske inte så konstigt att Google med tjänster som Google + nu gett sig in kampen om användarna på sociala nätverk då Facebook visat just hur värdefull personlig information om användare är för internetupplevelsen, och inte minst, möjligheten att tjäna
8 Ibid, s. 232
9 Ibid, s. 234
10 Ibid, s. 126
pengar. Larry Page har själv sagt att den bästa sökmotorn är den som vet mest om användaren.
Såhär skriver Google själva om vad de kallar för ”anpassat” sök:
”Du ska gå ut och äta och väljer mellan två restauranger som ligger på samma gata och som ser exakt likadana ut. En av dem är full med folk, den andra tom.
Antagligen väljer du den välbesökta restaurangen. Det är den principen vi arbetar efter när vi väljer ut sökresultaten på Google. För att ge dig de mest relevanta sökresultaten för varje sökfråga granskar vi användningsmönstren hos miljontals användare på Google varje dag.”11
När en användare är inloggad på ett Google‐konto, är alla hans eller hennes sökningar sparade på det kontot. När en användare sedan utför en sökning, är sökresultaten inte bara baserad på varje webbsidas relevans till söktermen, men tjänsten beaktar även vilka webbplatser användaren tidigare besökt med
sökresultaten för att avgöra vilket sökresultat som är mest relevant för just den användaren, allt för att ge en mer personlig upplevelse. Funktionen börjar fungera först efter det att användaren har utfört flera sökningar på Google. 12 Funktionen infördes ursprungligen i en testversion den 29 mars 2004. Senare kom den att finnas tillgänglig som en tjänst den 20 april 2005, då fortfarande skild från en vanligt Googlesökning. Funktionen introducerades första gången i det vanliga Googlesöket på Google.com den 28 Juni 2005, för användare med Googlekonton. Den 4 december 2009 introducerades anpassat sök för alla Googleanvändare inklusive dem som inte inloggad på ett Google‐konto.
Nedan följer ett enkelt schema över hur information lagras och anpassas beroende på om användaren är inloggade eller inte vid tillfället för sökningen.
13 Anpassning utifrån
sökhistorik – inloggad Anpassning utifrån sökhistorik – inte
11 www.google.com/intl/sv_se/goodtoknow/data‐on‐google/more‐relevant/
12 support.google.com/accounts/bin/answer.py?hl=sv&answer=54041
13 support.google.com/accounts/bin/answer.py?hl=sv&answer=54041
inloggad Hur lagras
informationen som används vid
anpassningen?
I Google Webbhistorik där den kopplas till ditt Google‐
konto
På Googles servrar, kopplad till en anonym cookie i webbläsaren Vilka sökningar
används vid anpassningen?
Bara sökaktivitet som sker när du är inloggad och endast om du har aktiverat Google Webbhistorik
Bara sökaktivitet från när du inte är inloggad
Det finns ytterligare funktioner som kopplas på om en användare är inloggad på ett Googlekonto vilka redovisas här nedan:
1. Googles produkter: Sök efter offentligt och privat delat innehåll som är synligt för dig, t.ex. dina bilder i Google+ (och Picasa) och inlägg på Google+ från dina vänner.
2. Social sökning: Hitta relevanta bilder och sidor som delats av personer i dina cirklar på Google+ och föreslagna kontakter.
3. Google Webbhistorik: Få anpassade resultat baserat på din tidigare sökaktivitet på Google, till exempel sökningar som du har gjort eller resultat som du har klickat på.
4. Profiler i sökning: När du söker efter en väns namn kan du se en länk till personens profil på Google+ i listan med autoslutföranden. Med
personliga resultat är sannolikheten större att du ser din vän Johns profil än profilen för en annan John som du inte känner. Läs mer om profiler i sökning14
Google.se och utvecklingen i Sverige
Enligt Google är anpassat sök under utveckling och även om det är svårt att hitta information om fenomenet verkar det som att de flesta tjänster av den här typen endast finns på Google.com och skulle därför inte gå att använda enbart på Google.se 15
14 support.google.com/websearch/bin/answer.py?hl=sv&answer=1710607
15 support.google.com/websearch/bin/answer.py?hl=sv&answer=54048
Enligt vad som går att läsa sig till hos Google ser det ut som att de flesta funktioner som börjar fungera när man är inloggad, än så länge enbart gäller google.com.
Den anpassning som finns kvar på Google.se är då den som görs utan att man behöver vara inloggad. Google spara då information via cookies på datorn samt avgör geografisk placering genom att titta på datorns IP‐nummer.16
Att stänga av personliga resultat
Att försöka förstå sig på de olika delarna i denna individualisering på Google är inte helt lätt och det är inte heller helt lätt att förstå hur man kan stänga av denna anpassning. En text hämtad från Google support center illustrerar svårigheterna.
”Om du är inloggad och har aktiverat Google Webbhistorik kommer din
webbhistorik att registreras även efter att du har inaktiverat personliga resultat.
Läs om hur du inaktiverar Google Webbhistorik eller tar bort enstaka poster som du inte vill ha kvar i Google Webbhistorik.” 17
Har man ett konto verkar man på egen hand kunna styra över de funktioner som gäller då man är inloggad, är man utloggad så är det enda alternativet att stänga av cookies för webbplatsen Google.se. Det verkar förnärvarande inte finnas något lätt sätt att komma runt anpassningen utifrån IP‐adress.
16 support.google.com/websearch/bin/answer.py?hl=sv&answer=1710607
17 support.google.com/accounts/bin/answer.py?hl=sv&answer=54041
2 Teori
2.1 Filter Bubble
Begreppet Filter Bubble är lanserat av den amerikanske internetaktivisten och författaren Eli Pariser i boken The Filter Bubble: What the internet is hiding from you. 18
I stora drag går filter bubble‐teorin ut på tanken om att den ökade individualiseringen på nätet försätter användarna i en typ av
informationsbubbla. Tjänster som Google, Facebook, Netflix, Last.fm och en uppsjö andra använder sig av så kallade individualiseringsalgoritmer för att rangordna vad som är mest relevant för en användare vid ett visst givet tillfälle.
På sökmotorer så som Google tar detta sig i uttryck genom relevanta träffar på våra sökord som är kopplade till en rad olika faktorer som vi har beskrivit i avsnittet ovan, på Facebook genom att vissa vänners statusuppdateringar syns oftare än andra, och på Netflix genom filmrekommendationer baserat på vad vi sett och vilket omdöme vi har gett tidigare filmtitlar. 19
Av internetanvändarna upplevs detta oftast som positivt. Hos Netflix finns cirka 160.000 filmer20 och cirka 50 miljarder sidor finns indexerade hos Google21. För en vanlig internetanvändare blir det omöjligt att navigera på nätet utan dessa filtreringsfunktioner. Användarna behöver alltså dessa funktioner, sökmotorer i alla dess former har funnits nästan lika länge som internet självt och ständigt varit extremt välanvända. 22
Eli Pariser menar att dessa algoritmer som på nätet kan sägas ersätta de traditionella mediernas ”gatekeepers” eller redaktörer (läs mer under
”gatekeeping” i teoridelen) har en negativ påverkan på användarnas informationsdiet. I jakten på att vara relevanta stänger dessa algoritmer nämligen ut allting som de inte anser vara relevant för användaren och matar
18 www.thefilterbubble.com/
19 Pariser, s.8
20 Pariser. s.14
21 www.statisticbrain.com/total‐number‐of‐pages‐indexed‐by‐google/
22 Pariser, s. 8
istället användaren med information som den redan vet att användaren är intresserad av. Filter bubble är alltså begreppet som förklarar denna
informationsbubbla som enbart innehåller de saker som vi redan indikerat att vi är intresserade av och stänger ute nya intryck och tankesätt.
Fig. 123
Individualisering driven av kommersialism.
Det går knappt att tala om individualiseringen som den tar sig i uttryck på nätet utan att även nämna den ekonomiska aspekt som är uppenbar. Företag och tjänster på nätet tävlar konstant om att erbjuda den mest relevanta tjänsten.
Genom att ge användaren rätt rekommendationer vid rätt tid skapar man ett mervärde, och den som lyckas bäst med detta kommer i slutändan vara den tjänst som får mest användare. Sökmotorerna och de sociala nätverken driver också egna annonstjänster på sina respektive sidor. Ju bättre de kan matcha annonser till att vara så relevanta som möjligt för målgruppen ju mer annonsörer kan de locka till sina nätverk. Enligt statistik från IRM uppgick investeringarna i annonser på nätet till 6,5 miljarder kr år 2011 vilket kan jämföras med 7,8 miljarder i dagspress som är den enskilt största kanal för annonsering i Sverige idag. 24 Marknaden för annonser på nätet är alltså en jättebusiness och inte minst för de stora sociala plattformarna och sökmotorerna som Facebook och Google.
23 philanthropy.com/article/Escaping‐the‐Filter‐Bubble‐/128154/
24 www.irm‐media.se/tabell_reklamstatistik2005.aspx
De två grundpelarna som drivet individualiseringstrenden som Eli Pariser vänder sig emot är alltså överflödet på information samt de ekonomiska
incitament som finns i att erbjuda rätt annonser till rätt personer vid rätt tillfälle.
2.2 Journalism
”Literally taken, this refers to the product or the work of professional 'newspeople'.
As product it typically means informational reports of recent or current events of intrest to the public.”25
Om målet är att vi ska förstå ordet journalism, så kan man se till ovan som Mccquail har skrivit. Men för att kunna förstå journalismens och dess roll i samhället ur ett mer teoretisk perspektiv så behövs det mer.
En form av journalistik har alltid funnits, fast dess form har varierat. För
grunden i oss har varit att alltid söka efter information bortom oss själva, vi har allt som oftast velat veta vad som händer på andra sidan staden, den här
instinkten definierar Bill Kovach & Tom Rsenstiel som ”awareness instinct”26. För människor söker information för att vidga sig själva och ha en större vetskap om sin omgivning. Kocach et al, skriver att vårt utbyte av den här informationen blir det som vi bygger upp vårt samhälle och kontakter med andra människor.
Det var på så vis som journalistiken skapades i berättelsen av en händelse till andra. En sak som har varit tydligt genom historien är att de samhällen som har varit mer demokratiska har visat sig ha mer nyheter och information att dela ut.27 För att komma närmare det journalistiska undret som existerar i omvärlden för tillfället, kan man säga att detta uppkom under 1600‐talet i Amerika och England, och har sedan frodats allt eftersom världen demokratiserats. 28
25 Mcquail, Denis s561
26 Kovach, Bill & Rosenstiel s.20-21 27 Ibid s.21
28 Ibid s.21-22
I en undersökning som utfördes av Kovach et al, så kom det fram att det som ses som journalisternas huvudsakliga mål är att tala sanning så att människor har den information som är nödvändig.29
Det sägs att journalistens huvudsakliga uppgift är att förse invånare med den information de behöver för att vara fria och självreglerade.30
Kovach et al väljer att lista upp en journalists huvudsakliga yrkesroll i totalt tio helt övergripande punkter, som de väljer för att ringa in det journalistiska yrket.31
Journalism's first obligation is to the thruth
Its first loyality is to citizens
Its essence is a discipline verification
Its practitioners must maintain an independence from those they cover
It Must serve as an independent monitor of power
It must provide a forum for public criticism an compromise
It must strive to make the significant interesting and relevant
It must keep the news comprehensive an proportional
Its practitioners must be allowed to exercise their person conscience
Citizens, too, have rights and responsibilities when it comes to the news
De här tio punkterna är det som en journalist skall förhålla sig till som en grundregel enligt författarna. Precis samma tio punkter väljer sedan även
svenska journalisten Björn Häger att ta upp som tio huvudsakliga punkter för en journalist att förhålla sig till i sin bok Reporter. Björn Häger säger att det Kovach et al var ute efter att ta reda på vad journalistikens roll är för något.
Häger väljer sedan att översätta alla dessa punkter och sedan sammanfatta journalistens syfte i en svensk översättning. 32
29 Ibid s.37 30 Ibid s. 12
31 Kovach, Bill & Rosenstiel s.5-6
”Journalistikens syfte är att förse människor med den information de behöver för att vara fria och självstyrande. Och vägen dit sammanfattar de i tio punkter, som kommit att bli ett etablerat riktmärke för västvärldens
journalister”33
De tio punkterna som Häger här talar om är de tio punkterna som listades här ovan. Häger väljer även att ta upp andra viktiga faktum för hur journalistik skall fungera, han skriver att journalister är anställda likt alla andra för att göra det ägarna vill att de ska göra och de är allt som oftast att tjäna pengar. Men han hävdar att det inte går att jämföra journalistik med andra yrken som ändå utgår ifrån samma syfte att tjäna pengar. För Journalistik är inte enbart en vara utan det är också ett ”fundament i folkstyret” .34
Detta beror på att journalister har en tydligt definierad demokratisk roll som ligger grundad i liberalismens frihetsliberal, det här även varit så under en lång tidsperiod. Detta bottnar i en liberal doktrin som kom fram på 1800‐talet då dagspressens genombrott, och i doktrinen stod det att all press skall vara fri från makt.35 Häger skriver ”Journalisten ska söka sanningen och förmedla den till läsaren, utan att styras av vad politikerna tycker att de ska få veta.” 36
Häger beskriver hur det hela fungerar, att tidningar som sköter sig och sina uppgifter får allmänhetens stöd genom att de köper tidningen, medan tidningar som inte sköter sig inte får det och därför går under. Häger säger att på detta viset får journalisterna ett uppdrag nämligen att övervaka makthavarna som styr landet, därför har journalisterna kallats för den tredje statsmakten.37
Samtidigt beskrivs det hur journalistik och medier skall vara drivna av
marknadskrafter och journalister har alltid sin pressfrihet så länge de sköter sig.
Men lagstiftarna i Sverige försöker även att ta fram journalistik som de inte tror marknaden kan, genom att ge statliga bidrag m.m. skriver Häger. 38
32 Häger, Björn s23 33 Ibid – s 23 34 Ibid – s 22 35 Ibid - Häger – s 22 36 Ibid - s22
37 Ibid - s22 38 Ibid - s22
Under 1970 talet så lade riksdagen ut mediernas huvuduppgifter i deras demokratiska roll, där de skrev att de var följande fyra. 39
1. Information: Medierna bör ge den information som är nödvändig för att medborgarna ska kunna ta ställning i samhällsfrågor 2. Kommentar: Medierna bör fristående eller som språkrör för
organiserade samhällsintressen kommentera skeendet i samhället.
3. Granskning: Medierna bör som allmänhetens företrädare granska och kontrollera de inflytelserika i samhället
4. Gruppkommunikation: Medierna bör främja en kommunikation inom och mellan organisationer och grupper
Det här togs fram 1974, vilket nu var 39 år sedan, vilket har lett till att synen på dessa grunder har förändrats. I sina nya utlåtanden så väljer man att plocka bort kommentar och gruppkommunikation.
I moderna utläggningar skriver Häger att man väljer att definiera medias uppgifter som:
”information, granskning och forum för debatt”.40
Detta utgör grunden för en svensk journalistiskt arbete detta är dess fyra huvuduppgifter.
”Men uppdraget handlar inte bara om att vara en vakthund, utan också om att vara ledarhund, att hjälpa folk förstå omvärlden. Bra journalistik är inte enbart en fråga om underhållning utan också om att förmedla kunskap.” 41 Med dessa saker och de tio punkterna som Kovach et al tagit fram, väljer Häger att beskriva journalistik i svensk bemärkelse. Han talar om att journalistens roll är en mångsidig sådan som handlar om att både övervaka och bevaka
makthavarna, samtidigt som det är viktig att vara den som kan förmedla kunskap till folket.
39 Ibid – s22 40 Ibid - s23
41 Ibid – Häger - s23
Hur journalistens roll ställer sig gentemot en gatekeeper, så där kan man säga att på en nyhetsredaktion så är det redaktören som fungerar som den slutgiltiga gatekeepern. Eftersom det är redaktören som är den slutgiltiga personen nyheten går till och står som ansvarig utgivare. Den här personen är ansvarig utgivare och där av den personen som bestämmer skriver Häger, där av på redaktionen när det kommer till tryck så är det ingen demokrati, utan en person som bestämmer.42 Vilket gör att journalisten på det viset får rätta sig in i ett led bakom sin chef, vilket Häger då säger gör att den enskilde journalisten har väldigt liten makt i vad som får medias strålkastare på sig och hur det förpackas.43
En viktig del när det kommer till vad som kommer till chefen är ju dock hur källkritiken hos journalistens ser ut. Vilket också är en otrolig viktigt del i journalistens hela arbete så att de kan upprätthålla sin yrkesroll.
För källkritik säger Häger gör så att en journalist kan komma så nära inpå sanningen som möjligt.44 Han väljer att låna en beskrivning av källkritik från Thorsten Thurén
”Äkthet: Källan ska vadet den utger sig föra att vara
Tidssamband. Ju längre tid som gått desto större skäl att tvivla på källan Oberoende. Källan ska ”stå för sig själv”, inte vara ett referat av en annan källa.
Tendensfrihet. Ger källan en falsk bild av verkligheten på grund av personliga eller politiska intressen?”45
En till viktig huvudregel för en journalist att veta skriver Häger är att, för att ett påstående skall vara trovärdigt så ska det bekräftas av minst två oberoende källor. Men detta är inte i alla fall utan i vanlig rapportering så kan det räcka med
42 Ibid - s320 43 Ibid - s114 44 Ibid - s154 45 Ibid – s 154
en källa, men då är det inte inom något kontroversiellt ämne och det skall då även också komma från pålitliga källor. 46
När det blir som viktigast med minst två oberoende källor är när det gäller
kontroversiella ämnen. Viktigt att ha i åtanke är också vad för källa det är, om det är en primärkälla eller en sekundärkälla, där den primärkällan är en huvudkälla och en sekundärkälla är en andrahandskälla.
Uppgifter som går vidare till en sekundärkälla traderas oftast, vilket Häger beskriver som att information traderas då den förs vidare, vilket innebär den förändras.47
Detta leder oss således in till nästa teori vi valt att dyka djupare i nämligen Gatekeeping.
2.3 Gatekeeping
I den här delen kommer det att presenteras en teoretisk bakgrund till
Gatekeepingteorin, dess grundpelare och historia samt även en modernare syn på gatekeeping.
Första modellen
Mr. Gates intåg i media
Tankemodeller för urval
Gatekeeping idag
Som inledning och för att få en övergripande förståelse över begreppet
Gatekeeping kommer en kort förklaring om begreppet och lite om dess historia.
Gatekeeping, används som en term som beskriver hur en nyhetsredaktion fungerar och arbetar med urvalet av händelser, och hur de bearbetas. Sedan måste nyhetsorganisationen välja vilka av alla händelser de väljer att släppa ut genom ”medias portar” där av kommer begreppet gatekeeper. 48
På så vis har nyhetsorganisationer till viss del kunnat styra vilken nyhet som
46 Ibid – Häger – s 154-155 47 Ibid – s 155
48 Mcquail, Denis – Mcquail's Mass Communication Theory (6th edition) - 2010 – Sage Publications London - s558
fokus ska läggas på, och hur den skall speglas eftersom de som har bearbetat den själva.
Vetskapen om att redaktioner själva gjorde nyhetsurval, var redan ett diskuterat ämne i första hälften av 1900‐talet, men det var inte förrän Kurt Lewin la fram en teori för begreppet som det började ta form. Sedan gav David Manning White det mer liv under bemärkelsen Mr. Gates.49
Första modellen:
Den första modellen för gatekeeping som Lewin tog fram handlade om hur de olika urvalen gjordes och varför ett ämne blev valt medan de andra stillsamt ignorerades. Samt att det även gav utfall för en struktur för andra processer än urval, de visade hur innehåll blir format, strukturerat, positionerat och tajmat skriver Shoemaker.50
Pamela J. Shoemaker väljer att beskriva Lewins idé om gatekeeping via en middags uppläggning och beskriver då hur de existerar flera kanaler som maten väljs genom. Teorin säger att det finns olika kanaler, där en kanal är: Mataffären som då blir indelad flera sektioner, upptäckten av maten, köpet av maten och maten på väg hem, val av förvaring. Nästa kanal är val av tillagning och form av förberedning för servering och på bordet. Sista kanalen är placeringen av maten på bordet.51
Vilket leder till att i varje stadium av det här ledet kan maten blir förkastad eller accepterad, och där om den blir accepterad så går den in i nästa kanal.
När det går igenom till nästa kanal så går det igenom en ”gate”. Vilket gör positionen för ”gatekeeping” sprids ut, för alla som har möjlighet att förkasta eller acceptera en vara fungerar som en gatekeeper.52
Sedan finns det mängder av slingrande val som gör att en sak handlas eller inte handlas. Men viktigt att lägga fram, säger Shoemaker, är att Lewin ansåg att detta
49 Shoemaker, Pamela J. s 5 50 Ibid –s 5
51 Ibid – Shoemaker (1990) – s 6-8 52 Ibid – s 8
inte bara var en teori för mat utan, gick även att använda i exempelvis mediala sammanhang också.53
Sedan har Lewin's teori arbetats om och förändrats men grunderna han la har sin plats i teorin fortfarande.
Intåget på mediaområdet:
När teorin verkligen blev beprövad inom mediaområdet så var det David Manning White som gjorde det och döpte den till Mr.Gates. Hans metod var att han påbörjade ett arbete där han bevakade en tidningsredaktion under en veckas tid. Där bad White redaktionen att spara alla artiklar och förslag på artiklar som kom in under veckan till journalisterna och redaktionen. Han bad dem även skriva varför en nyhet inte blev vald och tryckt. Då visade det sig att ungefär 90% av alla nyheter som kom in via ”wire” blev inte tryckta. 54
De nyheterna som sållades bort blev det av flera olika anledningar, men tredjedel av nyheterna blev bortvalda på grund av redaktörens personliga utvärdering av
”storyn” där denne då tillexempel kunde ställa sig kritisk till huruvida det som skrev och påstods i en artikel var sant, skriver Shoemaker55
De två kvarstående tredjedelarna blev sedan främst avställda på grund av att det dels helt enkelt inte fanns plats för nyheten i tidningen, dels för att den nyhet som presenterades kunde likna en annan nyhet som redan fanns med i tidningen, där av ansågs mer irrelevant.56
Det White gjorde i den här undersökningen var att han var den första att placera teorin in i en tidningsredaktion och se huruvida teorin kunde fungera inom nyhetsorganisationer. Vilket han uppenbarligen fick besked om att den fungerade, eftersom hur dessa artiklar väljs så får redaktionen och
journalisterna på jobba och, i det här segment går det att tolka det som det bara finns en eller några få gatekeepers som jobbar med att välja vad som passerar
”porten”. Man ser det som att nyhetskällan inte fungerar som en gatekeeper här
53 Ibid – s 9 54 Ibid – s 10 55 Ibid - s10
56 Ibid – Shoemaker (1990) – s 10
utan, det är bara de som väljer vad som ska bli klassat som nyhet och gå genom porten som fungerar som gatekeeper.57
Sedan är det viktigt att påpeka att en nyhet kan förändra sin form då den går genom porten, för här kan sen en journalist arbeta om historien och skriva om den i nya synvinklar. 58
”Gatekeepers can facilitate or constrain the diffusion of information as they decide which messages to allow past the gates and which to stop, making them important actors in diffusions process. ” 59
Ett citat som leder in på den enskilda gatekeepern.
När det kommer till den journalistiska rollen inom gatekeeping så blir det nedskalat till en individnivå och en yrkesnivå. Journalister har en rad oskrivna regler att förhålla sig till något som tas upp i delen journalistens roll. Shoemaker presenterar ett citat från Thunstall som säger att journalister, kommer alltid ha ett spelrum där de kommer kunna bruka godtycklighet men det är viktigt, citat från Thunstall:
”There will always be much room for the exercise of discreation by journalists. Even though news may not be what journalits alone make it, journalists consititute one of the important categories of people who make news” 60
Med detta så lyfter man fram att journalister inte i sig själva helt skapar vad en nyhet är, men journalisterna är absolut en viktig kugge i skapandet av nyheter.
Skriver Shoemaker att Thunstall lyfter fram. 61
En till viktig del i det Shoemaker tar upp när det kommer till att studera just gatekeeping och individuell nivå är se till nivåer för hur gatekeepers(personer) tänker, tolkar och utvecklar saker. Vilket gör att det måste till en bredare syn, det
57 Ibid – s 10 58 Ibid – s 11 59 Ibid – s 18 60 Ibid – s 34 61 Ibid – s 34
kan handla om att man måsta ta i hänsyn till personligheten hos gatekeepern, bakgrunden osv. 62
Tankemodeller för urval
För att se journalister och redaktörer som gör delar av nyhetsurvalet, så skall de komma utan värderingar och vara objektiva, men det är också en begärd
omöjlighet, för alla personer kommer med värderingar, vilket gör att just den delen är viktigt ha i åtanke. Speciellt i detta fall då en undersökning av en medveten/omedveten individualiseringen av webben påverkar framtidens journalister, vilket kanske förflyttar det här omedvetna valet ytterligare.
För att beskriva hur urvalet görs, talar Shoemaker om tankar med ursprung från värderingar och för att förstå hur en person tänker väljer Shoemaker att ta med tre olika tankesätt som personer blir påverkade utav, hon benämner det som
”model of thinking”.63 Hon talar om dessa i bemärkelse för de tidiga
gatekeepingteorin. De tre som hon lägger fram är ”associationism”, ”Gestalt Theory” och ”The information processing”. 64
Associationism,
Den första tankesätter Shoemaker presenterar är associationism, vilket går ut på att man söker efter kopplingar. En idé kan kopplas ihop med en annan idé för de liknar varandra och varför man kopplar ihop just vissa med varandra kan vara för att man har kännedom om den sedan tidigare.65
Gestalt Theory
Den andra modellen som Shoemaker presenter och som bygger på två grundpelare är Gestalt Theory, den första grundpelaren är ”Reproductive thinking” vilken går ut på att man bildar uppfattningar via gammal information och använder den på den aktuella ”nyheten”, medan den andra pelaren är
”productive thinking” som bygger på att uppfattning skapas genom en kombination av fantasi och ny information.66
62 Ibid – Shoemaker (1990) – s 34 63 Ibid – s 34
64 Ibid – s 34-35 65 Ibid – s 34 66 Ibid – s 35
The Information Processing Approach.
Den tredje modellen för tänkande som Shoemaker presenterar är the information processing approach. Dess grundidé är att försöka förflytta
problemlösning till flera logiska steg. Det man även talar om är hur många olika former av nyheter en individ kan ta in samtidigt från flera olika sammanhang, vilket gör att man i den här logiken förflyttar och kategoriserar nyheter
exempelvis till en grupp. Detta gör att journalistens roll som väljare av nyhet blir enklare att gå igenom.67
Gatekeeping idag
För att få en mer modern syn på just Gatekeeping, så blickar vi mot moderna tider. Detta med hjälp av en bok som teoretiserar konceptet, och även den nya boken är författad av Pamela Shoemaker med medförfattaren Tim Vos, 2009.
Teorin bygger på samma grundstenar men med olika portar som en nyhet ska passera genom för att bli en nyhet. Shoemaker et al. väljer i denna bok att skriva upp det som tre olika kanaler som en nyhet behöver passera för att bli en nyhet.
Dessa tre kanaler kallar hon för Source Channel68 (källkanal), Media Channel69 (Mediakanal) och Audience Channel70(publikkanal)
Källkanalen
Det här är det första steget i kanalen som en händelse tar, och de som figurerar här är personer som har sett något ske eller har information om något som har hänt eller något som anses vara relevant.
Till de som kan ses som den här första typen av en gatekeeper hör t.ex. vittnen till t.ex. en olycka eller talespersoner för företag som har intressen i vad olyckan innebär och som sedan diskuterar det med journalister beskriver Shoemaker et al.71
En viktig del i beaktandet är i vilken form informationen från källan når
journalisterna, ibland så vänder sig t.ex. källorna direkt till journalisten för att ge
67 Ibid – Shoemaker (1990) - s35-36 68 Shoemaker, Pamela J. & Vos, Tim P s122 69 Ibid – s 122
70 Ibid – s 124 71 Ibid – s 122
information och ibland söker journalisten upp dem, dess måste behandlas olika.
Viktigt att tänka på vid källkritik av det här slaget är det mänskliga och att alltid räkna in de mänskliga egenskaperna.72 .
Mediakanalen
Det är i den så kallade mediakanalen som journalistens viktigaste roll återfinns, kanalen innehåller dock inte bara journalister utan alla involverade och
verksamma individer i mediabranschen.
Den här kanalen börjar arbeta då något har ”hänt” och informationer från olika källor börjar strömma in, då kan journalisterna välja att ignorera det som har hänt för de inte anser att det är av nyhetsvärde eller ta det vidare och börja arbeta vidare på händelsen, via t.ex. att söka information om nyheten. Källorna som nyheten kommer ifrån kan givetvis variera skriver Shoemaker, men allt som oftast kommer journalistens ingång till ämnet via ett pressmeddelande eller liknande, men sker även i andra former.73
Shoemaker väljer att beskriva det så att, när en journalist väl väljer att acceptera en händelse så passerar nyheten genom den första ”porten” i mediakanalen.
”Gates in the media channel included selection decisions, assessments of how important various pieces of information are, shaping of the news items, deciding how long the coverage will be, the graphic presentation, and the position within the news medium.”74
Det innebär att händelsen behandlas efter det första godkännandet, skall ta sig igenom alla dessa portar också. Det som sedan avgör hur händelsen behandlas genom allt detta beror på dess nyhetsvärde beskriver Shoemaker et al. 75 Innan allmänheten får ta del av dessa nyheter så ska det genom ett sista port i media stegen och de är via redaktören, som måste godkänna nyheten, som kan förkasta, ändra och acceptera nyheten rakt av.
72 Ibid – s 122
73 Ibid – Shoemaker & Vos - S122 74 Ibid – s 122
75 Ibid – s 122
Publikkanalen
Den här kanalen pekar till spridningen eller vidare spridningen av en nyhet bland allmänheten, till bekantskapskretsar osv.
Den här spridningen beskriver Shoemaker et al som ett relativt nytt fenomen, i den graden de existerar för tillfället. Folk har alltid klippt ut tidningsartiklar och skickat till vänner vid vissa tillfällen men det fanns en inneboende begränsning i det. I den tid vi nu lever kan man enkelt skicka tidningsartiklar till en vän via mail på bara några sekunder, beskriver Shoemaker et al.76
Vidare beskriver Shoemaker att internet tillåter alla att bli en gatekeeper, vilket gör att publikkanalen nu existerar. För nu kan alla dela med sig av nyheter i en stor massa och snabbt. För att passera genom den publika kanalens port beskriver Shoemaker att personlig relevans och nyhetsvärdet måste
överensstämma så pass mycket att personen väljer att dela med sig av nyheten.
Personen som delar med sig av nyheten kan även vissa fall i (Shoemakers studie New York Times) skicka mailet med ett budskap till den som får nyhetslänken direkt från tidningens hemsida.77
I botten ligger hur journalisten gjort urvalet från början i vad som den anser var nyhetsvärdigt, därefter vad personen som läser detta har för personliga värden i nyheten.78
Det här är dessa tre kanaler som Shoemaker väljer att ta upp och det är via dessa tre kanaler som journalistens roll till Google kommer analyseras i denna uppsats.
3 Metod
Uppsatsen syftar till att få en djupare förståelse kring individualiseringen på internet och vilken påverkan den har på journalister i deras informationssökning på nätet. Vi delade upp undersökningen i två delar. Den första var en
djupdykning i tidigare forskning och litteratur kring individualisering på nätet, journalistens roll och den tekniska funktionaliteten kring sökmotorer. Den andra var en enkätstudie som genomfördes med journaliststuderande för att få mer
76 Ibid – Shoemaker & Vos – s 123 77 Ibid – s 124
78 Ibid - s124
